Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2010"

Transkript

1 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ. nr 2010:16

2 Omslagsbild: Örebro kommun 2

3 Förord Örebro län växer! För år 2009 ökade befolkningen med 6369 personer. Första kvartalet 2010 pekar mot ökade befolkningssiffror även för detta år. En väl fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för att attrahera företag och arbetskraft som söker sig till regionen. Befolkningstillväxten är ojämnt fördelad i länet. Flera av länets kommuner har låga födelsetal, låg inflyttning och åldrande befolkning. Det är framförallt i Örebro med intilliggande kommuner som tillväxten sker. Boendeplanering är av största vikt för kommunen, oavsett om befolkningen ökar eller minskar. Utbudet av bostäder behöver anpassas till behov och efterfrågan. Det är vår förhoppning att denna rapport ska kunna utgöra en grund för att stimulera till diskussion om hur bostadssituationen i kommunen ser ut och hur behoven av förnyelse i bostadsbeståndet kan mötas. Analysen för Örebro län 2010 presenteras i denna rapport och vänder sig även till andra aktörer i länet som t ex kommuner, bygg- och bostadsföretag som har ett intresse av att följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Samtidigt utgör den en redovisning till Boverket och regeringen. Till grund för rapporten ligger Bostadsmarknadsenkäten 2010 som kommunerna årligen svarar på och som sammanställs av Boverket och Länsstyrelserna. Resultatet av enkäten ger en relativt god bild av läget i kommunerna i Örebro län, trots att flertalet kommuner i länet saknar särskilda program för bostadsförsörjningen. Ett urval av sammanfattande tabeller från Bostadsmarknadsenkäten finns som bilaga till rapporten. Denna rapport kan beställas från Länsstyrelsen i Örebro eller hämtas som pdf-fil på Länsstyrelsens hemsida Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp inom Länsstyrelsen i samverkan med flera enheter inom Länsstyrelsen. I gruppen har Per-Olov Mörn, Christina Gustavsson, Lars-Rune Karlsson och Anders Niklasson ingått. Örebro i juni 2010 Christina Gustavsson Per-Olov Mörn 3

4 Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 1. Sammanfattning och slutsatser 5 2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Vad händer med allmännyttan? Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? Hur utvecklas befolkningen och hushållen? Hur ser flyttmönstren ut? Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Arbetsmarknadsutsikter Finns det bostäder för alla? Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Kommunernas bostadsförsörjningsansvar Vilka verktyg använder kommunerna i det strategiska arbetet med boendefrågorna? Hur arbetar länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommuner? 28 Källförteckning 30 BILAGA 32 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME

5 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län, - en regional analys 1. Sammanfattning och slutsatser Bostadsbyggandet i Örebro län minskade under 2010 jämfört med föregående år. Den globala ekonomiska krisen har troligen påverkat länet negativt dels med många varsel som följd och dels en avmattning på bostadsbyggandet. Att bostadsbyggandet ligger på en relativt låg nivå är bekymmersamt eftersom det borde vara mycket högre för att klara den befolkningstillväxt som länet vill ha. Sedan år 1990 har invånarantalet ökat med 6369 personer i Örebro län vilket motsvara blygsamma 2 % ökning. De flesta kommuner tappar dock befolkning, tydligast märks det i de små och perifera kommunerna där befolkningsminskningen över de senaste 10 åren är drygt 20%. Det är i Örebro och i de närliggande kommunerna Kumla och Lekeberg som befolkningen ökar mest och där det mesta av bostadsbyggandet sker. De förändringar i bostadsbeståndet som behövs för att attrahera nya invånare och för att anpassa utbudet av bostäder till den efterfrågan som finns hos stora ungdomskullar, en äldre befolkning och nya svenskar är en stor utmaning för i synnerhet dessa kommuner men även hela länet. Konjunkturläget gör att prognoser om bostadsbyggandet de kommande åren är mycket osäkra. Den prognos som kommunerna gör i bostadsmarknadsenkäten talar för en fortsatt relativt låg nivå på bostadsbyggandet under 2010 och Förväntad påbörjad nyproduktion ligger på drygt 700 nya lägenheter per år i länet. Den nivån överensstämmer i stort med behovet enligt i Boverkets byggbehovsanalys Men kommunerna brukar vara optimistiska i sina prognoser varför det faktiska utfallet troligen kommer bli lägre än vad som förväntas. De största utmaningarna när det gäller bostadsfrågorna i Örebro län är: De demografiska förändringarna. De krav och behov som en äldre befolkning har på boendet när det gäller tillgänglighet, bostadsanpassning och behov av särskilt boende blir mer o mer påtagliga de närmaste åren. De stora ungdomskullarna, födda i början av 1990-talet, flyttar snart hemifrån och har ofta behov av billiga små lägenheter, helst i centrala lägen, på orter med utbildning/skolor. 5

6 Invandring Hur kommunerna förhåller sig till invandringen är en viktig fråga. Vi går mot ett stort generationsskifte. För att klara täcka det kommande arbetskraftsbehovet är det helt nödvändigt att snabbt finna vägar till en effektiv integration. Det gäller i synnerhet de små kommunerna som behöver invandring för att på sikt klara sina behov av arbetskraft. Vad kommunerna gör för att attrahera invandare kommer vara en viktig framtidsfråga då flera forskningsrapporter visar att kommuner och regioner som har en hög grad av invandring och som samtidigt lyckas med integrationen har högre tillväxt än de som inte attraherar invandrare. Befolkningsminskningen i många av länets kommuner Utvecklingen med befolkningsminskning i vissa av länets kommuner behöver brytas då det på sikt kommer bli allt svårare att klara försörjningsbördan för flera kommuner. Kommunikationer bör förbättras och lokal service stärkas så att attraktiviteten ökar för att på så sätt vidga arbetsmarknadsregionen. För att klara dessa utmaningar är det en fördel om kommunerna och regionen fortsätter ta det regionala perspektivet och tillsammans arbetar och planerar det övergripande strategiska arbetet med boendefrågor, infrastruktur och tillväxt. 6

7 2. Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet? 2.1 Hur ser läget på bostadsmarknaden ut i olika delar av länet? Bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan olika kommuner men även mellan olika områden inom en kommun. Vad som gör att det är brist respektive överskott har att göra med flera faktorer. Ett attraktivt läge, en billig tomt, närhet till kollektivtrafik eller skola är faktorer som påverkar efterfrågan på bostad. Produktionskostnader och möjlighet till avkastning på investeringar är faktorer som påverkar nybyggnationen och därmed tillgången på bostäder. Bostäder är alltså en marknad som liksom många andra marknader lever under tillgång och efterfrågan har fem av länets kommuner totalt sett brist på sina respektive bostadsmarknader vilket är samma antal som år 2009 och kan jämföras med att det var två kommuner år 2006 som redovisade brist. Sedan 2006 har fem av länets kommuner redovisat brist. Tre kommuner har redovisat balans och fyra överskott. Under de senaste fyra åren är det framför allt i fyra kommuner som det skett förändringar. Laxå har gått från balans och brist till överskott. Hallsberg som har haft överskott har nu brist. Kumla som återigen hamnar på brist efter ett år i balans och till sist Askersund som stabiliserar sin balans efter att ha haft brist. Fortfarande finns det överskott av bostäder i Degerfors, Karlskoga och Ljusnarsbergs kommuner och i år tillkommer också Laxå som redovisar ett överskott. Lekeberg, Nora, Hallsberg och Lindesberg redovisar fortfarande brist liksom de gjorde förra året. Hällefors och Örebro har under de senaste fyra åren haft balans på bostadsmarknaden. Tabell 1: Bostadsmarknadsläget i Örebro län (ur BME ) Kommun Lediga lgh i allmännyttan 2007 Lediga lgh i allmännyttan 2008 Lediga lgh i allmännyttan 2009 Lediga lgh i allmännyttan 2010 Bostadsmarknadsläget totalt sett År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Brist Balans Överskott Överskott Balans Överskott Balans Brist Brist Överskott Brist Brist - Brist Balans Brist Överskott Balans Överskott Balans Brist Brist Överskott Brist Brist - Brist Brist Brist Överskott Balans Överskott Balans Balans Balans Överskott Brist Brist - Brist Överskott Brist Överskott Balans Överskott Balans Brist Balans Överskott Brist Brist - Precis som tidigare år så yttrar sig bristen på bostäder olika sätt, det är framförallt när det gäller bostäder för hushåll med höga krav på attraktivt boende, bostäder för medelålders och äldre samt bostäder för stora barnfamiljer. Många kommuner uppger också att det är brist på bostäder för ungdomar. Fyra av tolv kommuner redovisar en brist på hyreslägenheter och lika många dvs. fyra uppger brist på egnahem. 7

8 Trenden med ett minskande antal lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsbolagens bestånd fortsätter även om minskningen mellan 2009 och 2010 är relativt liten. Enligt bostadsmarknadsenkäten fanns det 695 lägenheter lediga lägenheter i det allmännyttiga beståndet i januari 2010 jämfört med 701 i januari Det har inte skett några större förändringar i kommunerna jämfört med år I Örebro kommun som har det största lägenhetsbeståndet och största tillskottet av nya lägenheter är bostadsmarknaden som tidigare nämnts fortsatt i balans. Storleken av bostadsbeståndet gör också att det ständigt är en omsättning t.ex. vid renovering men det finns också den naturliga omsättning som beror på att det ständigt flyttar in och flyttar ut människor i ett så stort bostadsbestånd som Örebro bostäder (ÖBO) har. Vad kan vi då förvänta oss av utvecklingen år 2011? Man kan utifrån Bostadsmarknadsenkäten (BME) konstatera att vi inte kan förvänta oss några stora förändringar i länet. De flesta kommunerna (åtta av tolv) bedömer att det inte kommer ske någon påtaglig förändring. Tre kommuner (Lekeberg, Laxå och Nora) gör bedömningen att efterfrågan år 2011 kommer minska i förhållande till utbudet (överskott uppstår eller ökar alternativt bristen minskar). Degerfors gör som enda kommun bedömningen att efterfrågan ökar i förhållande till utbudet vilket i deras fall innebär att man troligen går från överskott till balans alternativt minskat överskott. Figur 1: Bostadsmarknadsläget i Örebro län januari

9 2.2. Hur ser bostadsutbudet ut i olika delar av länet? Bostadsbeståndet Kommunerna har olika strategier och åtgärder för att hantera sina uthyrningssvårigheter. I Degerfors finns planer på att riva 60 lägenheter. Att riva är ett alternativ medan att kallställa är ett annat. Askersund och Karlskoga har för avsikt att använda båda metoderna, Askersund kallställer 6 lägenheter och planerar att riva 18 lägenheter. Motsvarande siffror för Karlskoga är 23 respektive 100 lägenheter. Ytterligare alternativ till rivning eller kallställande är att sälja lägenheter. Men i Örebro län är denna metod inte alls använd under 2009, det motsatta skede faktiskt i då Kumla köpte fem lägenheter. Men det är tre kommuner som planerar försäljning under 2010/11, Degerfors med 27, Örebro med 1000 och Karlskoga med 38 lägenheter. Under perioden kan man konstatera att det totalt i länet tillkommit 2560 lägenheter och det är framför allt i Örebro, Kumla och i viss mån Lekeberg, Nora och Lindesberg där det tillkommit fler lägenheter Fördelningen mellan de olika hustyperna flerbostadshus och småhus visar att det totalt i länet finns fler flerbostadshus jämfört med småhus. Sett över länet är bilden tydlig att Örebro och Karlskoga har sitt bestånd främst inom flerbostadshusen och den mindre delen i småhus. Det omvända finns hos de små kommunerna, ex Lekeberg som har nästa fem gånger så många småhus jämfört med flerbostadshusen. Tabell 2: Utvecklingen av antalet lägenheter Källa: SCB Kommun Flerbostadshus Småhus Totalt Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Länet

10 2.3. Bostadsbyggande och andra förändringar i utbudet av bostäder Idag byggs det relativt lite i länet men det gäller även för riket som helhet och är således inte unikt för Örebro län. Örebro län har haft en markant nedgång i småhusbyggandet under perioden med en tillfällig uppgång under talet. Sedan 2001 kan en svag uppgång i småhusbyggandet observeras, men det är mycket långt till nivåerna som fanns i slutet av 1970-talet. Under 2009 färdigställdes 562 lägenheter i länet varav 442 lägenheter i flerbostadshus och 120 i småhus. Det är en betydande minskning jämfört med 2008 då 884 lägenheter färdigställdes men i nivå med 2007 (560). Liksom tidigare år är det Örebro och Kumla som dominerar när det gäller nyproduktion av länets bostadsproduktion, men noterbart är ändå Nora som 2009 producerade 26 lägenheter i flerbostadshus. Tabell 3: Produktion av bostäder Kommun/år småhus flerbostads totalt Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Källa: SCB I bostadsmarknadsenkäten för 2010 bedömer kommunerna vad de förväntar sig skall påbörjas 2010 och 2011 i nyproduktion av bostäder. Under 2010 bedömer kommunerna att det kommer att byggas 723 bostäder i länet och under 2011 bedöms antalet öka till 828. Jämfört med 2009 så är det en klar ökning men i nivå med I förhållande till befolkningen så planeras det att byggas mest i Örebro och Kumla kommun, därefter följer ett mellanskikt med kommunerna Lekeberg, Laxå och Nora. Det är framför allt Örebro kommun (100) men även Askersunds kommun (10) som planerar att öka bostadsbyggandet 2011 jämfört med

