När denna vokal står efter en konsonant framträder inte något [j] utan detta markerar att den föregående konsonanten är mjuk, dvs uttalas i i-läge.

Transkript

1 Ryskans alfabet och uttal Bokstavsdel 3 Урок В Sammanfattning av föreläsning III Sidan i läseboken samt i övningsboken. Gloslistor till samtliga kapitel finns i början av övningsboken. Bokstäver att lära till nästa gång: Й й Ю ю Joterade vokaler <ю> hör till gruppen joterade vokaler. När <ю>, likt <я, е> står först i ett ord eller efter vokal uttalas de med ett [j] framför: ю = [ju ] юри ст, Ю рий, Ю лия, мою När denna vokal står efter en konsonant framträder inte något [j] utan detta markerar att den föregående konsonanten är mjuk, dvs uttalas i i-läge. Jfr. ту [tu ], тю [t'u ] лук [ɬu k] люк [l u k]; тук [tu k] тюк [t u k], суда сюда, меню För en genomgång av palatalisering, se sammanfattningen av föreläsning II samt Rysk praktisk fonetik, punkt 5. Vokaluppställning Еn uppställning med alla vokaler vi redan känner till med dess respektive joterad vokal under. Vanlig vokal Э О У А Joterad vokal E Ю Я И Bokstaven <й> -/j/ и краткое (kort i) används normalt bara sist i ett ord eller en stavelse: Музе й [muz e j], май [ma j], тролле йбус, копе йка, попуга й, юбиле й Först i ett ord skrivs normalt inte <й> utan då använder man istället en alternativvokal: Еле на, я, юри ст, ю мор Obs! райóн, йод, йóгурт, йóга, йóта (ни на йóту), йен, Нью Йорк, Йéллоустoун, Йéмен, 1

2 Tonalitet. Konsonantpar avseende på tonalitet: tonande tonlös Konsonanter kan vara antingen tonande eller tonlösa. Med en tonande konsonant menas att den uttalas med stämbandston: detta sker när luften passerar upp genom luftstrupen och stämbanden (stämläpparna) i struphuvudet är hopförda, den passerande luften får då stämbanden att vibrera vilket ger upphov till en ton. Man kan identifiera om en konsonant är tonande genom att känna på struphuvudet när man uttalar den -vibrerar struphuvudet är konsonanten tonande. Prova att uttala [v] och känn samtidigt på struphuvudet. Tonlösa konsonanter uttalas utan stämbandston, luften får passera fritt genom struphuvudet. Prova att uttala [f] och fortsätt känna på struphuvudet. Växla mellan [v] och [f], lägg märke till att det enda som skiljer konsonanterna från varandra är att den ena är tonande och den andra är tonlös. Prova att, utan att titta på uppställningen nedan, kategorisera de konsonantljud du kan med avseende på tonalitet! Försök även hitta par där det enda som skiljer i uttalet är tonaliteten. Om vi delar upp de konsonanterna vi hittills har lärt oss i par får vi följande schema. Dessa bildar par där den enda skillnaden är tonaliteten. Att veta om en konsonant är tonande eller tonlös samt att veta vilken som är dess tonlösa eller tonande tvilling är mycket viktigt, vilket kommer att framgå nedan. Tonande Б Д Г З В Tonlösa П Т К С Ш Utanför den här tabellen finns nu konsonanterna <л, м, н, р>. Dessa är alla tonande och har inga tonlösa motsvarigheter. Tonalitetsassimilation Assimilation som fonetisk företeelse innebär att näraliggande ljud påverkar varandra till större likhet. Tonalitetsassimilation innebär med andra ord att närliggande ljud påverkar varandra till att likna varandra med avseende på tonalitet. Detta gör att det blir lättare att uttala en grupp konsonanter. I ryskan är den sista konsonanten i en konsonantserie dominant, d.v.s. de andra konsonanterna antar dess tonalitet. Således: en tonande konsonant blir till motsvarande tonlösa när den står 2

3 framför en tonlös konsonant. Och tvärtom: en tonlös konsonant blir till motsvarande tonande när den står framför en tonande konsonant. Det är alltså den sista konsonanten i en grupp konsonanter som styr vilken samtligas tonalitet blir. Detta gäller även över ordgränser i löpande tal: Блузка [sk], во дка [tk], авто бус [ft], в клу бе [fk], за втрак [ft] Сбо рная [zb], отда л [d:], как бу дто [gb], рюкзаќ [gz], вокза л [gz], анекдóт [gd], Афганистáн [vg] Undantag: л, м, н, р är utanför schemat och varken påverkas eller påverkar andra konsonanter. Konsonanten <в> kan bli påverkad, d.v.s. uttalas [f] framför en tonlös konsonant, ex. второ й [ft]. Däremot påverkar den inte andra konsonanter till att bli tonande: свет [sv ], свой [sv], сва лка [sv]ю Prepositionen в blir som i exemplet ovan tonlöst [f] framför tonlösa konsonanter. Då detta sker ganska ofta är det lätt att glömma att det någonsin uttalas [v]. Detta sker dock helt enligt reglerna framför tonande konsonant eller vokal uttalas det fortfarande [v]. В Москве, В Одессе, В Лондоне, В Уппсале. Kom ihåg att om två tonlösa eller tonande konsonanter står i följd händer ingenting, utan konsonanterna uttalas som normalt, t.ex. спасибо [сп] eller для [дл ]. Utljudsskärpning En tonande konsonant blir till motsvarande tonlösa när det står sist i ett ord (eller mer korrekt, en talsekvens): Клуб [p], город [t], диалог [k], анализ [s], Киев [f]. 3

4 I löpande tal går dock tonalitetsassimilation före utljudsskärpning: клуб дорого й [bd], друг друѓа [gd.] Ord utan självständig betoning En del småord (enklitikor) har ingen självständig betoning utan uttalas tillsammans med ordet de tillhör. Detta är fallet med prepositioner t.ex. на och negationen не. Не рабо таю uttalas нерабо таю [n'i] На карти нке uttalas накартинке [nəkɐrt i nk i] Verb: е-böjning Nu ska vi introducera de första verben i presens (nutid). I likhet med t.ex. franska, tyska och en mängd andra språk, böjer man ryska verb efter subjektets person och antal. 1-a Jag Vi 3-e Han, hon, den, det De Vi ska inte omedelbart lära oss alla former utan börjar med 1:a pers sing. och tredje person sing. och pl. Böjningen kallas e-böjning för att det finns ett е i ändelsen. Рабóтать (arbeta) 1-a Я рабóтаю Vi 3-e Он/онá рабóтает Они рабóтают 4

5 Зáвтракать (äta frukost) 1-a Я зáвтракаю Vi 3-e Он/онá зáвтракает Они зáвтракают Lokativ Prepositionen в (i betydelsen i) kräver en ändelse på efterföljande substantiv. Prepositionen в styr (liksom на i betydelsen på) lokativ. Hur lokativ bildas har presenterats tidigare, bl.a. i sammanfattningen till föreläsning II. Дом в доме (hus i huset), музей в музее (museum på museet, obs skillnaden i prepositionsanvändning), школа в школе (skola på skolan), молоко в молоке (mjölk i mjölken). 5