Bostadsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsmarknaden"

Transkript

1 Boverket Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010

2 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Boverket maj 2010

3 Titel: Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Utgivare: Boverket maj 2010 Upplaga: 1 Antal ex: 700 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: ISSN: Sökord: bostadsmarknaden, bostadsmarknadsläget, kommuner, bostadsförsörjning, bostadsbrist, outhyrda lägenheter, bostadsbyggande, nyproduktion, ombyggnad, planering, bostäder, studenter, ungdomar, flyktingar, äldre, funktionshindrade, särskilt boende, hemlösa, kommunala bostadsförmedlingar, försäljning av allmännyttiga bostäder, statistik, analyser, prognoser, Sverige Omslagsfoto: Ulf Huett Nilsson/JOHNÉR Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2010

4 3 Förord I Boverkets uppdrag ingår det att bevaka utvecklingen på bostadsmarknaden. Utvecklingen ser mycket olika ut beroende på var i landet man befinner sig och i vilken typ av kommun man är i. För att få en bild över utvecklingen på alla de lokala bostadsmarknaderna runt om i landet, skickar Boverket ut en enkät till samtliga kommuner i början av varje år. Den innehåller frågor som på olika sätt belyser läget på bostadsmarknaden och det förväntade bostadsbyggandet. De senaste åren har i stort sett alla landets 290 kommuner besvarat enkäten. Syftet är att ge en bred överblick över det aktuella läget i landet, ha möjlighet att följa utvecklingen över tid och att bidra med ett underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste två åren. Materialet ger möjligheter att göra analyser på i princip valfri regional nivå. Bostadsmarknadsenkäten ingår också som underlag till våra byggprognoser. Denna rapport är en kommenterad sammanfattning av resultaten av 2010 års bostadsmarknadsenkät. Det finns kompletterande och mer detaljerat material på Boverkets webbplats. Enkäten genomförs i samarbete med länsstyrelsernas plan- och bostadsenheter, och vi vill särskilt tacka länsstyrelserna för deras värdefulla insatser, inte minst när det gäller att motivera kommunerna att medverka i undersökningen. Vi samråder också varje år med Sveriges Kommuner och Landsting. Ett varmt tack vill vi också rikta till kommunerna, utan deras medverkan hade det naturligtvis inte varit möjligt att genomföra denna undersökning. Rapporten har utarbetats av Christina Johannesson (projektansvarig), Johanna Andersson, Hans-Åke Palmgren och Annette Rydqvist. Martin Hedenmo är ansvarig enhetschef. Karlskrona maj 2010 Janna Valik generaldirektör

5 4 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010

6 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Landets befolkning Begreppen brist, balans och överskott Läget på bostadsmarknaden Outhyrda lägenheter i allmännyttan Vilken typ av bostäder är det brist på? Grupper som har särskilt svårt att få bostad Bostäder för ungdomar Bostäder för studenter Bostäder för flyktingar Satsningar på seniorbostäder Satsningar på trygghetsbostäder Särskilda boendeformer för äldre och personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för bostadsförsörjningen Arbetet med bostadsförsörjningen Försäljningar av allmännyttiga lägenheter Utvecklingen på den sekundära bostadsmarknaden Kommunerna har stora förväntningar på bostadsbyggandet... 48

7 6 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010

8 7 Sammanfattning Bostadsmarknaden ser olika ut i landet Storstadsregionerna och de större högskoleorterna har en ökande befolkning. Dessa kommuner bedömer ofta att det är brist är på bostäder. Andelen outhyrda allmännyttiga lägenheter är låg eller obefintlig. I många mindre kommuner minskar däremot befolkningen. Här återfinns kommuner som bedömer att det är såväl brist, balans eller överskott på bostäder. Om allmännyttan har problem med outhyrda lägenheter är det i dessa kommuner. Här är det ofta svårt att få till någon nyproduktion av bostäder. Färre uppger brist och fler överskott på bostäder Fortfarande rapporterar många kommuner att det är brist på bostäder totalt sett i kommunen. Det är dock andra året i rad som antalet kommuner som uppger brist på bostäder minskar och antalet kommuner som uppger överskott på bostäder ökar. Fler kommuner uppger brist på hyresrätter Återigen ökar antalet kommuner som uppger att det är brist på hyresrätter och bostadsrätter efter en tillfällig nedgång år Men det är en fortsatt minskning gällande brist på äganderätter. 75 procent av kommunerna uppger att det är brist på hyresrätter. Många av dessa kommuner har endast behov av ett fåtal hyresrätter. Kommunerna är överraskande optimistiska i sina förväntningar om bostadsbyggandet 2010 och Men vi är osäkra på hur väl underbyggda prognoserna är. Projektberedskapen inför 2011 har ökat markant för hyresrätter och för bostadsrätter, men är fortsatt låg för småhus. Unga, äldre och stora barnfamiljer har särskilt svårt Ungdomar, pensionärer eller medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad och stora barnfamiljer är de grupper som flest kommuner uppger har särskilt svårt att få en bostad. En annan grupp som många kommuner lyfter fram är hushåll med höga krav på attraktivt läge. I 90 kommuner finns det planer på trygghetsbostäder. Samtidigt har många kommuner svårt att leva upp till ansvaret för särskilda boendeformer för äldre och personer med funktionsnedsättning. Stockholmsfenomen att allmännyttiga lägenheter säljs Försäljningar av allmännyttiga lägenheter har minskat från knappt lägenheter år 2008 till omkring år Storstockholm står för majoriteten av försäljningarna. Sålda allmännyttiga lägenheter blir bostadsrätter i Stockholms län, medan det är ovanligt i övriga landet. Fler har riktlinjer för bostadsförsörjningen Fler kommuner har riktlinjer för bostadsförsörjningen. Ungefär 40 procent har antagit riktlinjer under denna eller den förra mandatperioden. Majoriteten av kommunerna följer därmed inte kravet i bostadsförsörjningslagen.

9 8 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Inledning Unik översikt på bostadsmarknaden Syftet med Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) är att bidra till en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på bostadsmarknaden samt att spåra trender och tendenser inför den framtida utvecklingen. Enkäten innehåller kommunernas bedömningar av olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. Den genomförs i samarbete med länsstyrelserna som både samlar in materialet från kommunerna och går igenom resultaten. Denna kvalitetssäkring är en viktig del i arbetet med enkäten. Länsstyrelserna bidrar även med bedömningar och synpunkter på resultaten från det egna länet. I år har alla kommuner utom Markaryd svarat på enkäten. Det gör bostadsmarknadsenkäten unik, ingen annan undersökning fångar in läget på bostadsmarknaden på samma sätt. Indelningen bygger på de administrativa gränserna. En lokal bostadsmarknad kan dock breda ut sig över områden som inte sammanfaller med kommunens gränser. Det finns kommuner som ingår i storstadsregionerna som har färre än invånare. Även andra uppgifter i rapporten Materialet ger möjlighet att analysera regionala mönster och skillnader mellan olika typer av kommuner. Bostadsmarknadsenkäten fungerar också som en ingång till vidare kontakter med enskilda kommuner eller andra typer av fördjupningar, utifrån de indikationer som enkätsvaren ger. Rapporten bygger främst på uppgifter från bostadsmarknadsenkäten. För att ha möjlighet att göra olika jämförelser och sätta in resultaten i ett större sammanhang, används även material från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. Mer information finns även på Boverkets webbplats, Indelning av kommunerna Förutsättningarna skiljer sig mycket åt bland Sveriges 290 kommuner. De är olika stora, har skiftande geografiskt läge, samt har varierande struktur när det gäller befolkning, samt arbets- och bostadsmarknad. Det kan även finnas stora skillnader inom kommunerna. I rapporten har vi valt att redovisa befolkningsförändringar och uppgifter om bostadsmarknaden utifrån en indelning av kommunerna i sju grupper: De tre storstadsregionerna är redovisade var för sig Högskoleorterna är uppdelade i två grupper efter invånarantal, de större med fler än invånare och de mindre med färre än invånare Övriga kommuner bildar två grupper, även de är avgränsade efter kommunens storlek. Gränsen går vid invånare. Syftet med indelningen är att följa utvecklingen i olika typer av kommuner och att få grupper som är någorlunda homogena. Men det är en grov indelning och det kan finnas stora skillnader även inom grupperna. I år har Arvika och Skara tillkommit i gruppen högskolekommuner med färre än invånare, medan Boden, Uddevalla och Vänersborg har lämnat samma grupp.

10

11 10 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Landets befolkning Befolkningsutvecklingen, hushållssammansättningen, hushållens inkomster samt värderingar och livsstil påverkar efterfrågan på bostäder. Det är därför intressant att studera detta både på riksnivå men framförallt på region- eller kommunnivå. Vi redovisar här de övergripande befolkningsförändringarna. Flyttrörelserna påverkar ofta efterfrågan på bostäder på ett direkt sätt. I genomsnitt flyttar en svensk drygt tio gånger under sin livstid. De flesta flyttningarna sker inom samma ort eller kommun. Förändringar i familjestorlek och inkomst är ofta drivkraften bakom de korta flyttningarna, medan motsvarande, för de långväga, ofta handlar om utbildning och arbetsmarknad. Flyttningar är även åldersrelaterade. Det är främst unga i åldern som flyttar både kort- och långväga inom landet. Framförallt är det i dessa åldrar som migration över tio mil sker. Enligt Tillväxtanalys bor nästan 77 procent av landets befolkning i tätorter, drygt 21 procent i tätortsnära landsbygder och knappt 2 procent i glesbygder. Fortsatt befolkningsökning 2009 Under år 2009 ökade befolkningen med drygt personer, varav drygt berodde på att invandringen var större än utvandringen, samt knappt på att antalet födda var fler än antalet avlidna. Nettoinvandringen var återigen den högsta som SCB har uppmätt och antalet nyfödda har inte varit högre sedan Befolkningsökningen är ojämnt fördelad över landet. 146 kommuner ökade sin befolkning medan 143 kommuner minskade befolkningsmässigt. Endast Vännäs kommun hade en oförändrad folkmängd. Nästan alla kommuner har positivt flyttnetto mot utlandet Invandringen fortsätter liksom tidigare år att vara mycket hög. Fler än personer invandrade under Utan invandringen skulle befolkningsökningen vara lägre i många kommuner eller göra att kommunerna minskar mer. Det är bara tre kommuner; Åmål, Hammarö och Dals-Ed som har större utflyttning än inflyttning från utlandet. I alla andra kommuner är inflyttarna från utlandet fler än antalet utflyttare. Störst positiva flyttnetto mot utlandet har Stockholm, Malmö och Göteborg. Relativt sett är det däremot Uppvidinge, Sorsele och Högsby som har störst flyttnetto mot utlandet. Storstadsregionerna och större högskoleorter fortsätter växa Nästan hela Sveriges befolkningsökning sker i storstadsregionerna och i de större högskoleorterna. Så har det varit i flera år. Storstockholm står för nära 45 procent av hela landets folkökning. Stockholm, Malmö och Göteborgs stad är de tre kommuner som hade störst befolkningsökning under Befolkningen ökar både på grund av fler födda än avlidna och på grund av inflyttningen. Många av inflyttarna är unga vuxna. I samband med att många har bildat, eller står inför att bilda familj, går ofta flyttlass från Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund till kranskommunerna. Många av inflyttarna till de omgivande kommunerna är därför yngre barn och vuxna i åldern år. Flera kranskommuner har därmed hög befolkningstillväxt och ofta både födelse- och flyttningsöverskott. Landets högsta procentuella folkökning hade Sundbyberg, följt av Lomma och Nacka. Många små kommuner fortsätter minska Landets största befolkningsminskning fanns 2009 i Kramfors, Örnsköldsvik och Strömsund. Malå, Bräcke och Strömsund var dock de tre kommuner som minskade mest procentuellt mellan 2008 och De allra flesta av de kommuner som minskar mest relativt sett, har färre än invånare. Många av dessa har dessutom färre än invånare. Flera av dem har ett negativt födelsenetto och negativt inrikes flyttnetto. Flyttnettot från utlandet är dock positivt, vilket innebär att de skulle minska mer utan invandringen. Trenden med minskande befolkning i framförallt mindre kommuner höll alltså även i sig år 2009.

12

13 12 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Begreppen brist, balans och överskott I bostadsmarknadsenkäten ber vi kommunen göra en övergripande bedömning av läget på bostadsmarknaden i kommunen. Enligt Boverkets definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden, som helhet betraktad, präglas av ett överskott. Detta sätt att definiera begreppen ger förstås visst utrymme för olika tolkningar och bedömningar. Ett annat sätt att få en uppfattning om situationen på de lokala bostadsmarknaderna är att titta på marknadsindikatorer som priser och sålda lägenheter. Då är det möjligt att få kunskap om den realiserade efterfrågan på bostäder, men dock inte om inkomstsvaga gruppers behov och möjligheter att finna bostäder på den lokala marknaden. Att priserna är låga på en bostadsmarknad innebär inte självklart att det kommer ut lämpliga bostäder på marknaden för exempelvis studenter eller flyktingar. En bedömningsfråga Om det råder bostadsbrist eller inte på den lokala bostadsmarknaden är alltså en bedömningsfråga och brist på bostäder kan innebära olika saker i olika typer av kommuner. Genom att dela in kommunerna i olika grupper efter befolkningsstorlek och sedan titta på hur olika åldersgrupper flyttar mellan olika typer av kommuner kan man få en bild av skillnaderna i förutsättningarna. Storstadsregionerna har till exempel stor inflyttning, men av olika karaktär. På mindre orter är problemet kanske snarare att anpassa bostadsbeståndet till de behov som finns, till exempel få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån. Det handlar också i många fall om att tillgänglighetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov. Där det finns för få bostäder i förhållande till behov och efterfrågan, till exempel på grund av att det är en stor inflyttning, kan det leda till trångboddhet och att anställda på ortens arbetsplatser behöver pendla över stora avstånd eller att de söker jobb någon annanstans. Men brist på bostäder kan också innebära att det till antalet finns tillräckligt många bostäder men att det är fel sorts bostäder. De lediga bostäderna kanske inte är anpassade för en åldrande befolkning eller finns utanför centralorten där servicen har försvunnit. Brist innebär inte alltid nybyggnadsbehov Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, är rapporterad brist på bostäder inte alltid detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet.

14 Rapporterad bostadsbrist kan vara ett uttryck för en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger bostadsbrist innebär visserligen i de flesta fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Men bostadsbrist innebär inte nödvändigtvis att bostadssociala problem, som att trångboddhet och omfattande andrahandsuthyrning är utbredda fenomen. I vilket fall som helst kan det krävas lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 13

15 14 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Läget på bostadsmarknaden 2010 Brist på bostäder råder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder än som efterfrågas. Att det finns lediga lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala marknaden präglas av ett överskott. Bostadsmarknadsläget i en kommun kan variera över tid. Vissa år är bostadsmarknaden i balans och vissa år har man brist på bostäder. I en del kommuner är läget mera stabilt. Av de 119 kommuner som redovisar brist på bostäder i år har 28 kommuner haft brist sedan år De flesta av dessa kommuner finns i, eller runt våra storstadsområden och i inre Småland. Ungefär 70 kommuner har stadigt rapporterat brist på bostäder de senaste fem åren. 17 kommuner har haft överskott på bostäder de senaste tio åren. Många av dessa finns i Norrland. Men de andra är spridda över landet. Färre kommuner som uppger brist på bostäder Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen och ska enligt bostadsförsörjningslagen skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. En grundläggande del i att se hur bostadsmarknaden utvecklas blir således att undersöka hur kommunerna ser på sin situation. Enligt kommunernas bedömningar i bostadsmarknadsenkäten 2010, är det nu 119 kommuner, eller cirka 41 procent, som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. Antalet kommuner som uppger att det är brist på bostäder i kommunen som helhet fortsätter alltså att minska. År 2009 var det första gången sedan mitten av 1990-talet som allt färre kommuner rapporterade brist på bostäder. Det går inte att direkt peka ut någon region där antalet kommuner med brist på bostäder har minskat. Det är främst bland kommunerna med färre än invånare som antalet kommuner som redovisar brist på bostäder har minskat. I samma grupp är det även något fler som har överskott på bostäder. Kommuner som uppger balans på bostadsmarknaden Antalet kommuner som redovisar balans totalt sett på bostadsmarknaden, har i stort sett inte ändrats sedan förra året. Det är 113 kommuner, eller 39 procent, som redovisar balans. Av dessa kommuner har hälften brist på bostäder i centralorten eller i innerstaden. Vi kan se att det är något färre kommuner än förra året som har brist på bostäder i centralorten eller innerstaden. Fler kommuner som uppger överskott på bostäder Förra året bröts trenden av att kommuner med överskott på bostäder minskar. Det är nu andra året i rad som det är fler kommuner som redovisar ett överskott. 57 kommuner, eller 20 procent bedömer att det finns ett överskott på bostäder. Många av dessa kommuner finns i östra Götaland och i Norrland. Utvecklingen framöver Under de senaste åren och även i år, uppger drygt hälften av kommunerna med brist på bostäder i hela kommunen att läget kommer att vara oförändrat de kommande två åren. Det är en fjärdedel av kommunerna som tror att bristen kommer att bestå eller öka. Men det är endast två kommuner i respektive Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö som tror att bostadsbristen kommer att bestå eller öka. De flesta kommunerna i storstadsregionerna tror att läget kommer att vara oförändrat de kommande två åren. 6 av 7 av de mindre högskoleorterna som har brist på bostäder tror att bristen kommer att öka.

16

17 16 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Statens bostadskreditnämnd, BKN, har avgränsat drygt 100 kommuner som landets svagaste bostadsmarknader. Dessa kännetecknas bland annat av svag efterfrågan på bostäder. Det rör sig främst om kommuner med små lokala arbetsmarknader med låg tillgänglighet på arbetsplatser, befolkningsminskning, svag utveckling av hushållens inkomster och svag sysselsättningsutveckling. Flyttrörelserna påverkar ofta efterfrågan på bostäder på ett direkt sätt. I genomsnitt flyttar en svensk drygt tio gånger under sin livstid. De flesta flyttningarna sker inom samma ort eller kommun. Förändringar i familjestorlek och inkomst är ofta drivkraften bakom de korta flyttningarna, medan motsvarande, för de långväga, ofta handlar om utbildning och arbetsmarknad. Flyttningar är även åldersrelaterade. Det är främst unga människor i åldern som flyttar både kort- och långväga inom landet. Framförallt är det i dessa åldrar som migration över tio mil sker. Många med överskott är svaga bostadsmarknader Bland de 119 kommuner som uppger brist på bostäder är situationen väldigt olika. I vissa kommuner finns det ett stort behov av att komplettera bostadsbeståndet och det finns en marknad som gör att man får avsättning för nyproduktion. I andra kommuner handlar det om ett mindre antal bostäder som behövs, men där finns ingen marknad för nyproduktion. Av de 119 kommuner som uppger brist på bostäder, är det 12 kommuner som enligt BKN:s definition är svaga bostadsmarknader. I dessa kommuner är det svårt att få till någon nyproduktion, vilket gör att det blir svårt att få fram bostäder. Av de kommuner som har överskott på bostadsmarknaden, är samtliga, utom nio definierade som svaga bostadsmarknader. Svårt att få till nyproduktion i en del bristkommuner Tobins q visar på förhållandet mellan priset på ett begagnat hus och produktionskostnaden för ett småhus. Ju högre värde på Tobins q, ju mer lönsamt bör det vara att bygga. Om kommunen har ett värde under 0,8 innebär det sämre förutsättningar för att bygga nytt. Inom en kommun kan värdet på Tobins q variera. Av de kommuner som redovisar brist på bostäder har många ett Tobins q runt 1,0. Men i en tredjedel av kommunerna är värdet under 0,8. Det finns kommuner som till och med ligger runt 0,3. I dessa kommuner är det en utmaning att få till någon nyproduktion. Många växande kommuner uppger brist på bostäder Både antalet och vilka kommuner som har brist, respektive överskott på bostäder, säger något om vilken verklighet som politiker och planerare runt om i landet står inför. Om man i stället vill fokusera på hur bostadsbristen drabbar hushållen, kan det vara mer intressant att relatera läget på bostadsmarknaden till befolkningen. Hela 61 procent av befolkningen bor i kommuner som redovisar bostadsbrist. Det innebär dock inte att alla dessa är påverkade av bostadsbristen, men en person som behöver byta bostad eller etablera sig på bostadsmarknaden kan få problem. Endast 7 procent av befolkningen bor i en kommun som redovisar överskott på bostäder. 32 procent bor i kommuner som redovisar att det är balans på bostadsmarknaden. Majoriteten av de kommuner som uppger brist på bostäder, har en positiv befolkningsutveckling. Men knappt 30 kommuner har en negativ befolkningsutveckling, samtidigt som man uppger att det är brist på bostäder. De flesta av dessa tillhör kommungruppen med färre än invånare. Bland kommuner med balans på bostadsmarknaden är det i stort sett lika många som har positiv och negativ befolkningsutveckling. De flesta kommuner som uppger överskott på bostäder har inte oväntat en negativ befolkningsutveckling.

