Representa+onskompetens Beskrivs av danska Undervisningsministeriet 2002 som: Bruners tre representa+onsnivåer

Transkript

1 A" arbeta med matema+kverkstad 14:e februari 2012 Cecilia Winström Åsa Hammarlund Elever får endast undervisning i begränsade delar av ämnet och de får därmed inte förutsä=ningar a= utveckla förmågor såsom problemlösning, förmåga a= se samband, resonera och u=rycka såväl muntligt som skribligt eller hantera matemacska algoritmer, procedurer. Undervisningen i matema.k- utbildningens innehåll och ändamålsenlighet, Skolinspek.onens rapport 2009 Hur kan man lösa de"a? Bruners tre representa+onsnivåer Handlingsbaserad Bildmässig Symbolisk Representa+onskompetens Beskrivs av danska Undervisningsministeriet 2002 som: - förstå dvs avkoda och tolka - använda sig av olika slags representaconer av matemacska objekt, fenomen, problem eller situaconer - uppfa=a inbördes kopplingar mellan olika representaconsformer och ha kännedom om deras styrkor och svagheter - kunna välja bland och översäba mellan olika representaconsformer beroende på situacon och sybe Olika representa+oner/ u"rycksformer laborativa modeller skrivna symboler Labora+v matema+kundervisning (Rystedt & Trygg 2010) definieras som en verksamhet där elever inte enbart deltar mentalt utan också arbetar prakcskt med material i undersökningar och akcviteter som har e= specifikt undervisningssybe. omvärlds situationer bilder talade symboler utmärks av a= flera sinnen tas i bruk. innebär a" på olika sä= gå mellan det konkreta och abstrakta och förmågan a= använda olika representaconer är därmed betydelsefull vid lärande. Skolverket

2 Labora+va läromedel (Rystedt & Trygg 2010) Kan vara: Fysiska och konkreta materiel som t ex kan plockas isär och sä=as samman, vridas och vändas, omfördelas och ordnas. Digitala som grafräknare, datorprogram, webbaserade applikaconer och interakcva skrivtavlor. Fysiska och konkreta material Konkret material kan vara av olika typ. Szendrei väljer a= dela in dessa i tre grupper: Vardagliga föremål (bönor, kastanjer, må=satser) Pedagogiska material (cenckuber, geobräde, Cobasmaterial) Spel Lärarens roll är a" A" arbeta labora+vt organisera och leda arbetet synliggöra sybet med laboraconen för eleverna peka på kricska punkter och ställa utvecklande frågor Cllsammans med eleverna pröva olika lösningar möjliggöra diskussioner mellan eleverna ställa krav på det språk som används skapa kognicv konflikt A" dokumentera arbetet i verkstaden Fyrfältsblad/Likheter- Skillnader Rapport/protokoll MatemaCkjournal Journal Aktivitet: Vad jag gjort: Vad jag lärt mig: (G Nilsson, 2005) Namn: Datum: Hur tänker ni kring ert arbete med labora+v undervisning i matema+k? Möjligheter Labora+v undervisning i matema+k, kanske en matema+kverkstad? Vilken lokal kan vi använda? Vilket material behöver vi? Vem ska arbeta i verkstaden och när? Hinder a" ta sig över Hur blir arbetet i verkstaden levande? Hur får vi alla med oss? Hur får vi tid? Vem har ansvar? Hur undviker vi att lektionerna blir stökiga? 2

3 Matema+kverkstad A" bygga upp en matema+kverkstad (Rystedt & Trygg 2010) Projektplan SyBe och mål Avgränsningar ResursCllgång Skolledning/Projektledare/Nyckelpersoner Tidsplan DokumentaCon KriCska punkter Utvärdering En plats för lusoyllt lärande En MatemaCkverkstad garanterar ingen utveckling för elevers lärande i matemack. Avgörande är om matemackinnehållet är i fokus. Hur organisera en verkstad? Hi=a en struktur som ni kan vara överens om. Det finns goda exempel a= lära av. Man kan sortera eber arbetsområden eller kanske eber strävorna Strävorna 2011 Bjärehovsskolan, Lomma 3

4 St Jörgen, Helsingborg Vad säger eleverna? - När ska vi gå Cll verkstan? - Är det här ma=e? - Åh vad jag längtar. - När får vi räkna i boken? Redovisning av uppdrag om a" genomföra utvecklingsinsatser i matema+k, naturvetenskap och teknik MatemaCksatsningen samt framtagande av stödmaterial a= tydliga syben och mål med undervisningen formuleras a= Cd ges för lärare a= diskutera innehållsliga undervisningsfrågor, a= fokus på det matemacska innehållet inte förloras i samband med en specifik undervisningsmetod a= stödet som ges från statligt, regionalt och lokalt håll håller hög kvalitet. Så går vi ner en våning Vi ses i salarna och

5 Fundera kring ak+viteterna Stödmaterial Vilket matemackinnehåll har respekcve akcvitet? Vilka förmågor ges eleverna möjlighet a= utveckla? Länkar Li"eratur Rystedt, E & Trygg, L.(2005) MatemaCkverkstad Rystedt, E & Trygg, L. (2010) LaboraCv matemackundervisning Vad vet vi? 5