Introduktion till Hjärtcase. Karin Hermansson Hjärtsjuksköterska/Klinisk Adjunkt Lunds universitet 2012 VT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till Hjärtcase. Karin Hermansson Hjärtsjuksköterska/Klinisk Adjunkt Lunds universitet 2012 VT"

Transkript

1 Introduktion till Hjärtcase Karin Hermansson Hjärtsjuksköterska/Klinisk Adjunkt Lunds universitet 2012 VT

2 Hjärtats coronarartärer Huvudstam Circumflexa Höger coronarartär LAD

3 Hjärtats anatomi

4 Riskfaktorer för Arteriosscleros Stabil coronarsjukdom Akut coronarsjukdom Hjärtsvikt

5 Riskfaktorer som ligger bakom ca 80% av alla hjärtinfarkter Rökning* (gäller även långvarig passiv rökning) Hypertoni* Diabetes -hyperglycemi/hyperinsulinemi Blodfettsrubbning* ffa HDL/apoA,LDL/apoB,och triglycerider Bukfetma

6 Riskfaktorer forts. Psykosocial Stress* Ärftlighet Lågt intag av frukt och grönsaker Alkohol (högt intag) Låg fysisk aktivitet Två riskfaktorer leder till mer än en fördubbling av risken och fyra samtidigt till betydligt mer än en fyrdubbling. (INTERHEARTstudien 2004)

7 Rökning (Snusning - riskfaktor efter hjärtinfarkt arytmirisk) Ökar vita blodkroppar Trombocyterna klibbar ihop Fibrinogenhalten ökar CO halten i blodet ökar- leder till minskning av blodens O²-tension och dels till ändring i hemoglobinets dissociationskurva (sid 301 Ericsson). Leder till utvecklingen av återförfettning Skadar väggarna i blodkärlen

8 Hypertoni Det perifera motståndet i kroppens blodkärl är ökat Orsakas av 1. Stela väggar i blodkärlen 2. Blodkärl som dragit ihop sig (sympatikus) 3. Ökad vätskeansamling i blodet

9 Åderförfettning Angriper stora samt medelstora blodkärl Intima: Inlagring lipider o. inflammatoriska celler som leder till fibrosutveckling Fatty streaks - lipidfyllda makrofager (påverkar inte blodflödet) Fibrösa plaque - lipidfyllnad i makrofager och i extracellulär bindväv (ger sällan kliniska symtom) Komplicerade plaque -lipider, inflammatoriska celler och fibrös vävnad, även inkapslade blödningar och trombotiskt material Uppträder fläckvis (virus el. bakterier av betydelse?)

10

11 Stress Både fysisk och psykisk Stress kan beskrivas som hjärnans och övriga kroppens reaktion på de krav, utmaningar och påfrestningar som vi utsätts för i olika livssituationer. Stressen syftar till att se till att den fysiska prestationsförmågan motsvarar de krav som hjärnan förväntar sig att möta. Positiv och negativ stress Därför kan positiv stress bli negativ om man inte lyssnar på kroppens egna signaler. All stress blir ohälsosam om kroppen är stressad för länge utan möjlighet att återhämta sig Negativ stress uppstår istället när man känner olust och inte kan påverka sin situation. Det kan gälla både för privatlivet och i arbetslivet. Källa: Infomedica

12

13 Extremitetsavledningar avl I: övre laterala II avf - III: inferiora

14 Precordialavledningar V1-V2:anteroseptala V3-V4 anteriora V5-V6:laterala

15 Koronarinsufficiens Blodförsörjningen i ett eller flera myocardavsnitt är otillräcklig och svara inte upp till aktuellt syrebehov Leder till myocardischemi (syrebrist) som i sin tur leder till symtomet angina pectoris/ kärlkramp eller symtomfri tyst ischemi Orsaken kan vara: ökat krav på syre reducerat koronarflöde eller kombination

16 Olika typer av angina pectoris Effortangina ökat behov av syre Spasmangina plötsligt förekommande utan uppenbar korrelation till en speciell situation Blandangina vanligast Syndrom X typiska symtom men kranskärlsrtg visar inga stenoser

17 Patofysiologi/angina pectoris Ökat kärlmotstånd - krävs en minskning av kärlet diameter på ca 50% innan viloflödet blir påverkat Leder till ökad spänning i kammarväggarna och ett minskat diastoliskt kammartryck med bristande syretillförsel till koronarartärerna som följd. Kollateralbildning sker vid långsam utveckling av stenoser vilket bidra till att förbättra syretillförseln

18 Patofysiologi/angina pectoris forts. Faktorer som styr hjärtats syrebehov Kontraktiliteten - hjärtats kontraktionsförmåga påverkas av sympatikusaktiviteten Väggspänning - preload uttänjning i slutet av diastole och afterload under systole Hjärtfrekvensen- ökning ger diastoleförkortning och därmed minskad coronarperfusion

19 Symtom vid stabil angina pectoris/kärlkramp Angina pectoris: Smärta som inte ändrat karaktär sista tre månaderna. Utlösande faktorer: ansträngning, psykisk stress, större måltider, kyla och blåst, okänd Lokalisation: över bröstet, ut i ena eller båda armarna, bak mot axlar, ner mot buken och/ eller upp mot hals och käkar Duration: Mindre än 15 min. Lindras av nitroglycerin och vila Karaktär: molande, tryckande, pressande, trångt i bröstet endast andnöd kan också vara symtom

20 Utredning och diagnostik Diagnosen bör säkerställas genom: 1. Anamnes, fysikalisk undersökning, EKG, lab.prover, rtg cor/pulm 2. Arbetsprov med EKG 3. I fall 2. är svårvärderat: arbetsprov med myocardscintegrafi fördelar: visar avvikelser i genomblödningen, stor möjlighet att utesluta sjukdom, ger bra vägledning nackdelar : inte alla sjukhus utför undersökningen, ger ökad strålningsdos 4. Kranskärlsrtg (conarangiografi)

21 Akuta Coronara Syndrom ACS Instabil angina pectoris Transmural Q-vågsinfarkt= ST-höjningsinfarkt Subendocardiell hjärtinfarkt - ickeq-vågsinfarkt = (ickesthöjningsinfarkt)

22 Akut Coronara Syndrom Ingen ST-höjning ST-höjning Icke-ST-höjningsinfarkt Instabil angina Hjärtinfarkt Icke-Q-vågsinfarkt Q-vågsinfarkt

23 Symtom vid instabil angina pectoris/hjärtinfarkt Smärta som är ihållande, ständigt återkommande och som också kan tillta i styrka Utlösande faktorer: Se stabil angina pectoris Lindras kortvarigt eller inte alls av nitroglycerin Duration: längre än 15 min Lokalisation: Se stabil angina pectoris Karaktär av smärta som stabil angina pectoris Övriga symtom: Blek, kallsvettig, illamående och andnöd

24 Instabil angina Stabilt plack Instabilt plack Rupturerat plack

25 Behandling vid instabil angina Läkemedel ASA Klopidogrel (Plavix) Nitroglycerin LMWH el. liknande Läkemedel mot hypertoni Statiner Behandling PCI CABG

26 ACS fakta 1960 sjukhusmortalitet ca 30 % 1965: inrättades HIA enheter % 1980-talet: började användningen av ASA, betablockad, nitrat, trombolys % 1990-talet: började användningen av ACE, revasculering (PCI) % 2000 talet: - 6% (totalt dog 16% av män och 11% av kvinnor i hjärtinfarkt 2006) ytterligare en kraftig minskning: 17% mindre kvinnor och 14% mindre män utvecklade en hjärtinfarkt

27 ACS -fakta År 2011 dog ca personer Idag >50% av tidig mortalitet (inom 30 d) inträffar före ankomst till sjukhus! Medelvårdtid idag 3-7 dagar Av alla som vårdas på HIA få ca 30% diagnosen hjärtinfarkt, 8 % instabil angina 60% av hjärtinfarkterna är av icke Q- vågsinfarkt 2007: Patientgrupper som ökar idag är bla. äldre, kvinnor, tidigare rökare, de som är behandlade med hypertonimedicin och blodfettsänkande, har diabetiker och/eller fetma

28 Patofysiologi till Hjärtinfarkt Ocklusion av coronarartär Plaque ruptur : *Lipidrik kärna *Fibröst skal Inflammation Avsaknad av kollateraler. Utlösande faktorer: Ökat blodtryck, ökat pulstryck (systolisk BT diastoliskt BT), ökad hjärtfrekvens och fysisk/psykisk stress Trombpålagring

29 Hjärtinfarktens storlek Påverkas av: 1. Vilket kranskärl det är som orsakar infarkten 2. Hur lång tid det har varit avstängt (Studier visar att ett grishjärta infarcerar mkt snabbare än ett människohjärta)

30 Ischemi / Nekros vs Kollateraler The golden hour Akut ischemi: T=0: Glykolys T=10 min: Glykogen slut (Laktat ) T=20 min: Celler dör T=60 min: % av celler i nekros. T=6 tim: 100 % av riskområde i nekros.

31 ST-höjningsinfarkt

32

33 Behandlingsprinciper För att minska morbiditet: Minimera skada Återställa blodflöde Motverka arytmi Minska mortalitet Minska återinsjuknande

34 SWEDEHEATS definition av hjärtinfarkt Hjärtinfarkt är definierad såsom en kombination av förhöjda värden av troponin, eller annan biokemisk markör för hjärtmuskelnekros och minst en av följande kliniska markörer för ischemi: Typiska symtom; Typiska EKG-förändringar (med tidsmässigt samband med den kliniska händelsen); eller bevis för nytillkommen myokardskada vid kardiell beskrivning 2010

35 Prehospital behandling 30 min fördröjning med perfusionsbehandling = 1 år i livslängd. Anamnes + EKG= 90 % av infarktpat. kan identifieras. Antitrombocyt-behandling. Arytmi behandling. Fibrinolys (Rapilysin )

36 Diagnostik- akut Symtom hjärtinfarkt EKG: ST-höjning/ ST-sänkning / Q-våg Hjärtskademarkörer: CKMB massa, Troponin, Myoglobin 2 av 3 för diagnostik

37 Hjärtskademarkörer Tidigast detekterbar/h CKMB massa Troponin Myoglobin Max nivå Varaktighet 2-3 dagar 6-14 dagar 1-1,5 d Felkällor Muskelskada Njurinsuff Muskelskada Ref gräns <5 μg/l <0,03 μg/l μg/l Ref AMI 5 x 2, 10 0,05 x2 -

38 Basal behandling Syrgas Analgetika Nitroglycerin ASA Betablockad intravenöst

39 Reperfusionsbehandling Återställa perfusionen i det skadade myocardiet All reperfusionsbehandling är kopplad till en risk Nyttan av behandlingen ska överstiga riskerna Nya forskningsrön (2010): Patienten kyls ner före ballongvidgning till under 35 - minskar infarktutvecklingen med 38%

40 Acetylsalicylsyra Trombyl Inhiberar cyclooxygenas Trombocyt aggregations hämmare Misstanke om ACS: mg po. Profylax 75 mg/ dag. Vid AMI 10-15% reduktion av död. Vid ACS: ca 50% reduktion av risk för ny AMI.

41 Nya läkemedel Antikoagulatia vid hjärtinfarkt: Efient och Brilique Antikoagulatia vid förmaksflimmer: Pradaxa Riktlinjerna för dessa läkemedel ska fastställas under Hänvisning till föreläsning i hjärtfarmaka!

42 Adenosindifosfat blockad Plavix Trombocyt aggregationshämmare. Tilläggs effekt till ASA CURE:Clopidogrel som tillägg till ASA vid IAP / nonq AMI Död/AMI : 9,3% vs 11,4%

43 FibrinolysTrombolys ASA Streptokinas Rapilysin :Separata indikationer Metalys : En dos, viktsjustert. Tid (reduktion av död inom 30 dagar):<1tim 35%, 1-3 tim 25%, 4-8 tim 19%, 9-12tim 16 %, >12 tim :ns

44 Kontra indikationer trombolys Absoluta: Intracerebral blödning Stroke < 2 mån Intracraniella tumörer Pågående invärtes blödning Suspekt dissekerande aortaaneurysm

45 Coronarangiografi/PCI vid akuta coronara syndrom Fördelar med akut angio med PCI vid SThöjningsinfarkt utan föregående fibinolys: Erhåller snabbt reperfusion Mindre blödningsrisk Reducerar kommande behov av angioplastik Hälsoekonomi Nackdelar: Resurskävande Hög kostnad

46 Se hur en coronaragio går till: JWyGyCgSI

47 Betablockad Iv Seloken 5mg x3 Kontraindikationer: Bltr <100 mmhg Puls<50/min. AV block II-III Obehandlad svikt Svår luftvägsobstruktivitet

48 Betablockad Vid AMI: Reducerar infarktstorlek. Reducerar arytmi Reducerar risk för ruptur/vk aneurysm. Ges omedelbart!! Störst effekt vid VK svikt / Diabetes.

49 Nitroglycerin Symtomatisk effekt. I stora kontrollerade studier har prognostisk effekt ej påvisats. Coronarkärlsdilatation + Minskar preload. SNAP schema.(suscard sl)

50 ACE hämmare Klinisk hjärtsvikt Nedsatt VK funktion (EF<40%) Anterior hjärtinfarkt. (Alla hög risk patienter / HOPE)

51 Heparin /LMWH Iv Heparin (infusion) : Efter behandling med Actilys / Rapilysin tim. Sc LMWH Förutsägbar effekt: Ej dos justering Poliklinisk behandling FRISC II studie

52 Nytt preparat mot trombosbildning Sc Arixtra : Innehåller en syntetiskt framställd substans som heter fondaparinuxnatrium. Den förhindrar koagulationsfaktor Xa tio-a från att verka i blodet och förhindrar på så sätt oönskade blodproppar (tromboser) att bildas i blodkärlen. Förhindra trombosbildning mer specifikt en LWMH

53 Statiner läkemedel mot höga blodfetter Hypotes: Stabilisering av instabila plack

54 Bakgrund till behandlingsvinster med kolesterolsänkning vid akuta coronara syndrom Förbättrad endotelfunktion Minskad inflammation Minskning av aggregerade trombocyter

55 Stunning En reversibel funktionsnedsättning av hjärtats pumpförmåga beroende på i vilken utsträckning reperfusion uppnåtts Fullständig reversibilitet ses endast om ischemin varar kortare än 20 min Reversibelt (2 dagar -1 vecka) Celler med metabolism och adekvat perfusion

56 Komplikationer till hjärtinfarkt Rytm rubbning tachy- / bradycardi Kammarseptum ruptur Ruptur av fri vägg-tamponad Papillar muskel dysfunktion / ruptur

57 Komplikationer till hjärtinfarkt Rytm rubbning tachy / bradycardi Inträffar akut / 1:a dygnet VT/VF - Behandling: elkonvertering alt Cordarone / Sotalol beta-blockad Seloken Bradyarytmi - Behandling: Atropin / Transvenös pacemaker

58 Arytmi-VF

59 Komplikationer till hjärtinfarkt Kammarseptum ruptur (VSD) ca 1-2 % Ruptur av fri vägg-tamponad ca 1-3 % Papillar muskel dysfunktion / ruptur ca 4% Mekaniska komplikationer: 3-5 dagar (0-2 veckor) ffa ST höjnings infarkt. Plötslig cirkulatorisk påverkan. Diagnos ställs med Ekocardiografi!! Behandling: Inotropi / Aortaballongpump - Operation

60 Ruptur av fri kammarvägg

61 Remodellering efter myocard infarkt Tidig infarkt expansion, Töjning och Myocythypertrofi, uttunnat myocard, extraökat extracelluläruttunning av ickecellulärt matrix förstörs infarcerat myocard. Collagen tillväxt och fibros Ökad slut-systolisk samt slut-diastolisk volym, ändrad form och geometri Slutresultatet blir successiv bindvävsinlagring och hypertrofi Tar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på infarktens storlek

62 Vårdåtgärder vid ACS Kontinuerlig information med förberedelser inför hemgång(sek.prev) Monitorering av hjärtrytm/ischemi /puls,bt,spo2 och andningsfrekvens Kontinuerlig smärtbedömning Vätske- och urinmätning vikt Beakta vårdmiljön Lab.prover enligt ordination Kostintag efter behov Aktivitet efter förmåga

63 Hjärtsvikt Hjärtat kan inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen= otillräcklig slagvolym Symtom utvecklas gradvis Hjärtmuskel orkar inte dra ihop sig tillräckligt alt. att är muskelväggarna stela och det blir svårt att fylla hjärtat med blod i avslappningsfasen alt. fungerar inte hjärtklaffarna tillfredställande.(flera orsaker samtidigt kan förekomma)

64 Klassificering av Hjärtsvikt New York Heart Association NYHA I Organisk sjukdom utan symtom (Årlig mortalitet 5%) NYHA II Lätt svikt med andfåddhet och trötthet vid mer uttalad fysisk aktivitet NYHA III Medelsvår svikt och trötthet vid lätt till måttlig aktivitet, såsom vid gång i motlut, vid på- och avklädning. NYHA IV Svår svikt med andfåddhet och trötthet redan i vila. Sängbunden patient (Årlig mortalitet 40-50%)

65 *Systolisk dysfunktion som leder till minskning av: 1.sammandragningsförmågan 2.av hjärtminutvolymen 3.perifer genomblödning *Diastolisk dysfunktion (påverkar fyllnad- och avslappningsförmågan) är mer komplicerad och det finns inget enkelt mått på denna störning men det orsakar blodstockning med ökat tryck i lungcirkulationen (30-40% har diastolisk dysfunktion men normal systolisk funktion initialt)

66 Hjärtsvikt Otillräcklig cardiac output (hjärtminutvolym) i förhållande till kraven *Systolisk dysfunktion = nedsatt pumpförmåga Sänkt Ejektionsfraktion (EF%) (mäts med ultraljud visar systolisk dysfunktion) *Diastolisk dysfunktion = sänkt fyllnadsgrad

67 Hjärtsvikt Kompensationsmekanismer vid otillräcklig slagvolym: Fysiologiska Neurohormonella Biokemiska Molekylära och cellulära förändringar

68 Hjärtsvikt Fysiologiska Frank-Starlingsmekanismen beskriver hur diastoliska förutsättningar är relaterade till mekanisk prestation i hjärtat för att upprätthålla cardiac output Och hur hjärtats egen mekanism ökar hjärtminutvolymen Ökad fyllnad ger ökad mekanisk prestation

69 Frank Starlings lag

70 Hjärtsvikt Hormonella RAAS aktivering: ger salt/vatten retention vilket leder till ökat fyllnadstryck När preload/afterload ökar skapas försämrad vävnadsgenomblödning som leder till fibros i vävnaden Sympaticus-aktivering ger en negativ remodellering av hjärtmuskel som i sin tur kräver mer energi.

71 Hjärtsviktens onda cirkel Hypertoni och hjärtischemi leder till ökad belastning och skada på hjärtmuskel. Som leder till nedsatt kammarfunktion Sympaticus och RAAS aktiveras med perifer vasokonstriktion, vatten- och saltretention som följd Leder till ökad pre- och afterload med dilatation av kammarna

72 Diagnostisering av hjärtsvikt Noggrann anamnes God fysikalisk undersökning EKG Rtg av hjärta och lungor Funktionsmätningar Ultraljud: Ejektionsfraktionen (EF%) Väggrörlighetsindex (Wall motion index) Venprov: Bl.a. BNP/s - brain natriuretic peptide

73 Kardiella orsaker till Hjärtsvikt Myocardischemi (80%) ofta kombinerat med hypertoni Annan hjärtmuskelsjukdom Hjärtklaffsjukdom Förmaksflimmer Annan hjärtarytmi Bradycardi

74 Icke-kardiella orsaker till hjärtsvikt Läkemedel- biverkningar av läkemedel tex NSAIDprep. Alkohol Infektioner Lungemboli Thyroideasjukdomar Anemi

75 Symtom vid hjärtsvikt Huvudsymtom: Andfådd Trötthet Ångest Vid tilltagande besvär: Hosta Nykturi Hjärtklappning Nedsatt aptit Illamående Förändrad tarmfunktion Svullnad av ben Ascites

76 Behandling vid hjärtsvikt Läkemedel: ACE-hämmare Betablockad Diuretika Angiotensinreceptorblockerare Aldosteron- receptorblockerare Digitalis Nitrater Pacemaker: Vid hjärtsvikt kombinerat med störningar i hjärtats retledningssystem (grenblock): En biventrikulär PM (CRT)

77 Symtom vid livshotande hjärtsvikt/lungödem kraftig andnöd rosslande andning kallsvett kraftig blekhet svår hjärtklappning och ångest ibland rosaskummig vätska i munnen som kommer från lungorna.

78 Behandling vid akut hjärtsvikt Diuretika Betablockerare Dobutamin m.fl. Syrgas CPAP Morfin Sittande ställning med sänkt fotända

79 Riktad Omvårdnad vid Information hjärtsvikt Övervikt, rökning, alkohol, hypertoni, diabetes bör korrigeras Begränsat salt/vätskeintag Fysisk aktivitet uppmuntras Näringstillförsel (malnutrition vanligt) Hudproblem Psykiska problem Sexuella problem

80 Lycka till med studierna om hjärtat och dess sjukdomar!

Hjärtkärlsjukdomar. SJSE17HT 2014 Sjuksköterskeprogrammet Lunds universitet. Karin Hermansson

Hjärtkärlsjukdomar. SJSE17HT 2014 Sjuksköterskeprogrammet Lunds universitet. Karin Hermansson Hjärtkärlsjukdomar SJSE17HT 2014 Sjuksköterskeprogrammet Lunds universitet Karin Hermansson Riskfaktorer för Ateroskleros Stabil coronarsjukdom Akut coronarsjukdom Hjärtsvikt Hjärtats coronarartärer Huvudstam

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom

Ischemisk hjärtsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtats syresättning Kranskärlen är ändartärer, dvs det saknas kontakt till andra artärer, s k kolateralförsörjning. Hjärtmuskeln är

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33 [Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Abstrakt.....2 Definition...3 Indelning.....3 Orsaker...3 Icke påverkbara Påverkbara Klassificering...

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd. Du är kardiologjour och blir uppringd av medicinjouren som vill att du kommer och bedömer en patient på akutrummet. Patienten söker för bröstsmärta sedan igår kväll, just nu smärtlindrad med morfin och

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen

Läs mer

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM med fokus på akut koronärt syndrom Eva Velebová ISCHEMI = LOKAL SYREBRIST I VÄVNAD ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM = BRIST PÅ TILLRÄCKLIG BLODTILLFÖRSEL TILL HJÄRTMUSKELN VIA HJÄRTATS

Läs mer

Hjärtsvikt 2014-09-03. Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04

Hjärtsvikt 2014-09-03. Litteraturtips. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Hjärtsvikt Michael Melin Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Litteraturtips Läkemedelsboken Internmedicin Stig Persson: Kardiologi hjärtsjukdomar hos vuxna www.escardio.org 1 Stora volymer och

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia. Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

MEQ fråga poäng. Anvisning:

MEQ fråga poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man _8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,

Läs mer

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-05-08 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Frågor Energimetabolism Varför ökar pulsen vid arbete Kontraindikationer för arbetsprov När ska man avbryta ett arbetsprov Vilka är de arbetsinducerade tecknen

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

HT 2008. Syfte. Översikt. 2. Patologisk cirkulation. 1. Normal cirkulation HT 2009. Det är inte tillräckligt för inlärningen VT2009

HT 2008. Syfte. Översikt. 2. Patologisk cirkulation. 1. Normal cirkulation HT 2009. Det är inte tillräckligt för inlärningen VT2009 HT 2009 HT 2008 VT2009 Patofysiologi vid hjärtsvikt T3 Syfte Förklaring; lägga tonvikt Underlätta förståelse dvs. HANLEDNING Det är inte tillräckligt för inlärningen Översikt 1. Normal cirkulation 2. Patologisk

Läs mer

Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015

Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015 Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig omtentamen mars 2015 Skrivtid: 4 timmar Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal Maxpoäng: 50 poäng Godkändgräns: 65 % av max = 32,5 poäng Instruktioner

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Ischemi/reperfusion T3

Ischemi/reperfusion T3 Ischemi/reperfusion T3 Lena Jonasson Ischemi obalans O 2 supply/demand Stabil angina OBS! Koronarflödesreserv Instabil angina/icke-sthöjningsinfarkt ST-höjningsinfarkt Aterotrombos - repetition Substrat/agonist/ligand

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

MEQ DX1 HT 2014 facit

MEQ DX1 HT 2014 facit MEQ DX1 HT 2014 facit Du jobbar som medicinjour på akutmottagningen. En av sjuksköterskorna tar tag i dig och säger att du nog snarast bör titta på en patient. Det rör sig om Lars, en 61 årig man som jobbar

Läs mer

Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning. AT-undervisning Thomas Kellerth Kard klin

Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning. AT-undervisning Thomas Kellerth Kard klin Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning AT-undervisning 2015-03-25 Thomas Kellerth Kard klin Socialstyrelsen: dödsorsaker 2012 Lancet 2004; 364: 937-52 Fallexempel 1 73 årig

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Översiktsföreläsning Arytmier

Översiktsföreläsning Arytmier Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom

Läs mer

1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P)

1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 1 Omtentamen MC025G Hjärtsjukdomar 151205 Kursansvarig: Siw Lunander Examinator: Maria Fernström 1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P) 2. Ange ett exempel på mer

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom. Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Akut kranskärlssjukdom. Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Akut kranskärlssjukdom Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Förekomst incidens och dödlighet Dödsorsaker 2013, Socialstyrelsen Förekomst

Läs mer

2015-11-25. Tidigare arbetat som Hjärtspecialist (Kardiolog) på SU/Östra Arbetar nu på AstraZeneca, R&D

2015-11-25. Tidigare arbetat som Hjärtspecialist (Kardiolog) på SU/Östra Arbetar nu på AstraZeneca, R&D Tidigare arbetat som Hjärtspecialist (Kardiolog) på SU/Östra Arbetar nu på AstraZeneca, R&D Per Ladenvall Apotekarprogrammet 2015-11-26 Sjukdomslära Riskfaktorer Definition hjärtinfarkt, STEMI/non-STEMI

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti

De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldres sjukdomspanorama Tumörer Matsmältningsorganen Diabetes Blodbrist Hjärta och kärl Urinvägar Sköldkörtelsjukdomar Muskler och skelett

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall

Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall Vårens fall 5 myokardscintigrafier Ischemi? Infarkt? Vänsterkammarfunktion? Deltagande Ett Två Tre Fyra Fem Sju Nio Deltagande - antal enskilda svar per klinik

Läs mer

Farmakologi Vilka läkemedelsgrupper är aktuella?

Farmakologi Vilka läkemedelsgrupper är aktuella? Per Ladenvall Apotekarprogrammet 2011-12-08 Sjukdomslära Riskfaktorer Definition hjärtinfarkt, STEMI/non-STEMI Huvudprinciper behandling dvs Koppling sjukdomsprocess - läkemedelsbehandling Farmakologi

Läs mer

Akut hjärtsvikt. Carin Cabrera Specialistläkare

Akut hjärtsvikt. Carin Cabrera Specialistläkare Akut hjärtsvikt Carin Cabrera Specialistläkare Vad är hjärtsvikt? Hjärtsviktsdefinition Hjärtat förmår inte upprätthålla adekvat vävnadsperfusion vid normala fyllnadstryck Ett syndrom där patienten har

Läs mer

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)

1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p) Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen

Läs mer

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare Hjärtsvikt Diagnostik och behandling Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare What s up Förr: symtomatisk behandling, avsnörning av extremiteter, digitalis till alla Nu: bättre livskvalitet,

Läs mer

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning:

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 88-ÅRIG MAN 8 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha en

Läs mer

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 160301 vt16 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom. Dina Melki Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Akut kranskärlssjukdom. Dina Melki Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Akut kranskärlssjukdom Dina Melki Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Förekomst incidens och dödlighet Dödsorsaker 2013, Socialstyrelsen Förekomst incidens och dödlighet Dödsorsaker 2013, Socialstyrelsen

Läs mer

AKUTA KORONARA SYNDROMET

AKUTA KORONARA SYNDROMET AKUTA KORONARA SYNDROMET Akut koronart syndrom AKS Definition Den kliniska bild som betingas av en plötslig förändring f i det koronara blodflödet det pga blodproppsbildning i anslutning till en ateromatös

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

Förmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014

Förmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Förmaksflimmer/fladder Förmaksflimmer Förmaksfladder fladder Förmaksfladder Prevalens 2,9% av den vuxna befolkningen

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng MEQ fråga Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht16 2016 03 01 Totalt 21 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första.

Läs mer

Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01. Peri-/myokardit

Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01. Peri-/myokardit Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01 Orsak Akut koronart syndrom Aortaaneurysm/-dissektion Pleuritsmärta (pleurit, lungemboli) Peri-/myokardit Muskuloskeletal smärta Hög buksmärta (esofagit, gastrit, perforation,

Läs mer

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander 140409 Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel Håkan Wåhlander 140409 Inledning Vem får Kawasaki? Vilka kardiologiska komplikationer förekommer vid Kawasaki? Vem får kardiologiska komplikationer?

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska

Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin. Tema Hjärta och Kärl, Karolinska Nutid och framtid med hjärtsvikt i ett fysiologiskt perspektiv och kardiomyopatier. Michael Melin Tema Hjärta och Kärl, Karolinska Låt oss aldrig glömma Folksjukdom Allvarlig sjukdom Viktigt att ge rätt

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ fråga DX1 Totalt 18 poäng Din skrivningskod: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Fall 1. 61-årig man inremitterad till akuten från VC p g a bröstsmärta. Anamnes: Typ 1 diabetes mellitus, beh med insulinpump. Hypertoni. Pågående utredning p g

Läs mer

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Kjell Nikus, kardiolog Hjärtcentret Tammerfors Universitetssjukhus Professor i kardiologi, Tfors univ. Stockholm 13.11.2014 Cabrera ledningssystem och traditionellt

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15. Totalt 20 poäng

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15. Totalt 20 poäng MEQ fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15 Totalt 20 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Hjälpmedel:

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har

Läs mer

Hjärtsvikt. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge

Hjärtsvikt. Michael Melin. Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge Hjärtsvikt Michael Melin Hjärtkliniken, Karolinska Huddinge 2014-09-04 Litteraturtips Läkemedelsboken Internmedicin Stig Persson: Kardiologi hjärtsjukdomar hos vuxna www.escardio.org Stora volymer och

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer