Rysk fonetik 5 hp föreläsning IV. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Transkript

1 Rysk fonetik 5 hp föreläsning IV Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

2 Ryska konsonantsystemet Jämför tabellerna över konsonantljuden på sid. 6 i Steensland och konsonantgrafemen på sid. 9 Vilka slutsatser kan vi dra?

3 Ryska konsonantsystemet Det saknas i regel särskilda grafem för de palataliserade konsonanterna. Undantag: alltid mjuka <ч>, <щ> Det saknas grafem för de tonande motsvarigheterna till <ц>, <ч>, <щ>, <х>

4 Konsonanter i fonetisk skrift De flesta konsonantljud i ryskan skrivs med motsvarande latinskt tecken. Palatalisering i ryskan markeras enligt hävd med [ ], t.ex. [v ], enligt IPA-standard skrivs dock palatalisering [ʲ]. Var observant på de alltid hårda <ш, ж, ц> [ʂ, ʐ, ʦ] ([ʃ, ʒ]) som inte kan bli palataliserade och de alltid mjuka <ч, щ> [ʨ, ɕɕ] ([ʧ, ʃ ʃ ]) som alltid är palataliserade.

5 Konsonanter i fonetisk skrift Tonlös Tonlös palat. Tonande Tonande palat. ла мпа [ɫ] хор [x] хи мия [x ] их дом [ɣ] це лый [ʦ] отец был [ʣ] человеќ [ʨ] el. [ ʧ ] шум [ʂ] el. [ʃ] Щуќа [ɕɕ] el. [ʃ ʃ ] жар [ʐ] el. [ʒ] ли па [l ] врач был [ʥ] el. [ʤ ] вещь была [ʑ] el. [ʒ ]

6 Palatalisering Palataliserade konsonanter uttalas med främre delen av tungryggen höjd mot hårda gommen. Detta motsvarar artikulationsställningen för vokalen [i] Vid palataliserade konsonanter är tungspetsen i regel slapp.

7 Palatalisering grafisk illustration

8 Palataliserade konsonanter Markeras med <ь>: брат брать, кров - кровь, стал сталь Genom efterföljande joterad vokal <я, ё, ю, е, и>: рад ряд, нос нёс, быть бить Alltid mjuka <ч, щ>: час, борщ

9 Velarisering De hårda konsonanterna är ofta velariserade d.v.s. en höjning av bakre delen av tungryggen mot velum. Denna velarisering är tydligast vid hårt л [ɫ] men även vid ш [ʂ] ([ʃ]), och ж [ʐ] ([ʒ])

10 Velarisering grafisk illustration

11 Aspiration Ingen aspiration förekommer vid uttal av de ryska tonlösa klusilerna: так, поток, тук jfr. tack, teknik Svenska k i ordslut har en relativt framskjuten artikulation, d.v.s. tenderar i palatal riktning. Så är inte fallet i ryskan.

12 Konsonanternas kvantitet Enkelskrivna konsonanter uttalas i regel kort (utom щ) Dubbelskrivna konsonanter uttalas långt, tecknas med [:] со нный, сожжённый, в воскресе нье, отдава ть (tonalitetsassimilation) undantag - före betonad vokal i lånord: коллéга суббóта

13 /j/-fonemet Steensland presenterar två allofoner: konsonantiskt [j] och halvvokaliskt [ĭ]. Vi använder i transkription bara den ena: [j]

14 /j/-fonemet forts. Hur skrivs /j/-fonemet?: Före vokal först i ord och mellan vokaler skrivs /j/ med <я, ё, ю, е>: я сень, моё, ю бка, е хать Efter konsonant skrivs /j/ med <ь, ъ> följt av <я, ё, ю, е, и>: семья, ружьё Före konsonant och i ordslut skrivs /j/ med <й>: тролле йбус, музе й

15 /j/-fonemet undantag I skrift sätts inte prickarna till <ё> ut. Detta kan leda till missförstånd i främmande ord. Därför skrivs i dylika ord istället <йо> resp. efter konsonant <ьо>. йогурт, почтальон

16 Mjuktecknets funktion Markera mjukhet: мать, пять, только markerar /j/ mellan konsonant och vokal: семья, ружьё, шью Formindikator markera tillhörighet till en viss grammatisk kategori utan fonetisk betydelse: говоришь, помочь

17 Hårdtecknets funktion Markerade tidigare (före stavningsreformerna ) hård konsonant i slutet av ord: богъ, Коммерсантъ Nu används det efter prefix som slutar på hård konsonant om följande led börjar med /j/: подъезд, объём, въехать Även i en del låneord: объект, адъютант

18 Kombinatoriska förändringar Utljudsskärpning Tonalitetsassimilation Palataliseringsassimilation Assimilation av artikulationsställe Dissimilation Eliminering

19 Utljudsskärpning Ryska konsonanter förlorar sin tonalitet när de står sist i en talsekvens: раз, огород, готов, мозг, дуб, нож связь, прядь, вновь, голубь Detta gäller bara de konsonanter som har tonlös motsvarighet, dvs inte <л, р, м, н> Prepositioner påverkas ej av utljudsskärpning då de uttalas ihop med sitt huvudord.

20 Тonalitetsassimilation Regressiv assimilation påverkan från ett efterkommande ljud: högst [k], livsmedel [f], absolut [p] (tonande blir tonlös) Progressiv assimilation påverkan från ett föregående ljud (ovanligt): rytm (tonande m blir tonlös) ритм, Пётр

21 Тonalitetsassimilation I svenskan brukar tonlöst vinna över tonande I ryskan vinner ljud nr 2 man tillämpar regressiv tonalitetsassimilation.

22 Tonalitetsassimilation i ryskan Om två eller fler konsonanter står i följd får de samma tonalitet som den sista i gruppen. вокза л, от бо ли, рывко м, второ й Undantag: <в, л, м, н, р> som aldrig kan överföra sin tonalitet till andra konsonanter. В påverkas av efterkommande tonlös konsonant och uttalas [f].

23 Relationen tonalitetsassimilationutljudsskärpning I löpande tal är tonalitetsassimilation verksamt även över ordgränser: с братом; к дому Tonalitetsassimilation går före utljudsskärpning i löpande tal: друг друг друга; в Москве

24 Tonande frikativor, affrikator Tonande motsvarigheter till х, щ, ч, ц, uppstår vid tonalitetsassimliation i löpande tal: их дом [ɣ] вещь была [ʑ] (eller [ʒ ]) врач был [ʥ] (eller [ʤ ]) отец болен [ʣ]

25 Palataliseringsassimilation Överföring av mjukhet. En konsonant blir mjuk framför en mjuk konsonant om: konsonanterna är lika i övrigt: к китайцу, в Вену, от тебя den första är dental (utom л) och den andra en dental <т, д, с, з, н, л> eller <ч, щ>: вести, блинчик, шесть

26 Assimilation av artikulationsställe Ett ljud förändras genom att inta ett annat ljuds artikulationsställe. I ryskan förekommer följande: dentalerna <с> och <з> i kontakt med alveolara <ш> och <ж> сшить [ʂ:] el. [ʃ:], som ett långt <ш> сжечь [ʐ:] el. [ʒ:], som ett långt <ж>

27 Assimilation av artikulationsställe Kontaktassimilation: assimilation till närmast föregående eller efterföljande ljud : en bil, anpassa [m] en groda, bank [ŋ] dock: ry. банк [nk] Fjärrassimilation: när det är fler ljud emellan: emsam, gaberob

28 Dissimilation Motsatsen till assimilation. Förekommer vid konsonantkombinationen гк, гч, som borde uttalas som кк, кч men istället uttalas som хк хч: лёгкий, леѓче; мяѓкий, мяѓче

29 Eliminereing förenkling av konsonantkombinationen genom utelämning av någon konsonant: стн сн здн зн стск - с:к вств ств лнц нц известный поздний расистский здравствуй, чувство солнце

30 Konsonanter i fonetisk skrift Tonlös Tonlös palat. Tonande Tonande palat. ла мпа [ɫ] хор [x] хи мия [x ] их дом [ɣ] це лый [ʦ] отец был [ʣ] человеќ [ʨ] el. [ ʧ ] шум [ʂ] el. [ʃ] Щуќа [ɕɕ] el. [ʃ ʃ ] жар [ʐ] el. [ʒ] ли па [l ] врач был [ʥ] el. [ʤ ] вещь была [ʑ] el. [ʒ ]

31 Specialfall Reflexivändelsen -ся uttalas ofta hårt då ändelserna -т och -ть smälter samman med s-et till en lång variant av affrikatan [ʦ], tecknad [t: s]: ви деться ви дется Dock uttalas -ся mjukt när t-et inte finns med: успоко йся учи лся

32 Specialfall Grafemet <ч> uttalas [ʂ] ([ʃ]) i några vanliga ord: что конечно скучно нарочно

33 Specialfall Kombinationen <c> + <ч> skulle ge [s tʃ ] men har vidareutvecklats till [ ʃ ʃ ] <щ>: cчáстье, рáсчёт, считáть Kan ses som följd av två assimilationsprocesser (dubbelassimilation) och eliminering: palataliseringsassimilation + assimilation av artikulationsställe samt försvagning och eliminering av t-elementet.

34 Specialfall Liknande processer (dubbelassimilation) undergår: <з> + <ч> из чего, мужчина <с> <з> + <ш> сшить, из школы <с> <з> + <ж> сжечь

35 Specialfall Grafemet <г> uttalas [v] i genitivändelser: его э того большоѓо ле тнего сего дня (egentligen gen. av сей день denna dag )

36 Transkriptionsövning Skriv de markerade konsonanterna med fonetisk skrift och kommentera ljudförändringen: дрозд к дому стена кружка буква пятница связь плацдарм мойся их дом с вами клещ был снег сшить страстный нож наш дом чувствительный купается мягче богач доехал