Bostadsmarknadsanalys Västerbotten 2013

Transkript

1 Bostadsmarknadsanalys Västerbotten 213 Rapport juni 213

2 Innehåll Inledning... 1 Bostadsmarknaden i länet... 2 Bostadsutbudet... 2 Småhus... 4 Allmännyttan... 6 Nybyggnation... 7 Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut?... 8 Befolkningsutveckling... 8 In- och utflyttningar... 9 Utrikes födda... 1 Åldersfördelning Pendling In- och utpendlingen i länet och kommunerna Botniabanan Finns det bostäder för alla? Flyktingar Ungdomar Studenter Äldre och funktionshindrade Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Hur kommunerna arbetar med boendefrågor Länsstyrelsens arbete med råd, stöd och underlag till kommunerna Analys... 2 Källförteckning Bilagor... 23

3 Inledning Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige. Utdrag ur lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning (SFS 2:1383). Enligt förordningen (SFS 211:116) ska länsstyrelsen i varje län göra en sammanställning och analys av bostadsmarknaden i länet. Denna regionala bostadsmarknadsanalys innehåller i huvudsak sammanställningar av bostadsmarknadsläget, pendling, särskilda gruppers situation på bostadsmarknaden och en kortare analysdel. Analysen kan vara ett underlag för kommunerna i deras arbete med bostadsförsörjningsfrågor. Den färdigställda regionala analysen skickas till länets kommuner, Boverket och regeringen. Analysen bygger i huvudsak på underlagsrapporten Bostadsmarknadsanalys 213 för Västernorrland och Västerbotten. Underlagsrapporten är skriven av Sofie Linse, Khadra Hussein och Rebecca Östlind vid Samhällsvetarprogrammet på Umeå universitet efter uppdrag av Länsstyrelserna i Västerbotten och Västernorrland. Underlagsrapporten utgår främst från kommunernas svar från den årliga bostadsmarknadsenkäten (BME). I BME svarar kommunerna bland annat på frågor rörande deras bostadsituation, bostadsbyggande och riktlinjer för allmännyttan. Statistik och information från SCB, Migrationsverket och Socialstyrelsen ingår också i analysen. 1

4 Bostadsmarknaden i länet Bostadsutbudet Kommunernas sammanfattade beskrivningar av läget på bostadsmarknaden för respektive kommun år 213 visas i tabellen nedan. Tabell 1. Bostadsmarknadsläget i Västerbottens kommuner. Kommun Totalt sett i kommunen Centralorten Övriga kommundelar Nordmaling Balans Brist Överskott Bjurholm Balans Brist Balans Vindeln Balans Brist Balans Robertsfors Överskott Balans Överskott Norsjö Balans Brist Balans Malå Balans Brist Överskott Storuman Balans Balans Överskott Sorsele Överskott Överskott Överskott Dorotea Överskott Överskott Överskott Vännäs Brist Brist Balans Vilhelmina Överskott Överskott Överskott Åsele Överskott Överskott Överskott Umeå Brist Brist Brist Lycksele Balans Balans Överskott Skellefteå Brist Brist Balans Källa: BME 213 Bostadssituationen skiljer sig åt både mellan och inom kommunerna, vad gäller centralorten och de övriga kommundelarna. För centralorten var det endast Robertfors, Storuman och Lycksele som angav balans på bostäder. Övriga kommuner angav antingen att det finns ett överskott på bostäder eller en brist på bostäder i denna del av kommunen. Umeå är den enda kommun som angivit bostadsbrist i övriga kommundelar utöver centralorten. Skellefteå, Umeå och Vännäs kommuner anger att de totalt sett har en bostadsbrist i hela kommunen. Robertfors, Sorsele, Dorotea, Vilhelmina och Åsele uppskattar att de kommer att ha ett överskott av bostäder totalt sett i hela kommunen under åren som kommer. Övriga kommuner angav balans på bostadsmarknaden. 2

5 De flesta kommunerna anger att det finns en brist på hyresrätter. De kommuner som inte angivit brist på hyresrätter har inte heller brist på någon av de andra bostadsformerna. Alla kommuner förutom Umeå, har angett balans vad gäller äganderätter (villor, radhus och kedjehus). Malå och Skellefteå har en brist på bostadsrätter. I de resterande kommunerna är läget för bostadsrätter i balans. Tabell 2. Bostadsmarknadsläget för olika upplåtelseformer i Västerbottens kommuner. Kommun Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätter Nordmaling Brist Balans Balans Bjurholm Brist Balans Balans Vindeln Brist Balans Balans Robertsfors Brist Balans Balans Norsjö Brist Balans Balans Malå Brist Brist Balans Storuman Balans Balans Balans Sorsele Balans Balans Balans Dorotea Balans Balans Balans Vännäs Brist Balans Balans Vilhelmina Balans Balans Balans Åsele Balans Balans Balans Umeå Brist Balans Brist Lycksele Brist Balans Balans Skellefteå Brist Brist Balans Källa: BME 213 Eftersom det finns en viss brist på bostäder i kommunerna, främst hyresrätter, är det svårt att tillgodose behoven för de grupper som söker bostad. Vännäs har angivit att följande grupper har svårigheter med att finna en bostad i kommunen: ungdomar, studenter, stora barnfamiljer, ensamstående med barn, hushåll som kommer inflyttande, flyktingar med uppehållstillstånd och som ska bosätta sig permanent i kommunen, medelålders och äldre som vill flytta till mindre bostad, hushåll som ställer krav på god tillgänglighet i bostaden och utemiljön och slutligen hushåll som har höga krav på attraktivt läge. Även Malå angav att alla dessa grupper, förutom studenter har svårigheter att hitta bostad i kommunen. Den grupp de flesta kommunerna har störst svårighet att hitta bostad åt är ungdomar, följt av studenter, stora barnfamiljer, medelålders/äldre, hushåll som ställer krav på god tillgänglighet och hushåll med krav på attraktivt läge. I Umeå, Lycksele, Vännäs och Malå har även flyktingar svårigheter med att finna bostäder. Storuman, Sorsele, Dorotea och Vilhelmina är de kommuner som angivit att ingen särskild grupp hade svårt att hitta en bostad som matchade deras behov. 3