11 Kommunernas bedömningar tidigare år visar att det är mycket svårt att prognostisera hur mycket nyproduktion av lägenheter som kommer att ske de närmaste åren. Prognoserna förefaller ofta vara mer optimistiska än det faktiska utfallet visar. Om man jämför prognosen ett par år tillbaka i tiden med det faktiska utfallet så blev för år 2007 den faktiska byggnationen i länet 66 procent (560 utfall 839 prognos) av den prognos som gjordes. Året efter 2008 så byggdes det 102 procent (884 utfall 862 prognos) av den lagda prognosen. I förra året prognos så byggdes det 72 procent (562 utfall 777 prognos) av prognosen. Sammantaget säger detta oss att kommunerna har svårt att göra bedömningen om hur mycket det kommer byggas kommande år. De hinder som de flesta kommunerna (9) uppger för bostadsbyggandet är framför allt höga produktionskostnader andra tydliga hinder är ett vikande befolkningsunderlag (7) och svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor. Kommunerna uppgav även förra året dessa hinder. Ser vi närmare på det framtida byggandet så är en källa i Bostadsmarknadsenkäten de så kallade Projektlistorna där kommunerna listar det som man har indikationer om vad som skall byggas, både de säkra och de osäkra objekten. Listorna är därmed ganska osäkra men ger ändå en viss kunskap om hur det kan komma att utveckla sig i kommunen inom de närmaste två åren. Den andra tabellen är vad kommunen förväntar sig skall påbörjas under samma period. Tabell 4: Förväntat påbörjande år Nyproduktion av bostäder. Kommun Antal lgh år 2010 Antal lgh år 2011 Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors 8 8 Hällefors 0 0 Ljusnarsberg 0 0 Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Totalt i länet Källa: BME 2010 Tabell 5: Projektlista år förväntat påbörjat säkra o osäkra projekt Kommun Antal lgh år 2010 Antal lgh år 2011 Lekeberg Laxå 0 0 Hallsberg 0 0 Degerfors 0 0 Hällefors 0 0 Ljusnarsberg 42 0 Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg 0 0 Totalt i länet Källa: BME

12 Går vi in ännu mer i projektlistan för 2010 finner vi att huvuddelen av nyproduktionen i länet är flerbostadshus och fördelningen är ganska jämn mellan hyresrätter och bostadsrätter. Kommunerna bedömer att sammantaget kommer det att nyproduceras knappt 1700 bostäder under i länet och ca 17 % kommer att byggas av allmännyttan i Örebro och Kumla kommun. Som i många andra sammanhang är det Örebro kommun som påverkar länets situation mest varför det är viktigt att studera vad som händer i andra kommuner som redovisar intressanta planer och bedömningar. I de små kommunerna kan man tydligt se att det planeras för nyproduktion i de södra delarna av länet men knappast inget alls i de norra länsdelarna förutom Ljusnarsberg som planerar ett särskilt boende. Tre kommuner bedömer att de kommande två åren ( ) kommer att öka antalet bostäder, Lekeberg med ca 80 st, Kumla med ca 140 st och Nora med ca 40 st. Alla tre kommunerna fördelar nyproduktionen ganska jämt mellan flerbostadshus och egna hem. Karlskoga och Askersunds kommuner gör även de den bedömningen att öka antalet bostäder, där kan man konstatera att majoriteten planeras tillkomma genom produktion av egna hem Vad händer med allmännyttan? Allmännyttan eller med ett annat namn det kommunala bostadsbolaget har olika påverkan på bostadsbeståndet i olika kommuner. Gemensamt är dock uppdraget att agera utifrån marknadens behov och de riktlinjer som styrelsen fastställer. Hur stor del av bostadsbeståndet som innehavs av allmännyttan är även det olika och det finns inga starka krafter eller tydlig vilja att minska bestånden. Allmännyttan är dock inte emot att sälja av bostadsbestånden, dels för att de behöver få in kapital för att kunna bygga nytt, dels för att man inte nödvändigtvis vill vara den helt dominerande aktören på marknaden. I länet kan vi se exempel på att där det varit möjligt att sälja ut överskott har man gjort det till exempel till norrmän som i Karlskoga köpt hyreslägenhet för fritidsboende, i Karlskoga har man också omvandlat hyresbostäder till kontorslokaler. Att ombilda från hyresrätt till bostadsrätt verkar inte vara så utbrett i länet. Antalet försålda allmännyttiga hyreslägenheter under det senaste året har varit mycket blygsamt endast några få kommuner har enligt Bostadsmarknadsenkäten sålt eller planera sälja och det är som tidigare beskrivet Degerfors med 27, Örebro med 1000 och Karlskoga med 38 lägenheter. 12

13 3. Vem bor i Örebro län, vem flyttar in och vem flyttar ut? 3.1. Hur utvecklas befolkningen och hushållen? Hur har befolkningsutvecklingen sett ut i länets olika kommuner? Det är en av de viktiga faktorerna då man samlar underlag inför planering. Under perioden hade länet en stark befolkningsutveckling, denna positiva utveckling bröts 1994 och fram till 2001 förlorade länet netto nästan 3700 invånare och hade då en befolkning på invånare. Därpå följde en stark tillväxtperiod och vid det senaste årsskiftet 2008/2009 fanns det nästan invånare i länet. Befolkningsutvecklingen är inte lika i alla kommuner i länet. Befolkningstillväxten är framför allt koncentrerad till Örebro och Kumla kommun. Tabell 7: Befolkningsutveckling i Örebro läns kommuner 1990, Folkmängd 1990 Folkmängd 2009 Förändring i antal Lekeberg Förändring i procent Laxå % Hallsberg % Degerfors % Hällefors % Ljusnarsberg % Örebro % Kumla % Askersund % Karlskoga % Nora % Lindesberg % Örebro län % Källa: SCB Länsstyrelsens prognos och bedömning av befolkningsutvecklingen i länet på 10 års sikt bestäms i hög grad av flyttströmmar och invandring och om antalet födda överstiger eller understiger antalet döda. Regionförbundet visar i sin bakgrundsanalys inför den regionala översiktplaneringen att: det finns två nyckelfrågor när de gäller den framtida befolkningen. Den ena är om vi förmår att vara attraktiva och få ungdomar och unga vuxna som är den mest flyttbenägna grupperna i samhället att vilja bo i regionen. Den andra är integrationsarbetet: kan vi förmå fler invandrare att vilja bo kvar i länet? 1 1 Eliasson, sid

14 Befolkningstillväxten under de senaste åren från 2000 fram till idag kan helt tillskrivas invandringen. Invandringsnettot (skillnaden mellan in- och utvandring) har under denna period legat mellan ca personer per år. Under samma period har vi haft ett inrikes flyttnetto (skillnaden mellan in och utflyttning) på nästan 400 personer per år. Länet har en ambition att öka befolkningen genom att flyttnetto mot övriga Sverige är positivt samt att alla kommuner ökar antalet inflyttade. Ett etappmål är att länet ökar till invånare. Målgrupperna är främst studenter och invandrare. Strategins fokus ligger på attraktiv studiemiljö både studiemässigt och socialt t.ex. ett bra boende, arbetsmarknad och boende. 2 Källa: föreläsning av Jan Amcoff, Institutet för Framtidsstudier Ämne: Regionförstoring i registerdata eller i verkligheten Fördelningen av åldersgrupper i Sverige framgår av bilden till ovan. Fördelningen av ålderstrukturen i Örebro län skiljer sig bara marginellt från riket. I Örebro län, liksom i riket, går det att se den tydliga puckeln med människor som går in i pensionsåldern, den grupp som man brukar kalla 40-talisterna, samtidigt går det att se en nästan lika stor grupp som är på väg in på arbetsmarknaden. Så långt finns stora likheter mellan riket och länet. Folkmängd efter kön och ålder 2009 i Örebro län. 2 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, 2010, sid

15 Sett till de enskilda kommunerna så finns det stora skillnader inom länet och jämfört med riket och länet. Lekeberg och Askersund har en stor grupp i åldern år, men det finns ingen lika stor ungdomsgrupp på väg in, vilket kan bli ett bekymmer på sikt. Lindesberg, Hallsberg och Degerfors har även de den stora gruppen i åldern år, här finns det dock något fler ungdomar, jämfört med Lekeberg och Askersund, de flesta är killar. Hällefors har många personer i de tre åldersgrupperna 45-54, och Sammantaget utgör dessa tre grupper ca 3000 personer. I gruppen år finns idag ca 1000 personer jämt fördelat mellan könen, ett klart underskott. Även Laxå har en relativt stor grupp i åldern år, ca 950 personer. I gruppen ungdomar finns det idag ca 380 män och ca 300 kvinnor dvs totalt nästan 700. Ljusnarsberg liknar Laxå, ca 900 personer i åldersgruppen år men Ljusnarsberg har jämfört med Laxå bara ca 580 ungdomar i gruppen 15-24, de flesta är män, även här ett tydligt underskott. Örebro kommun har en jämn pyramid fler yngre än äldre, dvs med den stora andelen ungdomar drygt i åldern och bara drygt i gruppen år. Kumla särskiljer sig från övriga kommuner och från länet genom att ha sin största grupp i åldern år, drygt 3000 personer. Karlskoga har en relativt jämn åldersfördelning över hela åldersspannet, gruppen är dock lite färre än övriga åldersgrupper. Nora har två tydliga grupper år som är fler och gruppen år som är klar färre jämfört med övriga åldersgrupper i spannet 5-74 år. Siffrorna ovan åskådliggör det som många rapporter och undersökningar beskriver och konstaterar, det vill säga att vi står inför en stor generationsväxling och en befolkningsutveckling som kommer bli en stor utmaning för kommuner som inte är storstad eller universitetsstad. I Örebro län är det Örebro kommun och i viss mån Kumla kommun som påverkas minst av en vikande befolkning men som ändå kommer känna av generationsväxlingen, övriga kommuner kommer sannolikt att möta en framtid där försörjningsbördan kommer att öka och servicebehovet hos den åldrande befolkningen ökar. Arbetsförmedlingen skriver t.ex. i ett pressmeddelande att: Skillnaderna växer mellan tillväxtregioner och övriga delar av landet när det gäller tillgången på befolkning i aktiv ålder. Under generationsväxlingens mest framträdande år, alltså perioden , väntas i glesbygden och övriga småorter dubbelt så hög andel pensionsavgångar cirka 3 procent per år som i de tre storstäderna. 3 3 Arbetsförmedlingen, Pressmeddelande till rapporten Generationsväxlingen slår hårt mot glesbygden och mindre orter 15

16 Arbetsförmedlingen konstaterar vidare att den aktiva befolkningen i landet och i Örebro län minskar medan den utrikesfödda befolkningen ökar. Det gynnar befolkningsutvecklingen i regioner där den utrikesfödda befolkningen väljer att bo. Intressant är att konstatera att i storstäderna består i nuläget 28 procent av storstadsbefolkningen i aktiv ålder av utlandsfödda, mot bara 8 procent i glesbygdskommuner 4. Regionförbundet skriver i rapporten Örebroregionen år 2030 att fem tydliga tendenser kan urskiljas i befolkningsutvecklingen. För det första ökar flyttandet, för det andra kan vi se en ökad internationalisering, för de tredje sker flyttningen från mindre till större regioner, för det fjärde är det unga och välutbildade som står för nästan hela delen av det ökade flyttandet, och för det femte ökar andelen äldre. Regionförbundet pekar också i sin rapport på den ökande försörjningsbördan då andel äldre ökar i kommunerna. En hög andel personer utanför arbetsför ålder innebär en hög försörjningsbörda för kommunen. Det handlar om en balans där de som arbetar ska försörja dem som inte arbetar. Förutom finansiella aspekter och en belastning på den kommunala ekonomin kan en hög försörjningsbörda på sikt medföra arbetskraftsbrist inom många yrkesgrupper 5. De förändringar som förväntas inom både arbetsmarknaden och befolkningen kommer med stor sannolikhet att öka och spetsa till konkurrensen och obalansen mellan olika regioner i landet och i länet. Småorter riskerar att få en alltför hög andel äldre i befolkningen och samtidigt finns tendenser att ungdomar flyttar mot större orter där man förväntar sig hitta utbildningsmöjligheter och arbete. Denna obalans kan komma att påverka och ställa krav på skatteutjämning som i sin tur ökar spänningen mellan rika och fattiga kommuner. Behov så som ökad genomströmning av ungdomar i utbildningssystemet och ökat arbetskraftsdeltagande hos kvinnor och framför allt utlandsfödda behöver på olika sätt förbättras. 4 Arbetsförmedlingen, Pressmeddelande till rapporten Generationsväxlingen slår hårt mot glesbygden och mindre orter 5 Fredrik Eliasson, Örebroregionen 2030 Framtidsbilder för arbetsmarknad och befolkningsutveckling, Rapport 2008:07, ISBN , Örebro 2008, sid

17 3.2 Hur ser flyttmönstren ut? Tabell 8: Flyttningsnetto i Örebro län och dess kommuner 2009 Totalt därav mot Länet Övriga Sverige Andra länder Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Källa: SCB Det sker i flera fall en relativt betydande befolkningsomfördelning i länet. Hur flyttnettot fördelar sig i länet framgår av tabell ovan. Örebro län har ett positivt flyttnetto 2009 och det är framför allt Örebro kommun som bidrar till denna siffra. Andra kommuner som har ett positivt flyttnetto är Hallsberg, Hällefors och Kumla. Flyttningsnetto från Örebro län till övriga Sverige visar att utflyttningen från länet 2009 uppgick till 492 personer, bakom denna siffra finns en inflyttning från övriga Sverige med 6611 personer och samtidigt en utflyttning med 7103 personer. Vi kan också konstatera ett positivt flyttnetto gentemot andra länder. Örebro län har ett tydligt plus i flyttnettot med andra länder med 1658 personer personer flyttade till länet från andra länder och 690 personer flyttade till andra länder Degerfors, Lekebergs, Lindesbergs och Hallsbergs kommuner har sina flyttrörelser i ålderskategorin yngre än 50 år och då främst i ålderkategorin år. Det finns tecken som på att det är småbarnsfamiljer som flyttar till kommunerna medan ungdomar mellan flyttar från dessa kommuner. Askersund visar även de på denna trend men där finns också tecken på att personer mellan tendrar att röra sig mer både till och från kommunen. Nora ansluter sig till fenomenet småbarnsfamiljer som flyttar till kommunen medan ungdomar mellan flyttar från kommunen, men där finns också en tendens att äldre i åldersgruppen flyttar till kommunen vilket är lite ovanligt och kanske något att dra nytta av. Laxå har en tendens av att ungdomar flyttar ut, man kan dock se att denna flyttström tenderar att minska d.v.s. det är färre och färre som flyttar in i som ut ur kommunen. 17

18 Hällefors skiljer sig lite mot övriga kommuner i så mån att de som är yngre än 20 år har ett litet men positivt flyttnetto, medan de äldre har ett negativt flyttnetto. Detta fenomen har troligtvis samband med att på Campus Grythyttan finns ca 350 studenter. Ljusnarsbergs kommun visar på en ökad flyttrörelse både till som från kommunen bland dem som är yngre än 40 år. Det finns även här tydliga tecken på att det är i kategorin ungdomar där vi ser ett negativt flyttnetto. Örebro kommun är länets största kommun och påverkar hela länets utveckling. I Örebro kommun är det ungdomar och unga vuxna är som rör sig mest, både till och från kommunen. Det senaste året (2008) har det positiva flyttnettot i denna kategori ökat markant. Det tycks också som att barnfamiljerna flyttar till Örebro kommun, kategorin barn under 10 år och vuxna mellan 30 och 40 år har ett starkt positivt flyttnetto till Örebro kommun. Även ungdomar och unga vuxna har ett starkt positivt flyttnetto. Kumla kommunen är också en tydlig inflyttningskommun i alla kategorier. Tydligast är det i grupperna under 40 år men även hos de äldre ålderskategorierna så syns ett tydligt positivt flyttnetto. Värt att notera är den ökade rörligheten hos kategorin åringar som både flyttar in och ut ur kommunen. Omsättningen är dubbelt så stor nu som för 10 år sedan. 43 personer år 2000 jämfört med 101 personer år Karlskoga kommun visar i princip upp samma bild som majoriteten av övriga kommuner i länet, d.v.s. barnfamiljer flyttar till kommunen medan ungdomarna flyttar ifrån kommunen. Det som skiljer Karlskoga kommun från flertalet övriga är att de äldre kategorierna plus 55 tenderar att röra sig mer men också i större utsträckning flytta till Karlskoga. 18

19 4. Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknaden? Som länsstyrelsen beskrev i Bostadsmarknadsanalysen 2008 så har pendlingen ökat under den senaste 15 år perioden, både mellan kommuner i Örebro län och mellan Örebro län och omkring liggande län. Den allmänna och utbredda uppfattningen att arbetsresor blir allt längre hänger både ihop med regionförstoring och med att det kontinuerligt sker förbättringar i infrastrukturen som gör att man kommer allt längre på samma restid. Örebro län är till den geografiska formen jämt utbrett från Örebro stad som så att säga utgör centrum. Regionförbundet beskrivet detta i en av sina rapporter: Utifrån geografiska och trafikmässiga förutsättningar kan tätortsstrukturen beskrivas som i ringar från Örebro. Utanför den sammanhängande stadsbygden finns några förorter, till exempel Marieberg och Hovsta. I en ring på 2-3 mils avstånd finns ett stort antal samhällen, som i de flesta fall inte ligger inordnade i tydliga stråk. Utanför denna ring ligger tätorterna tydligare i stråk längs dalgångar med järnvägar och större vägar. 6 Länet har två europavägar E18 och E20 och en infrastruktur för järnväg som fångar in både den öst-västliga likväl som den nord- sydliga riktningen. Trots dessa förutsättningar så sker fortfarande en klar majoritet av resorna med bil :04 Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen. 19

