Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2009

Transkript

1 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 29 Foto: Christina Gustavsson Publ. nr 29:29 Dnr

2

3 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i sina respektive län. Analysen för Örebro län 29 presenteras i denna rapport och vänder sig även till andra aktörer i länet som t ex kommuner, bygg och bostadsföretag som har ett intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Samtidigt utgör den en redovisning till Boverket och regeringen i enlighet med uppdraget. Till grund för rapporten ligger Bostadsmarknadsenkäten 29 som kommunerna årligen svarar på och som sammanställs av Boverket och Länsstyrelserna. Resultatet av enkäten ger en relativt god bild av läget i kommunerna i Örebro län, trots att flertalet kommuner i länet saknar särskilda program för bostadsförsörjningen. Ett urval av sammanfattande tabeller från Bostadsmarknadsenkäten finns som bilaga till rapporten. Denna rapport kan beställas från Länsstyrelsen i Örebro eller hämtas som pdffil på Länsstyrelsens hemsida Rapporten har tagits fram inom enheten för Tillväxt och Samhällsbyggnad på Länsstyrelsen i samverkan med andra enheter inom Länsstyrelsen. Christina Gustavsson och Anders Niklasson har haft det redaktionella samordningsansvaret och svarar också på frågor med anledning av rapporten. Örebro i juni 29 PerOlov Mörn Enhetschef Christina Gustavsson Länsbostadsdirektör 3

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? Hur ser läget ut på bostadsmarknaden i olika delar av länet 2.2 Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? 2.3 Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder 2.4 Vad händer med allmännnyttan? 3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? Hur utvecklas befolkningen och hushållen? 3.2 Hur ser flyttmönstren ut? 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? 4.2 Hur påverkas länet av lågkonjunkturen? 4.3 Bredbandsutbyggnaden en outnyttjad potential 5. Finns det bostäder för alla? Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? 5.2 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? 5.3 Hur får man fram bostäder för hemlösa? 5.4 Finns det bostäder till den arbetskraft som efterfrågas? 6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? 6.2 Hur arbetar länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommuner? Bilaga: Bostadsmarknadsenkäten 29 Örebro län. Ett urval av sammanfattande tabeller från BME29.

5 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län, en regional analys 1 Sammanfattning och slutsatser Bostadsbyggandet i Örebro län ökade under 28. Trots att den globala ekonomiska krisen påverkat länet med många varsel som följd, visar bostadsbyggandet ännu inga tecken till avmattning. Att bostadsbyggandet ligger på en hög nivå är nödvändigt för att klara den befolkningstillväxt som länet har och vill ha. Sedan år 25 har invånarantalet ökat med 3 5 personer i Örebro län. Det är i Örebro och i de närliggande kommunerna Kumla och Lekeberg som befolkningen ökar mest och där det mesta av bostadsbyggandet sker. I många av länets kommuner minskar befolkningen sedan flera år. De förändringar i bostadsbeståndet som behövs för att attrahera nya invånare och för att anpassa utbudet av bostäder till den efterfrågan som finns hos stora ungdomskullar, en äldre befolkning och nya svenskar är en stor utmaning för dessa kommuner. Konjunkturläget gör att prognoser om bostadsbyggandet de kommande åren är mycket osäkra. Den prognos som kommunerna gör i bostadsmarknadsenkäten talar för en fortsatt hög nivå på bostadsbyggandet under 29 och 21. Cirka 7 nya lägenheter per år beräknas tillkomma i länet. Den nivån överensstämmer i stort med behovet enligt i Boverkets byggbehovsanalys De största utmaningarna när det gäller bostadsfrågorna i Örebro län är: De demografiska förändringarna. De krav och behov som en äldre befolkning har på boendet när det gäller tillgänglighet, bostadsanpassning och behov av särskilt boende blir påtagliga de närmaste åren. De stora ungdomskullarna, födda i början av 199talet, flyttar snart hemifrån och har ofta behov av billiga små lägenheter, helst i centrala lägen, på orter med utbildning/skolor. Boendesegregationen Hur kommunerna ska förhålla sig till den ökade segregationen är en viktig fråga. I länet berör det framförallt Örebro kommun. Flyktingar och invandrare tenderar att bo i vissa bostadsområden, svenskar i andra. Är det ett problem eller en möjlighet? Befolkningsminskningen i många av länets kommuner Kan trenden med befolkningsminskning i vissa av länets kommuner brytas? Kan kommunikationer förbättras och lokal service stärkas så att attraktiviteten ökar? Ett mer strategiskt arbete med planering och boendefrågorna kan användas som ett hjälpmedel för kommunen. 5

6 2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? Fem av länets kommuner har totalt sett brist på sina respektive bostadsmarknader år 29 jämfört med två kommuner år 26, fyra kommuner har balans och tre har överskott av bostäder. Degerfors, Karlskoga och Ljusnarsbergs kommuner redovisar ett överskott av bostäder år 29 och sedan flera år tillbaka. Laxå kommun har år 29 gått från balans till brist, och Kumla och Askersunds kommuner har gått från brist till balans. I övrigt har inga förändringar skett. Av bostadsmarknadsenkäten framgår att bristen på bostäder framförallt gäller bostäder för hushåll med höga krav på attraktivt boende, bostäder för medelålders och äldre samt bostäder för stora barnfamiljer. Många kommuner uppger också att det är brist på bostäder för ungdomar och för hushåll med krav på god tillgänglighet. Fyra av tolv kommuner redovisar en brist på hyreslägenheter. Antalet lediga lägenheterna i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd fortsätter att minska trots en relativt hög nivå på nyproduktionen. Enligt bostadsmarknadsenkäten fanns det 71 lägenheter lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet den 1 januari 29. Det är en minskning med 35 lägenheter jämfört med den 1 januari 28. Det har inte skett några större förändringar i kommunerna jämfört med år 27. Karlskoga, Degerfors och Hallsberg är de kommuner som har flest lediga lägenheter, 7 procent eller 488 lägenheter, av länets lediga lägenheter finns i dessa tre kommuner. Antalet lediga lägenheter har ökat i Degerfors och Karlskoga kommuner. I Örebro kommun som har det största lägenhetsbeståndet och största tillskottet av nya lägenheter är bostadsmarknaden fortsatt i balans. Tabell 1: Bostadsmarknadsläget i Örebro län (ur BME 27, 28, 29) Kommun Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Lediga lgh i allmännyttan Lediga lgh i allmännyttan Lediga lgh i allmännyttan Bostadsmarknadsläget totalt sett År 27 År 28 År 29 Brist Balans Överskott Överskott Balans Överskott Balans Brist Brist Överskott Brist Brist Brist Balans Brist Överskott Balans Överskott Balans Brist Brist Överskott Brist Brist Brist Brist Brist Överskott Balans Överskott Balans Balans Balans Överskott Brist Brist

7 Figur 1: Bostadsmarknadsläget i Örebro län januari Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? Bostadsbeståndet Under år 28 tillkom 884 lägenheter i nyproduktion och 62 lägenheter efter ombyggnationer. 35 lägenheter revs. Det totala beståndet av lägenheter i Örebro län ökade år 28 med 97 lägenheter, rivningar inräknade. Antalet lägenheter beräknas till stycken. Antal rivningar minskade mellan år 27 och 28 från 198 lägenheter till 35 lägenheter. Tabell 2: Bostadsbeståndet i kommunerna år 27, 28 (kalkylerat) Källa: SCB Kommun Flerbostadshus Småhus Totalt Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Länet

8 2.3 Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Nyproduktionen i länet Sex kommuner uppger i bostadsmarknadsenkäten 29 att en högre utbyggnadstakt än den förväntade är önskvärd. De allra största hindren för ett ökat bostadsbyggande är (1) höga produktionskostnader, eller (2) svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor. Sex av kommunerna i länet uppger att ett vikande befolkningsunderlag är ett hinder för ökat byggande av bostäder. Kommunerna anger i princip samma hinder som föregående år. Färdigställda lägenheter Under 28 färdigställdes 884 lägenheter i länet varav 547 lägenheter i flerbostadshus och 337 i småhus. Det är en stor ökning med 58 procent, jämfört med år 27 då totalt 56 lägenheter färdigställdes. Produktionen av flerbostadslägenheter ökade med 66 procent och produktionen av småhus ökade med 46 procent. Örebro och Kumla kommuner är helt dominerande när det gäller nyproduktion av lägenheter. 813 av totalt 884 nya lägenheter tillkom i dessa två kommuner vilket är 92 procent av länets bostadsproduktion. Trenden med stora regionala skillnader i nyproduktionen av bostäder har ytterligare förstärkts jämfört med år 27. Tabell 3: Färdigställda lägenheter Kommun År År Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt År År År Småhus Flerbostadshus Källa: SCB År Totalt Lägenhetsstorlekar i nyproduktionen Antalet små lägenheter om 1 eller 2 rum och kök har ökat i nyproduktionen. 29 procent av den totala nyproduktionen utgörs av små lägenheter år 28. Det kan troligtvis bero på ett tillskott av studentlägenheter och seniorboende. Det största antalet av de bostäder som byggdes 28 i flerbostadshus var i storlek om 3 rum och kök, 136 lägenheter, eller 33 procent av lägenheterna. Bland småhusen kan en trend mot allt fler rum/större hus iakttas. År 27 byggdes 54 procent av småhusen i storlek om 5 rum och kök eller större. År 28 hade denna kategori ökat till att omfatta 7 procent av småhusen.

9 Tabell 4: Bostadsbyggande fördelat efter lägenhetsstorlek Källa: SCB Lägenhetsstorlek Fl erbostadshus Småhus Totalt rum, 1 rum och kokvrå 1 rum och kök 2 el fler rum med eller utan kokvrå 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök 6 rum och kök 7 eller fler rum och kök Samtliga lägenheter Rivningar Rivningarna uppgick år 28 till 35 lägenheter i länet. Det är en minskning med 163 lägenheter jämfört med år 27. Enligt bostadsmarknadsenkäten uppger Hallsberg, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg och Karlskoga kommuner att de planerar att riva lägenheter under 29 och 21. Tabell 5: Åtgärder mot uthyrningssvårigheter (ur BME 28, 29) Kommun Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt Antal lgh i Malpåse Ev rivning 28/29 Antal lgh Antal lgh i Malpåse 28 Ev rivning 29/21 Antal lgh Planerad bostadsproduktion I Länsstyrelsens och Boverkets bostadsmarknadsenkät efterfrågas uppgifter om förväntat påbörjat byggande av lägenheter i kommunen. Kommunerna har prognostiserat byggnation av 777 lägenheter i länet år 29 och 71 lägenheter år 21. Prognoserna förefaller ofta vara mer optimistiska än det faktiska utfallet visar. För år 28 överensstämmer prognosen dock väl med utfallet. De kommuner som har ett litet bostadsbyggande verkar ha varit väl optimistiska, det uppvägs dock år 28 av att Örebro och Kumla kommuner har underskattat nybyggnationen i sina prognoser. 9

10 Tabell 6: Faktisk och prognostiserad nybyggnation av lägenheter (BME 29, 28 SCB) Kommun Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Utfall År Prognos BME Prognos BME Prognos BME Ägarlägenheter en ny boendeform från och med 1 maj 29 Den 1 maj 29 infördes regler om så kallade ägarlägenheter. Ägarlägenheter utgör ett komplement till nuvarande former för boende i flerbostadshus, däribland bostadsrätt. Varje lägenhet utgör en särskild fastighet som registreras i fastighetsregistret. Vid fastighetsbildningen ska det normalt bestämmas att yttertak, fasader, hissar och annan gemensam egendom ska ingå i en så kallad samfällighet, som varje ägarlägenhet i huset har del i. Ägaren kan inteckna och belåna sin lägenhet (fastighet). För uthyrning och överlåtelse av ägarlägenheter gäller samma regler som för radhus på marken. Det innebär bland annat att ägaren till en ägarlägenhet får hyra ut lägenheten fritt. Det krävs alltså inte något tillstånd för uthyrningen. Vad ägarlägenheterna kan komma att betyda för bostadsmarkanden i Örebro län är naturligtvis alldeles för tidigt att uttala sig om. Generellt sätt bör det dock vara till nytta för marknaden med ett större utbud av boendeformer. Erfarenheterna från andra länder där ägarlägenheter redan finns är också relativt goda. I näst kommande års bostadsmarknadsanalys bör vi ha fått en indikation på hur intresset ser ut för denna nya boendeform. 2.4 Vad händer med allmännyttan? Av länets tolv kommuner uppger endast två kommuner att det kan vara aktuellt med försäljningar av lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet år 29/21. I Hallsberg planerar man att sälja 12 lägenheter och i Karlskoga 38 lägenheter. Under 28/29 såldes totalt 64 lägenheter av det allmännyttiga bostadsbeståndet. Samtliga lägenheter såldes till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. De planer som fanns 28, på en mer omfattande försäljning av allmännyttan i Örebro, har inte blivit av. De 115 lägenheterna som man planerade att sälja är fortfarande till största delen i allmännyttans ägo. Man kan inte se någon tendens i

11 länet till större utförsäljningar av allmännyttan eller till omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Av projektlistorna i bostadsmarknadsenkäten framgår att produktionen av hyresrätter förväntas bli relativt hög år 29, 35 av 777 nya bostäder anges få hyresrätt som upplåtelseform. Av dessa hyresrätter kommer dock allmännyttan endast att bygga 91 lägenheter. Det innebär att 74 procent av de nya hyresrätterna i flerbostadshus kommer att byggas av privata fastighetsbolag. Det stora flertalet av dessa lägenheter kommer att byggas i Örebro kommun. 3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 3.1 Hur utvecklas befolkningen och hushållen? Befolkningen i Örebro län växer genom invandringen Örebro län hade vid det senaste årsskiftet invånare. Efter att de första åren under 2talet kännetecknats av en relativt liten befolkningstillväxt har befolkningstillväxten rejält tagit fart från 25. Befolkningsökningen beror på ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet, det vill säga det flyttar in betydligt fler personer från utlandet än vad det flyttar ut till utlandet. 28 invandrade 2332 personer från utlandet till Örebro län, medan endast 699 personer utvandrade. Tendensen är att invandringen ökar medan utvandringen ligger på en relativt konstant nivå. Merparten av de invandrade till Örebro län bosätter sig i Örebro kommun. Örebro län har ett negativt födelsenetto sedan mitten av 199talet, med andra ord föds färre personer än vad som dör. Gentemot mot övriga Sverige har Örebro län ett negativt flyttnetto, vilket innebär att färre människor från övriga Sverige flyttar till Örebro län än vad som flyttar ifrån Örebro län till övriga Sverige. Utan det positiva flyttnettot från utlandet skulle befolkningen i Örebro län minska. Örebro, Kumla och Lekeberg växer medan övriga kommuner minskar Kumla, Örebro och Lekeberg kommuner karaktäriseras av en tydlig befolkningstillväxt. Befolkningen i Nora och samt i viss mån även Askersund och Lindesberg minskar om än i ganska liten omfattning. Hallsberg samt i än större omfattning Karlskoga, Degerfors, Ljusnarsberg, Hällefors och Laxå har en klart negativ befolkningsutveckling. Något förenklat kan således sägas att det är de gamla bruksorterna som blivit förlorare i befolkningsfrågan de senaste årtiondena, medan Örebro och de orter som ligger inom pendlingsavstånd från Örebro är vinnare. 11

12 Befolkningsutvecklingen i Örebro län Procentuell förändring Folkmängd 199 Folkmängd 28 Förändring Lekeberg *7111% Örebro % Kumla % Nora % Askersund % Lindesberg % Hallsberg % Karlskoga % Källa: Degerfors SCB % Ljusnarsberg % Hällefors % Laxå % Örebro län % *Lekebergs kommun bildades Hur ser flyttmönstren ut? Flyttmönstren i Örebro län består Bortsett från att invandringen till Örebro län från utlandet ökade under 28 kan inga markanta förändringar i flyttmönstren observeras det senaste året. De trender som observerades i förra årets analys ligger således kvar. De mönster som då kunde observeras var följande: Flyttintensiteten har ökat både inom Örebro län och mellan Örebro län och övriga Sverige under 2talet. Kumla kommun har successivt fått allt fler inflyttare från Örebro kommun. Idag är inflyttningen från Örebro till Kumla större än vice versa. Kumla har hittills varit vinnaren i kampen om de utflyttade Örebroarna. Utflyttning från Örebro till Kumla har accelererat sedan mitten av 199talet då runt 35 personer årligen flyttade från Örebro till Kumla till att de senaste åren kretsa kring 5. Vilka är det då som flyttar från Örebro till Kumla? Företrädesvis handlar det om unga människor i familjbildande ålder. Örebro kommun har stor inflyttning från utlandet, men också stor inflyttning från övriga länet. Inflyttning till Örebro kommun från övriga länet är större än utflyttning från Örebro kommun till övriga länet. Denna trend har kunnat observeras under hela 2talet. Befolkningen koncentreras allt mer till Örebro kommun med kringliggande kommuner med länets perifera kommuner avfolkas. Hällefors har liten inflyttning från kringliggande kommuner, men å andra sidan stor inflyttning från övriga landet. En stor del av förklaringen till detta är naturligtvis Örebro universitets Institution för Restaurang och måltidskunskap i Grythyttan som attraherar studenter från hela Sverige. Ett stort befolkningsutbyte i länet sker också mellan angränsande kommuner,

13 således är det till exempel vanligt med flyttningar mellan Askersund och Hallsberg och mellan Degerfors och Karlskoga. Boendesegregation ökar i Örebro län Studier som genomförts av Regionförbundet Örebro visar att boendesegregationen inte längre är ett särpräglat storstadsfenomen, utan även är utbrett i mindre städer. I Örebro län är det emellertid endast i Örebro kommun som det finns tydligt segregerade bostadsområden. Regionförbundet konstaterar att det har skett en betydande ökning av boendesegregationen i Örebro. Skillnader mellan olika bostadsområden har ökat både när det gäller inkomst och anknytning till arbetsmarknaden. Sedan 199talets början har andelen sysselsatta i de resurssvaga och utsatta områdena i det närmaste halverats. Samtidigt har inkomstutvecklingen endast varit hälften så stor som i de mycket resursstarka villaområdena. Den rikaste befolkningen återfinns i de svenskdominerade villaområdena och den fattigaste i de svenskglesa hyreshusområdena, oftast byggda under miljonprogrammet. Regionförbundet konstaterar vidare; mot bakgrund av de effekter på utbildnings, sysselsättnings och inkomstkarriär som omgivningen förefaller ha, är boendesegregationen inte bara ett socialt problem. Den är också att betrakta som ett ekonomiskt problem och som ett hinder i den regionala tillväxten. Länsstyrelsens bedömning är att det finns en överhängande risk att både den ekonomiska och sociala boendesegregationen ökar de närmsta åren som en konsekvens av den pågående lågkonjunkturen. Erfarenheterna från tidigare nedgångar i ekonomin är att människor med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland de som förlorar jobbet i samband med konjunkturnedgångar. Länsstyrelsen delar vidare Regionförbundets bedömning att ett sätt att bekämpa segregationens konsekvenser kan vara att planera för en ökad social blandning i bostadsområdena. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom en större blandning av upplåtelseformer inom ett och samma bostadsområde. De mest segregerade områdena är så gott som homogena när det gäller upplåtelseform och bostadstyp, t ex vissa villaområden. 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 4.1 Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? Örebrolänningarnas pendlingsmönster ligger fast I 28 års Bostadsmarknadsanalys redovisades på en ett utförligt sätt hur pendlingsmönstret såg ut i Örebro län 26. Den statistik för pendling avseende 27 som SCB tagit fram visar på endast marginella förändringar i pendlingsmönstren, varför Länsstyrelsen i denna rapport valt att tona ned detta avsnitt i årets rapport. Kartan som publiceras nedan är baserad på 26års statistik, men åskådliggör ändå på ett adekvat sätt hur pendlingsströmmarna ser ut inom Örebro län och hur Örebro län interagerar med omvärlden. Örebro län är ett relativt litet län till ytan vilket innebär att avstånden är relativt små. Från Örebro stad når man i stort sett samtliga 13

14 större tätorter i länet på en timma med bil. Den klart intensivaste pendlingen inom Örebro län sker mellan Örebro kommun och de närmast kringliggande kommunerna med ett pendlingsavstånd på ca 3 minuter. I den västra delen av Örebro län finns en mycket omfattande pendling mellan Karlskoga och Degerfors. I södra länsdelen sker en ganska omfattande pendling från Askersund till Hallsberg och vice versa. I nordväst har Hällefors en viss pendling mot Filipstad i Värmlands län, medan grannkommunen i norr Ljusnarsberg är mer orienterade mot Ludvika i Dalarna. Det är viktigt att kommunikationerna mellan Örebro och länets mer perifera kommuner förbättras så att kortare restider uppnås. Det skulle stärka dessa kommuners möjlighet att erbjuda ett boende med andra kvalitéer än de som centralorten Örebro har. Pendlingsströmmar Örebro län 26 Källa: Mälardalsrådet

15 4.2 Hur påverkas länet av lågkonjunkturen? Lågkonjunkturen kyler ned bostadsmarknaden I september/oktober 28 slog finanskrisen med påföljande lågkonjunktur till på allvar. Trots detta fortsatte priserna på villor och bostadsrätter att stiga fram till och februari 29. Därefter har emellertid priserna sjunkit för både villor och bostadsrätter. Prisminskningarna under början av 29 är dock på inget sätt dramatiska, utan prisbilden är ungefär den samma som vid motsvarande tid 28. De låga räntorna som råder för närvarande har med största sannolikhet dämpat prisfallet på bostäder. Mycket talar emellertid för ett fortsatt prisfall på bostadsmarknaden under 29, räntorna kan rimligen inte bli så mycket lägre än i dagsläget och de stora varsel som lagts i Örebro län kommer troligtvis att få genomslag i form av en ökad arbetslöshet. 4.3 Bredbandsutbygganden en outnyttjad potential Örebro län tillhör de län i Sverige som har bäst täckning avseende bredbandstjänster enligt den bredbandskartläggning som Post och telestyrelsen gör varje år. Särskilt betydelsefullt är att samtliga telestationer har utrustning för ADSL, vilket innebär att praktiskt taget alla hushåll och företag som har fast teleabonnemang också kan erbjudas bredbandstjänster via telenätet. Dessutom är telestationerna anslutna med optiska fiberkablar, vilket gör att det finns möjligheter till att nå ut med fiberbaserade bredbandstjänster även på landsbygden. Även för mobila bredbandstjänster ligger länet bland de främsta i landet. Även om bra bredbandstjänster idag kan levereras via det vanliga kopparnätet kommer detta nät inte att klara av framtidens tjänster. Det är nödvändigt att byta ut kopparledningar mot fiberoptiska kablar. Utbyggnad av fibernät pågår i länet sedan flera år tillbaks. Det finns exempelvis fem kommunägda stadsnät, i Degerfors, Karlskoga, Kumla, Lindesberg och Örebro, som alla erbjuder fiberanslutning av villor och flerbostadshus. År 28 aviserade Telia en mycket omfattande utbyggnad av nya fibernät i länet. Telia har för avsikt att erbjuda samtliga villor och flerbostadshus i länet tätorter fiberanslutning. Med början i Grythyttan påbörjas under 29 en utbyggnad i ytterligare 2 tätorter i Ljusnarsbergs, Hällefors, Nora, Hallsbergs och Askersunds kommuner. Under år 21 beräknas att utbyggnad påbörjas i Laxå och Lekebergs kommuner. Den stora utbyggnad av fibernät som sker i länet av de olika bredbandsoperatörerna innebär att Örebro län kommer att inta en tätposition i landet även när det gäller möjligheterna till att få fiberanslutning av villor eller flerbostadshus. Den ledande positionen som Örebro län har i Sverige avseende bredband är en outnyttjad potential bland länets avfolkningskommuner. Visserligen är bredband bara en av många faktorer som är avgörande för att skapa inflyttning, inte desto mindre bör det finnas möjlighet att marknadsföra denna service bättre för att på ett tydligare sätt understryka vilka fördelar som bredbandsutbyggnaden innebär för kommuninvånare och företag.. 15

16 5. Finns det bostäder för alla? 5.1 Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? Åtta av tolv kommuner har överenskommelse om flyktingmottagning I Örebro län har 8 av 12 kommuner överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av flyktingar. Av de kommuner som valt att inte ha ett organiserat mottagande anger tre att skälet är brist på bostäder. Fyra kommuner som har överenskommelse har också angett att de har brist på bostäder. Örebro kommun tar emot ca 6 % av flyktingar som kommer till länet. Det totala antalet som får uppehållstillstånd varierar mycket mellan åren vilket förstås försvårar kommunernas planering av behov av bostäder. I Örebro är det allmännyttan som står för bostad åt en överväldigande majoritet av nyanlända till skillnad mot flera av de mindre kommunerna där privata fastighetsägare tar ett större ansvar. Då det kommunala bostadsbolaget i Örebro kommun under 28 hade ett extremt litet antal lediga lägenheter fanns det stora problem att arrangera boendet för flyktingar. Då det också för personer som fått uppehållstillstånd råder fritt val av bostadslokalisering och de flesta nyanlända föredrar att bosätta sig i kretsen av bekanta eller andra landsmän försvåras ytterligare ett aktivt arbete mot boendesegregation. Brist på hyreslägenheter och brist på stora lägenheter är fortfarande de vanligaste problemen när det gäller bostäder till flyktinghushåll. Flertalet av länets kommuner anger att de har regelbundet samarbete med allmännyttan eller privata fastighetsägare för att få fram bostäder till flyktingar. I resterande fall tas kontakter vid behov. Fem av kommunerna uppger att det är ganska svårt eller mycket svårt att tillgodose behovet av lägenheter även på några års sikt. Svår situation för nyanlända på bostadsmarknaden Boverket har i en rapport beskrivit situationen för asylsökande som valt att bo hos släktingar eller bekanta som inneboende istället för i Migrationsverkets anläggningar. Resultaten från de intervjuer som genomförts i kommuner och med handläggare på Migrationsverket bekräftar de bostads och psykosociala effekter av eget boende som kommit upp i tidigare utredningar och framförallt resultaten i SOU 23:75 Etablering i Sverige möjligheter för individ och samhälle som använts som utgångspunkt för rapporten. De problem som uppmärksammas är trångboddhet och allmänt osäkra boendeförhållanden för asylsökande i EBO. Alla som bor i EBO är inneboende och både värdfamiljen och de inneboende drabbas av trångboddhet. Många asylsökande flyttar runt till olika värdfamiljer för att inte vara i vägen. Migrationsverket har bara en adress där den asylsökande kan bli nådd så det finns ingen kontroll av standarden på boendet. Enligt Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshet bland befolkningen 25 finns en överrepresentation av utrikesfödda bland de hemlösa; det gäller särskilt dem som är födda i Norden och i övriga världen. Män är överrepresenterade bland de hemlösa från samtliga födelseregioner. Dock har en jämförelsevis stor andel kvinnor födda i Europa och övriga världen rapporterats som hemlösa och det kan bero på att fler familjer i dessa grupper är hemlösa. Av flyktingar och anhöriga till flyktingar bor en

17 mycket hög andel, över 85 procent, i hyresrätt. För anhöriga är andelen i hyresrätt 61 procent och för invandrare med arbetsmarknads och utbildningsskäl 48 procent. I den sistnämnda gruppen har 3 procent eget hem, vilket är fem till tio gånger mer jämfört med de olika flyktinggrupperna I Sverige poängteras vikten av att generella insatser ska kunna tillgodose också nyinflyttade invånares behov och när det gäller bostad faller ansvaret på kommunernas bostadsförsörjning och bostadsplanering. Kommunerna använder sig dock inte så ofta av de styrmedel och planeringsverktyg man har. Flera utredningar återkommer till att det är bostadsbristen i kommunerna och bostadsmarknadens funktionssätt som gör att nyanlända flyktingar har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. 5.2 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Demografiska förändringar utmaningar för bostadsmarknaden I Bostadsmarknadsanalysen för Örebro län 28 lyfte Länsstyrelsen fram att bostadsmarknaden i länet kommer att ställas inför tre större utmaningar på grund av demografiska förändringar i befolkningen de närmsta åren. Dessa utmaningar kvarstår naturligtvis och är på väg att alltmer bli en realitet. Det är därför på sin plats att flagga för dessa utmaningar även i denna rapport. De tre stora demografiska förändringarna som kommer att få genomslag inom kort är: 9talisterna flyttar hemifrån De stora barnkullarna som föddes i början av 199talet kommer att börja söka sig ut på bostadsmarknaden inom kort. Då detta är en ekonomiskt svag grupp som företrädesvis bor i ensamhushåll kommer efterfrågan på små lägenheter att öka, företrädesvis enrumslägenheter. De senaste åren har det byggts få enrumslägenheter varför Örebro län kan komma att få en bristsituation på bostadsmarknaden. 4talisterna söker nya boendeformer Den andra demografiska utmaningen kommer från de stora barnkullarna som föddes på 194talet. En stor del av dem kommer att bo kvar i sina nuvarande bostäder men många förväntas söka nya boenden de närmsta åren. Då denna grupp generellt sätt är kapitalstark efterfrågar man då i första hand större lägenheter i centrala attraktiva lägen. Nybyggnationen av denna kategori bostäder är i dag i stort sett koncentrerad till Örebro stad. En konsekvens att detta kan bli en inflyttning till Örebro stad från kommunerna runt Örebro kommun. För de kommuner som ligger mer perifert i förhållande till Örebro och som inte kan erbjuda attraktiva centrala boenden kan effekten bli att 4 talisterna bor kvar i sina egnahem längre. På så vis kan det bildas proppar på bostadsmarknaden då det inte erbjuds villaboenden i tillräcklig utsträckning för barnfamiljer i dessa kommuner. 17

18 Antalet äldre ökar En tredje utmaningen kommer från det ökande antalet äldre i Örebro län. Det ökande antalet äldre kommer att öka kraven på bland annat s.k. särskilda boenden. Örebro län har en i genomsnitt äldre befolkning än nationen i sin helhet. Skillnaderna mellan kommunerna är dock väldigt stora. Tre kommuner i länet (Hällefors, Ljusnarsberg och Laxå) har mer än 2 procent av sin befolkning i ålderspannet Länets yngsta befolkning finns i Örebro kommun. Ungdomar och studenter Hallsberg, Örebro, Kumla, Karlskoga och Lindesbergs kommuner uppger i bostadsmarknadsenkäten att de har brist på bostäder för ungdomar. Hallsberg, Kumla och Lindesbergs kommuner har även brist på bostäder för studenter. Huvuddelen av studentbostäderna finns i Örebro kommun. Övriga studentbostäder finns i Hällefors och Karlskoga kommuner. Trots att man verkar ha behov av fler lägenheter för ungdomar och studenter finns inga uppgifter på att man planerar nya bostäder för dessa kategorier. Särskilt boende för äldre och/eller funktionshindrade Sex av länets tolv kommuner, anger att behovet av särskilda bostäder för äldre är täckt. Det är en minskning med fyra kommuner jämfört med år 27. De övriga sex kommunerna i länet räknar med att täcka behovet av denna boendeform inom de närmaste åren. När det gäller bostäder för funktionshindrade räknar fem kommuner med att täcka behovet genom utbyggnad de närmaste åren. Fem kommuner uppger att behovet för denna grupp redan är täckt. Två kommuner räknar med en brist även efter planerad utbyggnad. Lekeberg, Örebro och Karlskoga kommuner planerar att bygga för dessa gruppen inom de närmaste två åren. 5.3 Hur får man fram bostäder för hemlösa? Det är vanligt att kommunerna hyr lägenheter som sedan hyrs ut i andra hand till hemlösa med särskilda villkor. Nio av länets tolv kommuner arbetar så. I vissa fall kan sedan kontraktet överlåtas direkt till den boende när man ser att boendet fungerar. Det är framförallt i allmännyttan som dessa lägenheter finns, oftast utspridda i bostadsbeståndet. Tre kommuner uppger att man också har avtal med privata hyresvärdar. 5.4 Finns det bostäder till den arbetskraft som efterfrågas? Örebro län har svårt att behålla studenterna En stor utmaning för Örebro län är att förmå fler av de inflyttade studenterna att stanna kvar i Örebro län efter avslutade studier. SCB har sammanställt statistik som visar att de städer som gynnas av att ha ett universitet eller en högskola är framför allt storstäderna, men även Borås och Högskolan i Väst (Trollhättan/Uddevalla) får studenterna att stanna i länet efter de har pluggat klart. Förhållandevis många

19 studenter lämnar Örebro län efter avslutade studier, framför allt de som flyttat till Örebro län för studier. Här går Örebro läns kommuner miste om många välutbildade unga människor som skulle kunna bli en stor tillgång för länet. Större kunskap om vad denna specifika grupp efterlyser för att stanna kvar i Örebro län är därför önskvärt för att bryta den trenden. 6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? 6.1 Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? Kommunerna ska enligt 1 i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar upprätta och anta riktlinjer för bostadsförsörjningen minst en gång varje mandatperiod. Att planera för god bostadsförsörjning ger bättre framförhållning och förutsättningar för att skapa goda boendemiljöer. Av länets 12 kommuner anger endast 5 att kommunfullmäktige antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Detta gäller Örebro, Kumla, Hallsberg, Nora och Askersund kommuner. Många kommuner hävdar att de anger riktlinjer för bostadsförsörjningen i översiktsplanen eller i fördjupningar av översiktsplanen. I de flesta fall handlar det mer om var och hur bostäder kan byggas snarare än riktlinjer som baseras på analyser av det befintliga bostadsbeståndet, befolkningsutveckling, omvärldsförändringar och liknande. Då flertalet av dessa kommuner dessutom har översiktsplaner som är mycket gamla kan man dra slutsatsen att planering av bostadsförsörjningen helt saknas i flertalet av länets tolv kommuner. Tabell 7: Hur man arbetar med bostadsförsörjningsfrågor (ur BME 29) Riktlinjer finns 5 I ett bostadsförsörjningsprogram eller liknande 2 I den kommunomfattande översiktsplanen 4 I fördjupningar av översiktsplanen 3 I annan strategisk plan 3 På annat sätt Har inte påbörjat riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Antal kommuner Örebro kommun har ett bostadsförsörjningsprogram som antogs av kommunfullmäktige Kumlas bostadsförsörjningsprogram är antaget 28. Örebro kommun stod för 76 procent av den totala nyproduktionen i länet under 28 och Kumla kommun för 16 procent. Totalt har ca 92 procent av nyproduktionen i Örebro län skett i kommuner med antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. 19

20 Både Kumla och Örebro anger att programmen tas fram i ett brett samarbete mellan kommunledningen och flera förvaltningar inom kommunen. Många av de mindre kommunerna har antingen inte haft någon omfattande nyproduktion och/eller väldigt lite resurser för att arbeta med frågorna. Behovet har troligtvis ansetts som litet då kommunernas problem varit att hantera ett överskott av bostäder i de allmännyttiga bostadsbolagen. Den pågående förändringen av befolkningens ålderssammansättning, med ett ökat antal äldre och stora kommande ungdomskullar gör att behovet av bostadsplanering ökar. Samarbete mellan kommunala förvaltningar i planeringen för bostadsförsörjningen I de större kommunerna i länet förekommer en relativt väl utvecklad samordning mellan olika förvaltningar och nämnder. Flertalet av de mindre kommunerna svarar som sagt att samordningen mellan bostadsförsörjningsplaneringen och övrig kommunal planering sker inom ramen för översiktsplanering och detaljplanering. Tabell 8: Samarbete mellan förvaltningar i planeringen för bostadsförsörjningen(bme 29) Antal kommuner I arbetsgrupp med tjänstemän 4 I grupp med berörda förvaltningschefer 4 I grupp med förtroendevalda i berörda nämnder 3 På annat sätt 2 Nej, inget regelbundet samarbete 2 Samarbete över kommungränser Idag finns inget samarbete mellan kommunerna i länet när det gäller bostadsplaneringsfrågorna enligt uppgifterna i BME 29. I en tid när människor dagligen rör sig över kommungränser och över allt större områden ökar behovet av samarbete mellan kommunerna. Sådan planering förekommer inom andra områden men inte när det gäller bostadsförsörjningsfrågor. Bostadsfrågan ses snarare som en konkurrensfråga mellan kommunerna. Tabell 1: Samråd med andra kommuner om bostadsförsörjningen (BME 29) Antal kommuner Ja Nej 12

21 6.2 Hur arbetar länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommuner? När det gäller bostadsförsörjningsfrågan ska Länsstyrelsen ge kommunerna råd och information samt lämna underlag för deras planering. Länsstyrelsen kartlägger tillsammans med Boverket bostadsförsörjningen i länet genom Boverkets årliga Bostadsmarknadsenkät. Information och underlag om bostadsfrågor och bostadsförsörjning lämnas vid de regelbundna Stadsarkitektträffar som ordnas för länets stadsarkitekter minst två gånger om året. Vid Länsstyrelsens årliga, återkommande kommunbesök och möten med kommunledning och tjänstemän inom näringslivsutveckling, utbildning och byggoch miljöfrågor diskuteras och överlämnas information för att ge kommunen ett brett underlag för sin planering. Från 1 januari 27 är Regionförbundet Örebro samordnare för länets Regionala Tillväxtprogram (RTP) och Regionala Utvecklingsstrategi (RUS). Länsstyrelsen medverkar bl a i inspirationsgruppen Den attraktiva regionen som ska fungera som bollplank när nya RTP och RUS tas fram. En Regional översikt regionplan, ska också tas fram. Kommunikationsfrågornas betydelse för de mindre orternas överlevnad och utveckling kommer bl a att belysas där. I yttranden över kommunernas översiktsplaner ges synpunkter på bland annat bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen betonar vikten av att kommunen analyserar konsekvenserna av planen när det gäller bl a kommunal service, jämställdhet, integration och behovet av boende för särskilda grupper m m. Översiktsplanen är ett ofta ett bra instrument för kommunen när det gäller öka kompetensen och intresset för bostadsplaneringsfrågor. 21

22 BILAGA Bostadsmarknadsenkäten 29 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME 29

23 Bilagor till rapport Bilaga 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna januari år 29 och förväntade förändringar Kommun Situationen i januari år 29 Förväntad utveckling totalt sett under år 291 Totalt sett Centralorten/ innerstan Övriga kommundelar Ökad efterfrågan i förhållande till utbudet* Minskad efterfrågan i förhållande till utbudet** Ingen påtaglig förändring Lekeberg brist brist balans X Laxå brist brist balans X Hallsberg brist brist balans X Degerfors överskott överskott överskott X Hällefors balans balans balans X Ljusnarsberg överskott balans överskott X Örebro balans balans balans X Kumla balans brist balans X Askersund balans balans balans X Karlskoga överskott överskott balans X Nora brist brist balans X Lindesberg brist brist balans X Antal i länet * Brist uppstår eller ökar alternativt överskottet minskar ** Överskott uppstår eller ökar alternativt bristen minskar Tabell 1b) Hur yttrar sig bostadsbristen? Antal kommuner Typ av bostäder Brist på hyresbostäder 4 Brist på bostadsrätter 1 Brist på egnahem 2 Brist på bostäder för: ensamstående 1 ungdomar 4 studenter 1 barnfamiljer stora barnfamiljer 5 ensamstående med barn 1 Boverket/Länsstyrelsen Sid 1

24 Bilagor till rapport Bilaga 1 inflyttande hushåll (fr.a. arbetskraftsinflyttni 1 medelålders och äldre (mindre bostäder) 5 hushåll med krav på god tillgänglighet 4 hushåll med höga krav på attraktivt läge 6 flyktingar med uppehållstillstånd 1 ekonomiskt svaga hushåll 3 Tabell 1c) Efterfrågan på hyresbostäder Antal kommuner Inga hyresbostäder alls hyresbostäder hyresbostäder hyresbostäder mer än 1 hyresbostäder 1 Boverket/Länsstyrelsen Sid 2

25 Bilagor till rapport Bilaga 2 Tabell 2a) Lediga lägenheter i Allmännyttan Kommun Antal tomma lgh i allmännyttan Uthyrningssvårigheter i allmännyttan Lekeberg 5 Laxå 34 Hallsberg 11 X Degerfors 16 X Hällefors 11 X Ljusnarsberg 4 X Örebro 37 Kumla 12 Askersund 36 Karlskoga 218 X Nora 16 Lindesberg 22 Totalt i länet 71 5 Tabell 2b) Åtgärder mot uthyrningssvårigheter Ev rivning Kommun Antal lgh i malpåse 29/21 antal lgh Lekeberg Laxå Hallsberg 6 Degerfors 77 Hällefors 24 Ljusnarsberg 1 Örebro Kumla Askersund Karlskoga 1 Nora Lindesberg Totalt i länet 271 Boverket/Länsstyrelsen Sid 1

26 Bilagor till rapport Bilaga 3 Tabell 2C Förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet Kommun Antal lgh som såldes 28 Aktuellt med försäljning år 29/21 Planerad försäljning antal lgh Lekeberg Nej Laxå 18 Nej Hallsberg 4 Ja 12 Degerfors Nej Hällefors Nej Ljusnarsberg Nej Örebro 36 Nej Kumla Nej Askersund Nej Karlskoga 6 Ja 38 Nora Nej Lindesberg Nej Totalt i länet Tabell 2d Vilka är köparna? Antal boende omvandling kooperativ boende omvandling bostadsrätt boende omvandling egnahem annat kommunalt bostadsf. privat fastighetsäg. forts uthyrning 64 privat köpare omvandling fritidsb. privat köpare annat än bost. anna typ av köpare Boverket/Länsstyrelsen Sid 1

27 Bilagor till rapport Bilaga 4 Tabell 3a) Förväntat påbörjande år Nyproduktion av bostäder. Kommun Antal lgh år 29 Antal lgh år 21 Lekeberg 15 2 Laxå Hallsberg 2 2 Degerfors 6 6 Hällefors 5 5 Ljusnarsberg Örebro 5 5 Kumla Askersund 4 3 Karlskoga 2 4 Nora Lindesberg 3 4 Totalt i länet Tabell 3b) Huvudsakliga hinder för bostadsbyggandet just nu Antal kommuner Högre utbyggnadstakt än den förväntade är önskvärd 6 Hinder för ökat bostadsbyggande: Svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor 9 Osäkerhet om framtida subventionsvillkor 2 Brist på mark i attraktiva lägen 5 Konflikter med andra allmänna intressen enl PBL 1 Bristande planberedskap 1 Överklaganden av detaljplaner 2 Höga produktionskostnader 1 Vikande befolkningsunderlag 6 Svag inkomstutveckling för hushållen 2 Kommunen strävar f.n. inte efter att öka befolkningen Osäkerhet om vägdragningar 1 Bullerproblem Brist på byggarbetskraft Annan orsak Boverket/Länsstyrelsen Sid 1

28 Bilagor till rapport Bilaga 5 Nyproduktion. Antal bostäder Projekt med förväntat påbörjande år 29. Hustyp, upplåtelseform, m m därav Hustyp Upplåtelseform Specialbostäder Detaljplan allmännyttan flerb hus småhus kooperativ hyresrätt särskilt boende studentbostäder klar för: (antal lgh) Kommun totalt Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt i länet Projekt med förväntat påbörjande 21 Hustyp, upplåtelseform, m m Nyproduktion därav Hustyp Upplåtelseform Specialbostäder Detaljplan hyresrätt bostadsrätt egnahem allmännyttan flerb hus småhus kooperativ hyresrätt hyresrätt bostadsrätt egnahem särskilt boende studentbostäder klar för: (antal lgh) Kommun totalt Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt i länet Boverket/Länsstyrelsen Sid 1

29 Bilagor till rapport Bilaga 6 Ombyggnad. Antal lägenheter. Projekt med förväntat påbörjande år 29 eller 21. Hustyp, upplåtelseform, m m Kommun Sammanlagt Därav Upplåtelseform efter omb allmännyttanyttan allmän före efter hyres kooperativ bostads ombyggn ombyggn före efter rätt hyresrätt rätt Specialbostäder särskilt boende stud/ungd bostäder Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla 54 Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt i länet 54 Ombyggnadsprojekt efter typ av ombyggnad Lokaler el Kommun Bostäder som förblir bostäder vindar som blir bostäder före omb efter omb efter omb Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt i länet Boverket/Länsstyrelsen Sid 1

30 Bilagor till rapport Bilaga 7 Tabell 4a) Hur man arbetar med bostadsförsörjningsfrågor Antal kommuner Riktlinjer finns 5 i ett bostadsförsörjningsprogram eller liknande 2 i den kommunomfattande översiktsplanen 4 i fördjupningar av översiktsplanen 2 i annan strategisk plan 3 på annat sätt Har inte påbörjat riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Tabell 4b) Samråd med andra kommuner om bostadsförsörjningen Antal kommuner Ja Nej 12 Tabell 4c) Samarbete mellan förvaltningar i planeringen för bostadsförsörjningen Antal kommuner i arbetsgrupp med tjänstemän 4 i grupp med berörda förvaltningschefer 4 i grupp med förtroendevalda i berörda nämnder 3 på annat sätt 2 Nej, inget regelbundet samarbete 1 Boverket/Länsstyrelsen Sid 1

31 Bilagor till rapport Bilaga 7 Tabell 4d) Särskilt aktuella frågor i kommunerna just nu Antal kommuner Förhållanden i socialt utsatta bostadsområden 1 Segregation/integration av olika grupper i boendet 2 Tillgänglighet i bostäder och bostadsområden 4 Tillgänglighet i offentlig miljö 9 Bostadsförsörjning för äldre och/eller funktionshindrade 7 Bostadsförsörjning för ungdomar och/eller studenter 4 Åtgärder mot buller i boendemiljöer 2 Trygghetsskapande åtgärder 4 Brottförebyggande åtgärder 3 Skapa god närmiljö för barn och ungdomar 2 Boendesituationen för flyktingar 1 Öka inflyttningen 1 Få igång byggandet av hyresrätter med rimliga hyror 6 Kunna erbjuda bostäder i atttraktiva lägen 12 Omvandling av lokaler eller institutioner till bostäder 1 Integregrering av bostäder och verksamheter 1 Boverket/Länsstyrelsen Sid 2

32 Bilagor till rapport Bilaga 7 Tabell 4e) Insatser i utsatta bostadsområden Typ av insats Antal kommuner Fysisk upprustning, förbättringar av bostäderna 4 Fysisk upprustning av utemiljön 3 Rivning av enstaka bostadshus eller delar av hus 4 Det allmänyttiga bostadsbolaget bedriver särskilt arbete i området 3 Decentraliserad förvaltning med husvärdar/bovärdar 2 Ökat inflytande för de boende över den egna bostaden 2 Ökad delaktighet för de boende i planeringen och utvecklingen av området 2 Ökat inslag av självförvaltning 1 Trygghetsskapande/brottsförebyggande åtgärder 4 Särskilda insatser för att öka gemenskapen 1 Särskilda insatser i skolor/barnomsorg 2 Särskilda insatser riktade till ungdomar i området 2 Särskilda insatser för att öka sysselsättningsgraden 2 Ändrad hyressättning Investeringar i internet/intranät/bredband 4 Nej, inga särskilda insatser för närvarande 2 Finns inga utsatta bostadsområden i kommunen 4 Annat Tabell 4f) Trygghetsskapande åtgärder i jämställdshetsperspektiv Antal kommuner Ja 4 Nej 3 Boverket/Länsstyrelsen Sid 3

33 Bilagor till rapport Bilaga 7 Tabell 4g) Styrning av upplåtelseformen i samband med markanvisning Antal kommuner Ja 3 Nej 9 Tabell 4h) Förekomst av omvandling av fritidshus till permanenta bostäder Antal kommuner Ja, i betydande omfattning Ja, men i begränsad omfattning 11 Nej, ytterst sällan 1 Vet ej 4h) Inventering av radonsituationen Antal kommuner Har inventerat hela eller betydande delar av kommunen 6 Har inventerat enstaka delar av bostadsbetåndet 5 Har inte gjort någon inventering 1 Boverket/Länsstyrelsen Sid 4

34 Bilagor till rapport Bilaga 8 Tabell 5a) Förmedling av bostäder Typ av bostadsförmedling Antal kommuner Allmänyttan har egen kö 9 Kommunal bostadsförmedling Privat bostadsförmedling Ingen bostadsförmedling 3 Tabell 5b) Instans som sköter förturshanteringen Antal Instans kommuner Socialtjänsten 1 Kommunala bostadsföretaget 5 Fastighets/tekniska kontoret Annan instans Tabell 5d) Ex på grupper som har möjlighet att beviljas förtur Antal Förtursskäl kommuner Förtursystem finns 4 Trångbodda familjer med många barn 2 Personer som fått arbete i kommunen 3 Personer med rörelsehinder som behöver flytta till en bostad med bätttre tillgänglighet 3 Hushåll som av ekonomiska skäl behöver flytta till en billigare bostad 1 Hushåll som på grund av skilsmässa behöver ny bostad 3 Flyktingar som ingår i det kommunala flyktingmottagandet 1 Andra förtursgrunder 1 Tabell 5e)Hushåll utanför den ordinarie bostadsmarknaden Antal kommuner Samarbete med allmännyttan 1 Samarbete med privata fastighetsägare 3 Inget regelbundet samarbete Löser problemen efterhand 2 Antal lägenheter Kommunen hyr ut i andrahand Arbetar inte på det sättet 2 Boverket/Länsstyrelsen Sid 1