Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Transkript

1 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24

2 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24 Utgivare: Länsstyrelsen Örebro län Författare: Maria Lindström och Lena Lundkvist Länsstyrelsen Örebro län Layout: Länsstyrelsen Örebro län Foton omslag: Mostphotos Övriga foton: Mostphotos Diarienummer:

3

4 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 5 2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Mäklarstatistik Vad händer med allmännyttan? Diskussion Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? Hur utvecklas befolkningen - och hushållen? Hur ser flyttmönstren ut? Diskussion Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? Arbetsmarknadsutsikter Diskussion Finns det bostäder för alla? Hemlöshet Bostad först Åtgärder för att motverka hemlöshet Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Diskussion Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågor? Hur arbetar Länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? Diskussion Källförteckning Tryckta och elektroniska källor Fotografier och tabeller 46 4

5 1. Sammanfattning och slutsatser I Örebro län färdigställdes totalt stycken lägenheter i småhus och flerfamiljshus under år I tio av länets totalt 12 kommuner färdigställdes bostäder under året. Liksom tidigare år är det den största kommunen Örebro som år 2014 dominerar när det gäller nyproduktion av lägenheter i länet. Örebro stod för 85 procent av nyproduktionen i länet under Kumla och Askersunds kommuner stod för 4 procent vardera av länets nyproduktion. Bostadsutbudet i Örebro län har totalt sett ökat i jämförelse med tidigare år. Samtidigt bedömer fler kommuner att det råder underskott på bostäder. Av länets 12 kommuner anger sju att det i kommunen som helhet råder ett underskott på bostäder. Av länets befolkning bor ca 80 procent i kommuner med underskott på bostäder i kommunen som helhet. Åtta kommuner anger att de har underskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden. Tio kommuner bedömer att det behövs fler bostäder under de kommande fem åren, samtliga ser ett behov av hyresrättslägenheter. Sju av kommunerna har underskott på bostäder för ungdomar, beroende på brist på små och billiga bostäder. Tre av dessa har även underskott på studentbostäder. Majoriteten av länets kommuner har balans på bostadsmarknaden för särskilda boendeformer för äldre. Folkmängden i länet har ökat med invånare till invånare år Örebro kommuns befolkningstillväxt motsvarar drygt 73 % av länets befolkningsökning. Endast Hällefors kommun och Nora kommun visar på en minskad folkmängd. Befolkningstillväxten i länet kan främst förklaras av ett positivt flyttningsnetto från utlandet. Fördelningen mellan olika åldersgrupper i länet år 2014 var totalt sett ungefär den samma som år 2009 och framåt. Andelen personer i 0-17 år i stort sett oförändrad medan andelen personer har fortsatt att minska något de senaste åren. Andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka i länet. Tio av länets kommuner har en överenskommelse med Länsstyrelsen angående flyktingmottagande år Alla kommuner utom en tog emot fler flyktingar än överenskommet år Nio kommuner har ett underskott på bostäder för nyanlända. Åtta kommuner har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. De största utmaningarna för bostadsmarknaden i Örebro län är fortfarande: att andelen personer över 65 år ökar att det är stor inflyttning från utlandet att det råder brist på hyresrättslägenheter. Samtliga utmaningar för bostadsmarknaden ställer krav på kommunernas bostadsförsörjning, kapacitet och beredskap. Sammantaget ställer detta krav på en god framförhållning i kommunerna för att kunna möta de behov och den efterfrågan som finns och som kommer att finnas på bostadsmarknaden framöver. 5

6 2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? I bostadsmarknadsenkäten har kommunerna gjort en bedömning av läget på bostadsmarknaden. Kommunerna tar bland annat ställning till frågor om det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden och vilka upplåtelseformer som behöver tillkomma. Balans eller obalans på bostadsmarknaden I samband med 2015 års bostadsmarknadsenkät omformulerades frågan om läget på bostadsmarknaden för att den bättre skulle spegla situationen i respektive kommun. Fram till år 2013 besvarade kommunerna frågan om de ansåg sig ha brist, balans eller ett överskott på bostäder. Från och med 2015 års enkät bedömer istället kommunerna om det råder balans eller obalans på respektive kommuns lokala bostadsmarknad 1. Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. För att det ska råda balans på en bostadsmarknad ska bostadsbeståndet möta efterfrågan och behovet inom kommunen. En bostadsmarknad i obalans kännetecknas av att det finns ett underskott eller ett överskott av bostäder. För att bättre avspegla marknaden skiljer frågorna på situationen i kommunens centralort och i övriga delar, samt i kommunen som helhet. Bedömningen av läget på bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan länets 12 kommuner. Inom kommunerna skiljer sig ofta bedömningarna om det gäller kommunen som helhet, kommunens centralorter/innerstaden och övriga kommundelar. För att få en förståelse av vad som har hänt på bostadsmarknaden de senaste åren redovisas och jämförs nedan resultatet från bostadsmarknadsenkäterna i januari år I kommunen som helhet Sju av länets kommuner bedömer i januari 2015 att det i kommunen som helhet råder obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder. Lekeberg, Hallsberg, Kumla, Nora och Lindesbergs kommun har angett brist varje år under perioden Askersunds kommun har under perioden angett att bostadsmarknaden totalt i kommunen varit i balans, men i januari 2015 bedömdes att det är underskott på bostäder. Två av länets kommuner, Ljusnarsberg och Laxå, bedömer att de har överskott på bostäder totalt i kommunen, vilket kommunerna har angett varje år I båda kommunerna bedöms balans i centralort men överskott i övriga kommundelar. Degerfors kommun, som tidigare år bedömt ha ett överskott av bostäder totalt sett, bedömer i januari 2015 att läget på bostadsmarknaden är under balans, fortfarande anges dock överskott i övriga kommundelar. Tre av länets kommuner bedömer i januari 2015 att det i kommunen som helhet råder balans på bostäder. 1 Begreppen balans och obalans: Balans innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. Källa BME

7 Kommun Lekeberg Brist Brist Brist Brist Underskott Laxå Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hallsberg Brist Brist Brist Brist Underskott Degerfors Överskott Överskott Överskott Överskott Balans Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Örebro Balans Balans Balans Brist Underskott Kumla Brist Brist Brist Brist Underskott Askersund Balans Balans Balans Balans Underskott Karlskoga Överskott Överskott Balans Balans Balans Nora Brist Brist Brist Brist Underskott Lindesberg Brist Brist Brist Brist Underskott Tabell 1. Bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet 2 Centralorterna/innerstaden Ingen av länets kommuner bedömer i januari år 2015 att det finns ett överskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden vilket är en förändring jämfört med tidigare år. Åtta av länets kommuner bedömer att de har underskott på lägenheter i centralorterna/innerstaden, vilket är en kommun fler än tidigare år. Fem av dessa kommuner har angett brist på bostäder under samtliga år Laxå kommun och Degerfors kommun som tidigare uppgett ett överskott bedömer i januari 2015 att det råder balans på bostadsmarknaden. Kommun Lekeberg Brist Brist Brist Brist Underskott Laxå Överskott Överskott Överskott Överskott Balans Hallsberg Brist Brist Brist Brist Underskott Degerfors Balans Överskott Överskott Överskott Balans Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Balans Balans Överskott Balans Balans Örebro Balans Balans Brist Brist Underskott Kumla Brist Brist Brist Brist Underskott Askersund Brist Brist Balans Balans Underskott Karlskoga Överskott Överskott Brist Brist Underskott Nora Brist Brist Brist Brist Underskott Lindesberg Brist Brist Brist Brist Underskott Tabell 2. Bostadsmarknadsläget i centralorterna/innerstaden 3 Övriga kommundelar Majoriteten av kommunerna bedömer i januari år 2015 att de har balans på lägenheter i övriga kommundelar, vilket majoriteten av länets kommuner har angett de senaste fem åren. Hallsberg och Nora kommun som år 2013 bedömde att bostadsmarknaden var i balans i övriga kommundelar anger i årets bostadsmarknadsenkät att det finns ett underskott på lägenheter. 2 Bostadsmarknadsenkäter Bostadsmarknadsenkäter

8 Kommun Lekeberg Balans Balans Balans Balans Balans Laxå Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hallsberg Balans Brist Brist Balans Underskott Degerfors Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Hällefors Balans Balans Balans Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Överskott Överskott Örebro Balans Balans Balans Balans Balans Kumla Balans Balans Balans Balans Balans Askersund Balans Balans Balans Balans Balans Karlskoga Balans Balans Balans Balans Balans Nora Balans Balans Balans Balans Underskott Lindesberg Överskott Balans Brist Balans Balans Tabell 3. Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar 4 Läget på bostadsmarknaden för olika grupper I bostadsmarknadsenkäten har kommunerna gjort en bedömning av läget på bostadsmarknaden för grupperna ungdomar 5, studenter samt nyanlända 6. Kommunerna gör även en bedömning av utbudet av särskilt boende för äldre 7 och personer med funktionsnedsättning. En klar majoritet, nio kommuner i länet, bedömer att läget för nyanlända på bostadsmarknaden är i obalans på grund av underskott på bostäder. En majoritet ser även en brist på bostadsmarknaden för ungdomar. I Örebro kommun bedöms ett underskott på bostäder för alla grupper i motsats till Degerfors där bostadsmarknaden bedöms vara i balans. I avsnitt 5.2 samt 5.3 finns en längre beskrivning av bostadssituationen för olika grupper. 4 Bostadsmarknadsenkäter Ungdomar år 6 En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. 7 Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. 8

9 Kommun Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre Personer med funktionsnedsättning Lekeberg Underskott Underskott Underskott Balans Underskott Laxå Underskott Balans Balans Balans Balans Hallsberg Underskott Balans Underskott Underskott Underskott Degerfors Balans Balans Balans Balans Balans Hällefors Balans Balans Underskott Balans Balans Ljusnarsberg Överskott Balans Örebro Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott Kumla Underskott Balans Underskott Underskott Balans Askersund Underskott Underskott Underskott Balans Balans Karlskoga Underskott Balans Underskott Balans Balans Nora Balans Balans Underskott Balans Balans Lindesberg - - Underskott Underskott Underskott Tabell 4. Bostadsmarknadsläget för olika grupper januari Beskrivning av bostadsmarknadsläget i kommunen I Bostadsmarknadsenkäten kan respektive kommun beskriva bostadsmarknadsläget i kommunen närmare. Laxå Sedan 2013 har Laxå kommuns befolkning ökat, främst genom invandring, men också en avstannande utflyttning. Detta gäller främst centralorten. Hallsberg Det finns ett underskott/överskott på vissa bostadsformer i kommunen. I de mindre tätorterna saknas i vissa fall markbostäder (flerbostadshus) samtidigt som tomter står obebodda/obebyggda på andra delar av kommunen. I Sköllersta planeras flerbostadshus som komplement till befintlig bebyggelse medan det i centralorten Hallsberg byggs fler lägenheter som det funnits få av de senaste åren. Degerfors Överskott i Svartå och Åtorp och balans i centrum. Hällefors Statens Bostadsomvandling har nyligen avslutat sitt åtagande att skapa balans på bostadsmarknaden genom att riva några fastigheter. Däremot kan det inom en fem års period bli tal om ett nytt överskott som då kommer resultera i nya rivningar. Örebro Visst underskott i centralorten. Utbyggnadstakten har inte följt efterfrågan de senaste åren, men det finns många byggprojekt som pågår eller som ligger i startgroparna, så gissningsvis når vi balans inom några år. För gruppen studenter upplever vi visst underskott på bostäder men vi tror att balans uppnås de närmsta åren. Askersund Det finns en brist på hyreslägenheter i centralorten som begränsar möjligheten för flyktingar att bosätta sig. Lägenheter finns i viss utsträckning på andra mindre orter inom kommunen. Karlskoga I centrala Karlskoga har det under lång tid varit underskott på bostäder, särskilt lägenheter med hög tillgänglighet. Första nybyggnaden av flerbostadshus (44 lgh) på ca 20 år med inflyttningsår 2014 fylldes omgående, trots avsevärt högre hyresnivå. Underskottet i centrum kvarstår dock. Från år 2012 har överskottet på lägenheter i övriga Karlskoga minskat snabbt hos det kommunala bostadsbolaget KarlskogaHem. Nu råder balans eller underskott även utanför centrala Karlskoga. Privata hyresvärdar har haft balans eller underskott under lång tid (ca 10 år eller mera). Ökad invandring, underskott på lägenheter i Örebro samt ändrade lånevillkor som gör att färre kan köpa villa/brf bedöms vara orsakerna. Nora Framför allt i centralorten råder det brist på hyreslägenheter sedan lång tid. I synnerhet gäller detta för gruppen seniorer +70 år. Bristen innebär även att kommunen har svårigheter att leva upp till avtalet med Migrationsverket om kommunplacerade flyktingar. 8 Bostadsmarknadsenkäter

10 Behov av ytterligare bostäder Tio av länets tolv kommuner bedömer att det kommer att behövas fler bostäder under de kommande fem åren. Degerfors kommun och Ljusnarsberg kommun anger att det inte finns något behov av ytterligare bostäder. Av de tio kommunerna som ser ett behov av lägenheter bedömer samtliga en brist på hyresrättslägenheter. En majoritet av kommunerna ser även en brist på bostadsrätter och äganderättslägenheter. I Hällefors bedöms ett behov av fler stora lägenheter på grund av ökad asylinvandring med stora familjer. Örebro kommun ser ett behov av alla storlekar för att bidra till blandade storlekar i beståndet. I Askersunds kommun byggs hyresrätter för nya på bostadsmarknaden, ungdomar och flyktingar. I kommunen finns mark och intressenter för byggnation av bostadsrätter i attraktiva lägen samt ett utbud av attraktiva tomter för byggnation av småhus. Hallsbergs kommun upplever till skillnad från tidigare behov/efterfrågan på bostadsrätter i kommunen. Historiskt har det varit hyresrätter och villor (äganderätt) som efterfrågats i kommunen Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Tabell 5. Antal kommuner som bedömer behov av viss typ av lägenhet under kommande fem år Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer årligen statistik för bostadsbeståndet med uppgifter om antalet lägenheter fördelat på flerbostadshus och småhus samt upplåtelseform. För att få en förståelse av vad som har hänt med bostadsutbudet de senaste åren redovisas och jämförs nedan statistik från SCB, för åren Bostadsutbudet i Örebro län har totalt sett ökat med 874 bostäder år 2014 i jämförelse med år 2013, jämfört med år 2011 har antalet bostäder ökat med stycken. Det skiljer sig åt mellan kommunerna i länet med avseende på vilka hustyper som bostadsbeståndet utgörs av. Fördelningen mellan olika hustyper visar att det totalt i länet fanns lägenheter, fördelat på lägenheter i flerbostadshus och lägenheter i småhus och specialbostäder 10 år Sammanlagt fanns det därmed något fler lägenheter i flerbostadshus än småhus år Samtidigt bestod år 2014 bostadsutbudet i tio av länets kommuner övervägande av lägenheter i småhus. Det är bara två kommuner, Örebro kommun och Karlskoga som har ett bostadsutbud som övervägande består av lägenheter i flerbostadshus. I Örebro kommun finns fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. I Karlskoga kommun finns 163 fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. Observera att i statistiken från och med år 2013 särredovisas specialbostäder. Specialbostäder omfattar bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 9 Bostadsmarknadsenkäter Specialbostäder omfattar bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. 10

11 Flerbostadshus Småhus Totalt Flerbostadshus Småhus Totalt Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 6a. Antal lägenheter efter hustyp år Flerbostadshubostädehubostäder Småhus Special- Totalt* Flerbostads- Småhus Special- Totalt* Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 6b. Antal lägenheter efter hustyp år SCB statistikdatabas 12 SCB statistikdatabas 11

12 Drygt 90 procent av lägenheterna i småhus i länet är äganderätter. Av lägenheterna i flerbostadshus är 76 procent hyresrätt och nästan 24 procent bostadsrätter. Hustyp Upplåtelseform småhus hyresrätt bostadsrätt äganderätt uppgift saknas Total flerbostadshus hyresrätt bostadsrätt äganderätt 0 0 uppgift saknas 0 25 Total övriga hus 13 hyresrätt bostadsrätt äganderätt 0 0 uppgift saknas 21 0 Total specialbostäder hyresrätt bostadsrätt äganderätt 0 0 uppgift saknas 83 0 Total Tabell 7. Antal lägenheter efter hustyp och upplåtelseform år Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Färdigställda lägenheter Totalt färdigställdes i länet 1200 lägenheter år Antalet färdigställda lägenheter i länet har ökat sedan Liksom tidigare år är det Örebro och Kumla kommun som dominerar när det gäller nyproduktion av lägenheter i länet. Även Karlskoga kommun har under 2014 färdigställt fler bostäder än tidigare år. Örebro kommun svarade år 2014 för 85 procent av antalet färdigställda lägenheter i länet som helhet medan Kumla och Karlskoga svarade för ca 4 procent vardera. Samtidigt färdigställdes inte några lägenheter i Laxå och Degerfors. I Hällefors och Ljusnarsberg färdigställdes 2 respektive 1 lägenhet under Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Källa SCB 14 SCB statistikdatabas 12

13 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 8. Antal färdigställda lägenheter år Majoriteten av de färdigställda lägenheterna uppfördes i flerbostadshus, 824 lägenheter i hela länet. Av dessa färdigställdes 721 stycken, drygt 87 procent, i Örebro kommun. I fyra kommuner färdigställdes endast lägenheter i småhus år Färdigställda lägenheter efter hustyp småhus flerbostadshus Diagram 2. Antal färdigställda lägenheter efter hustyp år SCB statistikdatabas 16 SCB statistikdatabas 13

14 Lekeberg 0 / 10 0 / 14 0 / / 6 Laxå 0 / 5 0 / 0 6 / 1 0 / 0 Hallsberg 0 / 3 20 / 4 0 / 6 18 / 8 Degerfors 6 / 5 0 / 3 0 / 3 0 / 0 Hällefors 0 / 1 0 / 0 0 / 0 0 / 2 Ljusnarsberg 0 / 0 0 / 0 0 / 0 0 / 1 Örebro 320 / / / / 299 Kumla 0 / / / / 30 Askersund 6 / 3 0 / 11 0 / 26 0 / 12 Karlskoga 0 / 1 0 / 6 6 / 5 45 / 2 Nora 4 / 4 0 / 4 0 / 8 0 / 10 Lindesberg 22 / 4 0 / 4 0 / 2 4 / 6 Örebro län 358 / / / / 376 Tabell 9. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus/småhus år Under år 2014 färdigställdes totalt 607 hyresrättslägenheter, 311 bostadsrättslägenheter och 282 äganderättslägenheter i länet. Hyresrätter färdigställdes i sju av länets kommuner, medan bostadsrätter endast färdigställdes i Örebro kommun och Askersunds kommun. Äganderätter färdigställdes i tio av länets kommuner, dvs. i samtliga kommuner som färdigställde lägenheter under Färdigställda lägenheter efter upplåtelseform Äganderätt 800 Bostadsrätt Hyresrätt Diagram 3. Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform år SCB statistikdatabas 18 SCB statistikdatabas 14

15 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Tot Tot Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 10. Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform år Tot Rivning av lägenheter Under åren revs 157 lägenheter i flerbostadshus i länet. Karlskoga kommun har rivit det största antalet, följt av Hällefors, Degerfors, Örebro och Askersunds kommuner. Övriga kommuner i länet har inte rivit några lägenheter under perioden. Rivningsorsak Totalt Rivning p.g.a uthyrningssvårigheter Rivning av andra orsaker än uthyrningssvårigheter Totalt Tabell 11. Antal rivna lägenheter i flerbostadshus år Förväntad nyproduktion av bostäder I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om kommunens bedömning att påbörja bostäder i flerbostadshus respektive småhus genom nybyggnation eller ändring 21, hinder för ett ökat bostadsbyggande och indikationer på vad som är planerat att byggas under år 2015 och Enligt bostadsmarknadsenkäten är den förväntade nyproduktionen av bostäder i länet lägenheter år 2015 och den bedöms öka till lägenheter år 2016, vilket är ett högre antal än tidigare år. Majoriteten av länets kommuner bedömer att den förväntade nyproduktionen kommer att vara högre år 2015 och 2016 jämfört med de senaste åren. 19 SCB statistikdatabas 20 SCB statistikdatabas 21 Innefattar inte uppgifter om ungdomsbostäder, studentbostäder, äldrebostäder, seniorbostäder, trygghetsbostäder och bostäder för personer med funktionsnedsättning, frågor om dem kommer i BME om olika grupper. 15