20 Regionförbundet skriver i rapporten om Målbilder 2015 och 2030 att dagens kollektivtrafik utgör ca 18 %. Kerstin Westin Umeå universitet har i sina studier visat att om man räknar bort storstäder och förortskommuner så är andelen som reser med kollektivtrafik endast 6-7%. Det blir utifrån dessa fakta tydligt att bilen är och inom överskådlig framtid förblir det dominerande transportsättet. Politikens ambitioner och uttalade mål är att andelen pendlingsresor med kollektivtrafik till och från länets tätorter i framtiden (år 2030) ska utgöra 40 %. Kollektivtrafiken utgörs idag främst av bussar och järnväg. Busstrafiken har sin bas främst i skolskjutarna framför allt i de mindre kommunerna, utöver dessa finns det ett 70-tal busslinjer och tre expressbusslinjer i länet. Järnvägen berör framför allt de större tätorterna. Nora, Karlskoga, Lekeberg och Askersund har ingen tågförbindelse. Med dagens förutsättningar är möjligt med arbetspendling till/från Örebro vad gäller Hallsberg, Kumla, Lindesberg, Fjugesta och Nora. På gränsen finns Askersund, Laxå och Karlskoga där det finns en hel del pendling, övriga tätorter bedöms ha för långa restider. Även om de flesta tänker arbetspendling då vi tänker resor så bör vi också tänka in övriga resor. En grov indelning av resande ger att arbete/skola, fritid och inköp utgör ca 1/3 var av det totala resandet. Att fundera över hur vi reser över dagen och vem som gör dessa resor kan vara bra underlag för den fortsatta planeringen av boende och infrastruktur. Bedömningen är att pendlingen kommer att öka från dagens till Nedanstående tabell visar hur pendlingen fördelar sig per kommun i länet. (Dokumentation från föreläsning den 18 december 2009, När flyttar pendlaren? Kerstin Westin, Kulturgeografiskainstitutionen Umeå universitet) 20

21 4.1 Arbetsmarknadsutsikter 7 Att sysselsättning i Örebro län domineras av vård- och omsorgsverksamhet, tillverkningsindustri, handel och kommunikationer är väl känt. Att i stort sett alla branscher också påverkats av den finansiella krisen, den globala lågkonjunkturen är säkert också känt av de flesta. Men hur ser framtiden ut och vilka bedömningar görs? Arbetsförmedlingen gör årligen prognoser över hur sysselsättning och arbetslösheten utvecklar sig. I den senaste från den 9 december 2009 görs bedömningen att 2010 kommer ha en fortsatt låg sysselsättning, men att konjunkturen återhämtar sig. Sett utifrån ett branschperspektiv finns olika utvecklingstendenser och trender. Industrin sysselsätter ca 20 % av de sysselsatta. Efterfrågan kommer att öka nu när marknaden börjar efterfråga produkter igen, men antalet sysselsatta kommer inte öka i samma takt eftersom flertalet företag har ledig kapacitet och kan öka produktionen utan att nyanställa. Inom skog och jordbruk kommer antalet sysselsatta vara relativt oförändrat trots ökad efterfrågan. Inom bygg- och anläggningsverksamheten sysselsattes år 2007 drygt personer vilket utgör omkring 7 procent av Örebro läns totala näringar. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att verksamheten minskar och att en minskande investeringstrend kan skönjas. En omfattande generationsväxling kan medföra viss efterfrågan på personal med viss kompetens men totalt sett är efterfrågan låg. Den privata tjänstesektorn har ökat sin sysselsättning de senaste 10 åren och branschen sysselsatte 2006 drygt personer i länet. Tjänstesektorn påverkas mycket av industri- och byggbranschen. Handel och kommunikation/transport sysselsatte år 2007 knappt personer vilket utgör omkring 18 procent av Örebro läns totala näringar. Efterfrågan på personal förutses öka något beroende på den allt mer positiva utvecklingen. Denna efterfrågan finns även in om transportbranschen där man kan förvänta sig en stabilisering under Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat, antal sysselsatte var år 2007 drygt personer vilket utgör omkring 11 procent av Örebro läns totala näringar. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Branschen är dock känslig för konjunkturen och 2010 kommer liksom 2009 bli ett tufft år. Offentlig förvaltning består av alla statliga myndigheter samt ledningsfunktioner i kommuner och landsting. Sysselsättningen bedöms minska marginellt under perioden fram till och med kvartal fyra Prognos Arbetsmarknad Örebro län

22 5. Finns det bostäder för alla? 5.1 Hur tar vi emot nyanlända invandrare i vårt län? Olika målgrupper har olika behov av bostäder. Ofta så delas målgrupperna in i olika åldrar där exempelvis ungas behov av bostad är en liten central och billig lägenhet medan äldre har behov av tillgängliga och i viss mån anpassade lägenheter, lägenheter att åldras i. Men det kan också finnas andra grunder än ålder fundera kring när man studerar olika målgruppers behov och preferenser. I andra kulturer är det kanske mer naturligt att leva på mindre yta per person och inte så sällan flera generationer i samma lägenhet. Olika målgruppers olika behov och preferenser är viktiga att tänka på då vi planerar det framtida byggandet. Särskilt viktigt är det för kommuner som önskar en befolkningstillväxt som inom den närmaste framtiden sannolikt endast går att finna genom invandringen. Det innebär att kommunen med ambitioner om ökad befolkning, arbetskraft och tillväxt behöver utveckla en tydlig strategi för att attrahera och vara attraktiv för invandrare i synnerhet och andra potentiella inflyttare i allmänhet. Ungefär hälften av kommunerna uppger att de lyckas ganska lätt med att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar. Örebro uppger att det är svårt att få fram bostäder till flyktingar, man har bra samarbete med allmännyttan men har mycket svårt att få med att engagera de privata fastighetsägarna. Kumla och Nora uppger även de att det är svårt och Lekeberg menar att det är mycket svårt att tillgodose behovet av bostäder. Det är framför allt bristen på stora hyreslägenheter som är skälen. De allra flesta kommuner har dock ett regelbundet samarbete med allmännyttan och de privata fastighetsägarna i arbetet med att få fram bostäder. Nedan visas en tabell på hur kommunerna i länet har tagit emot och hur överenskommelser om mottagande 2010 planeras. Tabell 9: Överenskomna och mottagna flyktningar Kommun Mottagna 2009 Har överenskommelse Antal i överenskommelse Mottagna Maj Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Källa: Migrationsverket

23 Sammanställningen ovan visar bara en del av den invandring som kommer till länet. Utöver flyktingar och invandrare som kommer till länet via Migrationsverket så finns även annan invandring till exempel anhöriginvandring, kärleksinvandring och studenter och gästarbetare. Dessa kommer från hela världen men invandrare flyttar också till Örebro län från andra län och från andra regioner inom EU. Fokus hamnar alltför ofta på den grupp som av olika skäl har svårigheter med integration i det svenska samhället. Invandringen blir då inte en fråga om arbetskraft, mångfald och tillväxt utan fokus hamnar på segregation, arbetslöshet och sociala svårigheter. I Örebro regionens utvecklingsstrategi kan man läsa: Vi ser gärna att nya människor kommer till vår region och berikar oss med sina erfarenheter och sin kultur. Samtidigt är det känt att personer med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden. 8 Är Örebro län ett bra län när det gäller integration? Svaret är nog både ja och nej. Det finns många positiva exempel men det finns också många utmaningar kvar. Petter Hojem statsvetare på Oslo universitet arbetar även för tankesmedjan FORES skriver i en rapport från 2010 om svenska kommuners behov av invandring. Rapporten har sin utgångspunkt i behoven av att stärka välfärden och arbetskraftsförsörjningen och därmed vilket stort behov som finns hos kommunerna av invandring. Petter Hojem skriver bland annat om arbetskrafts konkurrensen att: Vare sig vi vill det eller ej kommer Sverige att tvingas konkurrera om utländsk och svensk arbetskraft på en global marknad. Redan idag jobbar många svenskar i andra länder och inom Sverige måste kommunerna vara beredda på att konkurrera med varandra om arbetskraften. 9 Kommuner som inte är storstad- eller universitetsstäder kommer få det allt svårare att klara arbetskraftsförsörjningen i allmänhet och inom offentligsektor i synnerhet där behoven förväntas öka. Behoven är generellt sett större ju mindre kommunerna är och ju mer perifert de ligger. Invandrare är en viktigt och kanske den enda möjliga resursen för att finna lösningar på denna utmaning. Här behöver kommunerna jobba mycket aktivt och göra stora ansträngningar för att attrahera invandrargrupper. Men som Petter Hojem också skriver: Invandrare kan inte tvingas flytta runt, men måste attraheras till olika platser. Därför är det en viktig fråga varför invandrare ska flytta till kommuner med negativ befolkningsutveckling, givet att svenskar inte vill flytta dit i tillräcklig mängd. Vad kan dessa kommuner erbjuda invandrare som storstadskommunerna inte kan Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, sid Petter Hojem, FORES Policypaper 2010:2 Svenska kommuners behov av invandring, sid Petter Hojem, sid

24 De framtida behoven är för många tydliga och flera åtgärder görs och förbereds redan idag. Några reformer på nationell nivå är på gång för att öka arbetsmarknadsintegrationen bland invandrare. I mars antog riksdagen förslagen i propositionen nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd. Från och med 1 december får Arbetsförmedlingen överta kommunernas ansvar för mottagande av flyktingar. Kommunerna kommer att ha kvar ansvar för boende, svenskutbildning, samhällsorientering, unga och äldre ska länsstyrelserna därmed för statens räkning överlägga med kommunerna och träffa överenskommelser om antalet nyanlända som ska tas emot för bosättning inom respektive kommun. Den nya lagen har till syfte att dels skynda på etableringen för de som får uppehållstillstånd men även tydliggöra ansvarsförhållanden för att bättre ta tillvara den nyanländes kompetens. Att frågan om arbetsmarknad och arbetsmarknadsetablering blir allt viktigare syn tydligt i och med dessa förändringar. Antalet nyanlända som får uppehållstillstånd förväntas också att öka under 2010 och Sveriges kommuner har under 2009 tagit emot ca nyanlända flyktingar, drygt 40 % är barn och ungdomar under 18 år. Under 2010 beräknas nästan personer behöva introduktionsplatser. Det är en betydande ökning och den främsta anledningen är att andelen från Somalia och Afghanistan ökar likväl som andelen som får uppehållstillstånd också bedöms öka. Arbetet och samarbete mellan statliga myndigheter och arbetsförmedlingen lokalt och regionalt blir allt viktigare för att på ett effektivt sätt klara integrationen och arbetskraftsförsörjningen. Petter Hojem skriver: Kanske viktigast är ändå att kommunerna blir mer aktiva i att göra sig attraktiva för invandrargrupper. Studien visar att många kommuner som idag har en negativ befolkningsutveckling har goda möjligheter att kunna erbjuda fördelaktiga förhållanden för integrering av utrikesfödda på arbetsmarknaden Jämfört med invandrartäta för orter i storstäder kan de också erbjuda bättre boende till billigare pris, samt tryggare omgivningar. 11 Det kanske kommer att bli allt tydligare och än mer konkret för allt fler att ju närmare vi kommer och upplever generationsskiftet och konkurrensen om befolkningen och arbetskraften desto mer handlar det om att skifta fokus från att se invandring som en social fråga till att se den som en tillväxt fråga. 11 Petter Hojem, sid

25 5.2 Kommer utbudet av bostäder att svara mot de demografiska förändringarna? Som tidigare framgått så utvecklades befolkningen på olika sätt i länets olika kommuner. Olika målgrupper har också olika behov. Ofta delas grupperna in och kan grovt sägas vara ungdomar, barnfamiljer, äldre utan särskilda behov och äldre med särskilda behov. Utöver dessa grupper så finns exempel på olika former av specialboende ex boende med funktionshinder d.v.s. gruppboenden och serviceboenden. Ungdomsboenden och studentboenden handlar ofta om små lägenheter med överkomlig hyra, gärna centralt eller nära till Universitetet. Många studenter kommer till Örebro men nästan lika många lämnar staden efter studiernas slut. Örebro bostäder (ÖBO) erbjuder bostadsgaranti för studenter som läser minst halvfart på Örebro universitet och som inte bor inom pendlingsavstånd. Studenten är numer allt äldre varför alternativ till korridorsboende också erbjuds t.ex. en trea i Varberga för en student familj. Även i Grythyttan, Ljusnarsberg och Karlskoga kommuner finns det campus och därmed också ett visst behov av studentboende. Flera kommuner menar att man kan, trots att ungdomarna söker sig mot Örebro, erbjuda ungdomsboende i respektive kommuns centralort. Ofta finns det tillgång till en central lägenhet. Svårigheten är dock ofta hyresnivån. Flera kommuner har erbjudanden om endast en månads uppsägningstid vilket uppskattas av ungdomarna. Sammantaget blir ändå bedömningen hos många kommuner att de inte kan erbjuda bostäder för ungdomar på det sätt de egentligen skulle vilja. Nästan hälften (5 av 12) kommunerna Hallsberg, Örebro, Kumla, Karlskoga och Lindesberg - uppger brist på bostäder för ungdomar. I gruppen äldre görs ofta bedömningen att de önskar bo kvar i sin villa så länge de kan, men ett begynnande intresse om annan bostad kan skönjas av den kommande generationen pensionärer. De känner sig klara med att underhålla trädgård och hus och ser sig nu om efter ett boende med bra standard, ett boende att kunna åldras i. Detta är ett behov som många kommuner fångat upp och som det på sina håll finns planer för att förverkliga, ex Askersund. Men det finns mycket mer att göra för denna allt större grupp av unga pensionärer. För den allra äldsta gruppen, de med större eller mindre vård- och omsorgsbehov så finns det fortfarande relativt gott om boenden både trygghetsboenden och särskilt boende för äldre. 25

26 6. Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? 6.1 Kommunernas bostadsförsörjningsansvar Utdrag ur Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för att alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lag (2002:104) 2 Länsstyrelsen skall lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. 3 Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall en kommun anordna bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, skall dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling. Regeringen får förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling enligt första stycket. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar är ett av få kvarvarande statliga styrmedel över bostadspolitiken sedan de flesta statliga ekonomiska stöden till bostadssektorn avvecklats. Bostadsplaneringens fält spänner över ett brett spektra av de kommunala frågorna och berör såväl sociala frågor t ex invandring och demografi som infrastruktur, kommunikationer, arbetsmarknad och företagande. Hur bygg- och finanssektorn fungerar lokalt är också en viktig förutsättning som kommunen behöver beakta i sin planering av bostäder. Arbete med bostadsplanering är också viktigt för kommunens utveckling, för att få en bild av den efterfrågan och de behov som finns av olika typer av bostäder ur ett långsiktigt perspektiv. För att kunna påverka och möta de framtida förändringar som väntar, oavsett om befolkningen ökar eller minskar i den egna kommunen. Att planera för god bostadsförsörjning ger bättre framförhållning och förutsättningar för att skapa goda boendemiljöer. För att kunna analysera situationen krävs bra underlag, t ex statistik, trendanalyser, prognoser och omvärldsbevakning. Tillsammans med dessa verktyg ger planmonopolet kommunerna en möjlighet att påverka vad som byggs. Där marknaden inte fungerar fullt ut är det ofta möjligt för kommunen att genom sitt kommunala bostadsbolag och i andra former ta initiativ och ansvar för att behovet på olika typer av bostäder täcks. Att kommunen har en bra planberedskap och egna markinnehav är viktigt för att kunna möta behoven så snabbt som möjligt. 26

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ.nr

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ.nr Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ.nr. 2011-24 Omslagsbild: Örebro kommun Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2016 Publ nr: 2016:29 Titel Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016 Publikationsnummer: 2016:29 Diarienummer: 405-3737-2016 Utgivare:

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2018 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet

Läs mer

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Företagsamheten Örebro län

Företagsamheten Örebro län Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas

Läs mer

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

Befolknings utveckling 2016

Befolknings utveckling 2016 Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings utveckling 216 Under 216 växte Göteborgs befolkning med 8 4 invånare. Det är den största folkökningen i absoluta tal i modern tid! Rekordmånga nya

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 Bostadsmarknadsanalys för Gävleborgs län 2015 TEMA: Bostäder för nyanlända Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 Rapport 2015:10 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och

Läs mer

Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018

Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Den stora osäkerheten

Läs mer

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017 Befolkningsprognos Va xjo kommun 2017-2025 Avstämning befolkningsprognos 2016 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2017 Metod Resultat befolkningsprognos 2017 Resonemang Sammanfattning 1 Avstämning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, tisdagen den 29 september 2015 kl.11.00 i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016 Färre fick arbete i juli Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2016-2024 Avstämning befolkningsprognos 2015 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2016 Metod Resultat befolkningsprognos 2016 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2009

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2009 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 29 Foto: Christina Gustavsson www.t.lst.se Publ. nr 29:29 Dnr 451232829 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Befolkningsprognos för Uppsala län år 1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bostadsmarknaden i Östergötland 2011 Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Program 9.00 9.10 Välkomna! (Magnus Holgersson, lst) 9.10 9.40 Läget på bostadsmarknaden i länet (Sofia Bergvall,

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Bostadsprogram KSU

Bostadsprogram KSU Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens

Läs mer

Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning

Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning 1 2 fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning Riksföreningen Teknikcollege Fem utmaningar för

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten. - en sammanställning av de texter som publicerats på

Bostadsmarknadsenkäten. - en sammanställning av de texter som publicerats på Bostadsmarknadsenkäten 2015 - en sammanställning av de texter som publicerats på www.boverket.se 2 Bostadsmarknadsenkäten 2015 Titel: Bostadsmarknadsenkäten 2015 Dnr: 2637/2014 Process: Följa, utvärdera

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Befolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos

Befolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos Befolkningsprognos 2019-2025 Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 2019-03-25 Innehållsförteckning Befolkningsprognos 2018 i

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Boende och byggande i Göteborg 2019

Boende och byggande i Göteborg 2019 Boende och byggande i Göteborg 219 Fakta om befolkning, boende samt planering och byggande av bostäder i Göteborg Fastighetskontoret 1 Utgiven av: Fastighetskontoret, september 219 Skriften finns att hämta

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020 Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 211 22 1 (13) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 211 INNEHÅLL Inledning 3 Metod 3 Resultat för kommunnivån 3 Fler äldre

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag Sida: 1 av 5 Dnr: Datum: 2010-09-13 Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag 1 863 fick jobb Under augusti påbörjade 1 863 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Regionala bostadsmarknadsanalyser års arbete

Regionala bostadsmarknadsanalyser års arbete Regionala bostadsmarknadsanalyser 2015 års arbete 1 Regionala bostadsmarknadsanalyser 2015 års arbete, Dnr: 1698/2015 Boverket Årets rapportering till regeringen Boverket ska enligt Förordning (2011:1160)

Läs mer

Länsanalys befolkningsprognos

Länsanalys befolkningsprognos Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utgångspunkter Primärt syfte: Hur ligger regionen till i förhållande till målen i rusen? Bidrag till att bättre förstå regionens utveckling

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2014-12-02 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-12-02 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten. - en sammanställning av de texter som publicerats på boverket.se

Bostadsmarknadsenkäten. - en sammanställning av de texter som publicerats på boverket.se Bostadsmarknadsenkäten 2018 - en sammanställning av de texter som publicerats på boverket.se Titel: Bostadsmarknadsenkäten 2018 Diarienummer: 3966/2017 Rapporten kan beställas från. Webbplats: www.boverket.se/publikationer

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer