Skriv vetenskap! Några 1ps och modeller. Suzanne Parmenius- Swärd, IKK, LiU

Transkript

1 Skriv vetenskap! Några 1ps och modeller Suzanne Parmenius- Swärd, IKK, LiU

2 Allmänt om språket i naturvetenskapliga ar1klar En objektstyrd beskrivning. Tillstånd, förändringar, processer beskrivs och redogörs för. Den som umör experimenten är osynlig. Denna distans eller osynlighet skapas med hjälp av passiva satser. Verbet i passiv form. Was performed, Fluorescence spectra were detected Satser binds ihop med ord som anger rela1oner förändringar och förlopp. (När, dock, emeller7d, e8ersom, som, då, följaktligen, om however, when, while, which, besides, in spite of, although, consequently, s7ll) - Komprimerade satser radas på varandra. Dessa vik1ga småord kallas konnek7ver de binder ihop och anger rela1on. (se bilaga). Exakta och specifika begrepp 2

3 Begrepp Använda begrepp? UVrycker specifik kunskap Verb som exakt beskriver vad man gör (umör en 1trering/1trerar) Substan1v som exakt talar om 1llstånd, metoder eller liknande: ex. affinitet, stökiometri, kine1k, specificitet, stabilitet, Vik1gt för säkerheten och noggrannheten Bygger upp fackspråket/ämnesspråket Skiljer vardagsspråk från ämnesspråk Använd begreppen exakt! Om man särskriver ev sammansav ord kan de få en helt annan betydelse. Mörk hårig sjuk sköterska (typ). Är lurigt e^ersom en hel del sammansava ord på engelska skrivs isär. (residual anpassningen)

4 Förklara - utreda - återberäva Förklara betyder av utreda för någon annan Läsaren/lyssnaren är den vik1gaste (t.ex läraren som genom förklaringen kan se av man förståv) Förklara innebär: - logisk sammanställning som går av följa - exakthet (så av läsaren får samma inre bilder som den som skriver) - ord som uvrycker förlopp och förändring En slags återberävelse av ev förlopp/process

5 Svar på fråga Distans: Vad är svavel?: Ex: [ ] Ovan smältpunkten bildar svavel en ljus, lävrörlig, vätska, som vid yverligare upphevning först blir mörk, sedan åter ljus, och som då vid has7g nedkylning bildar segt, brungult plas1skt svavel, som är olösligt i koldisulfid (Bonniers stora lexikon 1986 uppslagsord svavel).

6 Förklara plas1skt svavel! Distans med viss synlighet och ordning: Om svavel hevas upp 1ll några grader precis ovan smältpunkten som är 112,8 grader Celsius, bildas en ljus lävrörlig vätska, som, om den hevas upp yverligare, först blir mörk, sedan åter ljus. När denna vätska sedan has1gt kyls ner bildas ev segt, brungult ämne, s.k. plas1skt svavel. Plas1skt svavel får andra egenskaper än annat svavel (sulfid) som upphevats. Egenskaperna kännetecknas av.

7 Distans och oordning: Är deva en förklaring av begreppet resistans, eller begreppet ledare eller ämnens olika egenskaper Vad säger rubriken?? Resistans minskar strömmen Ämnen som leder elektrisk ström, gör det olika bra. Koppar leder exempelvis ström bävre än järn. Elektriskt motstånd, eller resistans, är en egenskap som beskriver hur bra ev ämne leder ström. Resistans mäts i enheten ohm (Ω) Men det elektriska motståndet i exempelvis en ledare bestäms inte enbart av vilka ämnen den består av. Även ledarens dimension har betydelse. Därför måste resistansen hos elektriska ledare jämföras u1från trådar med samma längd och samma tjocklek. Vad är fokus? Var är det oordning? Vad vill man säga här?

8 En bra förklaring har bra balans mellan närhet och distans och har bra ordning och logisk följd Påstående: Resistens är ev begrepp som uvrycker elektricitetens möjlighet av ledas genom ev ämne. Utveckling: Vissa ämnen leder ström mycket bra och kan fungera som ledare (i ledningar). Koppar är ev sådant ämne, ev annat bra ämne är silver. Däremot leder trä och järn inte elektricitet särskilt bra. Ledare leder alltså ström och det är därför elektriska ledare kan kallas ledningar. Ordet resistans är ev uvryck för hur mycket motstånd strömmen får när den leds genom ledningarna eller genom andra föremål som ska kopplas ihop med elektricitet (t.ex. en dator). Resistans betyder just motstånd. Ledaren kan alltså göra olika mycket motstånd mot strömmen beroende på hur tjock och lång ledningen är och vilket ämne den består av. Resistans mäts med måvenheten (Ω) ohm. Slutsats SammanfaFningsvis kan man säga av ju högre ohm (Ω) tal desto mer motstånd gör ledningen mot strömmen. Kanske är den då väldigt smal och kort eller består av ev ämne som inte leder ström så bra. Om man kopplar ihop två ledningar (eller elektriska föremål) med varandra är det vik1gt av de har samma ohm- tal (samma resistens) om det ska fungera bra. Det är bland annat därför som det är vik1gt av du har räv laddare 1ll din dator eller telefon.

9 Bindningsord - konnek1ver En effek1v och tydlig förklaring (utredning) byggs med bindningsord som signalerar ordning. Tidsordning, sakordning och orsak- verkan- ordning. Temporal: När, då, sen, däre8er, för det första, dessutom, och dels Orsak- verkan (kausalitet): e8ersom, därför följaktligen, så af, om, för af, därför af, emeller7d, således Även ord som: sammanfafningsvis, avslutningsvis, inledningsvis, som en konsekvens av, på samma säf som, i motsats 7ll,

10 Passiva satser och substan1veringar På engelska fungerar det alldeles utmärkt med av ha passiva satser och göra subtan1veringar genomgående. Det fungerar inte all1d i svenska språket. Det kan bli knöligt och bökigt och förstöra läsningen. Många gör olyckligt nog subtan1veringar för av höja abstrak1onsnivån. (svenskan har ingen ing- form ). använda användning, cyklar cyklandet, Vi måste sluta prata Vi måste sluta med pratandet Pratandet sam7digt med cyklandet måste upphöra (inte så lyckat). Vi undersöker undersökandet av ämne xx - ämne xx undersöktes med.

11 Exempel I undervisning där det krävs av man ska visa sin kunskap är det o^ast vik1gt av visa vem som umör något och hur. Hur vet du om kaffe är surt eller basiskt - förklara Exempel: Vätskan (H20) filtreras och ef lackmuspapper används. (otydligt) [ ] Vi filtrerar 3dl.kokande vätska (H20) genom ef melifafilter som fyllts med tre måf kaffe. Däre8er testas lösningens surhetsgrad med ef lackmuspapper..

12 Förklara hur vaven kokar respek1ve fryser 1ll is. Använd så många som möjligt av bindningsorden och skapa bra balans mellan närhet och distans

13 Skapa inre bilder hos en läsare Du har en egen bild av något. (t.ex. ev experiment som ska återberävas) Hur ska den bilden överföras? Vilka språkliga verktyg har du? Exakta begrepp specifika ord Ordning Utveckling av dina påståenden för tydligheten Din närvaro men också din distans. Växla mellan passiva och ak1va satser.

14 Dåligt exempel Hur du bakar en sockerkaka Det kommer bli en jävefin kaka. Blanda ägg och socker i en bunke. Mjölk och mjöl måste också hällas i. Häll all1hop i en ugnsform. Glöm inte av ha smör i formen e^ersom kakan läv fastnar. Det är jävevik1gt av du inte rör för mycket i mjölet för då blir kakan seg. Bakpulver måste du också ha i mjölet annars blir kakan inte pösig. Ställ den i ugnen. Ta ut den e^er ca: 35 minuter.

15 Hur du bakar en sockerkaka (förklaring) Det kommer bli en jävefin kaka (ovidkommande informa1on). Blanda ägg och socker i en bunke.(saknar mängd och specifikt verb vispa) Häll på mjölk och mjöl (specifikt verb saknas rör ner mjölet samt av mängd saknas). Häll all1hop i en ugnsform (specifikt ord saknas. Vilken typ av form). Glöm inte av ha smör och skorpsmulor i formen e^ersom kakan läv fastnar (utelämnande av tankeled. Varför fastnar kakan? Det är jävevik1gt av du inte rör för mycket i mjölet för då blir kakan seg. (fel ordning skulle ha kommit 1digare) Sånt som får degen av jäsa måste du också ha i mjölet annars blir kakan inte pösig. (fel ordning och ospecifika uvryck, mängd saknas) Ställ den i ugnen (var i ugnen och på vilken värme) Ta ut den e^er ca: 35 minuter. (YVerligare vik1g informa1on saknas )

16