6 Småhus Det finns två typer av boendeformer småhus och flerbostadshus. I begreppet småhus ingår villor, radhus, kedjehus och parhus. Flerbostadshus är en fastighet med minst tre bostadslägenheter. Vad kostar det egentligen att bo i ett småhus och hur ser bostadsmarkandssituationen för småhus ut i kommunerna idag? Nedan presenteras köpeskillingen och driftkostanden för småhus för kommunerna i Västerbottens län. Den vanligaste boendeformen i länets kommuner är att bo i småhus. Endast Umeå och Skellefteå har en större andel flerbostadshus än småhus (SCB). Västerbotten har en lägre genomsnittlig köpeskilling än riket. Nedan visas köpeskillingens utveckling under de senaste tio åren. Länet följer riket i en relativt parallell linje. Figur 1. Köpeskillingens utveckling senaste tio åren. Medelvärde, 1tals kr Källa: SCB Permanenta småhus, köpeskilling under tio år Riket Västerbotten Under de senaste 17 åren har huspriserna i länet ökat markant. Rapporten Drivs huspriserna av marknadsbrist? (Boverket, 213) förklarar att största orsakerna till de ökade huspriserna är högre inkomster hos befolkningen, förväntningar om stigande priser, låga räntor samt boendetäthet. Boendetätheten påverkar dock främst huspriserna i de större länen. Emellertid är största anledningen till de höjda priserna enligt Boverket de ökade inkomsterna hos befolkningen. En ökad inkomst ökar viljan och förmågan att investera i bättre och större bostäder. I Västerbotten har den ökade inkomsten bidragit till nästan 8 % av prisökningen. 4

7 I Västerbotten har Umeå kommun den högsta köpeskillingen, och samtidigt en brist på äganderätter. De fyra kommunerna med den högsta köpeskillingen är också de kommunerna med de största centralorterna, undantaget Vännäs. Figur 2. Köpeskilling uppdelat på kommun. Medelvärde, 1-tals kr. 2 Permanenta småhus Köpeskilling, Källa: SCB Driftkostnaden för att äga ett småhus påverkas bland annat av beslut på kommunal och statlig nivå. Nedan redovisas driftkostnaderna för att bo i småhus (14 m 2 ), ej inräknat räntor och amorteringar (Villaägarna 213). Tabell 3. Driftkostnaden för småhus sorterade efter total driftkostnad. Fastighetsskatt El Vatten Sophämtn. Försäkring Underhåll Totalt: Kommun månad Totalt: År Nordmaling 221 kr 1938 kr 29 kr 183 kr 274 kr 833 kr 3978 kr kr Vännäs 376 kr 1938 kr 394 kr 1 kr 274 kr 833 kr 393 kr 476 kr Umeå 69 kr 1667 kr 422 kr 141 kr 293 kr 833 kr 3926 kr 4718 kr Dorotea 138 kr 191 kr 61 kr 26 kr 269 kr 833 kr 399 kr kr Bjurholm 146 kr 1938 kr 16 kr 186 kr 269 kr 833 kr 3888 kr 4669 kr Skellefteå 36 kr 1822 kr 36 kr 23 kr 274 kr 833 kr 384 kr kr Vilhelmina 18 kr 1938 kr 49 kr 142 kr 269 kr 833 kr 381 kr kr Robertsfors 196 kr 1938 kr 42 kr 166 kr 274 kr 833 kr 3826 kr 4917 kr Storuman 162 kr 1938 kr 44 kr 17 kr 269 kr 833 kr 3818 kr 4811 kr Åsele 17 kr 194 kr 426 kr 22 kr 339 kr 833 kr 3812 kr 4742 kr Sorsele 122 kr 1938 kr 444 kr 16 kr 269 kr 833 kr 3766 kr 4196 kr Vindeln 19 kr 1777 kr 67 kr 122 kr 269 kr 833 kr 379 kr 418 kr Norsjö 119 kr 1822 kr 489 kr 119 kr 269 kr 833 kr 362 kr 4382 kr Malå 146 kr 1777 kr 383 kr 9 kr 269 kr 833 kr 368 kr kr Lycksele 221 kr 1777 kr 23 kr 164 kr 269 kr 833 kr 3 kr 42 kr Källa: Vad kostar det att bo? En rapport om driftskostnader för småhus i Sveriges 29 kommuner, Villaägarnas Riksförbund 213

8 Högst driftkostnad för småhus i länet har Nordmaling, kr per år. Den lägsta driftkostnaden har Lycksele, 42 kr per år. Värt att notera är att Lycksele har den lägsta driftkostnaden för småhus av alla kommuner i Sverige. Fem av Västerbottens kommuner (Lycksele, Malå, Norsjö, Vindeln och Sorsele) är bland de tio kommunerna i Sverige med lägst driftkostnad. Samtliga kommuner i Västerbotten har driftkostnader som ligger under riksgenomsnittet. Allmännyttan Kommunen har ansvar för att planera bostadförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Till detta har kommunen ett antal verktyg till sitt förfogande för att driva på och styra inriktningen av bostadsmarknaden. Ett sätt för kommunen att genomföra sitt bostadsförsörjningsansvar är via ägardirektiv till det allmännyttiga bostadsaktiebolaget. Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. För att bolaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ett ägardirektiv klargöra riktlinjer för bostadsförsörjningen. Tabell 4. Allmännyttan. Antal outhyrda lägenheter Kommun 1 januari 213 Utgör ett problem Planer att sälja Antal Nordmaling 32 Nej Ja Inget angivet Bjurholm 17 Ja Nej Vindeln 9 Nej Nej Robertsfors 12 Ja Nej Norsjö 2 Nej Nej Malå Nej Nej Storuman 13 Nej Ja 1 Sorsele Ja Nej Dorotea 4 Ja Nej Vännäs 1 Nej Nej Vilhelmina 29 Nej Nej Åsele 11 Ja Nej Umeå 12 Nej Nej Lycksele 1 Nej Nej Skellefteå Nej Inget angivet Källa: BME 213 6

9 Det behövs en viss andel lediga lägenheter i varje kommun för att kunna klara av den normala omflyttningen som sker. Alla kommuner utom Malå har angett att det finns en eller flera outhyrda lägenheter i allmännyttan. Dorotea, Vilhelmina och Nordmaling är de kommuner som har störst andel lediga lägenheter i allmännyttan. Nordmaling och Storuman planerar att sälja lediga lägenheter i allmännyttan, även om de inte angivit att de outhyrda lägenheterna utgör ett problem. Robertfors, Sorsele och Dorotea har angivit att det kan bli aktuellt med rivningar av lägenheter i allmännyttan. Nybyggnation Antal färdigställda lägenheter i länet under en period på nio år kan ses i diagrammet. Det framkommer tydligt att ett större antal lägenheter i flerbostadshus än småhus har färdigställts. För en sammanställning av färdigställda bostäder för respektive kommun under en period på nio år, se bilaga 1. Figur 3. Färdigställda lägenheter. Antal 1 Antal färdigställda lägeheter i nybyggda hus, under nio år flerbostadshus småhus Källa: SCB Enligt kommunernas bedömningar av nybyggnation av bostäder under åren 213 och 214 är Umeå och Skellefteå de kommuner med störst antal planerade nybyggnationer. Det förväntas att cirka 88 nya lägenheter byggs i Umeå under respektive år. Allmännyttan i Umeå kommun planerar bygga cirka 8 hyreslägenheter 213 och 23 hyreslägenheter 214. I Skellefteå planeras det 18 respektive 179 lägenheter under åren 213 respektive 214. Av dessa lägenheter planerar allmännyttan i Skellefteå att bygga 38 lägenheter under 213, och 84 lägenheter under 214. De planerade lägenheterna i allmännyttan är alla särskilda boenden för äldre och funktionshindrade. Av de mindre kommunerna är det Storuman som anmärker sig, eftersom det i kommunen planeras 3 nya lägenheter för 213 och 38 lägenheter för 214. Merparten av dessa är fritidshus i fjälltrakterna. Dessa nybyggnationer är det andra aktörer än allmännyttan som ska bygga. I de resterande kommunerna i Västerbotten planerars det totalt sett mindre än 2 nya lägenheter under år 213. Under 214 bedöms det byggas 3 lägenheter i Vännäs, av dessa är 2 planerade av allmännyttan. Under 214 är motsvarande siffra för allmännyttan i Vindeln 3 lägenheter. 7

10 Det finns många olika hinder för bostadsbyggande. I bostadsmarknadsenkäten angav tio av femton kommuner i Västerbotten höga produktionskostnader som ett stort hinder för nybyggnation. Nio av femton kommuner angav också vikande befolkningsunderlag och svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor som hinder för bostadsbyggande. Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut? Befolkningsutveckling Folkmängden i Västerbottens län uppgick den 31 december 212 till personer, vilket är en ökning med personer jämfört med föregående år. Som framgår av figuren nedan har länet haft en positiv befolkningsökning de senaste tio åren, med undantag för åren mellan 2-28 då den stagnerade. De bidragande orsakerna till den positiva befolkningsutvecklingen är att det föds fler än det dör, samt att det periodvis varit en stark invandring till länet. Viktigt att notera är att det enbart är Umeå kommun och Vännäs kommun som har haft en positiv befolkningsutveckling mellan 22 och 212, och det är därmed deras utveckling, och då främst Umeås, som påverkat hela länets befolkningsutveckling i en positiv riktning. Figur 4. Befolkningsutveckling Källa: SCB I de andra kommunerna i länet har det skett en befolkningsminskning, och då främst i Vilhelmina och Storuman som har minskat med cirka 78 invånare vardera sedan 22. Tabell. Befolkning per kommun 212. Nordmaling 739 Dorotea 2794 Bjurholm 2421 Vännäs 822 Vindeln 39 Vilhelmina 6941 Robertsfors 6717 Åsele 298 Norsjö 4172 Umeå Malå 3196 Lycksele 1231 Storuman 66 Skellefteå Sorsele 2673 Källa: SCB 8

11 In- och utflyttningar De två senaste åren har länet haft ett positivt flyttningsöverskott. År 212 var det 418 fler personer som flyttade till länet än från länet, en ökning med 38 personer sedan 211. Att länet haft ett positivt flyttningsöverskott beror på invandringen från utlandet. Det är fler personer som flyttar ifrån länet till andra delar av Sverige än det är personer som flyttar till länet. Däremot är det fler som invandrar till länet än utvandrar. Invandringsöverskottet har bidragit till att länet fått ett positivt flyttningsnetto och en fortsatt befolkningsökning. Flyttningsmönstren skiljer sig åt mellan kommunerna. Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Umeå, Lycksele och Skellefteå är de kommuner som har ett positivt flyttningsöverskott. Av dessa är det enbart Umeå och Vännäs som har en positiv inrikes inflyttning. I alla andra av länets kommuner är det fler som flyttar ut ur länet till andra delar av Sverige än det är som flyttar in. Utan invandringen skulle ingen av kommunerna, förutom Umeå och Vännäs, få ett positivt flyttningsnetto. I Storuman är invandringen till lika med utflyttningen. Värt att notera är att invandringen till alla kommuner är större än utvandringen från kommunera. Tabell 6. Invandring och flyttning. Kommun Netto invandring Netto inrikes Total flyttning flyttning Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö Malå Storuman Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina Åsele Umeå Lycksele Skellefteå Totalt: Källa: SCB 9

12 Figur. In- och utflyttningar. Största inflyttningen till länet utgörs av personer i åldrarna -24 år, med en topp kring 2-års åldern. Ingen större förändring har skett mellan 211 och 212. Inflyttningarna år 22 följde ungefär samma bana. Den absolut största gruppen som flyttar ut ur länet är gruppen 2- till 3-åringar, tätt följt av gruppen - till 24- åringar. Utflyttningen från dessa grupper har ökat i storlek sedan år 22. Källa: SCB Utrikes födda Figur 6. Andel utrikesfödda i Västerbottens län. Invandringen från utlandet är viktig för att bibehålla en stabil befolkning i länets kommuner. Andelen av befolkningen födda utrikes har ökat under åren , från,4 % till 8 %. I Västerbotten är Sorsele den kommun med störst andel utrikes födda sett till befolkningsmängden, 12,1 %, jämfört med Storuman som har lägst andel,,2 %. Genomsnittet för hela riket ligger på,4 %. Befolkningen i Västerbotten hade varit nästan 2 fler om andelen utrikes födda varit det samma som riksgenomsnittet. Källa: SCB 1

13 Åldersfördelning Åldersfördelningen i kommunerna varierar. Gemensamt är att det finns en låg andel unga 2-34 år, och en hög andel äldre mellan -64 år. Detta gäller inte Umeå kommun som har den yngsta befolkningen i länet, med en hög andel unga i grupperna -24 år och 2-3 år. För en sammanställning av åldersfördelningen i varje kommun se bilaga 2. Pendling In- och utpendlingen i länet och kommunerna Figur 7. In- och utpendling till länet 211. In- och utpendlingen i Västerbottens län är låg i förhållande till andra län. År 211 låg inpendlingen till länet på knappt 3 % av befolkningen, vilket var den lägsta inpendlingen av alla län i Sverige. Utpendlingen från länet är även den relativt låg jämfört med andra län. Det är en högre andel män än kvinnor som pendlar till och från länet. Noterbart är att nästan dubbelt så många män utpendlar från länet i jämförelse med kvinnor. Källa: SCB Figur 8: In- och utpendling till kommunerna. En större andel män pendlar i alla kommuner och i båda pendlingsformerna. Lycksele och Umeå är de enda kommunerna i länet som har fler inpendlare än utpendlare. I Vännäs utpendlar nästan % av den förvärvsarbetande befolkningen till en annan kommun. Motsvarande siffra för Nordmaling, Bjurholm och Robertsfors är 4 %. Närheten till Umeå kommun möjliggör att många kan pendla dit för arbete. Källa: SCB 11

14 Botniabanan Botniabanan underlättar för pendling både inom och mellan länen. Pendlingen mellan Umeå och Örnsköldsvik underlättar pendlingen mellan Västerbotten och Västernorrland och förstärker arbetsmarknadsregionen. Likaså har pendlingen till och från Nordmaling förbättras i och med Botniabanan. Avgångtiderna är anpassade till att underlätta för förvärvsarbetare, utöver detta går även ett antal turer under dagar, kvällar och helger. Finns det bostäder för alla? Flyktingar Skellefteå tog emot flest antal flyktingar under 212, 183 personer. Umeå tog emot 122 flyktingar. Övriga kommuner tog emot mellan 23 och 3 personer. Under 212 tog Västerbottens län emot 422 flyktingar som var yngre än 18 år. Figur 9. Mottagna flyktingar per kommun 212. Mottagna flyktingar Källa: Migrationsverket Alla kommuner i Västerbotten förutom Sorsele och Lycksele har någon form av regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget eller privata hyresvärdar för få fram bostäder till flyktingar. På ett års sikt bedömer kommunerna Vindeln, Robertsfors, Dorotea och Vilhelmina att det kommer att vara ganska lätt att tillgodose bostadsbehovet för flyktingar. Nordmaling, Bjurholm, Norsjö, Storuman, Sorsele och Skellefteå beräknar att det kommer att bli jämförelsevis svårt medan Malå, Vännäs, Umeå och Lycksele anser att det kommer att bli mycket svårt. På tre års sikt 12

15 ser det annorlunda ut, alla kommuner förutom Åsele, Dorotea och Vilhelmina förutser att det kommer att bli ganska eller mycket svårt att hitta lägenheter till nyanlända. Alla kommuner utom Vindeln, Dorotea, Vilhelmina och Åsele framhåller att bristen på små och stora hyreslägenheter är ett allvarligt problem i arbetet för att hitta bostäder till flyktingar. Etableringsreformen fastställdes 21 och hade som huvudsyfte att påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Varje nyanländ flykting ska så snabbt som möjligt lära sig svenska och komma ut i arbetslivet samt kunna klara sin egen försörjning. I en intervju med Kaarina Åström, Storumans kommun, framkom att det finns vissa svårigheter med att få nyanlända flyktingar att stanna i Storuman, något som haft stor påverkan på kommunen. Det Kaarina menar haft störst inverkan på flyktingars benägenhet att stanna i kommunen är etableringsreformen från 21 som innebär att ersättningen utgår ifrån staten istället för kommunen som tidigare. Detta medför att flyktingarna i större utsträckning flyttar under sin introduktionstid till en annan kommun där exempelvis fler landsmän bor som ger löften om hjälp att hitta ett arbete. Kaarina bedömde att den viktigaste faktorn för att få flyktingar att stanna är att de fått arbete eller praktik snabbt efter sin inflyttning till kommunen. Även Margareta Skoog på Dorotea kommun hade liknande uppfattning kring etableringsreformen och dess effekter på flyktingarnas benägenhet att stanna i Dorotea. Skoog anser att utflyttningarna påverkar butiker och företag som finns etablerade i kommunen då kundunderlaget försämras, planeringen för barnomsorg- och skola försvåras, värdefull kompetens lämnar orten samt att bostäder som förberetts av flyktingmottagningen blir inte uthyrda. Vi är en liten kommun med cirka 2 9 invånare och varje person som kommer hit är mycket betydelsefull / Margareta Skoog, Dorotea kommun Ungdomar Vad gäller bostäder för ungdomar i Västerbotten har majoriteten av kommunerna svarat att det är brist på de bostäder som efterfrågas av ungdomar, såsom hyreslägenheter i rätt storlek och med rimliga hyror. Ingen av kommunerna har särskilda lägenheter som endast hyrs ut till ungdomar och de enda kommunerna som har en plan för att förbättra bostadssituationen för ungdomar är Norsjö, Sorsele, Umeå och Dorotea. I Umeå kommun underlättas för två eller fler personer att hyra en lägenhet tillsammans och därutöver jobbar kommunen för en nyproduktion av små bostäder med rimliga hyror. Både Dorotea och Sorsele använder sig av hyresrabatter och Dorotea tillämpar även plombering av rum. Studenter Endast Storuman, Vilhelmina och Skellefteå i Västerbotten bedömer att det inte finns några större problem för studenter att finna en bostad. Övriga kommuner anser att det finns vissa 13

16 hinder för studenter på bostadsmarknaden. Dessa innefattar en generell bostadsbrist, att lediga lägenheter är för stora för de flesta studenthushåll samt att de lediga bostäderna inte ligger i efterfrågade områden. Borde finnas ett övergångsprogram från studentbostäder till små, vanliga lägenheter så man kan bo kvar även efter man pluggat klart / Student vid Umeå Universitet I Umeå, Vilhelmina, Storuman och Skellefteå finns 6,, 8 respektive 34 bostäder särskilt avsedda för studenter. I resterande kommuner finns inga utpekade studentbostäder. Vindeln, Norsjö och Umeå bedömer att det kommer att behövas fler studentbostäder kommande år. Äldre och funktionshindrade I de flesta kommuner i Västerbotten finns det en god tillgång på bostäder för funktionshindrade. De kommunerna som förutser en brist kommande år är Umeå, Sorsele, Lycksele och Skellefteå. Vad gäller den äldre befolkningen i Västerbotten har Nordmaling och Robertsfors ett överskott på särskilda boenden för äldre. Norsjö och Umeå räknar med ett underskott även under de kommande fem åren. Återstående kommuner täcker eller kommer att täcka behovet av dessa bostäder kommande år. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Socialstyrelsen gjorde under 211 en stor karläggning av omfattning av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden i landet (fortsättningsvis benämnt hemlöshet). Kartläggningen visade att 34 personer var hemlösa under en mätvecka i maj 211. Kartläggningen visar att fördelningen mellan män och kvinnor bland hemlösa i Sverige är ungefär 36 % kvinnor respektive 64 % män. Motsvarande siffror för Västerbotten är 37 % kvinnor respektive 63 % män. Generellt sett är hemlösheten störst i de större städerna/kommunerna. 14

17 Definitioner Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden definieras enligt Socialstyrelsen av fyra olika situationer. Situation 1. En person är hemlös om denne är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2. En person är hemlös om denne är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller någon form av stödboende och beräknas bli utskriven inom 3 månader, men inte har någon bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Situation 3. En person är hemlös om denne inte har tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden och på grund av detta får en boendelösning tilldelad av kommunen. Detta kan inkludera en försökslägenhet, träningslägenhet, kommunalt/socialt kontrakt etc. Denna boendeform är behäftad med tillsyn, regler och villkor. Situation 4. En person är hemlös om denne bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar, bekanta, familj, släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontakt och som på grund av denna situation sökt hjälp eller varit i kontakt med socialtjänsten. I Socialstyrelsens definition ingår inte utrikes födda personer utan permanent uppehållstillstånd, inte heller ensamkommande flyktingbarn eller personer från övriga Europa som befinner sig i Sverige under längre tidsperioder. Robertsfors, Norsjö, Malå, Dorotea, Åsele, Storuman och Skellefteå kommuner har samarbeten med det allmännyttiga bostadsbolaget för att hyra ut lägenheter till personer som inte godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden. Robertsfors och Skellefteå samarbetade även med privata hyresvärdar. Bjurholm, Vindeln och Vännäs hade inget regelbundet samarbete med varken allmännyttiga bostadsbolag eller privata hyresvärdar. Sorsele, Vilhelmina och Lycksele ansåg inte att ett samarbete med privata hyresvärdar eller allmännyttiga bostadsbolag var nödvändigt då de istället hanterade eventuella problem när de dykte upp. Socialstyrelsen beräknade år 211 att totalt 63 personer i länet var hemlösa (situation 1-4) och 37 av dessa var akut hemlösa (situation 1). Det bör noteras att undersökningen gjordes under en vecka i maj. I Åsele och Skellefteå är avsikten med de boenden som hyrs ut till hemlösa att hyresgästen ska ta över det tilldelade hyreskontraktet och bo kvar där utan tillsyn och särskilda villkor/regler. I Lycksele är syftet att den boende ska flytta vidare. I Norsjö, Storuman, Dorotea och Vännäs förekommer båda modellerna, det vill säga att hyresgästen får ta över kontraktet eller att hyresgästen får möjlighet att flytta vidare från boendet. År 212 fick en andrahandshyresgäst i Storuman och tre i Skellefteå ta över sina hyreskontrakt. I Norsjö, Dorotea, Vännäs och Åsele var det ingen andrahandshyresgäst som tog över sitt hyreskontrakt.

18 Under våren 213 tas riktlinjer fram inom Umeå kommun för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Beslut om riktlinjerna förväntas under hösten 213. Figur 1. Hemlösa i länets kommuner, 2-8 maj 211. Antal Hemlösa personer/kommun Hemlösa personer/kommun Umeå och Skellefteå Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt (hemlösa) Umeå Skellfteå Källa: Socialstyrelsen Antalet hemlösa personer i Västerbottens kommuner varierar. Sorsele och Åsele hade inga hemlösa alls medan Umeå och Skellefteå, under mätperioden 211, totalt sett hade 37 respektive 8 hemlösa personer. Den nationella hemlöshetssamordnaren Michael Anefur besökte Skellefteå i oktober 212 och beskrev kommunens bostadsmarknad som i balans och därför kunde kommunen tillgodose behovet av bostäder för sociala ändamål. Skellefteå har enligt Anefur ett bra samarbete med det kommunala bostadsbolaget vilket gör att kommunen har stora möjligheter att hjälpa de som är hemlösa. (Anefur, hemloshetifokus.se, 212) Vid besöket i Umeå, i oktober 212, framhöll Anefur att kommunen, trots att de inte har en utarbetad plan mot hemlöshet jobbar aktivt mot hemlösheten genom organisationen Öppen Gemenskap via Mobila Ture. Där jobbar fältarbetare dagligen med att söka upp de som behöver akut hjälp med ett boende. Organisationen använder sig av individuella lösningar istället för att enbart hjälpa hemlösa personer med platser på härbärgen (Anefur, hemloshetifokus.se, 212). Utblick I andra delar av landet, däribland Helsingborg, har en ny metod för förbyggande av hemlöshet prövats. Metoden kallas Bostad Först och syftar till att ge den hemlöse individen en bostad som första steg för att därefter kunna etablera sig på bostads och arbetsmarknaden I Helsingborg har metoden använts med goda resultat, där 14 av 17 personer som varit med i programmet har kunnat ta över sina kontrakt. Utöver detta har deltagarna fått bättre kontakt med sina familjemedlemmar och framför allt med sina barn (Kristiansen & Espmarker, 212). 16

19 Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? I lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning (SFS 2: 1383) fastställs i 1: Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige. Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunfullmäktige i varje kommun anta riktlinjer för bostadsförsörjning under varje ny mandatperiod. Denna planering bidrar till bra bostäder och boendemiljöer, vilket påverkar kommunernas tillväxt och välfärd. Boverket skriver följande på sin webbplats: Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planeringen för att utveckla boendet är därför en viktig del i kommunens strategiska planering Hur kommunerna arbetar med boendefrågor I januari 211 trädde en ny lag för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Den nya lagen innebär bland annat att bolagens verksamhet ska bedrivas utifrån affärsmässiga principer och att ägaren ska ställa rimliga avkastningskrav på bolaget. Ett kommunalt bostadsaktiebolags vinster kan överföras från bolaget till kommunen om medlen finansierar åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Det kan bl.a. röra sig om att främja integration och social sammanhållning eller åtgärder för att tillgodose behovet av bostäder för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Det finns någon form av allmännyttigt bostadsbolag i alla kommuner i länet. Dessa styrs av ägardirektiv, som fastställs av kommunstyrelsen, rörande bolagens ansvar, förpliktelser och skyldigheter. Aktiebolag är den bolagsform som utgör den största delen av dessa bostadsbolag, undantagen är Åsele och Bjurholm. I Åsele drivs bostadsbolaget som en stiftelse. Det finns inget ägardirektiv från kommunens sida som påverkar stiftelsen. Bjurholm har inget kommunalt bostadsbolag, istället sorteras bostadsförmedlingen under kommunstyrelsen. Som komplement till de allmännyttiga bostadsbolagen finns det i alla kommuner privata aktörer som har en viss påverkan på bostadsmarknaden. 17

20 Riktlinjer för bostadsförsörjning Bjurholm antog sina riktlinjer år 199. De går att finna i den kommunomfattande översiktsplanen, samt i fördjupningar av översiktsplanen. Malå antog sina riktlinjer år 212. De återfinns i ett särskilt program/plan för boendefrågor. Storuman antog sina riktlinjer år 211. De går att finna i fördjupningar av översiktsplanen. Umeå antog en strategi för bostadsförsörjning 213. Nordmaling har inte antagit några riktlinjer. Anledningen är att politikerna inte tagit upp frågan. Vindeln har inte antagit några riktlinjer, men har som ambition att göra detta under nuvarande mandatperiod. Robertsfors har inte antagit några riktlinjer. De har ambitionen att ta fram riktlinjer för mandatperioden men har inte hunnit påbörja arbetet. Norsjö antog sina riktlinjer år 21. De går att finna i översiktsplanen för hela kommunen. Sorsele har inte antagit några riktlinjer. Kommunen anser att de har ett överskott av bostäder och således inte behöver riktlinjer. Dorotea har inte antagit några riktlinjer. Frågan kommer att tas upp i kommande översiktsplan. Vännäs har inte antagit specifika riktlinjer, men anger riktlinjer för bostadsförsörjningen i översiktsplanen. Vilhelmina antog sina riktlinjer år 2. De återfinns i översiktsplanen. Åsele har inte antagit några riktlinjer. Lycksele har inte antagit några riktlinjer, men har som ambition att göra detta under nuvarande mandatperiod. Skellefteå har riktlinjer i ett program/plan för boendefrågor. Umeå kommuns strategi för bostadsförsörjningen Eftersom kommunen växer finns ett behov av att planera för fler bostäder. En av de största utmaningarna är att bygga bostäder i attraktiva områden. I nuläget är det många som efterfrågar bostäder i centrala lägen nära stadskärnan. För att lösa detta inriktas byggandet på att göra staden tätare, det vill säga bygga flerbostadshus i de centrala delarna för att skapa så många boendemöjligheter som möjligt på en liten yta. Enligt kommunen är fördelarna med att bygga en tätare stad att den infrastruktur som redan finns i staden kan utnyttjas, exempelvis fjärrvärmenätet, vägar och skolor. Vidare minskar trafiken då fler bor närmare de centrala 18

21 delarna och lägre markkonsumtionen som kan generera fler grönområden (Strategi för bostadsförsörjningen i Umeå kommun ). I strategin för bostadsförsörjningen i Umeå kommun står bland annat: För att åstadkomma en långsiktig och hållbar stadsutveckling ska kommunen verka för att minst 7 % av bostadsbyggandet sker genom komplettering och förnyelse inom Umeå tätort och andra tätorter i kommunen. Fler ska ges möjligheter att bo centrumnära och förutsättningar ska ges för att öka antalet bostäder inom de centrala stadsdelarna. Kommundelarnas och de mindre tätorternas goda livsmiljöer ska lyftas fram i syfte att öka bostadbyggande samt för att nyttja den redan befintliga infrastrukturen. Länsstyrelsens arbete med råd, stöd och underlag till kommunerna Länsstyrelsen Västerbottens arbete med att ge kommunerna råd och information om bostadsförsörjning är i första hand att ta fram regionalt material och erbjuda relevant underlag för bedömningar om bostadsmarknaden. Kontakten sker främst via kommundialoger och seminarier samt bostadsmarknadsenkäten. Sedan 28 görs en årlig analys av bostadsmarknaden som kan ses som ett verktyg i boendeplaneringen. Vidare så är andra sakområden på Länsstyrelsen delaktiga och bidrar till arbetet med bostadsförsörjning såsom integration, jämställdhet och samhällsplanering. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden För ett år sedan fick länsstyrelserna i Sverige regeringens uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet. Framför allt handlar det om att förebygga att barnfamiljer drabbas av vräkning och blir hemlösa. Länsstyrelserna ska arbeta med uppdraget till och med 214. Under 212 har Länsstyrelsen i Västerbotten besökt två av länets kommuner. Besöken i Umeå och Skellefteå genomfördes tillsammans med regeringens nationella hemlöshetssamordnare Mikael Anefur. Under mars och april 213 anordnade länsstyrelserna och Socialdepartementet fyra nationella konferenser i Stockholm, Umeå, Göteborg och Malmö. 19

22 Analys Det finns en skillnad mellan länets större och mindre kommuner. De större kommunerna har ett större fokus på bostadsfrågan jämfört med de mindre, som ofta har ett överskott på bostäder främst utanför centralorten. Umeå, Skellefteå och Vännäs anger brist på bostäder totalt sett inom hela kommunen. En utmaning de övriga kommunerna måste hantera är den negativa befolkningsutvecklingen, vilken leder till ett överskott på bostäder. Det kan även vara så att de bostäder som finns inte matchar den matchar efterfrågan som finns. Lägg där till att det är brist på vissa former av hyreslägenheter i de flesta kommuner, framförallt lägenheter till ungdomar och studenter samt tillgängliga lägenheter. De mindre kommunerna har oftast balans på bostadsmarknaden sett till dess geografiska helhet, men brist på bostäder i centralorten. Det finns ett behov av nybyggnation i merparten av länets kommuner. Dock är det bara de största kommunerna som planerar nyproduktion av lägenheter. De hinder som finns på bostadsmarknaden begränsar kommunernas möjlighet att tillgodose behovet av bostäder, detta gäller länet som helhet. I Umeå byggdes exempelvis endast 32 lägenheter år 212, trots att behovet enligt kommunen var cirka 1 lägenheter. Men problemet blir än mer påtagligt i de mindre kommunerna där effekten blir att inga/få bostäder nyproduceras. Höga produktionskostnader påverkar bostadsmarknaden i länet negativt, däremot påverkas de mindre kommunerna i större utsträckning av problem med att få långivare samt hårda lånevillkor. Via banker/kreditinstitut möjliggörs vanligen en belåning till 8 % av marknadsvärdet. Eftersom marknadsvärdet på ett nyproducerat småhus i en inlandskommun vanligtvis är mindre än hälften av produktionskostnaden, måste nyproduktionen egenfinansieras. Detta försvårar enormt för privata aktörer och kommuners möjlighet till nyproduktion av bostäder. I Västerbotten finns några av de kommuner som har lägst befolkning i landet. Bjurholms kommun är Sveriges minsta kommun befolkningsmässigt med invånare. Sorsele, Åsele och Dorotea har alla under 3 invånare. Dessutom har dessa kommuner en åldrande befolkning med en redan hög medelålder. Skatteunderlaget i kommunerna blir väldigt lågt, vilket försvagar kommunens ekonomi. Då många kommuner också är stora till ytan är det väldigt svårt att upprätthålla samhällsservicen. Befolkningen i dessa kommuner minskar, trots att andelen utrikes födda ökar. Invandringen är således betydande för att klara försörjningsbördan och upprätthålla samhällsservicen. Att få invandrarna att integreras och stanna i kommunerna är nödvändigt. Restid till och från arbetsplatsen är av stor betydelse. Goda kommunikationer möjliggör att bo i en ort och jobba i en annan. Infrastruktursatsningarna som Botniabanan och nya avgångstider för tågtrafik mellan exempelvis Umeå-Vännäs har förkortat restiden. Sträckan Umeå Örnsköldsvik tar endast 4 minuter med tåg, vilket möjliggör för nya bostadsmarknader utmed pendlingsstråket. 2

23 Källförteckning Internetkällor och rapporter Anefur, Michael Samverkan i Skellefteå. Hemlöshet i fokus. 22 oktober. (hämtad ) Boverket. Bostadsförsörjning. (hämtad ). Boverket. 29. Mellan uppehållstillstånd och bostad. En kartläggning av nyanlända flyktingars bostadssituation. (hämtad ) Boverket Drivs huspriserna av bostadsbrist? Marknadsrapport df (hämtad ). Boverket Ungdomars boende lägesrapport 213. Regeringsuppdrag. Rapport 213:17. (hämtad ) Boverket. Vision för Sverige 22. Plan för utveckling för glesbygder och småorter hållbart. Kristiansen, Arne; Espmarker, Anna Sen är det ju mycket det här att man får vara ärlig också och det är man ju inte van vid...bostad först ur de boendes perspektiv. Helsingborgs kommun _sof.PDF Regeringskansliet. (hämtad: ). Socialstyrelsen. 21. En fast punkt - Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer. (hämtad ) Socialstyrelsen. 21. Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. (hämtad ) 21

24 Socialstyrelsen Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 211- omfattning och karaktär. (hämtad: ) Socialstyrelsen Kommunuppgifter. 1dec.pdf (hämtad ) Socialstyrelsen Öppna jämförelser. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 212. Metodbilaga. OppnaJamforelserHemloshet-212.pdf (hämtad ) Socialstyrelsen Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige (hämtad ) Statistiska centralbyrån (SCB). (Statistik hämtat mellan till ). Villaägarnas Riksförbund Vad kostar det att bo? En rapport om driftskostnader för småhus i Sveriges 29 kommuner. Villaägarnas Riksförbund den januari kostarprocent2detprocent2attprocent2bo.pdf (hämtad ) Övriga källor Boverket 28. Regionala analyser av bostadsmarknaden- förslag till modell för länsstyrelsernas arbete. Boverket. Bostadsmarknadsenkäten (BME) 213. Kollektivtrafikmyndigheten. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län, Region Västerbotten. Beslutat i Förbundsfullmäktige den 7 juni 212. Umeå kommun. Strategi för bostadsförsörjningen i Umeå Kommun Intervjuer Kaarina Åström, Storuman kommun, telefonintervju 16 maj 213 Margareta Skoog, Dorotea kommun, intervju via mail 1 maj 213 Student vid Umeå universitet, telefonintervju 7 maj 213 Fotografier: Alla fotografier är tagna av Rebecca Östlind och Khadra Hussein. 22

25 Bilagor Bilaga 1: Färdigställda hus i Västerbottens län mellan Källa: SCB Notera att Y- axlarnas värden skiljer sig mellan kommunerna. 23

26 24

27 Bilaga 2: Åldersammansättning i kommunera i Västerbottens län 212. Källa: SCB Notera att Y- axlarnas värden skiljer sig mellan kommunerna. 2 1 Nordmaling komunbefolk ningen Bjurholm komunbefolk ningen Vindeln komunbefolk ningen Robertsfors komunbefolk ningen Malå komunbefo lkningen Norsjö komunbefolk ningen Storuman komunbefolk ningen Sorsele komunbefolk ningen 212 2

28 2 1 Dorotea komunbefolk ningen Vännäs komunbefolk ningen Vilhelmina komunbefolk ningen Åsele komunbefolk ningen Umeå komunbefol kningen Lycksele komunbefolk ningen 212 Skellefteå 1 komunbefolkni ngen

29 Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, Umeå ISSN