18

19 18 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Outhyrda lägenheter i allmännyttan De flesta kommuner har minst ett allmännyttigt bostadsföretag och endast ett dussin av landets 290 kommuner saknar helt något allmännyttigt bostadsbestånd. Outhyrda lägenheter innebär att lägenheten saknar kontrakt den 1 januari 2010 och är till uthyrning ledig och kan hyras ut omedelbart. Enligt statistik från SCB har allmännyttiga bostadsbolag i åtta kommuner rivit drygt 370 bostäder på grund av uthyrningssvårigheter under år Flest revs i Karlskoga följt av Hofors och Degerfors. Den totala siffran är mycket låg i förhållande till tidigare år under 2000-talet. Outhyrda lägenheter ökar Det finns omkring outhyrda allmännyttiga lägenheter, vilket är en ökning jämfört med förra årets Det motsvarar ungefär 1,36 procent av det totala flerbostadshusbeståndet. Tidigare har trenden varit att de outhyrda lägenheterna minskar. I förhållande till beståndet av flerbostadshus, är andelen outhyrda lägenheter störst i Ydre, följt av Ånge, Degerfors, Sorsele och Norberg. I omkring 160 kommuner har de allmännyttiga bostadsföretagen en större andel outhyrda lägenheter den 1 januari 2010 än motsvarande datum I flera av dessa är förändringarna små. I omkring 50 kommuner saknade de allmännyttiga företagen outhyrda lägenheter både 1 januari 2009 och Majoriteten har inte uthyrningssvårigheter I många av landets kommuner finns det få outhyrda allmännyttiga lägenheter. En viss procent outhyrda lägenheter behövs för att klara en normal omflyttning i beståndet. Det diskuteras att den kan vara mellan 1 och 3 procent. Här har vi valt 1,5 procent. Hela 137 kommuner har mindre än 1,5 procent outhyrda lägenheter. Drygt 50 kommuner uppger att det inte finns några outhyrda lägenheter alls. De flesta ligger i eller nära någon av storstadsregionerna, men det finns även andra kommuner som uppger att det inte finns några outhyrda lägenheter. Rivningar i 40 kommuner I år bedömer 55 kommuner att de har så många outhyrda lägenheter att det är ett problem. 28 kommuner uppger att det finns lägenheter som är kallställda på grund av uthyrningsvårigheter och det handlar om totalt cirka 800 lägenheter. 41 kommuner kan komma att riva sammanlagt nästan lägenheter på grund av uthyrningssvårigheter. De flesta planerar att riva relativt få lägenheter. Dessa lägenheter är i de flesta fall byggda under och 1970-talen. Antalet kommuner med uthyrningssvårigheter har ökat något jämfört med de två senaste åren, men minskat i ett längre tidsperspektiv. Antalet kallställda lägenheter är något lägre än förra året, medan antalet lägenheter som kan komma att rivas har ökat kraftigt. Små kommuner i inre Norrland, Bergslagen och i östra Götaland Det är till viss del samma kommuner som uppger att de outhyrda lägenheterna är så många att det är ett problem, att det finns kallställda lägenheter, samt att det kan bli aktuellt med rivningar under 2009 och Det är 12 kommuner som uppger samtliga tre saker. Kommunerna med uthyrningsproblem är ofta invånarmässigt små, har negativ befolkningsutveckling och ligger framförallt i inre Norrland, Bergslagen och i östra Götaland. 36 av de 55 kommuner, som har problem med många outhyrda lägenheter, uppger också att det finns överskott på bostäder. Det är däremot 19 kommuner som har uthyrningssvårigheter och inte uppger att det finns något överskott på bostäder.

20

21 20 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Vilken typ av bostäder är det brist på? Viken typ av bostad som efterfrågas påverkas av boendeutgiften och den disponibla inkomsten. Boendeutgiften är ofta den största utgiften för hushållen och skiljer sig mycket åt mellan olika upplåtelseformer. Hushåll, boende i hyresrätt och bostadsrätt har ungefär lika höga boendeutgifter, medan boende i äganderätt betalar betydligt mer, bland annat beroende på att äganderätt i genomsnitt är betydligt större. Boendeutgifterna skiljer sig även åt mellan olika regioner. Detta gäller i synnerhet för bostadsrätter och äganderätt. Källa: Boverket, Boende kostnader Sverige och Europa Bristen på hyresrätt ökar Återigen ökar antalet kommuner som uppger att det är brist på hyresrätter och bostadsrätter efter en tillfällig nedgång år Det är en fortsatt minskning gällande brist på äganderätter. 57 kommuner redovisar brist på samtliga upplåtelseformer, medan 110 har brist endast på hyresrätter. Bristen på hyresrätter är utbredd bland kommunerna. I år är det 220 kommuner, eller 75 procent, som uppger att det är brist på hyresrätter. Det finns brist på hyresrätter främst bland dem som har brist på bostäder, men även bland de kommuner som har balans eller till och med överskott på bostäder. Av de kommuner som har brist på hyresrätter, finns det planer på att det ska byggas i alla, utom fyra kommuner. Men ändå är det hälften av kommunerna som anser att man behöver bygga mer än planerat, med hänsyn till efterfrågan. Hur stort behovet är att svårt att säga, men av de 220 kommuner som uppger att det är brist på hyresbostäder är det 38 som uppger att man behöver bygga mer än 100 lägenheter de kommande två åren. Medan 150 kommuner anger att man behöver bygga 50 lägenheter eller mindre under samma period. Den storlek som flest kommuner uppger att det är brist på är små lägenheter på 1 2 rum och kök, samt fyrarumslägenheter och större. Bristen på medelstora lägenheter på tre rum och kök fortsätter att minska. Brist på bostadsrätt En tredjedel av kommunerna har brist på bostadsrätter. Framför allt uppger kommunerna att det är brist på medelstora och större bostadsrätter. Jämfört med förra året är det något fler kommuner som har angivit brist. Men jämfört med 2008 är det ändå en minskning. Bristen på bostadsrätter är mest påtaglig i storstadsregionerna. Hälften av kommunerna i storstadsregionerna och de större högskoleorterna uppger brist på bostadsrätter. Brist på äganderätt Ungefär en tredjedel av kommunerna uppger att det finns brist på äganderätt. Antalet kommuner som upplever brist på äganderätt har minskat. Bristen på äganderätt märks mest i Storgöteborg och Stormalmö, där drygt hälften av kommunerna uppger detta.

22

23 22 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Grupper som har särskilt svårt att få bostad Åldersfördelningen varierar över landet. Generellt finns det en ung befolkning i storstadsregionerna och de större högskoleorterna medan det generellt finns en äldre befolkning i de mindre kommunerna. Kommunerna Värmdö, Täby, Nacka, Nyköping, Växjö, Varberg, Strömstad, Borås, Gällivare uppger brist för samtliga grupper. Unga, äldre och stora barnfamiljer har särskilt svårt Under de senaste åren har det varit samma grupper som kommunerna särskilt lyft fram som har svårt att få en bostad. I år är ungdomar den grupp som flest kommuner lyfter fram. Men många visar även på behovet av bostäder för pensionärer eller medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad och för stora barnfamiljer. En annan grupp som många kommuner lyfter fram är hushåll med höga krav på attraktivt läge. I de 132 kommuner där ungdomar har särskilt svårt att få en bostad har 126 kommuner även brist på hyresrätter, framför allt små lägenheter. Motsvarande samband finns bland de kommuner där stora barnfamiljer har svårt att få bostad. Där är det även brist på hyresrätter, framförallt 4 rum och kök eller större. Brist för unga, äldre och flyktingar i bristkommuner I de kommuner som bedömer att man har brist på bostäder i hela kommunen är det framför allt ungdomar, äldre och flyktingar som har svårt att få bostad. Det är nio kommuner som uppger att det är särskilt svårt för samtliga grupper att få bostad. Bland de kommuner som har balans på bostadsmarknaden, men brist på centralorten, uppger 52 av 58 kommuner att det framförallt är svårt för hushåll med krav på attraktivt läge att hitta en bostad. Även i kommuner med överskott på bostäder kan vissa grupper ha svårigheter med att hitta en bostad. Det gäller då äldre med krav på god tillgänglighet och stora barnfamiljer. Brist för flera grupper i storstadsregionerna I storstadsregionerna är det generellt sett brist på bostäder i någon form för samtliga grupper. Men det skiljer sig lite åt mellan storstadsområdena. I Storstockholm är det framförallt brist på bostäder för ungdomar, flyktingar och studenter. I Storgöteborg uppger i stort sett hälften av kommunerna att det är särskild brist på bostäder för ungdomar, stora barnfamiljer, samt ensamstående med barn. I Stormalmö är det framförallt ungdomar och äldre som hälften av kommuner lyfter fram. Bostäder i attraktiva lägen och till äldre efterfrågas i övriga landet Utanför storstadsregionerna lyfter kommunerna framförallt fram brist på bostäder för hushåll som efterfrågar attraktivt läge. Men även brist på bostäder för äldre och ungdomar syns här. I kommuner med högskola och mer än invånare är det främst ungdomar som har svårt att skaffa en bostad. Flera kommuner lyfter även fram hushåll som efterfrågar attraktiva lägen. Även på högskoleorter med mindre än invånare är det främst brist på bostäder för ungdomar och på bostäder i attraktiva lägen. I de mindre kommunerna blir det väldigt tydligt att det är brist på bostäder för äldre som vill flytta till mindre bostad, hushåll med krav på god tillgänglighet och hushåll som efterfrågar attraktiva lägen.

24

25 24 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Bostäder för ungdomar Antalet personer i åldern år är störst i stora kommuner som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping och Lund. Drygt en tredjedel av landets åringar bor i de tio kommuner som har störst antal i denna grupp. Av dessa tio uppger alla utom Linköping brist för unga. I förhållande till kommunens totala befolkning bor det många åringar i Lund och Umeå. Stor andel bor även i andra högskoleorter som Uppsala, Linköping och Kalmar. Det är värt att notera att andelen åringar är lägre i Stockholm stad än i flertalet högskoleorter. Det är också intressant att några av de kommuner som har lägst andel åringar i förhållande till hela kommunens befolkning, finns i storstadsregionerna. Lägst andel finns exempelvis i Lomma i Stormalmö. Under de närmaste åren kommer allt fler unga att behöva bostad, det beror på att det föddes många barn i början av 1990-talet. I mitten av 1990-talet föll födelsetalen och höll sig under ett antal år på en mycket låg nivå. Det innebär att ungdomsgruppen kommer att minska relativt snabbt efter år Hälften uppger brist för unga Situationen för ungdomar på bostadsmarknaden är beroende av många faktorer. Det handlar om möjligheter att efterfråga, exempelvis genom inkomster, men också om utbudet av bostäder. Unga är en heterogen grupp men har som grupp sämre ekonomiska förutsättningar än många andra grupper. Det gör det svårare att konkurrera med andra grupper på bostadsmarknaden. 147 av landets kommuner uppger att de har brist på bostäder som ungdomar efterfrågar. De flesta kommuner uppger brist eller balans totalt sett, medan 16 uppger överskott totalt i kommunen men brist för unga. Antalet kommuner som uppger brist för unga är något fler än förra året, men visar inte hur många unga som påverkas eller hur stor bristen är. Brist vanligast i storstadsregionerna och större högskoleorter... Det är vanligast med brist för unga i storstadsregionerna och de större högskoleorterna. Dessa kommuner har också ofta generell bostadsbrist. Det är också regioner som har en stor andel unga och dit många unga flyttar. Landets största inflyttningsöverskott för gruppen år finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund och dessa kommuner uppger att det är brist för unga. Däremot uppger exempelvis Linköping och Karlstad, vilka också har ett positivt flyttnetto för gruppen, att det inte finns någon brist....men brist även utanför dessa regioner Även på orter utanför storstadsregionerna kan det finnas problem för unga att hitta en lämplig bostad. Exempelvis uppger drygt var tredje av kommunerna med färre än invånare att det är brist på bostäder för unga. Bostadsbeståndet i dessa kommuner består av många äganderätter och relativt få bostads- och hyresrätter. Bland dessa finns både kommuner som bedömer att det är brist, balans och överskott på bostäder totalt i kommunen. 121 kommuner svarar att det inte är något större problem för unga ungdomsbostäder I 44 kommuner finns det särskilda ungdomsbostäder till unga under en viss ålder. Sammanlagt rör det sig om drygt ungdomsbostäder i hela landet. Antalet ungdomsbostäder har minskat de senaste åren. Ungefär hälften av dessa bostäder finns i Storstockholm. Insatser - även där det inte är brist I 92 kommuner finns det särskilda insatser för att underlätta för unga att skaffa egen bostad. Bara 48 av dessa uppger att det är brist för unga. Den vanligaste insatsen är hyresrabatter, följt av alternativet Annat som bland annat kan innebära att unga kan få förtur, att kommunen har jobbat med markanvisning eller att det endast är en månads uppsägningstid. Särskilda insatser är vanligast i Storstockholm.

26

27 26 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Bostäder för studenter Med högskoleorter menar vi här orter i eller utanför storstadsregionerna som har fler än 300 studenter och studerande i kommunen. Med studentbostäder avses studentlägenheter, korridorrum eller liknande som är avsedda för studenter vid högskola eller universitet. I rapporten Student söker bostad, undersökte Boverket situationen för studenter på bostadsmarknaden i åtta högskoleorter. Vid höstterminsstarten 2009 uppgav studentkårerna på dessa orter (Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Umeå, Malmö, Jönköping och Karlstad) att situationen var svår. Längre in på terminen uppgav alla utom Stockholm, att situationen hade blivit mer balanserad jämfört med terminsstarten. Undersökningen visade också att internationella studenter och särskilt de som studerar på egen hand, har en särskilt svår situation. Det ska införas avgifter för utländska studenter från länder utanför EES-området. Det kan förändra vilka internationella studenter som kommer till Sverige och även påverka bostadsmarknaden. Brist i 20 högskolekommuner Bostadssituationen för studenter skiljer sig mellan olika universitets- och högskoleorter. I år bedömer 20 högskolekommuner att det är brist på lämpliga bostäder för studenter. Det är något fler än förra året. De flesta av dessa uppger även brist på bostäder generellt sett. Samtidigt uppger 23 högskoleorter att det inte är några större problem för studenter att få tag på en lämplig bostad. Siffran visar hur många kommuner som uppger brist och säger inte något om hur många studenter som påverkas eller hur stor bristen är. Det är också viktigt att uppmärksamma att antalet studenter skiljer sig åt mellan de olika högskoleorterna. Det finns även kommuner utan högskola som rapporterar brist för studenter. De flesta studenter bor inte i studentbostad Studentgruppen är heterogen, det gäller såväl ålder som familjesituation. Studenters generellt sett svaga ekonomiska situation påverkar dock gruppens möjligheter att efterfråga bostäder. Stora ungdomskullar och ekonomisk lågkonjunktur gör att antalet studenter är rekordhögt. Läsåret 2008/2009 fanns det ungefär registrerade studenter. Det finns ungefär studentbostäder och flest i traditionella studentstäder med många studenter, som Uppsala, Göteborg och Lund. I majoriteten av högskolekommunerna finns det inte några betydande vakanser i studentbostadsbeståndet. Av högskoleorterna är det två kommuner, Ronneby och Hällefors, som uppger att det finns betydande vakanser hela året. Behov av fler studentbostäder i traditionella studentstäder I 22 högskoleorter finns det enligt bedömningarna behov av fler studentbostäder. Det är inte entydigt att kommuner i storstadsregionerna och de större högskoleorterna, uppger att det finns behov av fler studentbostäder. I kommungruppen högskoleorter med fler än invånare, uppger exempelvis åtta kommuner att det inte behövs fler studentbostäder, medan sex kommuner anser att det behövs. Av de 20 högskolekommuner som uppger att det är brist för studenter, uppger alla utom två, att det finns ett behov av fler studentbostäder. Kommuner som Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Umeå, Malmö och Jönköping uppger att det finns behov av fler studentbostäder. Få nya studentbostäder SCB:s bygglovsstatistik tyder på att byggandet av studentbostäder i stort sett har upphört. Under 2009 lämnades preliminärt bygglov för endast 59 studentbostäder. Enligt årets bedömningar kommer det att påbörjas omkring studentbostäder under 2010 och 2011 i både nyproduktion och ombyggnad. Det totala antalet är högre än förra årets bedömning, men fortfarande långt under antalet i början av 2000-talet. Bara drygt 300 av de förväntade påbörjade bostäderna i nyproduktion finns dock i säkra projekt. De säkra projekten för nybyggnad 2010 finns i Göteborg, Kristinehamn, Lund, Varberg, Norrtälje, Nybro och Jönköping. Det finns inte några säkra projekt för nybyggnad 2011.

28

29 28 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Bostäder för flyktingar Av de kommunmottagna, var de flesta, personer, anhöriginvandrare. Knappt hade bott i Migrationsverkets anläggningsboende under asyltiden, så kallad ABO och omkring hade bott i eget boende under asyltiden, så kallad EBO. Knappt var kvotflyktingar. En minoritet av invandringen till Sverige består av flyktinginvandring. Som flykting räknas den som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl, övriga skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter, samt deras anhöriga och som har rätt till introduktionsersättning enligt förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande, med mera. En person räknas som nyanländ flykting de första åren i Sverige eller under den tid som introduktionen pågår kommunmottagna flyktingar 2009 Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av olika kategorier utländska medborgare, som beviljats uppehållstillstånd i Sverige. År 2009 fanns det cirka kommunmottagna flyktingar i Sverige. 257 kommuner har avtal med Migrationsverket om att ta emot totalt flyktingar under Brist på stora lägenheter försvårar 59 kommuner uppger att flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd och som avser bosätta sig permanent i kommunen har särskilt svårt att skaffa en bostad. Majoriteten av dessa finns i storstadsregionerna samt bland de större högskoleorterna. De allra flesta av dessa kommuner uppger att de har brist på bostäder i allmänhet. Inte någon av kommunerna som uppger att det är svårt för flyktingar säger att det är överskott på bostäder i kommunen. 242 kommuner, eller 83 procent, uppger att det finns problem kopplat till bostadsmarknaden, som försvårar att tillgodose behovet av bostäder till personer som deltar i kommunens flyktingsmottagande. Knappt 60 procent av kommunerna, uppger att bristen på stora lägenheter är ett betydande problem som försvårar kommunens flyktingmottagande. Det har ökat något de senaste åren. Runt 20 procent av kommunerna uppger att andra faktorer som kan försvåra är brist på små lägenheter och lägenheter med rimlig hyresnivå. Att hyresvärdar ställer för höga krav när det gäller inkomst och att hyresvärdar är obenägna att ta emot stora barnfamiljer uppges av mellan 10 och 15 procent av kommunerna. Oftast regelbundet samarbete med allmännyttan För att få fram bostäder till kommunmottagna flyktingar är det vanligast att kommunerna har regelbundet samarbete med allmännyttan. Drygt 60 procent av kommuner uppger det. I 15 procent av kommuner finns det ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. I knappt 30 procent tar kommunen kontakt med såväl allmännyttiga som privata företag vid behov. Att flyktinghushållen förväntas lösa sina bostadsbehov själva uppges av drygt 10 procent. Hälften har svårt att tillgodose behovet på ett och tre års sikt På ett års sikt är det 130 kommuner, eller 45 procent, som uppger att de tycker att det är svårt att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar som delar i flyktingmottagandet. På tre års sikt är det däremot 142 kommuner eller 49 procent som uppger att det är svårt.

30

31 30 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Satsningar på seniorbostäder Det finns inte någon entydig definition av vad som ska räknas som seniorbostäder eller några regler för hur de ska vara utformade. Bostäderna är dock ofta utformade utifrån äldres behov av god tillgänglighet och en del seniorbostäder har gemensamma utrymmen för samvaro och aktiviteter. Det kan också finnas kök och matsal för gemensam matlagning och umgänge. Åldersfördelningen varierar över landet. Generellt finns det en ung befolkning i storstadsregionerna och de större högskoleorterna medan det generellt finns en äldre befolkning i de mindre kommunerna. Vad är seniorbostäder? Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, till exempel 55 år och äldre. Det behövs inte något biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen för att flytta in. Antalet seniorbostäder har ökat markant under 2000-talet och uppgick till bostäder år 2008, enligt en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört. Enligt samma källa ägs drygt hälften av seniorbostäderna av allmännyttiga bostadsbolag. Planer på nyproduktion i ett hundratal kommuner I cirka 125, eller i 43 procent, av landets kommuner finns det planer på att bygga nya seniorbostäder de närmaste två åren. Det handlar inte bara om nybyggnad, det tillkommer också seniorbostäder genom ombyggnad och omvandling av servicebostäder för äldre till seniorbostäder. I årets enkät uppger 27 kommuner att det finns planer på ombyggnad av bostäder till seniorbostäder och i 17 kommuner finns det planer på att omvandla servicebostäder för äldre till seniorbostäder. Enligt kommunernas bedömningar finns det planer på att seniorbostäder påbörjas de närmaste två åren. Om det blir så är det ett par tusen färre än bedömningarna Av dessa avser nyproduktion och 550 ombyggda bostäder. Cirka 400 bostäder beräknas bli omvandlade från servicebostäder till seniorboende. Störst tillskott i Storstockholm och i de mindre kommunerna Ser man till de sju kommungrupperna, framgår det att närmare en tredjedel av seniorbostäderna tillkommer i kommuner med färre än invånare. En femtedel av de planerade seniorbostäderna tillkommer i Storstockholm. Det kan vara på sin plats att tillägga att denna kommungrupp omfattar 174 kommuner och den sammanlagda folkmängden motsvarar antalet boende i till exempel Storstockholm. Allmännyttan dominerar Allmännyttan dominerar när det gäller byggande av seniorbostäder. I drygt hälften av projekten är det ett allmännyttigt bostadsföretag som är byggherre. Antalet planerade projekt med bostadsrättsföreningar som byggherre har minskat det senaste året.

32

33 32 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Satsningar på trygghetsbostäder Den 1 juni 2007 trädde investeringsstödet till äldrebostäder i kraft. Stödet ska stimulera nybyggnad eller ombyggnad som innebär ett nytillskott av äldreboenden. Bostäderna måste räknas som särskilda boendeformer enligt Socialtjänstlagen. Från och med den 1 januari 2010 kan man även söka stöd för trygghetsboende. Regeringen har avsatt 2,5 miljarder kronor under en femårsperiod. Sedan starten och fram till och med mars 2010 har närmare 675 miljoner kronor till lägenheter i nybyggnad och cirka i ombyggnad beviljats. Stödet söks hos länsstyrelserna. Stödet gäller för byggnadsprojekt som påbörjas mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2011 och som färdigställs inom två år från påbörjandet. För trygghetsbostäder gäller dessutom att de inte får vara påbörjade före den 1 oktober Vad är trygghetsbostäder? Från och med den 1 januari 2010 kan investeringsstödet till äldrebostäder även ges till trygghetsbostäder. Med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal som dagligen på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Planer i 90 kommuner I 90 kommuner finns det planer på att bygga trygghetsbostäder på två års sikt. Totalt rör det sig om bostäder för Drygt hälften av tillskottet av trygghetsbostäderna förväntas ske genom omvandling av servicebostäder. Endast en tredjedel av de planerade bostäderna förväntas tillkomma genom nyproduktion och en knapp femtedel genom ombyggnad. Störst tillskott i Storstockholm och de minsta kommunerna Det planerade tillskottet av trygghetsbostäder är störst i Storstockholm och i övriga kommuner med mindre än invånare. Det handlar om cirka respektive drygt bostäder. Tillsammans svarar de för drygt hälften av de planerade trygghetsbostäderna. I Storstockholm handlar det i hög grad om omvandling av servicebostäder till trygghetsbostäder. Beviljade bidrag till och med april 2010 Från och med 1 oktober 2009 till och med 30 april 2010 har fem projekt omfattande 148 lägenheter beviljats stöd. Dessa projekt finns i Karlshamn, Eksjö, Vaggeryd, Nyköping och Örnsköldsvik. Det handlar om 28 lägenheter i nybyggnad och 120 lägenheter i ombyggnad.

34

35 34 Bostadsmarknaden Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Särskilda boendeformer för äldre och personer med funktionsnedsättning Det är kommunen som enligt Socialtjänstlagen har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Drygt personer i åldern 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer den 1 oktober Det är kommunen som enligt Socialtjänstlagen har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning. För att kunna bo i särskilt boende krävs en biståndsprövning och ett beslut av kommunen. Enligt Socialstyrelsen bodde personer med funktionsnedsättning i särskilda boendeformer den 1 oktober Fler kommuner täcker behovet av särskilda boendeformer för äldre Drygt hälften av landets kommuner uppger att behovet av särskilda boendeformer för äldre är täckt. Cirka 30 procent räknar med att kunna täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste åren. Andelarna som har behovet täckt eller som räknar med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste åren har ökat något gentemot föregående år. Cirka 10 procent av kommunerna bedömer att bristen på bostäder i särskilt boende för äldre kommer att kvarstå även efter planerad utbyggnad under de närmaste åren. Bristen på särskilda boendeformer för äldre är enligt enkäten mest utbredd i Storstockholm och på de större högskoleorterna, där endast 19 respektive 25 procent av kommunerna uppger att de har täckt behovet. Merparten av de kommunerna räknar med att täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste två åren. Den högsta behovstäckningen svarar de till invånarantalet minsta kommunerna för. Läget är sämre när det gäller särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning När det gäller särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning är läget sämre än för de äldre, trots att andelen kommuner som har behovet täckt, ökat något jämfört med föregående år. Det är 40 procent av kommunerna som uppger att det finns tillräckligt med platser i särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt är det 40 procent som räknar med att täcka behovet av särskilda boendeformer för dessa grupper genom planerad utbyggnad de närmaste två åren. Närmare 20 procent uppger att de inte kommer att kunna täcka behovet genom planerad utbyggnad. Behovet av bostäder i särskilda boendeformer verkar vara bäst tillgodosett i kommungruppen med minst antal invånare. Drygt hälften av dessa kommuner har täckt behovet. Även i Stormalmö har en relativt hög andel, fyra av tio kommuner, täckt behovet av den här formen av bostäder. Samtidigt räknar ungefär lika många kommuner i Stormalmö med brist även efter planerad utbyggnad. I Storstockholm, Storgöteborg, de större högskoleorterna och övriga kommuner med mer än invånare har få kommuner täckt behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Planer på att bygga i 80 kommuner Tillskottet av bostäder i särskilda boendeformer för både äldre och personer med funktionsnedsättning, kommer enligt kommunernas bedömningar att ligga på samma nivå som under förra året. Drygt 80 kommuner har planer på att bygga närmare bostäder under 2010 och Totalt 20 kommuner har inplanerade ombyggnadsprojekt som avser cirka 450 särskilda boendeformer. Det är ett hundratal färre än förra året. För några år sedan innehöll projektlistorna över lägenheter som skulle byggas om.

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9 Bostadsmarknaden 2011-2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2011 Titel: Bostadsmarknaden 2011 2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten

Läs mer

Rapport 2012:8. Bostadsmarknaden 2012 2013

Rapport 2012:8. Bostadsmarknaden 2012 2013 Rapport 2012:8 Bostadsmarknaden 2012 2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 Bostadsmarknaden 2012 2013 med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2012 Boverket juni 2012 3 Förord Janna

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet

Läs mer

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län Rapport 2011:16 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2011-2012 Rapportnummer: 2011:16 Diarienummer: 405-15-11 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen i

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

Rapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11

Rapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2012-2013 Rapportnummer: 2012:4 Diarienummer: 405-7768-11 Ytterligare ex. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen Västernorrland Samhällsplanering

Läs mer

Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2005-2006 Sammanställning av 2005 års bostadsmarknadsenkät i Västernorrlands län. Beställning och information: Ulla Ullstein telefon 0611-34

Läs mer

Bostadsmarknaden år 2006-2007

Bostadsmarknaden år 2006-2007 Boverket Bostadsmarknaden år 2006-2007 Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2006 Bostadsmarknaden år 2006 2007 Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2006 Boverket Juni 2006 Titel: Bostadsmarknaden år 2006

Läs mer

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län Rapport 2010:17 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2010-2011 Rapportnummer: 2010:17 Diarienummer: 405-13890-09 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten

Bostadsmarknadsenkäten Bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län 2012 Bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län 2012 Omslagets bild visar Fullriggaren, stadsdelen Gävle Strand, Gävle kommun. Foto: Pernilla Bylund FÖRORD Varje år görs

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior

Läs mer

Bostadsmarknaden år 2005 2006

Bostadsmarknaden år 2005 2006 Boverket Bostadsmarknaden år 2005 2006 Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2005 Bostadsmarknaden år 2005 2006 Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2005 Boverket 2005 Titel: Bostadsmarknaden år 2005 2006,

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV SÖDERMANLANDS KOMMUNERS SVAR PÅ BOSTADSMARKNADSENKÄTEN ÅR 2013

SAMMANSTÄLLNING AV SÖDERMANLANDS KOMMUNERS SVAR PÅ BOSTADSMARKNADSENKÄTEN ÅR 2013 SAMMANSTÄLLNING AV SÖDERMANLANDS KOMMUNERS SVAR PÅ BOSTADSMARKNADSENKÄTEN ÅR 2013 1. Bostadsmarknadsläge 1.1 Är det någon eller några av följande grupper som har det särskilt svårt att få en bostad? Vingåker

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2016 Publ nr: 2016:29 Titel Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016 Publikationsnummer: 2016:29 Diarienummer: 405-3737-2016 Utgivare:

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Bostadsmarknaden 2008-2009

Bostadsmarknaden 2008-2009 Boverket Bostadsmarknaden 2008-2009 - med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Bostadsmarknaden 2008-2009 - med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 Boverket, augusti 2008 Titel: Bostadsmarknaden

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2016 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Samuel Borges, Mostphotos 2 Förord

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2012. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2012. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2012 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn Svarsjournal Publikationsnamn BME 216 Namn Svalövs kommun Datum 216-2-1 9:34:59 1. Handläggaruppgifter - Namn Fredrik Johansson 1. Handläggaruppgifter - E-post fredrik.johansson@svalov.se 1. Handläggaruppgifter

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna

Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna Ylva Johansson, arbetsmarknadsoch etableringsminister 30 november 2016 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan

Läs mer

Rapport. Diarienummer 405-15950-09

Rapport. Diarienummer 405-15950-09 Rapport Diarienummer 405-15950-09 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Jämtlands län 2010-2011 Omslagsbild Påbyggnad av befintliga flerbostadshus i kvarteret Valhall. Byggherre Östersundsbostäder AB.

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Sammanställning av kommunernas svar BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2014 Sammanställningen finns på: www.lansstyrelsen.se/sodermanland/publikationer Sammanställningen kan även beställas från:

Läs mer

Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt

Magnus Holgersson Länsråd Jan Persson Länsarkitekt LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 405-6387-13 Boendeplanering handlar om att långsiktigt planera för bra bostäder och goda boendemiljöer för alla medborgare. Kommunernas ansvar för att hantera dessa frågor

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Student söker bostad Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Regeringsuppdrag 2009 Rapport december 2009 Student söker bostad Översyn av studenternas

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt.

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Rapport 2016:8. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016

Rapport 2016:8. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016 Rapport 2016:8 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna rapport

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Information om. statligt stöd till bostäder för äldre personer. Bild

Information om. statligt stöd till bostäder för äldre personer. Bild Information om statligt stöd till bostäder för äldre personer Bild Här beskriver vi översiktligt reglerna för stödet till bostäder för äldre personer. Informationen är utförlig men inte heltäckande. För

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011

Rapport 2011:16. Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Rapport 2011:16 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Boverket november 2011 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden 2011 Utgivare: Boverket november

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bostadsmarknaden i Östergötland 2011 Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Program 9.00 9.10 Välkomna! (Magnus Holgersson, lst) 9.10 9.40 Läget på bostadsmarknaden i länet (Sofia Bergvall,

Läs mer

Analys av situationen på bostadsmarknaden i Jönköpings län 2011

Analys av situationen på bostadsmarknaden i Jönköpings län 2011 Sida 1/16 Ann-Marie Dahl Miljö- och samhällsbyggnadsavd. Samhällsbyggnad 036-395499 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Analys av situationen på bostadsmarknaden i Jönköpings län 2011 I länsstyrelsernas

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer