Länsstyrelsen en samlande kraft

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsstyrelsen en samlande kraft"

Transkript

1 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län

2 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Maria Lindström och Lena Lundkvist, Länsstyrelsen Örebro län Kontaktperson: Maria Lindström Publikationsnummer: 2017:21 2 Bilder: Mostphotos

3 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag 1 att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i sina respektive län. Bostadsmarknadsanalysen ska lämnas till Boverket i juni som därefter sammanställer och sammanfattar alla läns regionala analyser. Denna rapport är Länsstyrelsen i Örebro läns redovisning av detta uppdrag för år Analysen är även en del i Länsstyrelsens arbete att lämna råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. 2 Bakgrundsmaterialet för rapporten är den bostadsmarknadsenkät som kommunerna svarar på i januari varje år och som sammanställs av Boverket och länsstyrelserna. Bostadsmarknadsenkäten syftar till att ge en övergripande bild av hur kommunerna i länet tolkar och bedömer det aktuella bostadsmarknadsläget samt omfattning och inriktning på bostadsbyggandet de närmaste åren. Bostadsmarknadsanalysen bygger även på statistik från statistiska centralbyrån kring boende, byggande och befolkning samt annan regional statistik för bostadsmarknaden. Denna rapport vänder sig till dem som har intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden i länet; kommuner, fastighetsägare, byggföretag och andra aktörer som är engagerade i frågor om bostadsmarknaden. Förhoppningen är att denna rapport kan bidra till kommunernas arbete med bostadsförsörjningen samt att den kan skapa ökad medvetenhet och diskussion om läget på bostadsmarknaden i länet. Örebro 15 juni 2017 Malin Rosén Enhetschef Plan och Kultur Länsstyrelsen i Örebro län 1 Enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. (Regeringen, 2017) 2 Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. (Riksdagen, 2017) 3

4 Innehåll Förord... 3 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län... 7 Balans och obalans på bostadsmarknaden... 7 Underskott på bostäder i många kommuner... 8 Brist på bostäder för många grupper Behov av fler bostäder Hur ser bostadsbeståndet ut? Bostadsbeståndet i länet Allmännyttans bostadsbestånd Förändringar i bostadsbeståndet Befolkning Ökande befolkning Fördelning mellan kön och ålderssammansättning Befolkningsprognoser Hushållens sammansättning Befolkningsförändring och nybyggnation av bostäder Arbetsmarknad och kommunikationer påverkan på bostadsmarknaden Kommunikationer och pendling Arbetsmarknad Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper Fler har svårt att komma in på bostadsmarknaden Ungdomar och studenter Nyanlända Bostäder för äldre Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad Verktyg för bostadsförsörjning - kommunernas strategiska arbete.. 61 Kommunernas bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning Översiktsplanering

5 Allmännyttan och förturssystem Kommunala hyresgarantier Samverkan mellan olika aktörer Hur arbetar Länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? Inträde på bostadsmarknaden Samverkan på regional och kommunal nivå Samverkan med integration Referenser Fotografier och figurer/tabeller

6 6

7 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län I detta kapitel redovisas hur kommunerna bedömer och uppskattar läget på bostadsmarknaden i sin kommun. I bostadsmarknadsenkäten (BME) gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden. Kommunerna tar bland annat ställning till frågor om det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden. Nationella mål för boende och byggande Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Delmål för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. (Regeringskansliet, 2017) Balans och obalans på bostadsmarknaden Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. För att det ska råda balans på en bostadsmarknad ska bostadsbeståndet möta efterfrågan och behovet inom kommunen. En bostadsmarknad i obalans kännetecknas av att det finns ett underskott eller ett överskott av bostäder. Vad som gör att det är underskott eller överskott på bostäder beror på flera faktorer. Bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan länets kommuner men även mellan olika delar och områden inom samma kommun. Tillgång och efterfrågan på bostäder styr hur väl bostadsmarknaden fungerar. Även om det finns god tillgång på bostäder är det inte säkert att utbudet är rätt för att tillgodose och matcha de behov och efterfrågan som ställs av kommunens invånare, vilket påverkar balansen på bostadsmarknaden. Exempelvis kan det finnas skillnader mellan utbud och efterfrågan när det gäller upplåtelseform eller lägenheter av viss storlek. En kommun som i huvudsak har småhus kan innebära svårigheter för den som efterfrågar en hyresrätt. Andra faktorer som inverkar på efterfrågan är ett attraktivt läge, pris och avgifter för bostaden, tillgänglighet, närhet till kollektivtrafik, barnomsorg, skola och service etc. Bostäder med sjönära läge brukar exempelvis nämnas som attraktivt med hög efterfrågan i flera kommuner. Billiga och mindre lägenheter i centrala lägen är också efterfrågat. För att alla hushålls olika behov ska tillgodoses är det viktigt att det finns en blandning av olika slags bostäder. En låg rörlighet och inlåsningseffekter på bostadsmarknaden påverkar även balansen på bostadsmarknaden. Här finns ett 7

8 problem i flera kommuner med att många äldre bor kvar i egen villa. En anledning kan vara att det saknas tillgängliga bostäder för äldre som är tillräckligt attraktiva som alternativ till det egna villaboendet. Generellt finns även problem med att många grupper har svårt att klara de höga bostadskostnaderna för nyproducerade lägenheter. Begreppen balans och obalans Balans innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) Underskott på bostäder i många kommuner En majoritet av länets kommuner bedömer att det råder obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder. I årets bostadsmarknadsenkät bedömer nio kommuner att det i kommunen som helhet råder underskott på bostäder. Tre kommuner, Lekeberg, Ljusnarsberg och Örebro kommun gör bedömningen att bostadsmarknaden är i balans. I centralorterna/innerstaden bedömer 10 kommuner i länet att det råder underskott på lägenheter. Två kommuner, Örebro och Lekeberg kommun, gör bedömning om balans. Både Örebro och Lekebergs kommun, som tidigare år angett obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder, bedömer i januari 2017 att läget är i balans. Örebro kommun kommenterar denna bedömning med att balansen i första hand avser volymen bostäder. Kommunen anger att det byggts många lägenheter i Örebro de sista åren och att marknaden därför byggt ikapp den tidigare bristen. Det finns dock grupper som har svårt att klara de höga bostadskostnaderna för nyproducerade lägenheter. Detta och den låga rörligheten på bostadsmarknaden är ett problem enligt kommunen. I Lekebergs kommun bedömer man att bostadsmarknaden i huvudsak är i balans i alla orter, men för billiga mindre lägenheter är efterfrågan större än utbudet. Majoriteten av kommunerna bedömer i januari år 2017 att de har balans på lägenheter i övriga kommundelar. Jämfört med tidigare år är det dock fler kommuner som gör bedömningen att det finns ett underskott på bostäder. 8

9 Figur 1: Bedömning om läget på bostadsmarknaden januari år 2017 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) Tabell 1: Bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, år Kommun Lekeberg Brist Brist Underskott Underskott Balans Laxå Överskott Överskott Överskott Balans Underskott Hallsberg Brist Brist Underskott Underskott Underskott Degerfors Överskott Överskott Balans Underskott Underskott Hällefors Balans Balans Balans Underskott Underskott Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Underskott Balans Örebro Balans Brist Underskott Underskott Balans Kumla Brist Brist Underskott Underskott Underskott Askersund Balans Balans Underskott Underskott Underskott Karlskoga Balans Balans Balans Underskott Underskott Nora Brist Brist Underskott Underskott Underskott Lindesberg Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott Balans Överskott

10 Brist på bostäder för många grupper En obalans på bostadsmarknaden genom brist på bostäder drabbar särskilt de grupper som är nya på bostadsmarknaden, de som är unga och nyanlända personer, men även äldre har svårigheter att hitta en bostad som motsvarar behoven. I bostadsmarknadsenkäten gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden för grupperna ungdomar (19 25 år), studenter samt nyanlända 3. Kommunerna gör även en bedömning av utbudet av särskilda boendeformer för äldre 4 och personer med funktionsnedsättning. Lekebergs kommun anger balans på bostadsmarknaden för nyanlända. Länets övriga kommuner bedömer att läget för nyanlända är i obalans på grund av underskott på bostäder. 11 av länets kommuner ser även en brist på bostadsmarknaden för ungdomar. Örebro kommun anger balans på bostadsmarknaden för studenter med kommentaren att det just nu råder obalans men att många studentlägenheter är under produktion och att läget efter att dessa färdigställts är svårt att bedöma. I bostadsmarknadsenkäten uppger 8 kommuner att de har underskott av särskilda boendeformer för äldre. Degerfors och Ljusnarsbergs kommun bedömer ett överskott på bostäder för äldre. I kapitel Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper sida 47, finns en längre beskrivning av bostadssituationen för olika grupper. 3 En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 4 Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 10

11 Tabell 2: Bostadsmarknadsläget för olika grupper januari år 2017 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) Kommun Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre Personer med funktionsnedsättning Lekeberg Underskott Balans Balans Balans Underskott Laxå Underskott Underskott Underskott Underskott Balans Hallsberg Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Degerfors Underskott Underskott Underskott Överskott Balans Hällefors Underskott Underskott Underskott Underskott Vet ej Ljusnarsberg Balans Balans Underskott Överskott Balans Örebro Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Kumla Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Askersund Underskott Underskott Underskott Underskott Balans Karlskoga Underskott Balans Underskott Balans Balans Nora Underskott Balans Underskott Underskott Balans Lindesberg Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott 11

12 Behov av fler bostäder En majoritet av länets kommuner gör bedömningen att bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet kommer vara i balans om tre år. Fyra kommuner bedömer att läget fortsatt kommer vara i obalans genom underskott på bostäder. Samtidigt så kommenterar flera kommuner sin bedömning om framtiden med att läget om tre år är svårbedömt på grund av osäkerheter kring utveckling av befolkningsutveckling och flyktingmottagande. Figur 2: Bedömning om läget på bostadsmarknaden om tre år, januari år 2017 (Boverket, 2017) Samtliga kommuner i länet ser ett behov av fler bostäder under de kommande tre åren. Alla kommuner bedömer att hyresrätter behöver tillkomma, både stora och små. En majoritet bedömer även behov av bostadsrätter och äganderätter i varierande storlek. 12

13 Hur ser bostadsbeståndet ut? Hur länets och kommunernas bostadsbestånd ser ut medför olika möjligheter och svårigheter för invånare att kunna skaffa en lägenhet med önskad upplåtelseform. Bostadsbeståndets sammansättning påverkar därför hur väl bostadsmarknaden fungerar. Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer årligen statistik för bostadsbeståndet. Nedanstående statistik är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Kapitlet innehåller även uppgifter från bostadsmarknadsenkäten. Bostadsbeståndet i länet I Örebro län fanns den 31 december 2016 totalt lägenheter. Utbudet av bostäder har totalt sett ökat med lägenheter i jämförelse med samma tid året innan. Bostadsutbudet ökade med 698 småhus, flerbostadshus, 84 övriga hus samt 406 specialbostäder. Figur 3 Andel av länets lägenheter för respektive kommun (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Karlskoga 11% Askersund 4% Kumla 7% Lindesberg Nora 8% 3% Lekeberg 2% Laxå 2% Hallsberg 5% Degerfors 3% Hällefors 3% Örebro 50% Ljusnarsberg 2% Kommun Antal lägenheter Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt i länet

14 Statistiken om bostadsbeståndet SCB:s statistik baseras på lägenhetsregistret som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Registret förvaltas av Lantmäteriet, som också är ansvarig myndighet. Statistiska centralbyrån erhåller lägenhetsuppgifterna från Lantmäteriet för att producera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik. Statistiken innefattar småhus, flerbostadshus, övriga hus samt specialbostäder. Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Lägenheter i flerbostadshus är den vanligaste hustypen i länet. Totalt finns lägenheter i flerbostadshus vilket motsvarar 47 procent av länets lägenheter. Antalet småhus är något lägre, lägenheter, vilket motsvarar 45 procent av länets lägenheter. Länets bostadsutbud utgörs även av specialbostäder (6 procent) och övriga hus (2 procent). Jämfört med riket har länet en något större andel småhus och något mindre andel flerbostadshus. Figur 4: Andel lägenheter efter hustyp, länet respektive riket (SCB, 2017) Örebro Län Riket 2% 6% 2% 5% Småhus Småhus 47% 45% Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder 50% 43% Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Det finns skillnader mellan länets kommuner när det gäller fördelning av hustyper. Trots att flerbostadshus är vanligast i länet så består bostadsbeståndet i tio kommuner övervägande av lägenheter i småhus. I Lekeberg utgörs bostadsbeståndet av 79 procent småhus. Endast två kommuner, Örebro och Karlskoga kommun, har ett bostadsutbud som övervägande består av lägenheter i flerbostadshus. Det stora antalet lägenheter i flerfamiljshus i Örebro kommun bidrar till att länet totalt sett har en något högre andel lägenheter i flerfamiljshus 14

15 än småhus. I Örebro kommun finns totalt lägenheter i flerbostadshus vilket motsvarar 59 procent av kommunens bostadsbestånd. Se tabell nedan. Figur 5: Fördelning mellan hustyper i länets kommuner (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Lindesberg Nora Karlskoga Askersund Kumla Örebro Ljusnarsberg Hällefors Degerfors Hallsberg Laxå Lekeberg % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder 15

16 I Örebro län är den vanligaste upplåtelseformen hyresrätter som utgör 45 procent av lägenheterna i bostadsbeståndet. Äganderätter står för 41 procent och bostadsrätter 14 procent. Jämfört med riket har länet en större andel hyresrätter och en mindre andel bostadsrätter. Figur 6: Andel lägenheter efter upplåtelseform, länet respektive riket (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Örebro län Riket 0% Hyresrätt 0% Hyresrätt 41% 45% Bostadsrätt 39% 38% Bostadsrätt Äganderätt Äganderätt 14% Uppgift saknas 23% Uppgift saknas I Örebro län utgör 76 procent av bostäderna i flerbostadshus hyresrätter och 24 procent bostadsrätter. Nationellt utgör hyresrätter 59 procent av det totala bostadsbeståndet i flerbostadshus medan 41 procent utgörs av bostadsrätter. Länet har i jämförelse med detta snitt en högre andel hyresrätter i flerfamiljshus. I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen i länet med hela 90 procent av beståndet. I likhet med fördelning av hustyper mellan länets kommuner finns även skillnader i fördelningen av upplåtelseform bland kommunerna. Trots att hyresrätten är den vanligaste upplåtelseformen i länet så har alla kommuner, förutom Örebro kommun, ett bostadsutbud som övervägande består av äganderätter. Störst andel äganderätter finns i Lekebergs kommun där 75 procent av beståndet består av äganderätter. I Örebro kommun finns hyresrätter vilket motsvarar 58 procent av kommunens lägenhetsbestånd. Kommunens andel av länets totala antal hyresrätter är 63 procent. Karlskoga kommun har en större andel bostadsrätter än övriga kommuner. Bostadsrätter utgör 29 procent av kommunens bostadsbestånd. Se figur 7. 16

17 Figur 7: Fördelning mellan upplåtelseform i länets kommuner (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Lindesberg Nora Karlskoga Askersund Kumla Örebro Ljusnarsberg Hällefors Degerfors Hallsberg Laxå Lekeberg % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Bostädernas ägare, storlek och ålder Av länets flerbostadshus ägs 43 procent av lägenheterna av allmännyttiga bostadsföretag 5. Näst största ägare är bostadsrättsföreningar som äger 24 procent. Jämfört med riket är detta en skillnad då 41 procent av lägenheterna i flerbostadshus ägs av bostadsrättsföreningar medan allmännyttiga bostadsföretag innehar 28 procent av beståndet. Svenska aktiebolag 6 äger 22 procent av lägenheterna i länets flerbostadshus. Skillnader mellan länets kommuner kan noteras när det gäller ägarkategori av flerfamiljshus. I Karlskoga ägs 57 procent av lägenheterna av bostadsrättsföreningar. Även i Ljusnarsberg ägs merparten av lägenheterna av 5 Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 6 Svenska Aktiebolag är exklusive allmännyttiga bostadsföretag som drivs som aktiebolag. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 17

18 bostadsrättsföreningar (32 procent). I Nora och Lindesbergs kommuner är den största ägaren Svenska aktiebolag. När det gäller småhus ägs merparten av länets bestånd, 90 procent, av fysiska personer. Bostadsrättsföreningar äger 5 procent. Av länets totala småhusbestånd byggdes vart fjärde hus (26 procent) före När det gäller bostadsbeståndet i flerbostadshus byggdes merparten mellan 1951 och Av lägenheter i flerbostadshus är var fjärde byggd mellan år Figur 8: Antal lägenheter efter hustyp och byggnadsperiod Örebro län (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Småhus Flerbostadshus 18

19 40 procent av beståndet i flerbostadshus är på kvm. I småhus är bostadsytan större. Figur 9: Antal lägenheter efter hustyp och storlek (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Småhus Flerbostadshus Allmännyttans bostadsbestånd I Örebro län finns 10 kommunala bostadsaktiebolag och två allmännyttiga stiftelser. 7 Allmännyttans bostäder i Ljusnarsbergs kommun har från och med 1 januari 2014 överförts till kommunen. Mer kring allmännyttan som verktyg för bostadsförsörjningen finns att läsa i Allmännyttan och förturssystem sida 69. Enligt SCB fanns det lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag 8 vid årsskiftet i Örebro län. Det är en ökning med 324 lägenheter jämfört med året innan. Merparten, 82 procent, av allmännyttans lägenheter finns i flerbostadshus och 13 procent i specialbostäder. Totalt äger allmännyttan 43 procent av lägenheterna i länets flerbostadshus. Med antagande om att 7 Allmännyttiga bostadsföretag som är stiftelser lyder inte under lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala aktiebolag som började gälla den 1 januari (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 8 Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) 19

20 allmännyttan upplåter samtliga lägenheter med hyresrätt uppgår allmännyttans andel av länets totala antal hyresrätter ( hyresrätter) till 54 procent. I Örebro kommun finns lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag vilket motsvarar 65 procent av allmännyttan i länet. Karlskoga kommun har 7 procent av lägenheterna, Kumla kommun 6 procent och Lindesbergs kommun 5 procent. En mindre del, 1 4 procent av lägenheterna i allmännyttan finns i övriga kommuner. I Örebro kommun utgör lägenheter i allmännyttan 32 procent av kommunens totala bestånd ( lägenheter). Med antagande om att allmännyttan upplåter samtliga lägenheter med hyresrätt uppgår allmännyttans andel av Örebro kommuns totala antal hyresrätter ( hyresrätter) till 55 procent. Förändringar i bostadsbeståndet I jämförelse med samma tid förra året har utbudet av bostäder i länet totalt sett ökat med lägenheter under Bostadsutbudet ökade med 698 småhus, flerbostadshus, 84 övriga hus samt 406 specialbostäder. Bostadsbeståndet ökade under 2016 i alla länets kommuner förutom i Hällefors kommun där beståndet minskade med 52 lägenheter, varav 50 lägenheter i flerbostadshus, enligt statistik från SCB. I Örebro kommun ökade beståndet med lägenheter vilket motsvarar 70 procent av länets totala ökning. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus I Örebro län färdigställdes totalt lägenheter i nybyggda hus under år 2016 enligt statistik från SCB. 9 Antalet färdigställda lägenheter i länet ökade därmed stort jämfört med året innan då totalt lägenheter färdigställdes. Örebro län hade under 2016 flest nybyggda lägenheter per invånare av alla Sveriges län, med 8,4 lägenheter per tusen invånare. Motsvarande siffra för hela riket är 4,2 nybyggda lägenheter per tusen invånare. 9 Statistiken inkluderar hustyperna flerbostadshus och småhus, specialbostäder inkluderas inte. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) 20

21 Figur 10: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och år i Örebro län år (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Färdigställda lägenheter totalt Färdigställda flerbostadshus Färdigställda småhus Förutom i Laxå kommun färdigställdes lägenheter i samtliga av länets kommuner under år Det är dock stora skillnader i länet i antal nya lägenheter. Liksom tidigare år dominerar Örebro kommun nyproduktionen och svarade för 85 procent av antalet nya lägenheter i länet. Lindesbergs kommun och Kumla kommun svarade för 4 procent vardera av länets nyproduktion. Jämfört med tidigare år kan en stor nyproduktion noteras i Nora och Lindesbergs kommun under Tabell 3 Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus år (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Kommun Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län

22 Majoriteten av de lägenheter som färdigställdes i länet under året uppfördes i flerbostadshus, totalt lägenheter vilket motsvarar 77 procent. Av dessa färdigställdes stycken, motsvarande 87 procent, i Örebro kommun. I fem kommuner färdigställdes fler lägenheter i småhus jämfört med flerbostadshus. Tabell 4: Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus/småhus år (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Kommun Lekeberg 0 / 14 0 / / 6 0/28 0/35 Laxå 0 / 0 6 / 1 0 / 0 0/2 0/0 Hallsberg 20 / 4 0 / 6 18 / 8 48/3 24/12 Degerfors 0 / 3 0 / 3 0 / 0 0/1 0/3 Hällefors 0 / 0 0 / 0 0 / 2 0/1 6/2 Ljusnarsberg 0 / 0 0 / 0 0 /1 0/1 0/1 Örebro 966 / / / / /427 Kumla 47 / / / 30 48/41 67/42 Askersund 0 / 11 0 / 26 0 / 12 0/14 0/6 Karlskoga 0 / 6 6 / 5 45 / 2 0/2 11/23 Nora 0 / 4 0 / 8 0 / 10 6/1 53/8 Lindesberg 0 / 4 0 / 2 4 / 6 0/5 85/8 Örebro län / / / / /567 Under år 2016 färdigställdes totalt hyresrättslägenheter, 846 bostadsrättslägenheter och 301 äganderättslägenheter i länet. Hyresrätter utgjorde därmed en majoritet av nyproduktionen, motsvarade 54 procent (bostadsrätt 34 procent, äganderätt 12 procent). 22

23 Figur 11: Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform Örebro län, (SCB, 2017) Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Hyresrätter färdigställdes i åtta av länets kommuner, medan bostadsrätter endast färdigställdes i Örebro och Kumla kommun. Äganderätter färdigställdes i 11 kommuner i länet. I Degerfors, Ljusnarsberg och Askersunds kommun färdigställdes enbart äganderätter. 23

24 Figur 12: Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform och kommun (SCB, 2017) Örebro Lindesberg Nora Karlskoga Askersund Kumla Ljusnarsberg Hällefors Degerfors Hallsberg Lekeberg Lekeberg Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Ombyggnad av flerbostadshus Utöver nybyggnation så gav ombyggnationer i flerbostadshus ett tillskott på 81 nya lägenheter i länet. Det är 20 lägenheter fler än vad som tillkom på motsvarande sätt under Ungefär 63 procent av dessa lägenheter tillkom i Örebro kommun. I Kumla tillkom 16 lägenheter genom ombyggnation. I sju kommuner tillkom inga lägenheter genom ombyggnation. Rivning av lägenheter i flerfamiljshus År 2016 revs totalt 48 lägenheter i länet, 45 hyresrätter i Hällefors kommun samt 3 hyresrätter i Kumla kommun. Orsak till rivning var övervägande uthyrningssvårigheter. Tabell 5: Antal rivna lägenheter i flerbostadshus år (SCB, 2017) Rivningsorsak Rivning p.g.a. uthyrningssvårigheter Rivning av andra orsaker än uthyrningssvårigheter Totalt

25 Figur 13: Rivning av lägenheter i flerbostadshus i Örebro län år (SCB, 2017) Ökning av bostäder i allmännyttan Under året ökade det totala allmännyttiga bostadsbeståndet 10 i länet med 324 lägenheter enligt statistik från SCB (innefattar småhus, flerfamiljshus, övriga hus och specialbostäder). Allmännyttans bostadsbestånd ökade i fyra av länets kommuner och minskade i fem kommuner. Flest bostäder, 274 lägenheter, tillkom i Örebro kommun. I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Nio kommuner svarar att det skett förändringar under år 2016 genom nybyggnad, ändring av byggnad, inköp, försäljning och rivning. I enkäten uppgav fyra kommuner, Örebro, Kumla, Nora och Lindesbergs kommun, att nyproduktion skett i allmännyttans bestånd av totalt 256 bostäder. Totalt tillkom även 168 bostäder genom ändring av byggnad. Hällefors kommun köpte under 2016 fyra lägenheter. Ingen kommun redovisar att bostäder inom allmännyttan revs under år Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 25

26 I fyra av länets kommuner såldes bostäder inom allmännyttans bestånd, totalt 61 bostäder. Försäljning skedde i Hallsberg, Örebro, Askersund och Nora kommun. En majoritet av lägenheterna såldes till en privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Örebro kommun anger i bostadsmarknadsenkäten att det finns beslut om försäljning av någon del av det allmännyttiga bostadsföretagets bestånd 2017, totalt omfattas 306 bostäder i form av studentbostäder som kommer att säljas till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Förväntad påbörjad nyproduktion och ombyggnad I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om kommunens bedömning kring antalet bostäder som kommer påbörjas 11 i flerbostadshus respektive småhus genom nybyggnation eller ändring av byggnad under år 2017 och år Totalt bedömer länets kommuner att lägenheter, flerbostadshus och 330 småhus, kommer påbörjas under år Nyproduktionen förväntas minska något år 2018 då totalt lägenheter, 926 flerbostadshus och 272 småhus, bedöms påbörjas. Antalet framtida projekt som förväntas påbörjas under år varierar mellan kommunerna, mellan huruvida de allmännyttiga bostadsbolagen förväntas att genomföra dem samt mellan olika hustyper och upplåtelseformer. Majoriteten av de bostäder som förväntas byggas i länet under år 2017 och 2018 finns i Örebro kommun. I Hällefors och Ljusnarsbergs kommun bedöms låg nyproduktion ske under samma tid. 11 Enligt SCB kan ett byggnadsprojekt definieras som påbörjat när de egentliga byggnadsarbetena påbörjas. Vid nybyggnation avses här grundläggningsarbetena och för ändring av byggnad när rivnings- eller röjningsarbetena påbörjas. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 26

27 Tabell 6: Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter (flerbostadshus och småhus) år Kommun * Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län *Bedömning gjord i BME år 2016 Totalt förväntas i första hand lägenheter påbörjas i flerbostadshus under åren , bostäder, motsvarande ca 78 procent. Tio kommuner förväntar att antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus är fler än i småhus. Flerbostadshus förväntas byggas både i form av hyresrättslägenheter och som bostadsrättslägenheter. Kommunerna bedömer att allmännyttan kommer att påbörja 239 hyresrätter år 2017 respektive 205 lägenheter år Majoriteten av dessa kommer att byggas i Örebro. Antalet nyproducerade hyresrätter av privata hyresvärdar bedöms till 309 lägenheter år 2017 respektive 275 lägenheter år Tio av länets kommuner förväntar sig att bostäder påbörjas i småhus under Småhus utgör cirka 22 procent av det totala antalet bostäder som förväntas påbörjas under år Majoriteten av dessa är i form av eget ägande. 12 Bostadsmarknadsenkäter år

28 Flera faktorer kan påverka planerad nybyggnation och ändring av byggnad (ombyggnad), och förutsättningarna kan förändras mellan planeringen av projektet och byggstarten. Om man jämför den förväntade påbörjade nyproduktionen av lägenheter under åren 1999 till 2016 i länet som helhet, med antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus, påvisar statistiken att kommunerna generellt sett gör en överskattning av hur stor nyproduktionen av lägenheter förväntas bli. Under 2016 så var dock antalet färdigställda lägenheter mycket större än den förväntade nyproduktionen. Nio kommuner förväntade sig lägre antal nya lägenheter än utfallet. Störst skillnad kan noteras i Örebro kommun där antalet färdigställda lägenheter var drygt 1100 över förväntat antal. Figur 14: Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter samt färdigställda lägenheter i nybyggda hus år Förväntad påbörjad nyproduktion Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Bostadsmarknadsenkäter år (förväntad nyproduktion), SCB (färdigställda lägenheter) 28

29 Förväntad nyproduktion av specialbostäder I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna göra en bedömning om förväntade byggandet av specialbostäder. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och ungdomsbostäder. Uppgifter om förväntat påbörjande av dessa bostäder anges enbart under respektive typ av specialbostad och inte i sammanställningen för flerbostadshus och småhus. I bostadsmarknadsenkäten är bostäder för äldre fördelat på särskilda boende för äldre 14, Seniorbostäder samt Trygghetsbostäder. Bostadsmarknadsenkäten ger indikationer på att det kommer att påbörjas byggnation av särskilt boende för äldre i fyra kommuner år Knappt 200 boenden förväntas totalt påbörjas i länet under de två åren. Merparten, 140 lägenheter, påbörjas i Örebro kommun som hyresrätter inom allmännyttan. I Hallsbergs kommun bedöms 50 lägenheter påbörjas under I Laxå och Hällefors kommun är det enbart enstaka lägenheter som bedöms påbörjas. Tre kommuner, Ljusnarsberg, Örebro och Karlskoga kommun, har planer att påbörja byggnation av seniorbostäder i form av bostadsrätter och hyresrätter under Ljusnarsbergs kommun ser över möjligheter att tillsammans med statens bostadsomvandling bygga om en gammal skola till seniorbostäder som totalt skulle skapa ett tillskott av 14 lägenheter genom ändring av byggnad under Två kommuner, Lindesberg och Karlskoga kommun bedömer att Trygghetsbostäder kommer påbörjas under 2017 och I Lindesberg förväntas drygt 60 lägenheter påbörjas under 2017 i form av kooperativ hyresrätt och hyresrätter i allmännyttan. Fem kommuner i länet bedömer att arbete kommer att påbörjas med bostäder för personer med funktionsnedsättning genom nybyggnad eller ändring av byggnad under åren Totalt bedöms 64 sådana bostäder påbörjas under de två åren. Örebro bedömer att arbete kommer att påbörjas med drygt 256 studentbostäder i form av hyresrätter hos privata hyresvärdar, under perioden I Hällefors bedöms 1 lägenhet för studenter påbörjas under Två kommuner, Hallsberg och Lindesbergs kommun planerar för byggande av ungdomsbostäder, totalt 34 lägenheter. 14 Särskilda boenden för äldre avser boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behövs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. 29

30 Hinder för ökat byggande I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. De hinder flest kommuner i länet uppger som begränsande för ett ökat bostadsbyggande den 31 januari 2016 är olika ekonomiska faktorer så som lånevillkor, höga produktionskostnader samt svag andrahandsmarknad för bostäder. En orsak som nämns som problem för nyproduktion av bostäder är redovisningsregler som medför krav på stora nedskrivningar i samband med färdigställandet. Figur 15: Faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunerna (Boverket, 2017) 30

31 Befolkning Den demografiska utvecklingen påverkar behov och efterfrågan av bostäder, på olika upplåtelseformer och storlekar. Behovet av lägenheter förändras ständigt beroende på befolkningens antal och ålderssammansättning. Det är en utmaning att skapa förutsättningar för att möta medborgarnas behov och efterfrågan på bostäder i livets olika skeden. Det är också en stor utmaning att kunna tillgodose både nuvarande och framtida behov av bostäder. Kommunerna i länet har olika demografiska förhållanden och utveckling som ger förutsättningar för planering av bostadsförsörjning. I detta kapitel ges en beskrivning av länets befolkning. Ökande befolkning Örebro län har under de senaste åren haft en ökande befolkning. Från år 1994 och fram till och med år 2001 minskade länets invånare, men därefter har länet haft en positiv befolkningsutveckling. Under 2016 ökade befolkningen i länet med invånare, 1,4 procent, till totalt invånare vid årets slut. 15 Av Örebro läns totala befolkning invånare bor i Örebro kommun, vilket motsvarar 50 procent av länets befolkning. Lägst antal invånare har Ljusnarsbergs kommun med invånare. Samtliga av länets kommuner hade en ökad folkmängd jämfört med år Detta kan jämföras med åren då sex till åtta kommuner visade på sjunkande folkmängder. Örebro kommun visar år 2016 på en befolkningstillväxt med personer jämfört med föregående år, vilket motsvarar 62 procent av länets befolkningsökning. I likhet med förra året så var Lekebergs kommun den kommun i länet som hade högst ökningstakt jämfört med den egna befolkningen. Där ökade befolkningen med 144 personer vilket motsvarar 1,9 procent ökning. Nora och Ljusnarsberg hade en ökningstakt motsvarande 1,6 procent jämfört med året innan. 15 Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott under året redovisas ibland som en justeringspost, vilken avser födslar, dödsfall, in- och utflyttningar som rapporterats under året, men som inträffat före den 1 januari. (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2017) 31

32 Tabell 7: Befolkning och förändring respektive kommun Örebro län år 2016 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Kommun Folkmängd Folkökning Ökningstakt Lekeberg ,9% Laxå ,9% Hallsberg ,9% Degerfors ,7% Hällefors ,5% Ljusnarsberg ,6% Örebro ,7% Kumla ,9% Askersund ,2% Karlskoga ,8% Nora ,6% Lindesberg ,8% Totalt ,4% Befolkningstillväxten i länet förklaras främst av en positiv invandring då större delen av befolkningsökningen utgörs av personer inflyttade från utlandet. Samtliga kommuner i länet har ett invandringsöverskott. Befolkningstillväxten förklaras även av ett fortsatt positivt födelsenetto totalt i länet. Åtta kommuner har dock ett negativt födelseöverskott, dvs fler döda än födda. 32

33 Figur 16: Befolkningsförändring Örebro län år (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Folkökning män Födelseöverskott Folkökning kvinnor Flyttningsöverskott Tabell 8 Folkmängd och förändringar för Örebro län år (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Förändringar folkmängd år Folkmängd totalt Folkökning Födda Döda Födelsenetto Samtliga inflyttningar till länet Samtliga utflyttningar från länet Inflyttningsnetto

34 Inflyttningar och utflyttningar från länet Under hela 2000-talet har länet sammantaget haft ett positivt flyttningsnetto, dock har de lokala variationerna varit relativt stora. År 2016 flyttade totalt personer till länet, personer från andra län respektive personer från utlandet. Samtidigt flyttade totalt personer från länet, personer till övriga Sverige och 733 personer till utlandet. Sammanfattningsvis innebär detta ett positivt flyttningsnetto för länet på totalt personer. Örebro län under de senaste åren haft ett negativt flyttningsnetto inom Sverige då fler flyttade till övriga län än vad som flyttade till länet. Flyttningsnettot mot övriga Sverige var år 2016 minus 530 personer. Av länets kommuner hade dock hälften en positiv inflyttning från övriga Sveriges län. Länet har samtidigt haft en positiv inflyttning från utlandet under de senare åren. År 2016 var flyttningsnettot utrikes personer, vilket jämfört med 2015 är en ökning med knappt personer. Samtliga kommuner i länet hade ett positivt flyttningsnetto från utlandet. Tabell 9 Flyttningsnetto för Örebro län år (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Flyttningsnetto år Flyttningsnetto inrikes övriga Sverige Flyttningsnetto utrikes Inflyttningsnetto totalt

35 Vem flyttar till Örebroregionen? En studie om inflyttning och attraktionskraft, Region Örebro län Region Örebro län publicerade i februari år 2016 en studie om inflyttning och attraktionskraft i Örebroregionen som analyserar inflyttning till länet. Sammanfattningsvis anger studien att förutsättningar för sysselsättning och bostad är ett måste för att möta upp mot visioner om en ökande befolkning. Studien visar vidare att: Den generella bilden av inflyttningen till någon av länets kommuner är att var sjätte kommer från en plats utanför länet och att var fjärde flytt görs inomregionalt. Av inflyttningen från andra län så kommer omkring var fjärde person från antingen Stockholm, Västra Götaland eller Värmlands län. En betydande andel av de inflyttade är unga vuxna i åldrarna år, något som är särskilt utmärkande för Hällefors och Örebro kommuner där Örebro universitet bedriver verksamhet. Inflyttningen utgörs huvudsakligen av förvärvsarbetande eller studerande, därefter följer den grupp som utgörs av de som är under 18 år eller över 64 år. Sett till arbetsmarknad och inflyttade så utmärker sig hälso- och sjukvården som en sektor dit många nya länsinvånare kan kopplas på något sätt. (Region Örebro län, 2016) Fördelning mellan kön och ålderssammansättning I länet fanns totalt en jämn fördelning mellan könen år Tidigare har det totalt sett funnits något fler kvinnor än män i länet. I åtta av länets kommuner är andelen män något högre än kvinnor. Totalt sett var fördelningen mellan olika åldersgrupper i länet år 2016 ungefär den samma som tidigare år. År 2016 bestod länets befolkning till 21 procent av personer i 0 17 år, till 58 procent av personer i år samt till 21 procent av personer i 65 år och äldre. Andelen personer i år var något lägre i Örebro län jämfört med i riket som helhet, medan andelen personer i 65 år och äldre var drygt en procentenhet högre i Örebro län än riksgenomsnittet. Liksom tidigare år är det Örebro kommun som år 2016 har störst andel personer i arbetsför ålder (18 64 år), medan Kumla och Lekeberg kommun har fortsatt störst andel unga personer i åldern 0 17 år. Hällefors har störst andel äldre personer i åldern 65 år och äldre. Av länets kommuner har Örebro och Kumla kommun lägst medelålder medan Ljusnarsbergs kommun har högst medelålder. 35

36 Tabell 10: Andel kvinnor/män i procent samt andel invånare per ålderskategori i procent, folkbokförda befolkningen den 31 december år 2016 (SCB, 2017) År 2016 Folkmängd Folkmängdens andel i % Medelålder kvinnor män 0 17 år 65 år Utrikes -födda år Med utländsk bakgrund Utländska medborgar e Hela riket Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro

37 0 år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år Figur 17: Folkmängden i Örebro län 2016 fördelad på män och kvinnor samt ålder. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2017) män kvinnor Hälften av länets kommuner har en befolkning där gruppen 65 år och äldre motsvarar över 25 procent av invånarantalet. Hällefors kommun har högst andel av befolkningen som är 65 år och äldre, denna grupp motsvarar 29 procent av kommunens invånare. Av figur 21 kan tre tydligare toppar ses i åldersfördelning, runt 25 år, 50 år och 70 år. Om tio år kan dessa toppar antas ha förskjutits och gruppen som nu är runt 70 år har nått upp i åldern 80 år. En stor ökning av äldre i länet runt år 2025 innebär ökade behov av särskilda bostäder för denna grupp jämfört med idag. Detta ställer sammantaget krav på planering av bostäder för gruppen äldre. Skillnader i länet mellan åldersstruktur innebär dock att förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommunerna när det gäller bostadsbehov framöver. Se även avsnitt Bostäder för äldre, sida

38 Befolkningsprognoser SCB har tagit fram prognoser för Sveriges framtida befolkning Prognosen om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten utvecklas i framtiden. Befolkningsframskrivningen är en framskrivning av den folkbokförda befolkningen. Personer som söker asyl är inte folkbokförda, det blir de först då de fått ett uppehållstillstånd och kan folkbokföra sig i Sverige. Enligt prognosen förväntas folkmängden i Sverige öka med över en miljon personer om knappt tio år vilket innebär en befolkningsökning med mer än invånare per år. (SCB, Sveriges framtida befolkning år , april 2017) Under 2016 ökade befolkningen totalt med vilket var en historiskt sett mycket hög nivå. Under 2017 beräknas befolkningen öka med personer. Befolkningsframskrivningen bygger på antaganden om framtida barnafödande, överlevnad och migration. Det är främst antagande om en hög invandring de närmaste åren som bidrar till den stora ökningen. Samtidigt förväntas även ett positivt födelseöverskott då antalet barn förväntas öka varje år fram till år Medellivslängden har sedan länge ökat vilket antas fortsätta. En ökande överlevnad gör att fler når högre åldrar. (SCB, Sveriges framtida befolkning år , april 2017) Enligt SCB är befolkningsframskrivningar alltid förenade med en osäkerhet. I dagens situation med en hög invandring av personer med asylrelaterade skäl är osäkerheten ännu större. Nya regler såsom tillfälliga uppehållstillstånd, försörjningskrav vid anhöriginvandring och gränskontroller gör att både invandringen och utvandringen är extra svår att prognostisera. Både antalet som söker asyl och antalet som får uppehållstillstånd påverkas, förutom av situationen i hemlandet, av politiska beslut i Sverige såväl som i andra länder samt på EU-nivå och kan snabbt komma att ändras. (SCB, Sveriges framtida befolkning år , april 2017) Se även prognos kring asylsökande och nyanlända i avsnittet Prognoser om antalet asylsökande och behov av kommunbosättning sida

39 Hushållens sammansättning Utveckling av antal hushåll och hur hushållen är sammansatta är faktorer som påverkar behov och efterfrågan av bostäder. Under 1900-talet skedde en successiv minskning av antalet boende per hushåll i Sverige och andelen ensamboende ökade. Hushållskvoten, det vill säga andelen hushåll per person, har ökat för alla åldersklasser. Hushållen har blivit fler och allt färre bor i varje hushåll. Andelen enpersonshushåll har ökat mest, på bekostnad av de större hushållsstorlekarna. Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. En viktig förklaring är den förändrade befolkningsstrukturen; såväl antalet som andelen äldre har ökat kraftigt och många av dessa bor i hushåll med en person. Sverige har tillsammans med Tyskland den lägsta hushållsstorleken i EU. (Boverket, Boverkets webbplats, 2017) I Örebro län finns det totalt hushåll enligt SCBs statistik. Ett hushåll består av de personer som är folkbokförda på samma lägenhet. I genomsnitt bor det 2,1 personer per hushåll i länet. Hushåll bestående av en person är vanligast, andelen ensamhushåll motsvarade 41 procent. Näst vanligast är hushåll med 2 personer vilket motsvarar 31 procent. Drygt 70 procent av länets hushåll består därmed av en eller två personer. (SCB, SCBs webbplats, 2017) Tabell 11: Antal personer per hushåll i Örebro län 2016 Antal personer per hushåll år 2016 Antal hushåll Andel hushåll 1 person personer ,3 3 personer ,2 4 personer ,8 5 personer ,7 6 personer ,2 7+ personer ,8 Samtliga hushåll Befolkningsförändring och nybyggnation av bostäder Bostadsbristen brukar förklaras av en ökad befolkning samtidigt som att nyproduktionen av bostäder varit låg sedan 90-talskrisen. Det finns därför ett uppbyggt underskott av bostäder i landet. Flera av länets kommuner har fått en befolkningsökning i och med den stora invandringen, främst under år 2015, vilket på kort tid inneburit ökat behov av bostäder. Förutsättningarna för bostadsbyggande ser olika ut bland länets kommuner, och även inom en och 39

40 samma kommun. Det är i Örebro kommun som merparten av färdigställda bostäder finns. Under de senaste fem åren har knappt nya bostäder färdigställts i länet enligt SCB, i snitt blir det lägenheter per år. Under denna period har befolkningen ökat med invånare, knappt invånare per år. Det innebär att det för varje ny bostad har tillkommit två nya invånare. För att bedöma behov av nya bostäder kan en uppskattning göras utifrån antagandet att för varje två personer som befolkningen ökar behöver det byggas en ny bostad, vilket alltså har uppnåtts i länet. Orsak till detta är den stora nyproduktionen av bostäder under Med tanke på att allt fler singelhushåll tillkommer, främst bland äldre, kan behovet av nya bostäder per nya invånare även uppskattas till något färre invånare per ny bostad. Länet skulle då behövt ha en något större nyproduktion av nya bostäder under femårsperioden. Figur 18: Befolkningsförändring och färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Örebro län år Befolkningsförändring Färdigställda lägenheter i nybyggda hus 40

41 Arbetsmarknad och kommunikationer påverkan på bostadsmarknaden För att utbudet på bostadsmarknaden ska möta den efterfrågan som finns är det viktigt att bostadsplaneringen tar hänsyn till och har kunskap om olika förhållanden som påverkar befolkningens möjligheter att kunna efterfråga och konsumera utbudet på bostadsmarknaden. Två marknadsförutsättningar som har stor påverkan är arbetsmarknad och kommunikationer. Detta kapitel gör en beskrivning av utvecklingen i länet. Kommunikationer och pendling Kommunikationer, restider och tillgång till kollektivtrafik är en avgörande faktor för att befintligt bestånd bostäder och nyproduktion ska kunna bli attraktivt för boende. Kollektivtrafiken i länet utgörs främst av buss- och tågtrafik. Samtliga centralorter i länets kommuner har en utbyggd busstrafik, åtta av länets kommuner har tillgång till någon form av tågtrafik och en av länets kommuner har en flygplats med reguljär- samt chartertrafik. Örebro län är till ytan ett relativt litet län vilket innebär att pendlingsavstånden inom länet är relativt små. Från Örebro nås i stort sett alla större tätorter i länet på ungefär en timmes bilkörning. Arbetspendlingen i länet är starkt koncentrerad till och från Örebro. Möjlighet till pendling och tillgång till närliggande arbetsmarknader är viktigt ur ett regionalekonomiskt perspektiv då det ger länets kommuner bättre förutsättningar att leva vidare och utvecklas. Störst rörlighet och pendling finns inom kommungränserna där folk rör sig mellan landsbygd och tätort för att arbeta. Näst störst är rörligheten mellan länets kommuner och därefter kommer pendling mellan länsgränser. Inpendlingen från andra län är intressant då den i förlängningen kan innebära att pendlarna väljer att flytta till arbetsorten eller till en närliggande plats vilket kan innebära en kommun i länet. (Region Örebro län, 2016) Statistik från SCB för år 2015 visar att det är vanligare att pendla ut från länet än att pendla in, totalt sett hade länet ett negativt pendlingsnetto på drygt personer (8 917 inpendlare över länsgränsen och utpendlare). Majoriteten av både in- och utpendlare i länet var män, knappt 63 procent in och 65 procent ut. (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2017) In- och utpendlingen över kommungränsen i länets kommuner är varierande. Tre kommuner i länet hade år 2015 en positiv nettopendling över kommungränsen. Det var Örebro, Karlskoga och Hallsberg som hade fler 41

42 inpendlare än utpendlare. Resterande nio kommuner hade en större utpendling än inpendling år I likhet med länet så är majoriteten av in- och utpendlare i respektive kommun män. Flest antal personer pendlade in till Örebro, Karlskoga och Hallsbergs kommun. Flest antal personer pendlade ut från Örebro, Kumla och Hallbergs kommun. Statistiken ger dock inte en rättfärdig bild av den totala pendlingen, då antalet personer som pendlar inom en och samma kommun inte finns med i statistiken. (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2017) Länets negativa pendlingsnetto kan bero på dess strategiska läge i närheten av större städer med tillgång till arbetsmarknad, såsom Västerås, Eskilstuna, Norrköping, Linköping och Karlstad. Många utpendlare tenderar att bo kvar i sin hemkommun, samtidigt kan pendling vara ett förstadium till en framtida flytt. De som arbetspendlar in till Örebro län från andra län kan välja att flytta till eller närmare arbetsorten i en kommun i länet. Detta förutsätter dock att möjlighet till bostad finns som är attraktiv. Samtidigt är det svårt att tyda hur ett negativt pendlingsnetto kan påverka läget på bostadsmarknaden i Örebro län, det är dock positivt för bostadsmarknaden att många väljer att bo kvar i länet trots att de arbetar utanför länet. Hur pendlingen utvecklas framöver är svårt att förutsäga. Med bättre möjlighet till pendling borde både in- och utpendling öka. Konjunkturens utveckling på olika arbetsorter påverkar också hur pendlingen förändras. Arbetsmarknad Förändringar på arbetsmarknaden vad det gäller den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen påverkar och ställer krav på bostadsutbudet i länets kommuner. För att en arbetsmarknad ska fungera bra behövs även en välfungerande bostadsmarknad. Ska en ort vara attraktiv att bosätta sig och arbeta i måste det finnas ett bostadsutbud som motsvarar efterfrågan. Det kan i många fall finnas personer som inte kan ta ett jobb just på grund av att det inte finns någon tillgänglig bostad. Det behövs därför ett utökat bostadsutbud och särskilt i de kommuner som har ett underskott på bostäder. Arbetsförmedlingen gör två gånger om året en prognos för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden. Arbetsförmedlingens senaste prognos, Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016, Örebro län, prognos för arbetsmarknaden 2017, redovisades den 7 december Nedanstående beskrivning av arbetsmarknaden i länet baseras på denna rapport. 42

43 Sysselsättning och arbetslöshet utveckling i länet Konjunkturläget i Örebro län är fortsatt starkt. Ett stort byggande i länet påverkar bygg och anläggningsbranschen positivt. Den starka konjunkturen gynnar även tjänstesektorn, både genom hushållens konsumtion och att övriga näringslivet efterfrågar tjänster. Den offentliga tjänsteproduktionen har varit hög under en längre tid på grund av ett stort asylmottagande. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser har sysselsättningen i länet ökat under både 2015 och Även 2017 ser ut att följa trenden med ett tydligt ökat antal sysselsatta. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt stor i Örebro län och anställningsplanerna är tydliga. Samtidigt så finns problem med matchning för olika jobb där arbetsgivare inom bland annat bygg och offentliga tjänstesektorn har svårt att hitta efterfrågad kompetens. Den tydliga optimismen och ett ökat behov av personal innebär enligt Arbetsförmedlingens prognoser att sysselsättningen förväntas öka med personer under Främst är det privat och offentlig tjänstesektor som bidrar till ökningen på länets arbetsmarknad. Även inom bygg är behovet av personal stort och antalet sysselsatta ökar. Inom industrin blir antalet sysselsatta oförändrat enligt prognosen. Fortsatta effektiviseringar innebär att det inte behövs fler som jobbar i branschen. Figur 19: Sysselsatta år i Örebro län, år , prognos år 2015 och år 2017 (Arbetsförmedlingen, ) Arbetslösheten i Örebro län låg under 90-talet på höga nivåer, som högst på drygt 15 procent av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten i Örebro län är fortfarande på relativt höga nivåer över riksgenomsnittet. Trots en stark konjunktur förväntas arbetslösheten i länet öka under 2017 enligt arbetsförmedlingens prognos. Ökningen beror på de stora flyktingströmmarna till Sverige och att de nyanlända så småningom är en del av arbetskraften. 43

44 Dessutom står en allt större andel av alla inskrivna arbetslösa långt ifrån arbetsmarknaden vilket innebär att det tar längre tid för dem att få arbete. I oktober 2016 låg arbetslösheten i länet på 8 procent av den registerbaserade arbetskraften 16. I slutet av 2017 förväntas arbetslösheten stiga till 8,1 procent av den registerbaserade arbetskraften i länet, vilket motsvarar personer. Figur 20: Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, Örebro län och riket, Jan 1995-oktober 2016 (Arbetsförmedlingen, ) Arbetslösheten i länet är väldigt varierande beroende på vilken grupp som studeras. Grupperna som enligt arbetsförmedlingen har en utsatt ställning på arbetsmarknaden och med högst arbetslöshet är utomeuropeiskt födda, personer med endast förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre inskrivna arbetslösa. Grupperna i utsatt ställning har stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa grupper växer också hela tiden och utgör i dagsläget tre av fyra inskrivna arbetslösa. Främst beror det på ett stort inflöde av personer som är födda utanför Europa. När det gäller skillnader mellan könen visar statistiken att kvinnor har en något lägre arbetslöshet än män (6,9 respektive 8,5 procent). Den skillnaden kan delvis förklaras av att män oftare arbetar inom konjunkturkänsliga branscher, exempelvis industri. Kvinnor jobbar i större utsträckning inom offentlig verksamhet och där har arbetskraftsbehovet varit större. Dessutom har männen något högre arbetskraftsdeltagande. 16 Registerbaserad arbetskraft i åldern år 44

45 Skillnader inom länet Arbetslösheten i Örebro län är varierande från kommun till kommun. Kommunen med lägst arbetslöshet under perioden var Lekeberg (drygt 4 procent) följt av Askersund (knappt 5 procent). Högst arbetslöshet i regionen hade Hällefors och Ljusnarsbergs kommun med 12 procent. Vid en jämförelse med samma period året innan visar Kumla och Hallsbergs kommun den största nedgången i arbetslöshet. I sju av länets kommuner minskade arbetslösheten under den jämförda perioden. Hällefors och Lekebergs kommun hade ett ökat antal arbetslösa. Kommunerna med högst arbetslöshet tenderar att ha en relativt hög andel sysselsatta inom industrin, vilket är en av förklaringarna till problemen. Ljusnarsberg och Hällefors har även högre andel med enbart förgymnasial utbildning än genomsnittet i länet. Andelen med eftergymnasial utbildning är dessutom lägre än genomsnittet i länet. Det kan också bidra till den högre arbetslösheten i kommunerna. 45

46 46

47 Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på frågor kring boendevillkoren för olika grupper. Det gäller frågor om bostäder för ungdomar (19 25 år), studenter, nyanlända och personer som inte har blivit godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det gäller också bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Olika ålderskategorier och målgrupper har olika behov och efterfrågan av bostäder, av olika hustyper, uppehållsformer och storlekar, vilket ställer krav på ett brett utbud av boendetyper på bostadsmarknaden i länet. Fler har svårt att komma in på bostadsmarknaden Underskott på bostäder gör att allt fler får svårt att komma in på bostadsmarknaden. Situationen bedöms som särskilt ansträngd för grupper som ska in på bostadsmarknaden för första gången. Generellt har dessa grupper en lägre betalningsförmåga och utbudet av billiga bostäder är ofta begränsat. Höga byggkostnader gör att kostnader och hyror för nyproducerade bostäder ofta hamnar på en nivå som många hushåll inte kan betala. Ungdomar och unga vuxna är grupper som har svårt att få en första bostad. Det samma gäller nyanlända och andra som saknar ett kontaktnät. Barn som har kommit ensamma till Sverige, har när de når vuxen ålder ofta särskilt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Också många äldre har svag ekonomi och har svårt att flytta till boenden som motsvarar deras behov. Allmännyttan är ett av kommunens mest betydelsefulla verktyg för att kunna tillhandahålla bostäder för grupper som har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Hyresrätten är en viktig upplåtelseform för dem som inte har möjlighet eller vill köpa sin bostad och viktig för många grupper i samhället, bl.a. unga vuxna som vill flytta hemifrån, studenter, nyanlända svenskar, ensamkommande flyktingbarn, personer som utsätts för våld av närstående och deras barn samt personer som redan hamnat i en situation av hemlöshet eller utestängning från bostadsmarknaden samt äldre. Hyresrätten kan också bidra till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Denna rörlighet eftersträvas till exempel för att alla ska kunna finna en lämplig bostad i olika skeden i livet samt för att arbetskraft ska kunna finna en ny bostad vid byte av arbete eller bostadsort. 47

48 Ungdomar och studenter Student- och ungdomsbostäder innebär ofta mindre lägenheter med en låg hyra, vilka helst ska ligga centralt eller nära universitetet. Enligt bostadsmarknadsenkäten har ingen av länets kommuner några särskilda ungdomsbostäder i kommunen, det vill säga bostäder som hyrs ut till personer under en viss ålder. 11 av länets kommuner anger i bostadsmarknadsenkäten att de bedömer underskott på bostäder för ungdomar (19 25 år). Sex av dessa kommuner anger att de samtidigt har brist på bostäder för studenter. Ljusnarsbergs kommun bedömer att bostadsmarknadsläget för både ungdomar och studenter är i balans. Den anledning som majoriteten av kommuner nämner i BME som skäl till underskottet på bostäder för ungdomar är att det generellt finns för få lediga lägenheter inom kommunen samt att det finns för få små lediga bostäder. Underskottet kan även förklaras av att lediga bostäder är för dyra för ungdomar. Underskottet på studentlägenheter bedöms bero på samma orsaker samt att lediga bostäder ligger i områden som inte är attraktiva för studenter. I drygt hälften av länets kommuner pågår det insatser som syftar till att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad. I fem kommuner anser man att en generell satsning på bostadsbyggande även kan gynna ungdomar. Tre kommuner arbetar med hyresrabatter. I Ljusnarsbergs kommun finns en hyresrabatt på 15 procent för ungdomar upp till 24 års ålder. Hallsbergs kommun arbetar med praktikplatser för att ungdomar ska få egen försörjning. Nyanlända En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 48

49 Mottagande av nyanlända i länet Enligt Migrationsverkets statistik för personer mottagna under 2016 togs sammanlagt nyanlända emot i Örebro län. Av dessa var 250 ensamkommande barn. Personer som ordnat boende i en kommun i länet på egen hand (EBO) var personer, vilket motsvarar drygt 47 procent av antalet mottagna totalt. Migrationsverkets statistik visar nyanlända kommunmottagna som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, som en kommun har börjat få ersättning för av Migrationsverket. Observera att diagrammet nedan visar antal personer med uppehållstillstånd som folkbokförts i kommunen. I diagrammet ingår inte asylsökande, inkl. asylsökande ensamkommande barn, och andra personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. I diagrammet ingår heller inte sekundär in- och utflytt (vidareflytt) av nyanlända. Figur 21: Mottagande Örebro län år (Migrationsverket, 2017) Mottagna totalt Varav ensamkommande barn

50 Ny anvisningslag under 2016 Den 1 mars 2016 trädde den nya bosättningslagen i kraft, Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning. Lagen innebär att alla kommuner efter anvisning blir skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. De frivilliga överenskommelser som länsstyrelserna tidigare tecknat med kommunerna om mottagande av nyanlända upphörde att gälla i och med att bosättningslagen trädde i kraft. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen samt anhöriga till dem. Anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i anläggningsboenden och kvotflyktingar. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringens avsikt är att kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande kommer att få ta emot fler nyanlända. Utifrån Migrationsverkets prognos och det uppskattade behovet av anvisningar beslutar regeringen om länstal för kommande år. Utifrån det länstal som regeringen fastställer har Länsstyrelsen i uppdrag att besluta om fördelning på kommunnivå (kommuntal). Utöver de nyanlända som ska bosättas i kommunerna, i enlighet med kommuntalen, så tillkommer även nyanlända och asylsökande som väljer att bosätta sig själv i en kommun (EBO). Under året skedde 452 anvisningar till länets kommuner enligt tabell nedan (innefattar ej ensamkommande barn). Figur 22: Läns- och kommuntal år 2016 Örebro län 17 Läns- och kommuntal år 2016, Örebro län Anvisningsbara platser (= fastställda kommuntal 2016) Prognos självbosatta (EBO, eget boende) Totalt beräknat mottagande 2016 (anvisade och självbosatta) Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Länsstyrelsen Örebro län, Migrationsverket 50

51 Läns- och kommuntal år 2016, Örebro län Anvisningsbara platser (= fastställda kommuntal 2016) Prognos självbosatta (EBO, eget boende) Totalt beräknat mottagande 2016 (anvisade och självbosatta) Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länstal Riket Brist på bostäder för nyanlända I bostadsmarknadsenkäten bedömer 11 av 12 av länets kommuner att det råder underskott på bostäder för nyanlända personer. Ljusnarsbergs kommun bedömer balans på bostadsmarknaden för nyanlända. En majoritet av kommunerna bedömer att bristen på bostäder för nyanlända beror på underskott på hyreslägenheter. Underskott finns på både stora och små lägenheter. Flera kommuner uppger även ett underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå som förklaring. Tre kommuner ser också problem med att hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst eller anställning. Hur arbetar kommunerna med bostadsförsörjningen för nyanlända? Lagens intentioner om bosättning är att kommunen i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda permanenta bostäder till nyanlända som omfattas av anvisningen. Samtidigt så är det inte reglerat i bosättningslagen vilken typ av boende som avses eftersom flexibilitet bedöms vara nödvändig. Många kommuner kan sannolikt inte enbart erbjuda permanenta boenden i hyresrätt utan behöver använda sig av olika slags bostadslösningar med varierande kvalité och tidsperspektiv. Modulbostäder, bostadsrätter och bostäder från privatpersoner som hyrs ut i andra hand kan vara lösningar under några års tid. Det är dock viktigt att nyanlända därefter kan komma vidare till en annan permanent bostad. Det innebär att kommunerna behöver arbeta både för att lösa bostadssituationen här och nu, samtidigt som en mer långsiktig planering krävs för att möta behov över tid. 51

52 I bostadsmarknadsanalysen får kommunerna ange hur de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. Allmännyttan har en stor betydelse i detta arbete nästan samtliga kommuner i länet anger att kommunen har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget för att få fram bostäder. Åtta kommuner har också ett regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Hällefors och Örebro kommun arbetar med blockhyra av fastigheter vilket innebär att kommunen hyr lägenheter i ett eller flera bostadshus från ett bostadsbolag eller en fastighetsägare, för att sedan hyra ut lägenheterna i andra hand. Örebro, Kumla och Lindesbergs kommun har egna bostadsrätter som hyrs ut. Den asylsökande kan under processen välja att ordna eget boende (EBO) hos exempelvis släkt eller vänner. Även nyanlända kan välja att bosätta sig själva i en kommun. Bostadsmarknadsenkäten visar att få kommuner i länet arbetar aktivt med bostadsförsörjningen för just nyanlända som själva bosatt sig i kommunen. Kommunerna anger att de istället söker olika lösningar för att generellt skapa fler lägenheter, exempelvis genom nyproduktion. Samarbete och kontakter mellan integrationsenhet/flyktingmottagning och allmännyttan är en del i kommunernas arbete. I Lindesbergs kommun finns en person som jobbar heltid med detta som Boendeanskaffare. Prognoser om antalet asylsökande och behov av kommunbosättning Under 2015 nådde antal människor som sökte asyl i Sverige historiskt höga nivåer då totalt ca personer asyl i Sverige. Under 2016 sjönk antalet asylsökande drastiskt, till totalt ca personer. Antalet asylsökande i Sverige har stabiliserat sig sedan våren 2016 på ca till per månad, vilket är de lägsta siffrorna sedan Det är framförallt ett mer svårgenomträngligt Europa, överenskommelsen mellan EU och Turkiet, gräns och ID-kontroller och den tillfälliga lagen som innebär begränsade möjligheter för asylsökande och familjemedlemmar att få uppehållstillstånd som lett till denna utveckling. Migrationsverket bedömer att mellan till personer kommer att söka asyl i Sverige under (Migrationsverket, 2017) 52

