Svenska för alla, NoK, Chinateatern 21 mars Tomas Riad Stockholms universitet Svenska Akademien

Transkript

1 Svenska för alla, NoK, Chinateatern 21 mars 2014 Tomas Riad Stockholms universitet Svenska Akademien

2 Språket gör människan Dll människa KommunikaDon finns hos många djurarter men bara människan har en välutvecklad språkförmåga som gör det möjligt ah tala om t.ex. saker som hände igår saker som sker på andra ställen än här om eventuella alternadva utvecklingar av något fenomen i framdden 2

3 Språket gör människan Dll människa Språkförmågan gör det också möjligt för människan ah fundera över sin egen situadon skriva romaner, dikter och dramer lösa vetenskapliga problem i flera steg formulera reglerna för fia, kubb och krocket 3

4 Språkförmåga = grammadk GrammaDken är eh system som består av mönster och regelbundenheter och är uppbyggd av moduler, dvs. delsystem som är sammankopplade på olika säh GrammaDken siher alltså i huvudet 4

5 Huvud och bok GrammaDken siher alltså i huvudet det är det primära sen finns det beskrivningar av grammadk, förstås, för olika syren som är nog så vikdga: främmande språk språkrikdghet i dem står ibland annat: stavningsregler normer för skrirspråket men de är sekundära När vi studerar grammadk kan vi utgå från vår språkförmåga och utveckla saken därifrån 5

6 Den språkliga intuidonen Tyst kunskap om språkets struktur Vi kan kan skilja mellan strukturer som hör Dll svenskan och sådana som inte hör Dll svenskan. Utgår från förstaspråket, dvs. modersmålet 6

7 Några sammansähningar kvällshandla handla på kvällen veckohandla handla för hela veckan korvhandla handla korv stresshandla handla under stressartade former/handla snabbt långsamläsa läsa (ngn text) långsamt bokläsa läsa en bok Man får inte ha direkt objekt som förled. 7

8 Några sammansähningar OK fotokopiera, fotvandra, morgonbada bokläsa, sångsjunga, blustvä:a, bullbaka ;dningsläsa, kontraktsläsa, osv. OK om de tolkas som säh ah läsa (dvs. adverbiellt) 8

9 IntuiDoner om morfologi Struktur reladon mellan sammansähning och motsvarande syntakdsk konstrukdon SammansäHningar Dllåter en mängd olika betydelsereladoner mellan förled och ererled DeHa ger möjligheten Dll både objekts- och adverbialstolkning hos förledet 9

10 IntuiDoner om meningsbyggnad (syntax) a. Den där melodin får mig ah längta Dll jul. b. Den där melodin får mig ah Dll jul. a. Olle spelade bort sin klocka på poker! Vissa led är obligatoriska b. Olle spelade sin bort klocka på poker Ordningen mellan leden är väsentlig 10

11 IntuiDoner om ljudstruktur (fonologi) spjälta tyser vnark lagp tlukar klöra Ordningen mellan konsonanter är väsentlig Kombina<onen av konsonanter är begränsad 11

12 IntuiDoner om betydelse (semandk) Vilka adjekdv har graderbar betydelse? Testa med komparadon (mer/mest) eller mycket: 12

13 IntuiDoner om betydelse (semandk) posi<v kompara<v superla<v Betydelsen hos adjek<ven avgör om de kan graderas 13

14 Men betydelsen kan påverkas Runt 1800 kom kolonnkakelugnen, som hade rund överdel och fyrkan<g bohen. På talet tog maskinerna över Dllverkningen. Meteorologernas definidon på vår är ganska fyrkan<g och stämmer ora inte med vad gemene man tycker är vår. 14

15 IntuiDonen om ah grammadken består av delsystem (modularitet) Colorless green ideas sleep furiously Färglösa gröna idéer sover ilsket (Noam Chomsky, 1957) Struktur och betydelse är separata! 15

16 GrammaDsk problemlösning IntuiDonerna hjälper oss ah sortera Sen kan vi bearbeta det vi får fram med vår allmänna analydska förmåga Och ordna med vårt ordningssinne à för ah formulera mönster/generaliseringar à och hypoteser således en forskningsteknik 16

17 Forskning och studier Kemisten labbar och analyserar det får också studenter och elever göra MatemaDkern räknar det får också studenter och elever göra Fysikern labbar och räknar det får också studenter och elever göra GrammaDkern utnyhjar sin språkliga intuidon, sin analydska förmåga och sin fantasi det får studenter och elever orast inte göra 17

18 Forskning och studier Härma forskningsakdviteter, dvs. ägna sig åt ah se och förstå struktur GrammaDken är en källa Dll förståelse av hur människans språk fungerar GrammaDsk problemlösning engagerar språkförmåga och analysförmåga på eh strukturerat säh. 18

19 Språkforskaren strävar erer ah förstå hur språkets struktur ser ut och fungerar. Ska du gå nu? Ska ru gå nu? Ska Dan gå nu? Ska Ran å nu? ObservaDon 1: d kan bli r ObservaDon 2: d kan inte bli r i alla kontexter Fråga: När kan d bli r? 19

20 Frågor genererar hypoteser (posidon?) Ska ru gå nu? Ru ska gå nu! Ge rom stryk! Rom ska ha stryk! ObservaDon 3: d kan tydligen bli r bara erer annat ord. 20

21 GE mej ren ge mej DEN ge mej REN Pröva systemadskt (betoning) GE mej ren DÄR GE mej ren RÄR ObservaDon 4: d kan tydligen bli r bara i obetonad ställning 21

22 Pröva allt (föregående kontext) vokal: ge rej, va go ren e j: hejra r: har ru nå kosing m: kom ra s: har ni pass ra t: haru fåh re ObservaDon 5: d blir lähare r erer vissa ljud än erer andra ljud 22

23 d blir Dll r i början av ord som är enstaviga, och obetonade Formulera slutsatser pronomen(- liknande ord: då, du, dej, den, dom) erer reladvt ljudstarka ljud (helst vokaler) Det är eh grammadskt mönster! 23

24 1. Data Som övning 3. Organisera exempel, mönster 2. Pröva data mot intuidonen på eh systemadskt säh 3. Metod: naturliga kontexter Ge mej den! Lägg den vid soffan! 4. Pröva hypoteser posidon i ordet typ av ord ordets posidon i förhållande Dll andra ord i meningen 24

25 AnalyDsk förmåga: mönsterseende Likhet och kontrast Det är vi människor bra på ah urskilja både spontant/omedvetet och medvetet Det är grunden för vår analydska förmåga 25

26 Likheter och kontraster 26

27 AnalyDsk förmåga 27

28 AnalyDsk förmåga 28

29 Det där verkar enkelt och det är det också. Använd den analydska förmågan på språkmaterial Leta erer relevanta generaliseringar och förstå strukturen bähre Sen kommer behovet av benämningar/termer alldeles naturligt 29

30 Språkligt material: Leta erer mönster, sortera och organisera Här är eh antal ord ah organisera på eh veogt säh Gissa mönster eller ge redskap: Den är 30

31 En första sortering?? ( Den är ) Läge ah benämna grupperna 31

32 En första sortering med benämningar substandv adjekdv Finns det undergrupper? 32

33 En intressantare sortering enkla, odelbara komplexa, delbara, avledda Här uhrycks generaliseringarna tydligt. Två ordklasser finns representerade, och de förekommer båda i två olika morfologiska typer. 33

34 Träna förmågorna 1. Ta fram likheter och kontraster Använd intuidonen (din egen eller nån annans), eller leta erer mönster på annat säh (DHa, gissa) 2. Sortera och generalisera Använd din vanliga analydska förmåga 3. Organisera och benämn Använd ordningssinnet, gör det läh ah se mönstren, säh edkeher (preliminära eller definidva) 4. Formulera hypoteser Använd fantasin Dll ah gissa förklaringar 34

35 Fantasin (den rärde förmågan) Gissa och formulera hypoteser Föreslå språkliga tolkningar av mönstren Se korreladoner med andra mönster Tänka ut säh ah testa pålitligheten i de mönster man fåh fram, mm. Liksom så mycket annat är det en fråga dels om övning och Ddigare kunskaper som man har ah bygga på 35

36 Fantasin tas i anspråk när man ska producera språklig informadon möjliga betydelser Dll ord (grisbil) exempel på ord som slutar på isk satser som innehåller Ddsadverbial fyra verb som börjar med fl osv. 36

37 Sök språklig sorteringsgrund (en ska bort) tecken barrikad knyte smörjmedel kamelen sanden vinden öken grekisk tysk svensk ryss grekisk tysk svensk ryss snö topp klyka brits n- genus obestämd suffix utan suffix ej räknebar 37

38 Mera fantasi Hur förändras betydelsen med på? Lisa sköt gåsen Lisa sköt på gåsen Hon saltade maten Hon saltade på maten Olle sträckte benen Olle sträckte på benen Han böjde plåten Han böjde på plåten De filade naglarna De filade på naglarna På ger verbhandlingen betydelsen mindre påverkan 38

39 Vad innebär det ah kunna grammadk? AH kunna använda språket, dvs. sin hjärna i hög grad omedveten kunskap jfr ta eh steg, lyra eh glas vahen Kunna undersöka språkets struktur på eh medvetet säh i hög grad medveten kunskap för ah själv förstå, lista ut eh mönster för ah tänka ut hur eh språkligt innehåll ska läras ut 39

40 Vad innebär det ah kunna grammadk? För ah kunna prata om språkets struktur, måste vi göra den tysta kunskapen hörbar metakunskap, metaspråk, begrepp och termer Men denna bör komma i samband med den grammadska analysen GrammaDsk analys bör således dra metaspråket à AH kunna analysera språklig struktur på olika nivåer, och prata om den. 40

41 Problemlösning i grammadk Börja från data (gärna preparerade) Engagera den analydska förmågan och (där det är relevant) också intuidonen allterersom mönstren framträder kommer också behovet av termer Låt mönstren dra termerna 41

42 Behovet av verktyg TranskripDon Frasscheman Satsscheman 42

43 Biffregeln (Wikipedia) Biff- regeln är en grammadsk minnesregel som gäller placeringen av adverbial i bisatser. Enligt regeln ska satsadverbial som inte eller verkligen placeras före det finita verbet i bisats: "Han säger ah han inte kan komma." I huvudsats placeras satsadverbial däremot erer det finita verbet: "Han kan inte komma." Regeln kan uhydas så här: "I Bisats kommer Inte Före det Finita verbet" och är således en regel som kan användas för ah urskilja bisatser från huvudsatser. 43

44 Biffregeln behändig tumregel Men vad ska man göra med denna regel? Användbar i skrivundervisningen? Skilja bisatser och huvudsatser åt (på provet?) Vad ger den egentligen för insikter i grammadken? 44

45 Biffregeln (Wikipedia) Biff- regeln är en grammadsk minnesregel som gäller placeringen av adverbial i bisatser. Enligt regeln ska satsadverbial som inte eller verkligen placeras före det finita verbet i bisats: "Han säger ah han inte kan komma." I huvudsats placeras satsadverbial däremot erer det finita verbet: "Han kan inte komma." Regeln kan uhydas så här: "I Bisats kommer Inte Före det Finita verbet" och är således en regel som kan användas för ah urskilja bisatser från huvudsatser. 45

46 Biffregeln Den grammadska insikten ligger i ah förstå hur huvudsatser och bisatser är relaterade Dll varandra DeHa framgår när man gör satsanalys i satsschema Steget från stum regel Dll egentlig insikt 46

47 Satsschemat Redskap för analys av satser (både bisats och huvudsats) SamDdigt en modell av språkförmågan när det gäller syntax. Den bästa gissningen är ah vi har en (1) syntax, dvs. eh schema i huvudet. 47

48 Satsschemat Satser som inte är grammadska kommer heller inte ah kunna analyseras veogt i schemat (som därigenom talar om för oss ah de är ogrammadska) I satsschemat kan väldigt många typer av satser analyseras 48

49 Satsschemat (bisats) Bisatsens ordföljd är grundläggande (kanske något överraskande). Bisatsinledaren (ah) står på Typplatsen Alla rutor kan fyllas utan ah något led har flyhat. Ordningen mellan orden är densamma som när man yhrar denna 49 sats

50 Från bisats Dll huvudsats I huvudsats står det finita verbet (har) på Typplatsen Det finita verbet har flyhat Dll Typplatsen (utgå från bisatsen) Andra led kan flyha Dll Fundamentet/ Satsbasen). När något flyhat Dll Satsbasen, står övriga led kvar på sina platser. 50

51 FlyHningarna visar hur grammadken fungerar: en satsdel per posidon (utom advl) 51

52 Biffregeln dåra Det finita verbet flyhar alldd i huvudsatser (Dll Typplatsen) och det står kvar i bisatser Satsadverbialsplatsen ligger mellan dessa posidoner 52

53 Satsschemat som verktyg Behöver inte memoreras Man kan arbeta udfrån sina styrkor Har man fyllt i eh par rutor minskar alternadven för de andra Den givna strukturen kan därför dra analysen Man kan börja med det på en gång behovet av begrepp o termer kommer automadskt 53

54 Satsschemat kan också dra fraser och ordklasser Satsschemat innebär en sortering och det visar systemet på eh självklart säh System är struktur och alla gillar struktur Ordklasser (som man ju typiskt börjar med på en grammadkkurs) visar inte språkets struktur på samma säh. 54

55 Frågan om målet för grammadkundervisningen GrammaDk är det mest utpräglade strukturämnet inom svenskämnet. För ah göra grammadken rähvisa behöver det behandlas som eh strukturämne För ah göra grammadken användbar behöver det behandlas som eh strukturämne Relevanta metoder i studiet 55

56 Frågan om målet för grammadkundervisningen Man behöver också Dd och repeddon I gengäld får man en djupare förståelse för hur språket fungerar och kan därmed använda kunskaperna på eh veogt och generaliserbart säh 56

57 Svenskämnet innehåller mycket annat Skriva, stava, texhyper Tala, läsa, liheratur SDl och språkrikdghet GrammaDska kunskaper kommer in på olika säh hjälper seendet i all slags texthantering Men har också eh inneboende intresse som del av studiet av människan 57

58 58