16 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 12. Förväntad nyproduktion av antalet lägenheter år Antalet framtida projekt som förväntas påbörjas under år varierar mellan kommunerna, mellan huruvida de allmännyttiga bostadsbolagen förväntas att genomföra dem samt mellan olika hustyper och upplåtelseformer. Majoriteten av de bostäder som förväntas byggas i länet under år 2015 och 2016 finns i Örebro kommun. I Ljusnarsberg bedöms ingen nyproduktion ske under samma tid. Även Laxå kommun, Degerfors kommun samt Hällefors kommun förväntar sig låg nyproduktion. Totalt i länet förväntas i första hand lägenheter i flerbostadshus byggas under år , detta motsvarar ca 75 procent. Åtta av länets kommuner förväntar att antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus under är fler än antalet småhus. Lekeberg, Degerfors samt Hällefors kommun har en förväntad högre produktion av småhus under dessa år. Flerbostadshusen förväntas främst i form av hyresrättslägenheter men även bostadsrättslägenheter. Kommunerna bedömer att de allmännyttiga bostadsbolagen kommer att bygga 461hyresrätter år 2015 respektive 246 lägenheter år 2016, varav majoriteten av dessa kommer att byggas i Örebro, Kumla och Lindesbergs kommun. Antalet nyproduktion av hyresrätter av privata hyresvärdar bedöms till 267 lägenheter år 2015 respektive 426 lägenheter år År 2016 förväntas 30 kooperativa hyresrättslägenheter byggas i Lindesbergs kommun. Cirka 25 procent av det totala antalet bostäder som förväntas påbörjas under år är lägenheter i småhus. En majoritet av dessa är eget ägande. I Karlskoga bedöms minst hälften av de nya småhusen utgöra konvertering av fritidshus, med stöd av genomförd eller pågående planläggning med detta syfte. 22 Bostadsmarknadsenkäter

17 Bostäder i Bostäder i Totalt Bostäder i Bostäder Totalt Flerbostadshus småhus Flerbostadshus i småhus Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 13. Förväntad nyproduktion av antalet lägenheter i flerbostadshus respektive småhus år Om man jämför den förväntade nyproduktionen av lägenheter under åren 2011 till 2014 i respektive kommun samt i länet som helhet, med antalet färdigställda lägenheter, visar statistiken att det är svårt för kommunerna att uppskatta hur stor nyproduktionen av lägenheter förväntas bli. Vissa år uppskattas en större nyproduktion jämfört med utfallet av färdigställda lägenheter medan det andra år uppskattas lägre nyproduktion. Totalt för Örebro län förväntades en nyproduktion av lägenheter medan färdigställdes under åren Totalt Örebro län 805 / / / / / Tabell 14. Förväntad nyproduktion/antal färdigställda lägenheter år Förväntad nyproduktion av specialbostäder Vad gäller specialbostäder finns det indikationer på att det kommer att byggas särskilt boende för äldre i fyra kommuner år Både i Kumla och Örebro kommun bedöms stycken särskilt boende för äldre påbörjas under Två kommuner, Örebro och Hällefors kommun, har planer att påbörja byggnation av seniorbostäder under år I Kumla och Degerfors kommun bedöms arbete påbörjas med trygghetsbostäder under år Fem av länets kommuner bedömer att arbete kommer att påbörjas med särskilda bostäder för personer med funktionsnedsättning (enligt LSS eller SoL) genom nybyggnad eller ändring av byggnad under 2015 eller Örebro kommun bedömer att arbete kommer att påbörjas med särskilda studentbostäder under perioden I kommunen planeras cirka 300 studentbostäder tillkomma genom nyeller ombyggnad. 23 Bostadsmarknadsenkäter Bostadsmarknadsenkäter

18 Faktorer som förnärvarande begränsar bostadsbyggandet I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Alla kommuner har i årets enkät uppgett faktorer. De hinder som flera av kommunerna i länet uppger för ett ökat bostadsbyggande år 2015 är olika ekonomiska faktorer så som höga byggkostnader, höga produktionskostnader i förhållande till bostädernas marknadsvärde, finansiering, hårda lånevillkor samt att intresse från privata byggherrar saknas. Olika planeringsförutsättningar och planeringskrav/lagstiftning/riktlinjer uppges också som hinder för ett ökat bostadsbyggande av flera kommuner. De frågor som nämns är strandskydd, buller samt översvämningsrisk. 2.4 Mäklarstatistik Svensk Mäklarstatistik redovisar varje månad prisstatistiken för villor, fritidshus och bostadsrätter i Sverige. Statistiken är framtagen av SCB - Statistiska Centralbyrån, på uppdrag av Svensk Mäklarstatistik och baseras på cirka 80 procent av Sveriges bostadsaffärer som genomförts via fastighetsmäklare. Enligt de senaste mätningarna från Svensk Mäklarstatistik för juni månad år 2015 har priserna på villor i Sverige de senaste 3 månaderna stigit med 5 procent och bostadsrätterna med 6 procent. Detta kan jämföras med Örebro läns prisutveckling där priserna på både villor och bostadsrätter stigit med 5 procent. Årstakten i riket, dvs. ökningen de senaste 12 månaderna ligger på samma nivåer som föregående månad med +11 procent för villor och +12 procent på bostadsrätter. I Örebro län är årstakten +14 procent för villor och +30 procent på bostadsrätter. 2.5 Vad händer med allmännyttan? I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet. En kommun i Örebro län saknar ett allmännyttigt bostadsföretag. Allmännyttans bostäder i Ljusnarsbergs kommun har från och med 1 januari 2014 överförts till kommunen. Under år 2014 ökade det totala allmännyttiga beståndet i länet med 201 lägenheter. I fyra kommuner varken ökade eller minskade det totala allmännyttiga beståndet. I sex kommuner ökade det totala allmännyttiga beståndet under år I Karlskoga kommun minskade antalet lägenheter på grund av att lägenheter revs. Det finns skillnader mellan kommunerna med avseende på om allmännyttan planerar att sälja, har sålt eller köpt ytterligare lägenheter till sitt bostadsbestånd. Enligt bostadsmarknadsenkäten har ingen av länets tolv kommunerna planer på att minska allmännyttans bostadsbestånd genom försäljning av lägenheter Under år 2014 såldes 6 lägenheter i länet ur allmännyttans bostadsbestånd. Tre av dessa såldes i Örebro kommun och var lägenheter som byggts och hyrts ut med så kallad Hyrköpsmodell, dvs. hyresgästen har möjlighet att först hyra lägenheten i 2 år för att sedan köpa loss sin lägenhet mot en förutbestämd köpeskilling. Motiv till försäljning till övriga lägenheter, 3 lägenheter i Kumla kommun, var att göra det möjligt för fler att äga sin bostad. 18

19 Generellt sett har allmännyttan i länet under år 2014 enbart köpt ytterligare 1 lägenhet till sitt bostadsbestånd. I sju kommuner utökades under år 2014 antalet lägenheter i allmännyttan, med totalt 315 stycken, genom nyproduktion. Totalt sett har antalet lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd minskat kraftigt under perioden Enligt bostadsmarknadsenkäten fanns det i länet 197 lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet i januari år 2015, jämfört med 523 i januari år 2010 vilket är en minskning med 326 lägenheter. Minskningen har skett i samtliga kommuner i länet under femårsperioden. De största förändringarna har skett i Laxå, Karlskoga, Degerfors och Hallsbergs kommun, i vilka antalet lediga lägenheter har minskat kraftigt och mer än halverats Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 16. Antal lediga lägenheter i allmännyttan (januari år) 25 I länet finns totalt 197 outhyrda lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag 1 januari Askersunds kommun saknar outhyrda lägenheter. Laxå kommun uppger att outhyrda lägenheter är ett problem. I Hällefors kommun och Kumla kommun kan det under bli aktuellt att riva bostäder. Vad som är orsak till att uthyrningsbara lägenheter inte är uthyrda eller att lägenheter planeras rivas är bland annat bristande efterfråga, minskad befolkning, för stora renoveringsbehov och att fastigheterna är under reparation. 2.6 Diskussion Antalet bostäder har ökat i länet år 2014, samtidigt anger sju kommuner att de har ett underskott på lägenheter. Länet har en fortsatt befolkningsökning. I kommuner med underskott på lägenheter borde en stabil eller ökande folkmängd medföra ett ökat behov av nyproduktion. I de sju kommuner som uppgav att de totalt sett har underskott på bostäder beräknar samtliga nyproduktion av lägenheter. Under år 2014 färdigställdes lägenheter i dessa kommuner, majoriteten uppfördes i form av lägenheter i flerbostadshus. Även majoriteten, 76 procent, av 25 Bostadsmarknadsenkäter

20 de bostäder som förväntas påbörjas i samma kommuner under år är lägenheter i flerbostadshus. Tio av länets tolv kommuner bedömer att det behövs fler bostäder under de kommande fem åren. Degerfors kommun och Ljusnarsberg kommun anger att det inte finns något behov av ytterligare bostäder. Av de tio kommunerna som ser ett behov av lägenheter bedömer samtliga ett underskott på hyresrättslägenheter. En majoritet av kommunerna ser även ett underskott på bostadsrätter och äganderättslägenheter. Bostadsutbudet i länet består av totalt lägenheter fördelat på lägenheter i flerbostadshus, lägenheter i småhus och specialbostäder år Bostadsutbudet i tio av länets kommuner består övervägande av lägenheter i småhus. Bara i två kommuner, Örebro och Karlskoga, är antalet lägenheter i flerbostadshus fler än i småhus. Antalet färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus har ökat markant sedan Totalt färdigställdes lägenheter under Liksom tidigare år dominerar Örebro kommun och svarade för 85 procent av antalet färdigställda lägenheter. Kumla och Karlskoga svarade för ca 4 procent vardera. Ingen kommun har rapporterat rivning av lägenheter. Den förväntad nyprodukton av lägenheter är dubbelt så stor 2016 jämfört med år Majoriteten av dessa förväntas byggas i Örebro kommun. Totalt förväntas i första hand lägenheter i flerbostadshus byggas under , motsvarande ca 75 procent. Åtta kommuner förväntar att antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus är fler än i småhus. Tre kommuner har en högre förväntad produktion av småhus Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Förväntad nyproduktion av lägenheter Diagram 4. Förväntad nyproduktion av lägenheter samt färdigställda lägenheter Bostadsmarknadsenkäter (förväntad nyproduktion), SCB (färdigställda lägenheter) 20

21 3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 3.1 Hur utvecklas befolkningen - och hushållen? Befolkningsutvecklingen i Örebro län har under de senaste åren varit stark och folkmängden har ständigt ökat. Under början till mitten på 1990-talet hade länet en stark befolkningsutveckling, vilken bröts år Från år 1994 och fram till och med år 2001 fortsatte länet att förlora invånare, men denna trend vände och de senaste åren har länet haft en stark befolkningsutveckling. För att få en förståelse av hur befolkningsutvecklingen har sett ut de senaste åren redovisas och jämförs nedan statistik från SCB år Totalt sett har folkmängden i länet ökat med invånare under år 2014 till invånare. Befolkningstillväxten i länet kan till stora delar förklaras av ett positivt flyttningsnetto från utlandet på personer år Befolkningstillväxten förklaras även av ett fortsatt positivt födelsenetto. Från att länet har haft ett negativt födelsenetto sedan mitten på 1990-talet har det skett ett trendbrott. Under år 2014 föddes personer medan personer avled under samma tidsperiod, vilket ger ett positivt födelsenetto på 505 personer Folkmängd Folkökning Födda Döda Samtliga inflyttningar Samtliga utflyttningar Tabell 17. Folkmängd och förändringar för Örebro län år Örebro län under de senaste åren haft ett fortsatt negativt flyttningsnetto mot övriga Sverige, dvs. fler personer flyttar från Örebro län till övriga Sverige än antal personer som flyttar till länet. Flyttningsnettot mot övriga Sverige var år 2014 minus 561 personer i länet, vilket är en ökning av flyttningsnettot mot övriga Sverige jämfört med åren Övriga Sverige Utlandet Totalt Tabell 18. Flyttningsnetto för Örebro län år Örebro kommun visar år 2014 på en befolkningstillväxt med personer jämfört med folkmängden år 2013, vilket motsvarar drygt 73 % av länets befolkningsökning. Endast Hällefors kommun och Nora kommun visar på en något minskad folkmängd. Detta kan jämföras med åren då sex till åtta kommuner visade på sjunkande folkmängder. Övriga kommuner hade år 2014 en relativt stabil eller ökande folkmängd. 27 SCB statistikdatabas 28 SCB statistikdatabas 21

22 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 19. Antal invånare per kommun år Folkmängd i länet, andel per kommun år 2014 Askersund 4% Lindesberg Nora 8% 4% Karlskoga 10% Kumla 7% Lekeberg 3% Laxå 2% Hallsberg 5% Degerfors 3% Hällefors 2% Ljusnarsberg 2% Örebro 50% Diagram 4. Folkmängd i länet, andel per kommun år SCB statistikdatabas 22

23 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 20. Folkökning per kommun år Vad det gäller fördelningen mellan könen fanns det år 2014 totalt sett fortsatt något fler kvinnor än män i länet, vilket det även fanns i riket som helhet. Under se senaste åren har samtliga tolv kommuner i länet haft ungefär samma procentuella fördelning mellan könen, där andelen män har varit något högre i majoriteten av länets kommuner. Generellt sett är det något fler kvinnor i de till folkmängden största kommunerna i länet, medan andelen män är något högre i de till folkmängden mindre kommunerna i länet. Folkmängd Därav andel (%) Medelkvinnor män ålder år år år Hela riket ,0 50,0 20,4 60,0 19,6 41,2 Örebro län ,1 49,9 20,2 58,8 21,0 41,8 Askersund ,4 50,6 18,1 54,5 27,4 46,1 Degerfors ,8 51,2 17,4 56,3 26,3 45,8 Hallsberg ,0 51,0 19,8 57,8 22,4 43,3 Hällefors ,9 51,1 16,3 55,0 28,8 46,7 Karlskoga ,0 50,0 19,0 56,6 24,4 44,0 Kumla ,9 50,1 23,2 57,6 19,2 40,3 Laxå ,4 51,6 16,9 55,0 28,1 47,0 Lekeberg ,1 51,9 22,1 56,3 21,6 42,0 Lindesberg ,3 50,7 19,6 56,8 23,6 43,5 Ljusnarsberg ,5 52,5 16,1 55,9 27,9 47,2 Nora ,4 49,6 19,5 54,5 26,0 44,7 Örebro ,8 49,2 21,0 61,2 17,8 39,6 Tabell 21. Andel kvinnor/män i procent samt andel invånare per ålderskategori i procent år

24 Totalt sett var fördelningen mellan olika åldersgrupper i länet år 2014 ungefär den samma som år 2009 och framåt. Andelen personer i gruppen år har fortsatt att minska något de senaste åren, medan andelen personer i 65 år och äldre har fortsatt att öka i länet. År 2014 bestod länets befolkning till 20,2 procent av personer i 0-17 år, till 58,8 procent av personer i år samt till 21 procent av personer i 65 år och äldre. Andelen personer i 0-17 år respektive i år var något lägre i Örebro län jämfört med i hela riket år , medan andelen personer i 65 år och äldre var drygt en procentenhet högre i Örebro län än riksgenomsnittet. Liksom tidigare år är det Örebro kommun som år 2014 har störst andel personer i arbetsför ålder, medan Kumla kommun har fortsatt störst andel unga personer i åldern 0-17 år. Hällefors och Laxå kommun har störst andel äldre personer i åldern 65 år och äldre. 24

25 Personer 3.2 Hur ser flyttmönstren ut? Under hela 2000-talet har länet sammantaget haft ett positivt flyttningsnetto, dock har de lokala variationerna varit relativt stora Flyttningsnetto Örebro län Flyttningsnetto Örebro län Diagram 5. Flyttningsnetto Örebro län år År 2014 flyttade totalt personer till länet, 7 753personer från övriga Sverige respektive personer från utlandet. Samtidigt flyttade totalt personer från länet, personer till övriga Sverige och 758 personer till utlandet. Sammanfattningsvis innebär detta ett flyttningsnetto för länet på totalt personer. I förhållande till övriga Sverige uppvisar Örebro län ett negativt flyttningsnetto på 561 personer, medan länet uppvisar ett positivt flyttningsnetto på personer från utlandet. Elva av länets tolv kommuner hade totalt sett ett positivt flyttningsnetto år 2014, endast Nora kommun hade ett negativt flyttningsnetto. Fyra av länets kommuner hade ett positivt flyttningsnetto från det egna länet och tre kommuner från övriga Sverige. Samtliga kommuner i länet hade ett positivt flyttningsnetto från utlandet. Av de elva kommuner som hade ett positivt flyttningsnetto år 2014 hade sju av kommunerna ett negativt flyttningsnetto inom det egna länet. Karlskoga och Örebro kommun hade ett positivt flyttningsnetto från både det egna länet, övriga Sverige samt utlandet. 30 SCB statistikdatabas 25

26 Egna Övriga Utlandet Totalt Egna Övriga Utlandet Totalt länet Sverige länet Sverige Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 22. Flyttningsnetto år Diskussion En fortsatt ökande folkmängd i länet kan medföra ett behov av ytterligare lägenheter beroende på om inflyttande invånare väljer att bosätta sig i en kommun med balans, underskott eller överskott på lägenheter. Sju av länets tolv kommuner angav i januari 2015 att de totalt sett hade ett underskott på lägenheter. Av dessa hade sex kommuner en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto. De två kommuner som totalt sett uppgav att de hade överskott på lägenheter hade år 2014 en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto. Av de tre kommuner som angav att de totalt sett hade balans på lägenheter hade två kommuner en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto år 2014, medan Hällefors hade en befolkningsminskning trots ett positivt flyttningsnetto. Ett positivt flyttningsnetto från utlandet samt ett positivt födelsenetto kan ställa krav på bostadsutbudet bland annat vad gäller upplåtelseform och storlek. En minskning av unga och personer i arbetsför ålder samt en ökning av personer i 65 år och äldre kan även det medföra förändrade krav på bostadsutbudet. 31 SCB statistikdatabas 26

27 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? 4.1 Vilka pendlingsmöjligheter finns inom regionen? Örebro län är till ytan ett relativt litet län vilket innebär att pendlingsavstånden inom länet är relativt små. Från Örebro stad når man i stort sett alla större tätorter i länet på ungefär en timmes bilkörning. Arbetspendlingen i länet är starkt koncentrerad till och från Örebro. Betydande pendling sker också i relationen Örebro - Stockholm. Genom länet går två europavägar, E18 och E20, samt ett utbyggt järnvägsnät i både öst-västlig som nord-sydlig riktning. Kollektivtrafiken i länet utgörs främst av buss- och tågtrafik. Samtliga centralorter i länets kommuner har en utbyggd busstrafik, åtta av länets kommuner har tillgång till någon form av tågtrafik och en av länets kommuner har en flygplats med reguljär- samt chartertrafik. Enligt bland annat Region Örebro län och flera av kommunernas översiktsplaner utgör kollektivtrafiken ett viktigt verktyg för den regionala utvecklingen och för arbetsmarknadsregionen. Kollektivtrafiken ses som en tillgång som ska värnas och förstärkas i länet. Den behöver dock bli mer konkurrenskraftig med bland annat kortare restider för att kunna få fler personer att nyttja den. Restiderna med kollektivtrafik mellan Örebro och länets övriga kommunhuvudorter har förbättrats de senaste åren. Trots de infrastrukturella förutsättningarna sker dock fortfarande majoriteten av resandet med bil. 27

28 Den geografiska rörligheten inom och utanför regionen underlättas med bättre förbindelser och det blir allt vanligare att arbeta på en annan ort än bostadsorten. In- och utpendlingen i länet har ökat vilket visar på behovet av bra förbindelser. Det är vanligare att pendla ut från länet än att pendla in. År 2013 hade länet totalt sett ett pendlingsnetto på minus personer, varav inpendlare och utpendlare. Majoriteten av utpendlingen från Örebro län var till Stockholms, Västmanlands och Värmlands län. Majoriteten av både in- och utpendlare i länet var män, 62 procent in och 65 procent ut. Även i respektive kommun var majoriteten av in- och utpendlare män. In- och utpendlingen i länets kommuner är varierande och endast tre av tolv kommuner har en positiv nettopendling. Det var Örebro, Karlskoga och Hallsberg som hade fler inpendlare än utpendlare. Resterande nio kommuner hade en större utpendling än inpendling år Flest antal personer pendlade in till Örebro, Karlskoga och Hallsbergs kommun. Detta samtidigt som flest antal personer pendlade ut från Örebro, Kumla och Hallbergs kommun. Örebro kommun hade år inpendlare och utpendlare. Statistiken ger dock inte en rättfärdig bild av den totala pendlingen, då antalet personer som pendlar inom en och samma kommun inte finns med i statistiken. Inpendlare Utpendlare Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Pendlingsnetto Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Tabell 23. Antal pendlare år Arbetsmarknadsutsikter Arbetsförmedlingen gör två gånger om året en prognos för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden. Prognosen bygger på intervjuer med privata och offentliga arbetsgivare och presenteras i rapporter för hela riket men även per län. Arbetsmarknadsprognosen för Örebro län visar hur arbetsmarkandsutsikterna ser ut i länet, med avseende på den förväntade 32 SCB statistikdatabas, RAMS 28