53 Figur 23: Antal asylsökande totalt i riket år Figur 24 Totalt antal asylsökande (Migrationsverket, 2017) Av det totala antalet asylsökande 2016 var: 60 procent män och pojkar 40 procent kvinnor och flickor 40 procent barn under 18 år 8 procent är ensamkommande barn. Migrationsverket bedömer ett fortsatt mycket stort behov av kommunbosättning under 2017 till följd av att Migrationsverket tar beslut för det stora antalet asylsökande hösten Sammanlagt beräknas upp till nyanlända personer med uppehållstillstånd (inklusive anhöriga till före detta asylsökande) tas emot i kommunerna under (Migrationsverket, 2017) Kommunernas kapacitet att ta emot nyanlända i enlighet med fastställda länsoch kommuntal bedöms enligt länsstyrelserna variera mellan länen. Även kommuner med kapacitet att ta emot i enlighet med kommuntal kan i vissa fall ha svårighet att klara tidsgränsen på två månader enligt bosättningslagen. Antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har minskat kraftigt sedan början av 2016 och utvecklingen bedöms fortsätta under 2017 och framåt. Vid början av år 2017 fanns cirka inskrivna i mottagningen, varav cirka i anläggningsboende. Vid årets slut beräknas cirka finnas inskrivna, varav drygt i anläggningsboende. Andelen som bor i 18 Migrationsverket januari

54 eget boende (EBO) väntas fortsätta öka. I takt med att mottagningen minskar fortsätter avvecklingen av boendeplatser. Migrationsverkets ambition att avveckla de upphandlade tillfälliga boendeplatserna under året kvarstår. (Migrationsverket, 2017) Bostäder för äldre Kommuner har enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd i vardagen. Utvecklingen har under lång tid gått emot att allt färre bor i särskilda boendeformer samtidigt som allt fler bor kvar i det egna hemmet och får hemtjänst. Det saknas idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. Många äldre bor kvar i bostäder med bristande tillgänglighet. Frånvaron av alternativ för den som vill flytta skapar inlåsningseffekter. Enligt den tidigare äldreboendedelegationens utredning är tre fjärdedelar av Sveriges bostäder inte tillgängliga för personer med rullstol. Många bostäder saknar exempelvis hiss. Nästan hälften av alla personer som är 80 år eller äldre bor i en bostad med bristande tillgänglighet. Det påverkar den enskilda personens livskvalitet och medför kostnader för samhället. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) Många av de äldre som skulle behöva ett boende med större tillgänglighet har låga inkomster. Garantipension betalas ut till den som har haft låg inkomst eller helt saknat arbetsinkomst under livet. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) (2014) På tal om kvinnor och män hade 61 procent av kvinnorna och 15 procent av männen garantipension Garantipension utbetalades 2015 med högst kronor per månad för en ensamstående. Det högsta bostadstillägget som kunde utgå var kronor. Många äldre, särskilt kvinnor, har med andra ord en så låg inkomst att en flytt till en nyproducerad lägenhet inte framstår som ett realistiskt alternativ. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) Underskott på bostäder för äldre I bostadsmarknadsenkäten bedömer kommunerna utbudet av särskilt boende för äldre. Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Åtta av länets kommuner bedömer att utbudet av särskilt boende för äldre är i obalans genom underskott på bostäder. Det är en ökning från föregående år då fyra kommuner gjorde bedömning om underskott. 54

55 Planeringsförutsättningar Bostäder för äldre Inom det regionala samverkansrådet för bostadsplaneringsförsörjning mellan Region Örebro län och länets kommuner togs under 2016 ett planeringsunderlag fram i syfte att stödja kommunerna i deras planering av bostäder för äldre fram till 2030 med fokus på särskilt boende/vård och omsorgsboende. Slutsatser i rapporten anger att efterfrågan på bostäder till äldre, och i synnerhet vård- och omsorgsboende, kommer att öka kraftigt de närmaste 15 åren. Alla länets kommuner bedöms ha behov av nybyggnation av platser på vård- och omsorgsboende fram till Beräkningar visar ett behov av drygt vårdplatser totalt i Örebro län, vilket innebär en nettoutökning på ca platser (utifrån befintliga volymer årsskiftet 2015/2016). Allra störst behov av volymökning har kommunerna Askersund, Kumla och Nora som skulle behöva öka kapaciteten med procent från befintlig volym till år Förutom behov av nettoökning av antalet vårdboendeplatser har flera kommuner i länet äldre vårdboendeanläggningar som inte betraktas som ändamålsenliga och effektiva och som därmed behöver byggas om eller ersättas. Den stora behovsökningen av vårdboendeplatser beräknas efter år Men redan nu behöver planeringsprocessen kring behovet av vårdboende påbörjas eftersom en nybyggnadsprocess från idé till färdigställande av nytt vårdboende normalt är tidsmässigt lång. (Region Örebro län, 2016) Bostadsmarknadsenkäten ger indikationer på att det kommer att byggas särskilt boende för äldre i sex kommuner år , totalt ca 434 lägenheter. I Örebro, Kumla och Askersunds kommuner bedöms ett hundratal boenden påbörjas under de två åren. Åtta av länets kommuner bedömer att behovet av särskilda boendeformer för äldre kommer vara täckt inom två år. Inom fem år bedömer 11 kommuner att behovet är täckt. Lindesbergs kommun gör bedömningen att underskottet av boenden är för stort och byggtakten för låg för att hinna täcka det ökade behovet även inom fem år. Seniorbostäder, bostäder för medelålders och äldre som inte förutsätter biståndsbeslut enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen, finns i nio av länets kommuner enligt bostadsmarknadsenkäten. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet och trygghet. Totalt finns sådana boenden i länet enligt BME år 2016, övervägande i Örebro kommun. I sju kommuner saknas vakanta seniorbostäder den 1 januari 2016, två kommuner anger att det finns lediga boenden, men i en liten del av beståndet. Två kommuner, Örebro och Lekeberg kommun, har planer att påbörja byggnation av seniorbostäder under år i form av bostadsrätter, totalt ca 60 lägenheter. Trygghetsbostäder finns i fyra av länets kommuner, Laxå, Hällefors, Örebro och Kumla kommun. Totalt finns 308 sådana bostäder i länet. Trygghetsbostäder definieras i bostadsmarknadsenkäten som en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och trygghet. För att flytta in i en trygghetsbostad behövs inget biståndsbeslut 55

56 enligt socialtjänstlagen. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet, även om trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensamma nämnare för många. Med trygghetsbostäder menas i enkäten trygghetsbostäder som tillkommit både med och utan investeringsstöd. Fyra kommuner bedömer att Trygghetsbostäder kommer påbörjas under 2017, totalt ca 148 lägenheter. Merparten av dessa bostäder planeras i Karlskoga kommun och Lindesbergs kommun. Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning Kommunerna har ansvar för att det finns bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. De flesta personer som har funktionsnedsättningar bor i det vanliga bostadsbeståndet. Brister i tillgänglighet drabbar på skilda sätt personer med olika funktionsnedsättningar. Med funktionsnedsättningen följer också ofta en sämre ekonomi vilket kan göra det svårt att flytta till en bostad som motsvarar behoven. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller 5 kap. 7 socialtjänstlagen. Fem av länets kommuner bedömer att det vid årsskiftet finns underskott på särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning medan sex kommuner bedömer att läget är i balans för denna grupp. Fem kommuner i länet bedömer att arbete kommer att påbörjas med bostäder för personer med funktionsnedsättning genom nybyggnad eller ändring av byggnad under åren Totalt bedöms 64 sådana bostäder påbörjas under de två åren. Åtta kommuner bedömer att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara uppfyllt om 2 och 5 år. 56

57 Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad Kommunerna har det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. En ökad bostadsbrist gör att allt fler har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Hemlöshet är både en socialpolitisk och bostadspolitiskt angelägenhet. Orsaken till att ett hushåll inte kan få ett förstahandskontrakt på en bostad kan vara låga inkomster, brist på referenser, avsaknad av tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar, hyresskulder, missbruksproblem eller tidigare störningar. Förankringen på arbetsmarknaden är av central betydelse. Den som saknar fast anställning bedöms hårdare såväl som blivande hyresgäst som vid en kreditprövning inför ett husköp. Eftersom en del hyresvärdar inte godkänner försörjningsstöd som inkomst utestängs många personer från den ordinarie bostadsmarknaden. Hemlöshet Hemlöshet är ett samlingsbegrepp för ett antal situationer som personer kan befinna sig i kort eller lång tid. Socialstyrelsen har definierat fyra situationer som Boverket utgår ifrån i bostadsmarknadsenkäten: Akut hemlöshet, exempel härbärge och kvinnojour Boende på institutioner och i kategoriboenden Långsiktig boendelösning, exempelvis att hyra i andra hand av socialtjänsten. Eget ordnat kortsiktigt boende. Mer information om hemlöshet finns på Socialstyrelsens webbplats (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) Kommunens arbete för att motverka hemlöshet I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på hur kommunen arbetar med personer som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad. Kommunen svarar även på hur man arbetar för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Nedan görs en sammanställning av svaren. 57

58 I årets bostadsmarknadsenkät svarar nio kommuner att de hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. 19 Åtta kommuner anger i enkäten att det totalt finns 395 andrahandslägenheter med särskilda villkor den 1 januari Örebro kommun uppger att 142 lägenheter finnas i kommunen 20. I Örebro kommun finns utöver dessa lägenheter 43 bostadsrätter som nyttjas för avsedd målgrupp. Näst störst antal bostäder har Karlskoga kommun där det finns 120 lägenheter. En majoritet av samtliga andrahandslägenheter med särskilda villkor är hyresrätter, 348 bostäder. I Degerfors kommun utgörs bostäderna av bostadsrätter. I Kumla kommun finns 14 utslussningslägenheter och jourlägenheter. I fyra kommuner med andrahandslägenheter med särskilda villkor är målsättningen alltid att hushållen så småningom ska ta över hyreskontraktet och bo kvar utan tillsyn och utan särskilda villkor eller regler. Övriga fyra kommuner anger detta i vissa fall. Hälften av länets kommuner direktäger 21 bostäder t.ex. i form av bostadsrätter eller småhus. Totalt finns ca 374 sådana bostäder i länet. I Ljusnarsberg finns 301 direktägda bostäder. (Eftersom det allmännyttiga bostadsbeståndet ligger direkt under kommunstyrelsen så ägs hela allmännyttan av kommunen. Bostäderna är dock inte öronmärkta för särskilda grupper med undantag för ett seniorboende.) 43 direktägda bostäder finns i Örebro kommun. I Karlskoga finns 24 bostäder som i form av bostadsrätter och som tidigare användes i socialt syfte. Bostäderna hyrs ut som vanligt boende och kommer avvecklas/säljas. 19 I vissa kommuner kallas det sociala hyreskontrakt, i andra kommuner kallas det träningslägenheter, övergångsbostäder, provboende eller något annat. Det gemensamma är att personen som bor i lägenheten inte har fullt besittningsskydd och att boendet är förenat med särskilda villkor eller regler och vanligen någon form av tillsyn från socialtjänstens sida. Härbärgen och jourlägenheter som är avsedda för tillfällig övernattning räknas inte hit. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 20 Statistiken skiljer sig mycket åt från förra årets uppgifter. Då hade kommunen även räknat med alla gruppbostäder, vilket per definition inte är övergångsbostäder. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 21 Med "direktägda bostäder" avses i BME 2017 bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag utan som kommunen förvärvat direkt (med användande av det kommunala organisationsnumret). (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2017, 2017) 58

59 Ingen av länets kommuner har under år 2016 köpt in enskilda hyresfastigheter, bostadsrätter eller småhus för att tillgodose behovet av bostäder för personer som kommunen har särskilt ansvar för. Sju kommuner har ett regelbundet samarbete mellan kommunen och privata hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Sju kommuner har även ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsbolaget. Tre kommuner, Ljusnarsberg, Kumla och Askersunds kommun, arbetar med hyresgarantier för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Sju kommuner arbetar med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, t.ex. med rådgivning eller särskilda insatser. Fyra kommuner uppger att de arbetar med överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som inkomst. Tre kommuner arbetar dessutom med privata fastighetsägare på motsvarande sätt. Örebro kommun arbetar med Bostad först, vilket innebär att en person först erbjuds en permanent bostad, därefter stöd på egna villkor. I Karlskoga kommun arbetar man med trepartsavtal där socialförvaltningen är tredje part. Kommunala bostadsbolaget är med några få undantag hyresvärd i alla dessa avtal. Eftersom bolaget stramat upp regler för vilka som får ett förstahandskontrakt har antalet trepartsavtal fördubblats på tre år. Anvisade nyanlända får alltid trepartskontrakt först. Avhysningar/vräkningar i länet Kommunernas vräkningsförebyggande arbete är en viktig del för att motverka hemlöshet. Personer som blir vräkta har ofta mycket svårt att komma tillbaka på den ordinarie bostadsmarknaden. Den största orsaken till vräkning beror på utebliven hyra. De som löper störst risk att vräkas är personer med små inkomster, svaga nätverk och som lever i social utsatthet. Enligt Kronofogdens statistik gjordes under år 2016 totalt 317 registrerade ansökningar om avhysning i länet. Av dessa gick knappt 19 procent vidare till en verkställd vräkning vilket motsvarar 59 avhysningar. Detta är ett något lägre antal jämfört med år 2015 då 79 avhysningar verkställdes. Högst antal vräkningar genomfördes i Örebro kommun där 19 stycken avhysningar verkställdes, vilket motsvarar 32 procent av länets avhysningar. Kommunen hade samtidigt 206 registrerade ansökningar om avhysning. I Karlskoga kommun utfördes 12 vräkningar, motsvarande 20 procent av länets avhysningar. I Askersund och Degerfors verkställdes inte några avhysningar 59

60 under år Ansökningar om avhysning gjordes i samtliga länets kommuner. (Kronofogden, 2017) Enligt kronofogdens statistik berördes totalt 3 barn av verkställda avhysningar i länet år 2016 vilket är en minskning från år 2015 då antalet berörda barn var 29 stycken. (Kronofogden, 2017) 60

61 Verktyg för bostadsförsörjning - kommunernas strategiska arbete Förutsättningarna för länets kommuner att planera för bostadsförsörjningen ser sammantaget olika ut. Därmed varierar även kommunens insatser och åtgärder för att möta de behov som finns i kommunerna. Det finns olika verktyg som kommunerna kan använda för att påverka och bidra till nybyggnation av bostäder och skapa förutsättningar för god bostadsförsörjning. I detta kapitel görs en beskrivning av några av dessa verktyg och hur länets kommuner använder dem. Kommunernas bostadsförsörjning Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anger att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Ansvaret innebär olika insatser för att skapa balans mellan behov och efterfrågan på bostäder och att grupper inte utestängs från bostadsmarknaden. Det finns många olika strukturella förhållanden som påverkar vilka utmaningar som kommunerna ställs inför i planeringen för bostadsförsörjningen. Behoven av bostäder ska också tillgodoses på en marknad, bostadsmarknaden. En rad ekonomiska faktorer styr marknaden och påverkar byggandet. Bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan kommuner i länet. I flera kommuner saknas marknadsförutsättningar för större nyproduktion av bostäder. De bostäder som har byggts svarar inte heller mot allas behov. Hyror och avgifter för de nybyggda husen blir ofta för höga för hushåll med svag betalningsförmåga. Sammantaget har det lett till en ökande obalans mellan utbud och efterfrågan och att allt fler har svårt att få en bostad. Kommunernas arbete med att varje år svara på bostadsmarknadsenkäten kan ses som en del av kommunernas arbete med boendefrågor. Enkätens frågor aktualiserar årligen många av de frågor som behöver tas fram som underlag vid kommunernas boendeplanering. Den engagerar också tjänstemän inom olika förvaltningar som genom enkäten tillsammans bidrar till ett bra kunskapsunderlag som grund för fortsatt planering. 61

62 Bild: Verktyg för bostadsförsörjning, Länsstyrelserna Riktlinjer för bostadsförsörjning Varje kommun ska, enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Riktlinjerna ska, enligt 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, innehålla minst följande uppgifter: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. 62

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2016 Publ nr: 2016:29 Titel Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016 Publikationsnummer: 2016:29 Diarienummer: 405-3737-2016 Utgivare:

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist

Läs mer

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, tisdagen den 29 september 2015 kl.11.00 i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016)

Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016) Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016) Kommuner I kommunen som helhet Ev. förändr - bedömn. fg år På

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn Svarsjournal Publikationsnamn BME 216 Namn Svalövs kommun Datum 216-2-1 9:34:59 1. Handläggaruppgifter - Namn Fredrik Johansson 1. Handläggaruppgifter - E-post fredrik.johansson@svalov.se 1. Handläggaruppgifter

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017 Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017-2025 Avstämning befolkningsprognos 2016 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2017 Metod Resultat befolkningsprognos 2017 Resonemang Sammanfattning 1 Avstämning

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9 Bostadsmarknaden 2011-2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2011 Titel: Bostadsmarknaden 2011 2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2016 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Samuel Borges, Mostphotos 2 Förord

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Meddelande nr 2016:21 Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2016 2 Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2016 MEDDELANDE NR 2016:21 3 Meddelande nr 2016:21 Referens Kontaktperson Webbplats Fotografier Niklas

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden Boverket Bostadsmarknaden 2010 2011 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Bostadsmarknaden 2010 2011 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2010 Boverket maj 2010 Titel: Bostadsmarknaden

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Rapport 2017:5. Bostadsmarknaden i Södermanlands län år 2017

Rapport 2017:5. Bostadsmarknaden i Södermanlands län år 2017 Rapport 2017:5 Bostadsmarknaden i Södermanlands län år 2017 2 Denna rapport vänder sig till länets kommuner samt alla andra aktörer som intresserar sig för bostadsmarknadens utveckling i ett regionalt

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Västmanlands län. Juni :11

Bostadsmarknadsanalys Västmanlands län. Juni :11 Bostadsmarknadsanalys 2016 Västmanlands län Juni 2016 2016:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2016 Västmanlands län Juni 2016 Författare: Ulrika Nilsson, Simon Bölling, Elenor Sibborn Projektgrupp: Ulrika

Läs mer

AVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING. Bostadsmarknadsanalys Västmanland. Juni :05

AVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING. Bostadsmarknadsanalys Västmanland. Juni :05 AVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Bostadsmarknadsanalys 2017 Västmanland Juni 2017 2017:05 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2017 Författare: Victor Zakrisson Projektgrupp: Victor Zakrisson, Pamela Knutsson,

Läs mer

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Umeås bostadsbestånd Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Umeås bostadsbestånd 3 Bostadsbeståndet i Umeå kommun hustyper

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

Rapport 2016:8. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016

Rapport 2016:8. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016 Rapport 2016:8 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna rapport

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län Rapport 2011:16 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2011-2012 Rapportnummer: 2011:16 Diarienummer: 405-15-11 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen i

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2016-2025 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste fyra åren har befolkningen ökat med ungefär 950 personer, en årlig ökning på drygt 230 personer. Vetlanda

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik Bostadsbyggnadsplaner 2016-2030, komplicerad rapportering och statistik Konstantin Kalinichenko Rein Billström Enheten för byggande, bostäder och fastigheter Bostadsbyggnadsplaner: översikt Bostadsbyggnadsplaner

Läs mer

Företagsamheten 2017 Örebro län

Företagsamheten 2017 Örebro län Företagsamheten 2017 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

Rapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11

Rapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2012-2013 Rapportnummer: 2012:4 Diarienummer: 405-7768-11 Ytterligare ex. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen Västernorrland Samhällsplanering

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-02-19 Befolkningsförändringar under år 2014 Befolkningsförändringar under år 2014 Författare: Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2016

Bostadsmarknadsanalys 2016 Rapport Diarienummer 405-5994-2016 Bostadsmarknadsanalys 2016 Västerbottens län Förord På uppdrag av regeringen analyserar Länsstyrelsen årligen utvecklingen på bostadsmarknaden i länet enligt förordningen

Läs mer

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016 FAKTA uppdaterad senast 22 april 216 Befolkningsprognos 216-225 Befolkning 215 och prognos 225 1+ år 9 år 8 år 7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år år 8 6 4 2 2 4 6 8 215 Kvinnor 215 Män 225 Män 225 Kvinnor

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Befolkningsprognos Malmö

Befolkningsprognos Malmö Rapport Befolkningsprognos Malmö 2013-2018 Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: Malmö stadskontor, Avdelningen för samhällsplanering Maria Kronogård maria.kronogard@malmo.se eller 040-34 17

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

Hushåll och bostäder

Hushåll och bostäder Hushåll och bostäder Så ligger till! Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 8 16 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Översikt 3 Bostadsbeståndet 4 Andel bostäder efter hustyp 4 Andel

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Sammanställning av kommunernas svar BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2014 Sammanställningen finns på: www.lansstyrelsen.se/sodermanland/publikationer Sammanställningen kan även beställas från:

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun Övergripande planering Befolkningsprognos Umeå kommun 214 223 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 4 214 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Prognos för hela kommunen 4 3 Prognos

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun Befolkningsprognos Va xjo kommun 2015-2023 Avstämning befolkningsprognos 2014 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2015 Metod Resultat befolkningsprognos 2015 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna

Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna Nyanländas bosättning och mottagande i kommunerna Ylva Johansson, arbetsmarknadsoch etableringsminister 30 november 2016 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov Jan

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2005-2006 Sammanställning av 2005 års bostadsmarknadsenkät i Västernorrlands län. Beställning och information: Ulla Ullstein telefon 0611-34

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta Äldres boende 214 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ.nr

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ.nr Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ.nr. 2011-24 Omslagsbild: Örebro kommun Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning

Läs mer

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2016 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 216 216-5-26 1(17) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 216 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer