Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Medicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015"

Gunilla Eliasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig omtentamen mars 2015 Skrivtid: 4 timmar Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal Maxpoäng: 50 poäng Godkändgräns: 65 % av max = 32,5 poäng Instruktioner Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad. SAMTLIGA blad i detta häfte skall lämnas in, oavsett om frågan är besvarad eller ej. Detta är mycket viktigt eftersom provhäftet kommer att delas upp mellan olika lärare vid rättning Skriv svar på frågorna direkt i detta häfte. Behöver du mer att skriva på går det bra att fortsätta på ytterligare extrapappor. Skriv kod och lägg extrapappret tillsammans med ordinarie papper. När en fråga är besvarad, riv ur den ur häftet och sortera in den i lila tentaomslag enligt följande: Tentaomslag 1: Fråga 1-5 Del 1 Tentaomslag 2: Fråga 6-8 Del 2 Tentaomslag 3: Fråga 9 Del 3

2 1. ANATOMI (6 POÄNG), DEL HJÄRTFYSIOLOGI (9,5 POÄNG), DEL CIRKULATIONSFYSIOLOGI (4,5 POÄNG), DEL PATOFYSIOLOGI (8 POÄNG), DEL FARMAKOLOGI (3,5 POÄNG), DEL KÄRL OCH ÅLDRANDET (3 POÄNG), DEL JÄRNMETABOLISM OCH ANEMIER (8 POÄNG), DEL ANEMIUTREDNING (2,5 POÄNG) DEL EKG (5 POÄNG), DEL

3 1. Anatomi (6 poäng), del 1 a) Trauma mot mjälten kan ge upphov till livshotande blödningar. Namnge mjältens arteriella och venösa kärl. Varifrån kommer, respektive vart leder dessa kärl? (3p)

4 Fortsättning fråga 1 b) Vad kallas de tre olika kapillärtyper som finns i blodcirkulationen, och vad är karakteristiskt för deras respektive struktur? (3p) 4

5 2. Hjärtfysiologi (9,5 poäng), del 1 a. På vilken jon beror platåfasen i hjärtats arbetsmuskulatur? Vilken riktning har flödet av denna jon under platåfasen? Vilken/vilka fysiologisk(a) roll(er) har denna jon för arbetsmuskulaturen? (2,5p) b. Durationen av diastole (= diastoletiden) har mycket stor betydelse för hjärtats genomblödning - förklara varför. Vilken faktor brukar normalt vara den viktigaste för att reglera diastoletiden? Vad händer med diastoletiden i en arbetssituation då hjärtminutvolymen (= cardiac output) ökar från 5,5 till 15 l per minut förklara varför. (3p) 5

6 Fortsättning fråga 2 c. Vad innebär begreppet afterload för hjärtat? Ge ett exempel på en faktor som påverkar hjärtats afterload. Vad händer med hjärtats slagvolym omedelbart efter att afterload har ökat? Motivera ditt svar. Efter ett antal slag kommer slagvolymen att återställas mot sin ursprungliga nivå trots att afterload fortfarande är ökad. Diskutera mekanismen bakom detta. (4p) 6

7 3. Cirkulationsfysiologi (4,5 poäng), del 1 a. Det venösa återflödet till hjärtat underlättas av några olika faktorer. Nämn tre av dessa. OBS: Endast de 3 första svaren kommer att bedömas för poängsättning. (1,5p) b. Blodflödet till skelettmuskulaturen ökar proportionellt mot arbetsintensiteten i denna vävnad. Förklara två olika viktiga mekanismer för ökningen av blodflödet i arbetssituationen. (3p) 7

8 4. Patofysiologi (8 poäng), del 1 a. En fruktad komplikation till perikardit är tamponad, när perikardiet fylls upp av vätska. Detta tillstånd kan vara livshotande. Förklara vad händer med systoliskt blodtryck, slagvolym och hjärtfrekvens i denna situation? (3p) b. Förklara verkningsmekanismen för kalciumblockerare vid arytmier. (2p) 8

9 Fortsättning fråga 4 c. Hur kan du skilja systolisk hjärtsvikt från diastolisk hjärtsvikt genom att bedöma ejektionsfraktionen? Motivera ditt svar. (2p) d. Förklara varför diastoliskt hjärtsvikt kan ge upphov till lungödem. (1p) 9

10 5. Farmakologi (3,5 poäng), del 1 a. Då en patient uppvisar risk för förmakstrombos sätter man alltid in profylaktisk antikoagulantia-behandling, t.ex. warfarin (Waran ). Vid överdosering av warfarin riskerar en allvarlig biverkning att uppkomma vilken? Och hur behandlas denna biverkning? Motivera ditt svar. (2p) b. Vid akut trombos/emboli behandlas patienten med heparin. Vilken är verkningsmekanismen för detta läkemedel? (1p) c. Heparin finns också som lågmolekylär form (t.ex. Fragmin ). Finns det någon medicinsk fördel att använda ett sådant läkemedel istället för traditionellt heparin? (0,5p) 10

11 6. Kärl och åldrandet (3 poäng), del 2. Den histologiska bilden nedan visar en arteriol. Markera i figuren de tre olika lagren och namnge dem. (1,5p) b) I det naturliga åldrandet ingår en aterosklerotiskt process. Vad händer initialt i denna process och vilket lager, se ovan, påverkas först. (1,5 p) 11

12 7. Järnmetabolism och anemier (8 poäng), del 2 a) Beskriv järnmetabolismens olika steg och aktörer (proteiner, hormoner etc) utifrån bilden, gå medsols med de romerska siffrorna och beskriv vad som sker på varje del. I- IV, VI- VII. Hjälp Steg IV är erytropoesen, Steg V illustrerar förlust ur systemet (6 poäng) b) Beskriv också ungefärliga mängder järn som finns i systemet normalt,, mängd 1 hör till metabolismsteg I, mängd 2 lagring, mängd 3 i blodvolymen om ca 5 L och mängd 4 är förlust eller utsöndring som också är metabolismsteg V. (2 poäng) III II Mängd 1 1 II Lagring III VII Inflam. IL-6 + Mängd 2 Mängd 3 VI ADP + ATP V Mängd 4 IV I (1p) II (1p) III( 1p) 12

13 Fortsättning fråga 7 IV (1p) VI (1p) V11 (1p) b) I (0,5p) 2 (0,5P) 3 (0,5p) 4 (0,5p) 13

14 14

15 8. Anemiutredning (2,5 poäng) Del 2 Anemier kan gruppperas utifrån förändrat/normalt MCV (mikrocytär, normocytär och makrocytär) och reticulocytsvar (ret normala/höga eller låga). I vilka rutor, de med nummer längst ned, kulle du placera följande tillstånd (en siffra per tillstånd) : A absolut järnbrist anemi B funktionell järnbrist anemi C B12- bristanemi D- Folsyrabristanemi E- Talassemi Anemi Mikro Normo Makro Ret sänkta/ normala Ret höga Ret sänkta/ normala Ret höga Ret sänkta/ normala Ret höga

16 9. EKG (5 poäng), del 3 a) Vad är sant om hyperakuta T- vågor? (välj ett alternativ) 1. Hyperakuta T- vågor kan vara ett normalfynd. 2. Hyperakuta T- vågor är ett annat ord för Juvenila T- vågor. 3. Hyperakuta T- vågor kan ses så tidigt som 30 min efter kranskärlsocclusion. 4. Hyperakuta T- vågor är ett annat ord för hög ST- avgång. b) Om hjärtats depolarisering går i riktning mot vänster arm, kommer amplituden i avledning avf att bli? (välj ett alternativ) 1. Negativ. 2. Positiv c) Kan idioventrikulär rytm ge normalbreda QRS? (välj ett alternativ) 1. Ja. 2. Nej. d) En ST- höjningsinfarkt har ett naturalförlopp om ingen behandling sker. Vad kan vi se för typ av EKG- förändringar efter en ca vecka? (välj ett alternativ) 1. ST- sträckan övergår till ST- sänkning. 2. T- vågen blir negativt riktad i de avledningar som registrerar drabbat myokardium. 3. T- vågen ökar sannolikt i amplitud.

17 Ordinarie tentamen Tema RC T3 HT 2014 Kurskod MC5300 e)beskriv vilka orsaker som finns till dessa typiska ST- T mönster. A B C A: B: C: f)beskriv grundrytm och den korta arytmiperioden i nedanstående EKG 17

Relevanta dokument

Medicin B, Medicinsk temakurs 3

Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 4 juni 2014 med svar Maxpoäng: 53,5 Godkändgräns: 60 % av max = 32 poäng 1. ANATOMI (4 POÄNG) DEL 1... 2 2. ANGINA PECTORIS