LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2016 Publ nr: 2016:29

2 Titel Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016 Publikationsnummer: 2016:29 Diarienummer: Utgivare: Länsstyrelsen Örebro län Författare: Maria Lindström och Lena Lundkvist, Länsstyrelsen Örebro län Layout: Länsstyrelsen Örebro län Foto: Länsstyrelsen och Mostphotos 2

3 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag 1 att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i sina respektive län. Bostadsmarknadsanalysen ska lämnas till Boverket i juni som därefter sammanställer och sammanfattar alla läns regionala analyser. Denna rapport är Länsstyrelsen i Örebro läns redovisning av detta uppdrag för år Analysen är även en del i Länsstyrelsens arbete att lämna råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. 2 Bakgrundsmaterialet för rapporten är den bostadsmarknadsenkät som kommunerna svarar på i januari varje år och som sammanställs av Boverket och länsstyrelserna. Bostadsmarknadsenkäten syftar till att ge en övergripande bild av hur kommunerna i länet tolkar och bedömer det aktuella bostadsmarknadsläget samt omfattning och inriktning på bostadsbyggandet de närmaste åren. Bostadsmarknadsanalysen bygger även på statistik från statistiska centralbyrån kring boende, byggande och befolkning samt annan regional statistik för bostadsmarknaden. Denna rapport vänder sig till dem som har intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet; kommuner, fastighetsägare, byggföretag och andra aktörer som är engagerade i frågor om bostadsmarknaden. Förhoppningen är att denna rapport kan bidra till kommunernas arbete med bostadsförsörjningen samt att den kan skapa ökad medvetenhet och diskussion om läget på bostadsmarknaden i länet. Örebro juni 2016 Malin Rosén Enhetschef Plan och Kultur Länsstyrelsen i Örebro län 1 Enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2 Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 3

4 4

5 Innehåll 1. BOSTADSMARKNADEN I ÖREBRO LÄN Balans eller obalans på bostadsmarknaden? Läget på bostadsmarknaden för olika grupper Beskrivning av bostadsmarknadsläget i kommunen Läget på bostadsmarknaden om fem år Behov av fler bostäder i länet Bostadsbeståndet i länet Hur ser bostadsbeståndet ut? Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Färdigställda lägenheter Rivning av lägenheter i flerfamiljshus Förväntad påbörjad nyproduktion eller ombyggnad av bostäder Förväntad nyproduktion av specialbostäder Hinder för ökat byggande Allmännyttan i länet Prisutveckling på bostäder BEFOLKNING Ökande befolkning Inflyttningar och utflyttningar från länet Fördelning mellan kön och ålderssammansättning Åldrande befolkning Befolkningsprognoser Antal nya invånare per nybyggd bostad ARBETSMARKNAD OCH KOMMUNIKATIONER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFTERFRÅGAN Kommunikationer Arbetsmarknad Sysselsättning och arbetslöshet utveckling i länet BOSTÄDER FÖR ALLA - LÄGET FÖR OLIKA GRUPPER Ungdomar och studenter Nyanlända Översikt över mottagandet i Örebro län Ny anvisningslag länstal och kommuntal för Örebro län Prognoser om antalet asylsökande och beviljade uppehållstillstånd Bostäder för äldre Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad Kommunens arbete för att motverka hemlöshet Avhysningar/vräkningar i länet 50 5

6 5. VERKTYG FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING - KOMMUNERNAS STRATEGISKA ARBETE Riktlinjer för bostadsförsörjning Översiktsplanering Kommunalt markinnehav och markanvisning Allmännyttan och förturssystem Kommunala hyresgarantier Samverkan mellan olika aktörer HUR ARBETAR LÄNSSTYRELSEN MED RÅD, STÖD OCH UNDERLAG TILL KOMMUNERNA? REFERENSER Tryckta och elektroniska källor Fotografier och figurer/tabeller 63 6

7 SAMMANFATTNING Bostadsbrist Läget på bostadsmarknaden i länet är mer ansträngt än tidigare. Nästan samtliga kommuner bedömer i januari 2016 att det i kommunen som helhet råder obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder (11 av 12 kommuner). Alla länets kommuner bedömer ett underskott på bostäder i kommunens centralorter. Ökad invandring/flyktingmottagande har bidragit till ökade behov av bostäder i länet och ses som en förklaring till att fler kommuner gör en bedömning av underskott av bostäder. Samtliga kommuner bedömer underskott på bostäder för nyanlända. Många kommuner bedömer även underskott på bostäder för ungdomar. Knappt hälften av länets kommuner gör bedömningen att bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet kommer vara i balans om fem år. Länets befolkning ökar Folkmängden i länet ökade med invånare under år 2015 till totalt invånare den 31 december Befolkningstillväxten i länet kan främst förklaras av en positiv invandring. Befolkningsutvecklingen ser olika ut i länet. Mest ökade befolkningen i Örebro kommun där tillväxten motsvarar 55 procent av länets befolkningsökning. Endast en kommun i länet, Laxå kommun, hade en något minskad folkmängd. Fördelning och utveckling mellan olika åldersgrupper i länet år 2015 var totalt sett ungefär den samma som år 2009 och framåt. Andelen personer mellan 0-17 år är i stort sett oförändrad medan andelen personer i åldern år har fortsatt att minska något de senaste åren. Andelen personer 65 år och äldre har fortsatt att öka i länet. Bostadsbyggande Alla kommuner i länet färdigställde bostäder under år Totalt färdigställdes lägenheter i länet. Liksom tidigare år är det Örebro kommun som dominerar när det gäller nyproduktionen. Örebro kommun stod för 81 procent av bostadsbyggandet i länet. Näst störst nyproduktion skedde i Kumla kommun, där 8 procent av länets nya lägenheter färdigställdes. Länets kommuner gör bedömningen att den förväntade nyproduktionen av bostäder som totalt kommer påbörjas i länet under år 2016 är lägenheter, nyproduktionen bedöms öka till lägenheter år 2017, vilket är ett högre antal än tidigare år. Högst nyproduktion förväntas påbörjas i Örebro kommun. I Hällefors och Ljusnarsbergs kommun bedöms ingen nyproduktion ske. 5

8 Utmaningar Läget på bostadsmarknaden idag innebär stora utmaningar att skapa bostäder för alla. Nyproduktion av bostäder är nödvändigt för att bidra till balans och långsiktiga behov på bostadsmarknaden, vilket är en förutsättning för ekonomisk- och social utveckling i länet. Flera kommuner upplever dock att marknadsförutsättningar saknas för nyproduktion av bostäder i den egna kommunen. Olika ekonomiska faktorer så som lånevillkor och höga produktionskostnader bedöms av länets kommuner vara hinder för ett ökat bostadsbyggande. Osäkerheter kring asylmottagning upplevs också av flera kommuner påverka byggandet då det långsiktiga behovet av bostäder är svårbedömt. Ett ökat underskottet på bostäder gör att allt fler får svårt att komma in på bostadsmarknaden. Ett ökat utbud av behövs i länet och nyproduktion av bostäder är nödvändigt. Nyproduktion kan dock inte ensamt lösa bostadsbrist och behov för länets bostadsmarknader. Höga byggkostnader gör att kostnader och hyror för nyproducerade bostäder hamnar på en nivå som många hushåll inte kan betala. Flera olika verktyg och innovativa bostadslösningar behövs för att försörja kommunens alla medborgare med bostäder. I detta arbete är samverkan och dialog viktig, både inom kommunens egen organisation och med andra aktörer lokalt, regionalt och nationellt. Läget på bostadsmarknaden ställer stora krav på kommunernas bostadsförsörjning, kapacitet och beredskap. En god framförhållning i kommunerna är nödvändig för att kunna möta de behov och den efterfrågan som finns och som kommer att finnas på bostadsmarknaden framöver. Det är därför viktigt att kommunen har en strategisk planering för bostadsförsörjning. Riktlinjer för bostadsförsörjning är ett betydelsefullt verktyg i detta arbete. Flera kommuner i länet arbetar nu med att ta fram nya riktlinjer. 8

9 1. BOSTADSMARKNADEN I ÖREBRO LÄN Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Delmål för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regeringens målsättning är att det fram till år 2020 ska byggas minst nya bostäder. 3 I detta kapitel redovisas hur kommunerna bedömer och uppskattar läget på bostadsmarknaden i sin kommun samt ger en beskrivning av bostadsbeståndets sammansättning och utveckling i länet. För att få en förståelse av vad som har hänt på bostadsmarknaden och med bostadsutbudet de senaste åren redovisas och jämförs resultatet från bostadsmarknadsenkäterna för åren samt statistik från SCB för åren Balans eller obalans på bostadsmarknaden? I bostadsmarknadsenkäten (BME) gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden. Kommunerna tar bland annat ställning till frågor om det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden och kring behov av fler bostäder. Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. För att det ska råda balans på en bostadsmarknad ska bostadsbeståndet möta efterfrågan och behovet inom kommunen. En bostadsmarknad i obalans kännetecknas av att det finns ett underskott eller ett överskott av bostäder. För att bättre avspegla marknaden skiljer frågorna i BME på situationen i kommunens centralort och i övriga delar, samt i kommunen som helhet. Begreppen balans och obalans Balans innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. Källa: BME år Regeringskansliet, Mål för boende och byggande 9

10 I kommunen som helhet Elva av länets kommuner bedömer i januari 2016 att det i kommunen som helhet råder obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder. Efter flera år av överskott och balans på bostadsmarknaden gör nu kommunerna Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg och Karlskoga en bedömning om underskott på bostäder. Se figur 1. Kommun Lekeberg Brist Brist Brist Underskott Underskott Laxå Överskott Överskott Överskott Överskott Balans Hallsberg Brist Brist Brist Underskott Underskott Degerfors Överskott Överskott Överskott Balans Underskott Hällefors Balans Balans Balans Balans Underskott Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Överskott Underskott Örebro Balans Balans Brist Underskott Underskott Kumla Brist Brist Brist Underskott Underskott Askersund Balans Balans Balans Underskott Underskott Karlskoga Överskott Balans Balans Balans Underskott Nora Brist Brist Brist Underskott Underskott Lindesberg Brist Brist Brist Underskott Underskott Totalt Underskott Balans Överskott Figur 1. Bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet 4 Centralorterna/innerstaden Samtliga kommuner i länet bedömer i januari år 2016 att det råder underskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden. Fem av dessa kommuner har angett brist på bostäder sedan år Fyra kommuner som under de senaste åren redovisat ett överskott eller balans på bostadsmarknaden uppger nu att de har underskott på bostäder i centralorten eller innerstaden. Se figur 2. Kommun Lekeberg Brist Brist Brist Underskott Underskott Laxå Överskott Överskott Överskott Balans Underskott Hallsberg Brist Brist Brist Underskott Underskott Degerfors Överskott Överskott Överskott Balans Underskott Hällefors Balans Balans Balans Balans Underskott Ljusnarsberg Balans Överskott Balans Balans Underskott Örebro Balans Brist Brist Underskott Underskott Kumla Brist Brist Brist Underskott Underskott Askersund Brist Balans Balans Underskott Underskott Karlskoga Överskott Brist Brist Underskott Underskott Nora Brist Brist Brist Underskott Underskott Lindesberg Brist Brist Brist Underskott Underskott Totalt Underskott Balans Överskott Figur 2. Bostadsmarknadsläget i centralorterna/innerstaden 5 4 Bostadsmarknadsenkäter år

11 Övriga kommundelar Majoriteten av kommunerna bedömer i januari år 2016 att de har balans på lägenheter i övriga kommundelar, vilket majoriteten av länets kommuner har angett de senaste fem åren. Askersund och Karlskoga anger i årets bostadsmarknadsenkät att det finns ett underskott på lägenheter. Se figur 3. Kommun Lekeberg Balans Balans Balans Balans Balans Laxå Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hallsberg Brist Brist Balans Underskott Balans Degerfors Överskott Överskott Överskott Överskott Balans Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Örebro Balans Balans Balans Balans Balans Kumla Balans Balans Balans Balans Balans Askersund Balans Balans Balans Balans Underskott Karlskoga Balans Balans Balans Balans Underskott Nora Balans Balans Balans Underskott Balans Lindesberg Balans Brist Balans Balans Balans Totalt Underskott Balans Överskott Figur 3. Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar Läget på bostadsmarknaden för olika grupper I bostadsmarknadsenkäten gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden för grupperna ungdomar (19-25 år), studenter samt nyanlända 7. Kommunerna gör även en bedömning av utbudet av särskilda boendeformer för äldre 8 och personer med funktionsnedsättning. Antalet kommuner som bedömer att de upplever brist på bostäder för dessa grupper har ökat 1 januari 2016 jämfört med året tidigare. Ökat underskott anges för samtliga grupper. Se figur 4 och 5. Alla länets kommuner bedömer att läget för nyanlända på bostadsmarknaden är i obalans på grund av underskott på bostäder. 10 kommuner ser även en brist på bostadsmarknaden för ungdomar. 8 kommuner uppger att de har underskott av särskilda boendeformer för äldre. I kapitel 3 finns en längre beskrivning av bostadssituationen för olika grupper. 5 Bostadsmarknadsenkäter år Bostadsmarknadsenkäter år En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Källa BME år Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Källa BME år

12 Kommun Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre Personer med funktionsnedsättning Lekeberg Underskott Underskott Underskott Balans Underskott Laxå Underskott Balans Balans Balans Balans Hallsberg Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Degerfors Balans Balans Balans Balans Balans Hällefors Balans Balans Underskott Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Balans Örebro Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Kumla Underskott Balans Underskott Underskott Balans Askersund Underskott Underskott Underskott Balans Balans Karlskoga Underskott Balans Underskott Balans Balans Nora Balans Balans Underskott Balans Balans Lindesberg - - Underskott Underskott Underskott Figur 4. Bostadsmarknadsläget för olika grupper januari år Kommun Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre Personer med funktionsnedsättning Lekeberg Underskott Underskott Underskott Underskott - Laxå Underskott Balans Underskott Underskott Balans Hallsberg Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Degerfors Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Hällefors Underskott Underskott Underskott Balans Balans Ljusnarsberg Balans Balans Underskott Balans Balans Örebro Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Kumla Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Askersund Underskott Balans Underskott Underskott Balans Karlskoga Balans Balans Underskott Balans Balans Nora Underskott Balans Underskott Balans Balans Lindesberg Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Figur 5. Bostadsmarknadsläget för olika grupper januari år Beskrivning av bostadsmarknadsläget i kommunen I Bostadsmarknadsenkäten kan respektive kommun beskriva bostadsmarknadsläget i kommunen närmare. I nedanstående tabell görs en sammanställning av de svar som lämnats. Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Brist på bostäder i Sköllersta, balans i övriga orter! Ökande efterfrågan i centralorten Tidigare år har ett överskott av bostader funnits i kommunen och då främst i centralorten Hällefors. Men för närvarande upplever kommunförvaltningen ett underskott på bostäder i centralorten Hällefors och till viss del i den näst största orten Grythyttan. Detta beror på den nationella asylmottagningen och det återstår att se hur läget kommer förändras framöver och hur kommunen kan möta detta förhållandevis nya behov. I Ställdalen finns flera långvariga vakanser i kommunens bostadsbestånd. Till bostäderna i de centrala bostadsområdena är det relativt lång kö. I norra delarna av kommunen finns många flerbostadshus som är tomma och förfaller. Underskott i centralorten. Utbyggnadstakten följde inte efterfrågan under ett antal år, men de senaste två åren har det byggts mycket och det finns många byggprojekt som pågår eller som ligger i startgroparna, så förhoppningsvis når vi balans inom några år. Specifika grupper, så som nyanlända, ungdomar, studenter och personer med behov av särskilt boende, har under ett antal år upplevt 9 Bostadsmarknadsenkät år Bostadsmarknadsenkät år

13 bostadsbrist. Detta av flera anledningar, till exempel att det saknas bostäder med rimlig hyresnivå eller att det finns för få tillräckligt stora lägenheter. Bostadsbrist upplevs främst i centralorten, men sedan i höstas finns det brist även i de mindre orterna i kommunen (p g a ökat flyktingmottagande). Nora Det är för närvarande lång kö för att få en hyresrätt i såväl Nora som Gyttorp. Utbudet av begagnade småhus med äganderätt är litet, vilket innebär tröghet i flyttkedjor. Lindesberg Stor efterfrågan på bostäder i Lindesberg och Frövi. Sporadisk efterfrågan i övriga orter. Antydan till efterfrågan på kategoriboende (+55) i Storå/Guldsmedshyttan. Figur 6. Beskrivning av bostadsmarknadsläget i kommunen, januari år Läget på bostadsmarknaden om fem år En knapp majoritet av länets kommuner, 7 kommuner, gör bedömningen att bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet kommer vara i balans om fem år. Fem kommuner bedömer att läget fortsatt kommer vara i obalans genom underskott på bostäder. Samtidigt så kommenterar kommuner sin bedömning om framtiden med att läget om fem år är svårbedömt. Osäkerheter kring utveckling av flyktingmottagande och marknaden för bostadsbyggande nämns som orsaker till detta Behov av fler bostäder i länet Tio av länets kommuner bedömer att det behövs fler bostäder under de kommande fem åren än vad som finns i dagens bestånd. Laxå kommun och Degerfors kommun anger att behovet gäller ett mindre antal bostäder. Örebro kommun räknar med att det behövs uppemot 1000 lägenheter/år utifrån dagens befolkningstillväxt. Två kommuner, Hällefors kommun och Ljusnarsberg kommun, anger att det inte finns något behov av ytterligare bostäder under kommande fem år. Denna bedömning kommenteras av Hällefors kommun med att behovet dock beror mycket på asylpolitiken. Ljusnarsbergs kommun anger att med hänsyn till den stora osäkerheten kring det långsiktiga behovet är det inte troligt att det byggs något innan det finns ett långsiktigt fastställt behov alternativt statliga subventioner för nybyggnation. Av de tio kommunerna som ser ett behov av fler bostäder under de kommande fem åren bedömer samtliga att hyresrättslägenheter behövs. Behovet av hyresrätter anges för olika storlekar, både mindre och större. En majoritet av kommunerna ser även behov av bostadsrätter och äganderättslägenheter Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Figur 7. Antal kommuner som bedömer behov av viss upplåtelseform under kommande fem år Bostadsmarknadsenkät år Bostadsmarknadsenkäter år

14 1.3 Bostadsbeståndet i länet Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer årligen statistik för bostadsbeståndet med uppgifter om antalet lägenheter fördelat på hustyp samt upplåtelseform. Nedanstående statistik är hämtad från SCB:s statistikdatabas Hur ser bostadsbeståndet ut? Det fanns totalt drygt lägenheter 13 i länet den 31 december Utbudet i Örebro län har totalt sett ökat med lägenheter år 2015 i jämförelse med år Bostadsutbudet ökade med 408 småhus, 727 flerbostadshus, 98 övriga hus samt 171 specialbostäder. Askersund 4% Nora 4% Karlskoga 11% Kumla 7% Lindesberg 8% Lekeberg 2% Figur 8. Andel av länets lägenheter för respektive kommun Laxå 2% Hallsberg 5% Örebro 49% Degerfors 3% Hällefors 3% Ljusnarsberg 2% År 2015 Antal lägenheter Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt i länet Hustyper Fördelningen mellan olika hustyper visar att det totalt i länet fanns lägenheter, fördelat på lägenheter i flerbostadshus, lägenheter i småhus, specialbostäder och övriga hus den 31 december Sammanlagt fanns det därmed något fler lägenheter i flerbostadshus än småhus år 2015 i länet. Örebro län 2% 5% 46% 47% småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Figur 9: Andel lägenheter efter hustyp i länet Innefattar småhus, flerbostadshus, övriga hus samt specialbostäder. Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 14 SCB statistikdatabas 14

15 Det finns skillnader mellan länets kommuner när det gäller fördelning av hustyper. I tio av länets kommuner består bostadsbeståndet övervägande av lägenheter i småhus. Endast två kommuner, Örebro kommun och Karlskoga som har ett bostadsutbud som övervägande består av lägenheter i flerbostadshus. I Örebro kommun finns fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. Det stora antalet lägenheter i flerfamiljshus i Örebro kommun bidrar till att länet totalt sett har en något högre andel lägenheter i flerfamiljshus. I Karlskoga kommun finns 163 fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. Se figur % 90% 80% 70% 60% % 40% 30% 20% 10% % småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Figur 10. Fördelning mellan hustyper i länets kommuner SCB statistikdatabas 16 SCB statistikdatabas 15

16 Upplåtelseformer I Örebro län är fördelningen mellan upplåtelseformer 45 procent hyresrätter, 41 procent äganderätter samt 14 procent bostadsrätter. Jämfört med riket har länet en större andel hyresrätter och en mindre andel bostadsrätter. Örebro län Riket 41% 0% 45% hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas 39% 0% 38% hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas 14% 23% Figur 11. Andel lägenheter efter upplåtelseform, länet respektive riket I Örebro län utgör 76 procent av bostäderna i flerbostadshus hyresrätter och 24 procent bostadsrätter. Nationellt utgör hyresrätter 59 procent av det totala bostadsbeståndet i flerbostadshus medan 41 procent utgörs av bostadsrätter. Länet har i jämförelse med detta snitt en högre andel hyresrätter i flerfamiljshus. Örebro län Riket 24% hyresrätt bostadsrätt 41% hyresrätt 76% 59% bostadsrätt Figur 12. Andel lägenheter efter upplåtelseform i flerbostadshus, länet respektive riket I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen med hela 90 procent av beståndet. 17 SCB statistikdatabas 18 SCB statistikdatabas 16

17 Hustyp 19 Upplåtelseform småhus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Total flerbostadshus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Total övriga hus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Total specialbostäder hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Total Totalt Figur 13. Antal lägenheter efter hustyp och upplåtelseform Örebro län år I likhet med fördelning av hustyper mellan länets kommuner finns även skillnader i fördelningen av upplåtelseform bland kommunerna. Örebro kommun har ett bostadsbestånd som till övervägande del består av hyresrätter. I Örebro kommun finns hyresrätter vilket motsvarar 57 procent av kommunens lägenhetsbestånd. Kommunens andel av länets totala antal hyresrätter är 63 procent. Övriga kommuner i länet har ett bostadsutbud övervägande bestående av äganderätter. Av dessa kan noteras att Karlskoga kommun har en större andel bostadsrätter än övriga kommuner. Se figur Hustyper: (Källa SCB) småhus - Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus - Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. övriga hus- Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. specialbostäder - Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 20 SCB statistikdatabas 17

18 100% 90% 80% 70% 60% % 40% 30% 20% 10% % hyresrätt bostadsrätt äganderätt Figur 14. Fördelning mellan upplåtelseform i länets kommuner Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Färdigställda lägenheter I Örebro län färdigställdes totalt lägenheter i nybyggda hus år 2015 enligt statistik från SCB. Antalet färdigställda lägenheter i länet minskade därmed något jämfört med året innan då totalt lägenheter färdigställdes Färdigställda lägenheter totalt 2000 Färdigställda flerbostadshus 1500 Färdigställda småhus Figur 15. Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och år i Örebro län år SCB statistikdatabas 18

19 I samtliga kommuner i länet färdigställdes lägenheter under år Det är dock stora skillnader i länet i antal nya lägenheter. Liksom tidigare år dominerar Örebro kommun nyproduktionen och svarade för 81 procent av antalet nya lägenheter i länet år Kumla kommun svarade för drygt 8 procent av länets nyproduktion. Jämfört med tidigare år har Hallsbergs och Kumla kommun haft en större nyproduktion år 2015 medan Karlskoga kommun har färre nyproducerade lägenheter än året innan Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 16. Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus år Hustyper Majoriteten av de lägenheter som färdigställdes i länet under året uppfördes i flerbostadshus, totalt 622 lägenheter vilket motsvarar 59 procent. Av dessa färdigställdes 520 stycken, knappt 84 procent, i Örebro kommun. I åtta kommuner färdigställdes endast lägenheter i småhus år Lekeberg 0 / 10 0 / 14 0 / / 6 0/28 Laxå 0 / 5 0 / 0 6 / 1 0 / 0 0/2 Hallsberg 0 / 3 20 / 4 0 / 6 18 / 8 48/3 Degerfors 6 / 5 0 / 3 0 / 3 0 / 0 0/1 Hällefors 0 / 1 0 / 0 0 / 0 0 / 2 0/1 Ljusnarsberg 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 1 0/1 Örebro 320 / / / / /331 Kumla 0 / / / / 30 48/41 Askersund 6 / 3 0 / 11 0 / 26 0 / 12 0/14 Karlskoga 0 / 1 0 / 6 6 / 5 45 / 2 0/2 Nora 4 / 4 0 / 4 0 / 8 0 / 10 6/1 Lindesberg 22 / 4 0 / 4 0 / 2 4 / 6 0/5 Örebro län 358 / / / / /430 Tabell 17. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus/småhus år SCB statistikdatabas 23 SCB statistikdatabas 24 SCB statistikdatabas 19

20 Upplåtelseformer Under år 2015 färdigställdes totalt 328 hyresrättslägenheter, 470 bostadsrättslägenheter och 254 äganderättslägenheter i länet. Hyresrätter färdigställdes i sex av länets kommuner, medan bostadsrätter endast färdigställdes i Örebro kommun. Äganderätter färdigställdes i samtliga kommuner i länet Färdigställda lägenheter efter upplåtelseform, Örebro län Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Figur 18. Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform år Rivning av lägenheter i flerfamiljshus Under åren har totalt 170 lägenheter i flerbostadshus rivits i länet enligt statistik från SCB. Karlskoga kommun har rivit det största antalet, följt av Hällefors, Degerfors, Örebro och Askersunds kommuner. År 2015 revs totalt 13 lägenheter i länet, 4 hyresrätter i Örebro kommun samt 9 hyresrätter i Lindesbergs kommun. Rivningsorsak Totalt Rivning p.g.a uthyrningssvårigheter Rivning av andra orsaker än uthyrningssvårigheter Totalt Figur 19. Antal rivna lägenheter i flerbostadshus år SCB statistikdatabas 26 SCB statistikdatabas 20

21 1.4.3 Förväntad påbörjad nyproduktion eller ombyggnad av bostäder I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om kommunens bedömning kring antalet bostäder som kommer påbörjas 27 i flerbostadshus respektive småhus genom nybyggnation eller ändring under år 2016 och år Kommuner får även ange faktorer som begränsar bostadsbyggande samt indikationer på vad som är planerat att byggas under år 2016 och år Länets kommuner gör bedömningen att den förväntade nyproduktionen av bostäder (flerbostadshus och småhus) som totalt kommer påbörjas i länet under år 2016 är lägenheter. Nyproduktionen bedöms öka till lägenheter år 2017, vilket är ett högre antal än tidigare år. Den förväntad nyproduktonen av lägenheter är dubbelt så stor 2017 jämfört med år Antalet framtida projekt som förväntas påbörjas under år varierar mellan kommunerna, mellan huruvida de allmännyttiga bostadsbolagen förväntas att genomföra dem samt mellan olika hustyper och upplåtelseformer. Majoriteten av de bostäder som förväntas byggas i länet under år 2016 och år 2017 finns i Örebro kommun. I Hällefors och Ljusnarsbergs kommun bedöms ingen nyproduktion ske under samma tid * Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Figur 20. Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter (flerbostadshus och småhus) år *Bedömning gjord i BME år 2015 Totalt förväntas i första hand lägenheter påbörjas i flerbostadshus under åren , motsvarande ca 73 procent. Åtta kommuner förväntar att antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus är fler än i småhus. Flerbostadshusen förväntas byggas både i form av hyresrättslägenheter och som bostadsrättslägenheter. Kommunerna bedömer att allmännyttan kommer att påbörja 136 hyresrätter år 2016 respektive 411 lägenheter år Mjoriteten av dessa kommer att byggas i Örebro, Kumla 27 Enligt SCB kan ett byggnadsprojekt definieras som påbörjat när de egentliga byggnadsarbetena påbörjas. Vid nybyggnation avses här grundläggningsarbetena och för ändring av byggnad när rivnings- eller röjningsarbetena påbörjas. Källa BME Bostadsmarknadsenkäter år

22 och Karlskoga kommun. Antalet nyproducerade hyresrätter av privata hyresvärdar bedöms till 220 lägenheter år 2016 respektive 314 lägenheter år Nio av länets kommuner förväntar sig att bostäder påbörjas i småhus under Småhus utgör cirka 27 procent av det totala antalet bostäder som förväntas påbörjas under år Majoriteten av dessa är i form av eget ägande. Flera faktorer kan påverka planerad nybyggnation och ändring av byggnad (ombyggnad), och förutsättningarna kan förändras mellan planeringen av projektet och byggstarten. Om man jämför den förväntade nyproduktionen av lägenheter under åren 2011 till 2015 i länet som helhet, med antalet färdigställda lägenheter, påvisar statistiken att kommunerna generellt sett överskattar hur stor nyproduktionen av lägenheter förväntas bli Förväntad nyproduktion Färdigställda lägenheter Figur 21. Förväntad nyproduktion av lägenheter samt färdigställda lägenheter år Förväntad nyproduktion av specialbostäder Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och ungdomsbostäder. Bostadsmarknadsenkäten ger indikationer på att det kommer att byggas särskilt boende för äldre 30 i sex kommuner år I Örebro, Kumla och Askersunds kommuner bedöms ett hundratal boenden påbörjas under de två åren. Två kommuner, Örebro och Lekebergs kommun, har planer att påbörja byggnation av seniorbostäder i form av bostadsrätter under år Fyra kommuner bedömer att Trygghetsbostäder kommer påbörjas under Fyra kommuner i länet bedömer att arbete kommer att påbörjas med bostäder för personer med funktionsnedsättning genom nybyggnad eller ändring av byggnad under åren Totalt bedöms 61 sådana bostäder påbörjas under de två åren. 29 Bostadsmarknadsenkäter år (förväntad nyproduktion), SCB (färdigställda lägenheter) 30 Med särskilt boende för äldre avses boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behövs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. 22

23 Örebro och Hällefors kommun bedömer att arbete kommer att påbörjas med studentbostäder under perioden åren I Örebro kommun bedöms cirka 200 studentbostäder i form av hyresrätter tillkomma. I Hällefors bedöms 11 hyresrätter för studenter påbörjas under Hinder för ökat byggande I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. De hinder flest kommunerna i länet uppger som begränsande för ett ökat bostadsbyggande år 2015 är olika ekonomiska faktorer så som lånevillkor och höga produktionskostnader. Osäkerheter kring asylmottagning upplevs också av flera kommuner påverka byggandet då man anser att det långsiktiga behovet av bostäder är svårbedömt. Man anser därför att det skulle innebära risker att börja bygga för att tillgodose efterfrågan just nu. Antal Begränsande faktor kommuner 6 Svårigheter för privatpersoner att få lån/hårda lånevillkor 5 Höga produktionskostnader 4 Svårigheter för byggherrar att få långivare/hårde lånevillkor 4 Kommunen och/eller det allmännyttiga bostadsbolaget saknar resurser för bostadsbyggande 3 Svag andrahandsmarknad för bostäder 2 Överklagande av detaljplaner 2 Byggherrars brist på intresse att bygga 1 Brist på byggarbetskraft 1 Vikande befolkningsunderlag 1 Bullerproblem 3 Annan orsak; - Osäkerhet kring asylmottagning - Bristande konkurrens och för få aktörer som är aktiva i vår kommun. Byggentreprenörer åtar sig fler stora projekt än de kan genomföra. Kraven på affärsmässighet i allmännyttan är begränsande för mindre orter - Strandskyddsbestämmelser Kommentarer: Svag andrahandsmarknad är orsak till de båda första punkterna och även privatpersoners svårighet att få lån. Finansieringen är den absolut största orsaken. I vissa lägen medför buller att de attraktivaste alternativen går bort. Även hyresnivån är ett problem vid nyproduktion eftersom folk inte är beredda att betala speciellt mycket i hyra även om bostaden är nyproducerad. Återigen; det långsiktiga behovet är så osäkert att det skulle innebära ett stort risktagande att börja bygga för att tillgodose efterfrågan just nu. En kombination av historiskt vikande befolkningsunderlag och osäkerhet kring asylmottagning. Svårt att få privata byggherrar att bygga i kommunen. Figur 22. Faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunerna Bostadsmarknadsenkät år

24 1.5 Allmännyttan i länet I Örebro län finns 11 allmännyttiga bostadsföretag varav 10 är kommunala bostadsaktiebolag och en är i form av allmännyttig stiftelse. 32 Allmännyttans bostäder i Ljusnarsbergs kommun har från och med 1 januari 2014 överförts till kommunen. Enligt SCB fanns det lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag 33 vid årsskiftet i Örebro län. Med antagande om att allmännyttan upplåter samtliga lägenheter med hyresrätt uppgår allmännyttans andel av länets totala antal hyresrätter ( hyresrätter) till 55 procent. Motsvarande siffra för Sverige är 46 procent. I Örebro kommun finns lägenheterna i allmännyttiga bostadsföretag vilket motsvarar 65 procent av allmännyttan i länet. Karlskoga kommun har 8 procent av lägenheterna och Kumla kommun 6 procent. En mindre del, 1-4 procent av lägenheterna i allmännyttan finns i övriga kommuner. I Örebro kommun utgör lägenheter i allmännyttan 32 procent av kommunens totala bestånd ( lägenheter). Allmännyttans andel av Örebro kommuns totala antal hyresrätter ( hyresrätter) uppgår till 55 procent. Totalt sett har antalet outhyrda lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd minskat kraftigt under perioden Enligt bostadsmarknadsenkäten fanns det i länet endast 59 outhyrda lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet vid årsskiftet 34. Se figur 23. Orsaken till att bostäderna inte är uthyrda är att det pågår renovering/står under reparation, att det finns ett renoveringsbehov, att det gäller några nyproducerade lägenheter med hög hyra samt att lägenheterna är perifert belägna. De outhyrda lägenheterna motsvarar 0,17 procent av beståndet. I fyra kommuner saknas outhyrda lägenheter. En viss vakansgrad är sund för att omflyttning inom kommunen ska kunna ske, en låg vakansgrad kan bidra till inlåsningseffekter som kan leda till otillåten andrahandsuthyrning. Allmännyttan är ett av kommunens mest betydelsefulla verktyg för att tillhandahålla bostäder för grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Olika förtur eller tilldelning av allmännyttans bestånd kan tillämpas för att gynna vissa utsatta grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis studenter eller nyanlända. En lägre omsättning i allmännyttans bestånd kan leda till att färre lägenheter blir tillgängliga för dessa grupper. 32 Allmännyttiga bostadsföretag som är stiftelser lyder inte under lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala aktiebolag som började gälla den 1 januari Källa BME år Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. Källa SCB 34 Det är viktigt att förtydliga att när Boverket frågade kommunerna om outhyrda bostäder rörde det sig om en ögonblicksbild över antalet outhyrda bostäder den 1 januari. Frågans utformning kan därför förklara en betydande del av svaren, eftersom flera kommuner menar att den outhyrda delen av det allmännyttiga bostadsbeståndet endast är tillfälligt vakant. Renovering och nyligen färdigställda bostäder uppges vara vanliga orsaker till att bostäderna är vakanta och kommunerna bedömer att de kommer att hyras ut inom kort. Detta innebär att vakansgraden i realiteten är ännu lägre. Det bör noteras att en viss vakansgrad är sund för att omflyttning inom kommunen ska kunna ske. Källa Boverket 24

25 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Figur 23. Antal outhyrda lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget i respektive kommun, 1 januari år 35 I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Åtta kommuner svarar att det skett förändringar under år 2015 genom nybyggnad, ändring av byggnad, inköp, försäljning och rivning. Under året ökade det totala allmännyttiga beståndet i länet med 153 lägenheter. Ökningen beror främst på nyproduktion av 157 bostäder. Totalt tillkom även 28 bostäder genom ändring av byggnad. I två kommuner såldes tillsammans 21 bostäder. Två kommuner redovisar totalt att 14 lägenheter i allmännyttan revs under år Nio av dessa lägenheter fanns i ett perifert läge med stora radonproblem och höga vakanssiffror. Två kommuner anger i bostadsmarknadsenkäten att det finns beslut om försäljning av någon del av det allmännyttiga bostadsföretagets bestånd 2016, totalt omfattas 41 bostäder. Samtliga av dessa bostäder kommer troligtvis att säljas till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Mer om allmännyttan och nyttan med allmännyttan för genomförandet av kommunens bostadsförsörjningsansvar går att läsa i avsnitt Prisutveckling på bostäder Statistik från Svensk mäklarstatistik 36 visar att bostadspriser i länet, både på bostadsrätter och villor, steg under år Den senaste statistiken för maj månad 2016 visar att priserna på både villor och bostadsrätter stigit med 8 procent de senaste 12 månaderna. Prisutvecklingen kan jämföras med priserna i riket där priset på villor stigit med 11 procent under den senaste 12-månadersperioden. Priserna på bostadsrätterna i Sverige har stigit med 13 procent för samma period. Se prisutveckling figur 24. En genomsnittsvilla kostar ca 1,8 miljoner kronor under denna period i länet medan en genomsnittlig bostadsrätt kostar ca 1,5 miljoner kronor. 35 Bostadsmarknadsenkäter år Svensk Mäklarstatistik redovisar varje månad heltäckande och aktuella prisstatistiken för villor, fritidshus och bostadsrätter i Sverige. Statistiken är framtagen av SCB - Statistiska Centralbyrån, på uppdrag av Svensk Mäklarstatistik och baseras på cirka 85 procent av Sveriges bostadsaffärer som genomförts via fastighetsmäklare 25

26 Siffrorna baseras på försäljningen av 2103 bostadsrätter och 1611 villor under det senaste året. 37 Figur 24, Prisutveckling bostadsrätt respektive villa Örebro län Svensk Mäklarstatistik AB 38 Svensk Mäklarstatistik AB 26

27 2. BEFOLKNING Den demografiska utvecklingen påverkar behov och efterfrågan av bostäder, på olika upplåtelseformer och storlekar. Behovet av lägenheter förändras ständigt beroende på befolkningens antal och ålderssammansättning. Det är en utmaning att skapa förutsättningar för att möta medborgarnas behov och efterfrågan på bostäder i livets olika skeden. Det är också en stor utmaning att kunna tillgodose både nuvarande och framtida behov av bostäder. Kommunerna i länet har olika demografiska förhållanden och utveckling som ger förutsättningar för planering av bostadsförsörjning. I detta kapitel ges en beskrivning av länets befolkning. 2.1 Ökande befolkning Örebro län har under de senaste åren haft en ökande befolkning. Från år 1994 och fram till och med år 2001 minskade länets invånare, men denna trend vände och de senaste åren har länet haft en stark befolkningsutveckling. Under 2015 ökade befolkningen i länet med invånare (1 %) till totalt invånare vid årets slut. 39 Av länets kommuner visade endast Laxå kommun på en något minskad folkmängd jämfört med år Detta kan jämföras med åren då sex till åtta kommuner visade på sjunkande folkmängder. Hällefors kommun, som under de senare åren haft en minskande befolkning, hade under år 2015 en positiv befolkningstillväxt med 96 personer. Örebro kommun visar år 2015 på en befolkningstillväxt med personer jämfört med föregående år, vilket motsvarar 55 % av länets befolkningsökning. Jämfört med den egna befolkningen var Lekebergs kommun den kommun i länet som hade högst ökningstakt. Där ökade befolkningen med 129 personer vilket motsvarar en 1,8 % ökningstakt. Även Hallsberg, Hällefors, Nora och Lindesberg hade en stor befolkningsökning jämfört med tidigare år. 39 Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott under året redovisas ibland som en justeringspost, vilken avser födslar, dödsfall, in- och utflyttningar som rapporterats under året, men som inträffat före den 1 januari. 27

28 Hällefors inv, +96 Karlskoga inv, +229 Ljusnarsberg inv, +15 Nora inv, +150 Lindesberg inv, +293 Örebro inv, Av Örebro läns totala befolkning invånare bor i Örebro kommun, vilket motsvarar 50 procent av länets befolkning. Lägst antal invånare har Ljusnarsbergs kommun med invånare. Degerfors inv, +150 Lekeberg inv, +129 Kumla inv, +138 Laxå inv, -8 Askersund inv, +32 Hallsberg inv, +194 Figur 25. Befolkning och förändring respektive kommun Örebro län SCB statistikdatabas 28

29 Befolkningstillväxten i länet förklaras främst av en positiv invandring då större delen av befolkningsökningen utgörs av personer inflyttade från utlandet. Samtliga kommuner i länet har ett invandringsöverskott. Befolkningstillväxten förklaras även av ett fortsatt positivt födelsenetto totalt i länet. Nio kommuner har dock ett negativt födelseöverskott Personer Folkökning kvinnor Folkökning män Flyttningsöverskott Födelseöverskott Figur 26. Befolkningsförändring Örebro län år Folkmängd totalt Folkökning Födda Döda Födelsenetto Samtliga inflyttningar till länet Samtliga utflyttningar från länet Inflyttningsnetto Figur 27. Folkmängd och förändringar för Örebro län år SCB statistikdatabas 42 SCB statistikdatabas 29

30 2.1.1 Inflyttningar och utflyttningar från länet Under hela 2000-talet har länet sammantaget haft ett positivt flyttningsnetto, dock har de lokala variationerna varit relativt stora. År 2015 flyttade totalt personer till länet, 8 002personer från andra län respektive personer från utlandet. Samtidigt flyttade totalt personer från länet, personer till övriga Sverige och personer till utlandet. Sammanfattningsvis innebär detta ett positivt flyttningsnetto för länet på totalt 2 461personer. Örebro län under de senaste åren haft ett negativt flyttningsnetto inom Sverige då fler flyttade till övriga län än vad som flyttade till länet. Flyttningsnettot mot övriga Sverige var år 2015 minus 377 personer. Av länets kommuner hade dock sju kommuner en positiv inflyttning från övriga Sveriges län. Länet har samtidigt haft en positiv inflyttning från utlandet under de senare åren. År 2015 flyttningsnettot utrikes personer. Samtliga kommuner i länet hade ett positivt flyttningsnetto från utlandet Flyttningsnetto inrikes övriga Sverige Flyttningsnetto utrikes Inflyttningsnetto totalt Figur 28. Flyttningsnetto för Örebro län år Flyttnetto 2014 Flyttnetto 2015 Inrikes Utlandet Totalt Inrikes Utlandet Totalt Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 29. Flyttningsnetto respektive kommun år SCB statistikdatabas 44 SCB statistikdatabas 30