Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet

Transkript

1 Tyst kunskap i gramma/kundervisningen Tomas Riad Stockholms universitet

2 Gramma/ska kunskaper Som modersmålstalare besi<er vi en hel del kunskap om språkets struktur Men denna kunskap är tyst Vi kan kan skilja mellan strukturer som hör /ll svenskan och sådana som inte hör /ll svenskan. De<a kallas ibland för den gramma/ska intui/onen eller språkkänslan. 2

3 Gramma/ska kunskaper Men vi kan inte prata om språkets struktur, utan a< först göra den tysta kunskapen hörbar. Gramma/ska kunskaper så som de definieras i skolan och på universitetet är just kunskapen om språkets struktur. Förmåga a< analysera språkliga /ng på olika nivåer, och prata om dem. 3

4 Gramma/ska kunskaper Den tysta kunskapen är /ll stor del /llgänglig med enkla tekniker, där man systema/skt bearbetar den språkliga/ gramma/ska intui/onen En resurs a< utny<ja i gramma/kundervisningen 4

5 Gramma/k är struktur Struktur är intressant Det tycker väldigt många människor I det perspek/vet finns det ingen anledning a< känna missmod 5

6 Den språkliga intui/onen Ungefär som kroppens rörlighet Vi kan använda kroppen/språket utan a< egentligen rikta vår uppmärksamhet på den/ det Men vi kan också ta reda på var gränserna går genom a< testa oss fram. 6

7 Den språkliga intui/onen Testresultaten analyseras Då kan vi också börja prata om vad vi funnit och bä<re förstå hur vi gör när vi använder kroppen/språket utan a< tänka på det. Den språkliga intui/onen är således en informa/onskälla vi bär runt på och som kan utny<jas för a< vinna kunskap om vår gramma/k. 7

8 E< par enkla exempel a. Den där melodin får mig a< tänka på sommaren b. Den där melodin får mig a< på sommaren a. Verner går ut med fänkålen i köket b. Verner går med ut fänkålen i köket 8

9 E< kanske inte lika enkelt exempel a. Jag vet a< du har varit där b. Jag vet a< du varit där [ok a< utelämna hjälpverbet] 9

10 E< par inte lika enkla exempel a. Verner menade a< fänkålen inte skulle vara med i soppan. b. Verner menade a< fänkålen skulle inte vara med i soppan. c. Verner undrade om fänkålen inte skulle vara med i soppan. d. Verner undrade om fänkålen skulle inte vara med i soppan. 10

11 E< par inte lika enkla exempel a. Verner menade a< [om beslutet var hans] skulle fänkålen inte vara med i soppan. b. Verner menade a< [om beslutet var hans] fänkålen skulle inte vara med i soppan. (jfr Verner menade a< fänkålen skulle inte vara med i soppan.) 11

12 Gramma/k=all språkstruktur fonologi morfologi seman/k syntax pragma/k 12

13 Teknikerna som tränar den gramma/ska kompetensen ta fram kontraster sortera och ordna formulera generaliseringar formulera hypoteser pröva mot språkkänsla använd allmän analy/sk förmåga 13

14 Analy/sk förmåga Förmågan a< sortera eber egenskaper 14

15 Analy/sk förmåga dvs. likheter och kontraster 8 grupper! 15

16 Organisera För a< visa det mönster man ser Kontrollera a< man verkligen ser det man tror man se< En välordnad presenta/on av informa/onen är pedagogisk både för en själv och andra. 16

17 Ordning romb cirkel cylinder halvmåne blå blå/orange 4 former x 2 färger + e/ke<er 17

18 De tre ak/viteterna & förmågorna ta fram kontraster språklig intui/on sortera/generalisera analy/sk förmåga organisera ordningssinne Alla steg måste förstås inte tränas sam/digt 18

19 Fantasin (den iärde förmågan) Formulera hypoteser Föreslå tolkningar av mönstren Se korrela/oner med andra mönster Tänka ut sä< a< testa pålitligheten i de mönster man få< fram, mm. Liksom så mkt annat är det en fråga om övning och /digare kunskaper som man har a< bygga på 19

20 E< exempel på Sortera och ordna Här är e< antal ord organisera dem på e< velgt sä< alfabe/sk ordning velgt 20

21 Ver/kal uppställning 21

22 Ver/kal och horisontell uppställning Här u<rycks generaliseringarna tydligt. Två ordklasser finns representerade, och de förekommer båda i två olika morfologiska typer. 22

23 E"ersom och därför a. (kausala subjunk/oner) Jag kan se månen därför a< min lada har brunnit ner. Jag kan se månen ebersom min lada har brunnit ner. Därför a< min lada har brunnit ner kan jag nu se månen. Ebersom min lada har brunnit ner kan jag nu se månen. 23

24 Kausala bisatsinledare Därför a. inleder bisats som innehåller ny informa/on (s.k. rema/sk bisats) Remat står inte först i y<randet (utan det gör temat) därför passar inte därför a. bra när bisatsen står först. E"ersom fungerar i alla posi/oner, men inleder för det mesta tema/sk bisats 24

25 Hur kan vi testa de<a? Talaktsadverbialet ju förutsä<er a< innehållet i satsen är bekant (eller signalerar a< det borde vara det) Därför borde ju kräva en tema/sk bisats, och passa bra ihop med e"ersom Men ju borde inte passa ihop med därför a.- inledd bisats, för då krockar önskemål om tema med önskemål om rema 25

26 e< möjligt test En student som har CSN resonerar om möjligheterna a< få lån (i e< internerorum): Min man borde få lån ebersom han ju har jobb. Min man borde få lån därför a< han ju har jobb. 26

27 Skilj det regelbundna från det marginella Den språkliga intui/onen, /llsammans med annan kunskap, kan oba ge informa/on också på marginalen. 27

28 Möjliga svenska ord (fonotax) spjälta try<en råle sklanta klonnig fmin strungen tlukar fnark splynga krillna sfynk bong skvinta plader Ny<an av nonsensord 1 28

29 Möjliga svenska ord (fonotax): stavelser inledda med tre konsonanter splynga spjälta springa sklanta strungen skriva skleros skvinta 29

30 Möjliga svenska ord (fonotax) spjälta try<en råle sklanta klonnig fmin strungen tlukar fnark splynga krillna sfynk sfär bong skvinta plader balater 30

31 Seman/k/morfologi Vad betyder sammansä<ningen kvinnokamp? kamp för kvinnors rälgheter Vad skulle kvinnokamp kunna betyda? kamp urörd av kvinnor (jfr hundkamp) kamp mellan kvinnor (jfr klasskamp) kamp mot kvinnor (jfr viktkamp) kamp om en kvinna (jfr maktkamp) 31

32 Seman/k/morfologi: Ny<an av nonsensord 2 Vad betyder sammansä<ningen älgskåp? skåp a< ha älgen i skåp som har en älgdekora/on på dörren skåp gjort av älgdelar skåp som ser ut som en älg Vad är generaliseringen? 32

33 Seman/k/morfologi: Ny<an av nonsensord 2 Vad kan kvinnokamp och älgskåp inte betyda? * kvinna som håller på med en kamp * älg som ser ut som e< skåp Huvudet si<er sist i svenska sammansä<ningar. All/d en typ av kamp eller typ av skåp, oavse< rela/onen mellan förled och eberled. Betydelserela/onen mellan leden är i stor utsträckning konven/onell. 33

34 Forskning och undervisning Kemisten labbar det gör också studenter och elever Matema/kern räknar det gör också studenter och elever 34

35 Forskning och undervisning Gramma/kforskaren utny<jar sin språkliga intui/on, sin analy/ska förmåga och sin fantasi det gör inte studenter och elever, i varje fall inte på samma målmedvetna sä<. 35

36 Övning ger färdighet mul/plika/on koppla in en video montering av tält à färdighet Det funkar inte a< någon bara berä<ar hur man gör eller man bara läser om hur man gör 36

37 Färdighet och problemlösning Färdigheter : organisering av data, ta fram data, igenkänning av språkliga mönster, satslösning, morfemanalys, presenta/on. Verktyg: satsschema, nominalfrasschema, fone/sk transkrip/on, termer, mm. Problemlösning : kombina/onen av färdigheterna för a< se generaliseringar och driva upp hypoteser om möjliga förklaringar 37

38 Färdighet: satsschema 38

39 Problemlösning: foge- s kjol- fåll gardin- tyg vägg- panel stor- tå- Ø- nagel ädel- trä- Ø- dörrar mjölk- ko- Ø- besä<ning när- radio- Ø- utbud tyll- kjol- s- fåll klän- ning- s- tyg innervägg- s- panel arm- båg- s- rum järn- väg- s- bommar mjölk- get- s- besä<ning när- bu/k- s- utbud 39

40 Foge- s, grundmönstret enkelt förled kjol- fåll gardin- tyg vägg- panel komplext förled tyll- kjol- s- fåll klän- ning- s- tyg innervägg- s- panel Generalisering 1: Foge- s sä<s in eber komplext förled 40

41 Foge- s, korsande generalisering Uteblivet foge- s eber komplext förled Uteblivet Närvarande stor- tå- Ø- nagel arm- båg- s- rum ädel- trä- Ø- dörrar järn- väg- s- bommar mjölk- ko- Ø- besä<ning mjölk- get- s- besä<ning när- radio- Ø- utbud när- bu/k- s- utbud Generalisering 2: Foge- s sä<s inte in eber vokal 41

42 Testa hypotesen/generaliseringarna producera nya sammansä<ningar med komplext förled a. som slutar på konsonant (varje konsonant) b. som slutar på vokal (varje vokal) Fynd: konst- gräs- Ø- plan kall- dusch- Ø- anordning 42

43 Modersmålstalare Det är du själv Men det är också din granne Man undersöker oba gramma/k med hjälp av andra talares språkliga intui/on I princip med samma teknik (fiska eber kontraster osv.) 43