Länsstyrelserna har genom Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:1160) uppdraget att ta f

Transkript

1

2

3

4 Länsstyrelserna har genom Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2011:1160) uppdraget att ta fram en skriftlig rapport där bostadsmarknaden i länet analyseras. I rapporten ska även en uppföljning göras om kommunerna lever upp till sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar och om länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. Likaså ska rapporten redovisa och analysera hur samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen hanterats såväl inom som mellan kommuner och regionalt. Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år (Förordning 2013:868). Den regionala bostadsmarknadsanalysen baseras på den bostadsmarknadsenkät (BME) som skickas ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. Enkätsvaren utgörs av kommunernas egna bedömningar i olika frågor och ger därmed en sammanhållen bild av bostadsmarknaden i hela landet. För enkäten ansvarar Boverket men det är Länsstyrelsens uppgift att följa upp och kvalitetssäkra enkätsvaren samt att sammanställa resultatet i en regional bostadsmarknadsanalys (BMA). Boverket gör sedan en nationell sammanställning över läget på bostadsmarknaden Sverige vilken rapporteras till regeringen.

5 Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys utgör ett regionalt kunskapsunderlag om bostadssituationen i länet och hur bostadsmarknaden har utvecklats de senaste åren. Årets bostadsmarknadsanalys grundar sig förutom på bostadsmarknadsenkäten även på erfarenheter från den dialog som länsstyrelsen genomfört med kommunala tjänstepersoner och företrädare för det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem under våren Bostadsmarknadsanalysen bygger även på statistik från statistiska centralbyrån kring boende, byggande och befolkning samt annan regional statistik för bostadsmarknaden. Genom rapporten redovisas och analyseras tydliga trender, tendenser och eventuella problem inom området. Rapporten vänder sig till såväl Boverket och regeringen som till olika berörda aktörer t.ex. kommuner, kommunala bostadsbolag, byggföretag med flera som är intresserade av och kan påverka bostadsmarknadens utveckling. Förhoppningen är att enkäten och rapporten ska sätta fokus på viktiga frågor inom området och utgöra en inspiration och ett underlag för olika kommunala diskussioner och dokument t.ex. riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaner.

6 Innehåll

7 I detta kapitel redovisas hur Region Gotland bedömer och uppskattar läget på bostadsmarknaden i sin kommun. I bostadsmarknadsenkäten (BME) gör kommunen en bedömning av läget på bostadsmarknaden. Kommunen tar bland annat ställning till frågor om det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden. Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Ett delmål för bostadspolitiken är att skapa en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. (Regeringskansliet, 2018) Begreppen balans och obalans kommer från den bedömning Region Gotland gjort i bostadsmarknadsenkäten, där kommunen varje år svarar på hur bostadssituationen ser ut i helhet, i centralorten och i kommunens övriga delar. Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är därför en fråga om tolkningar och bedömningar. För att det ska råda balans på en bostadsmarknad ska bostadsbeståndet möta efterfrågan och behovet inom kommunen. Obalans på bostadsmarknaden handlar istället om ett över- eller underskott av bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. När bostadsmarknaden har ett underskott slår det hårdast mot de grupper som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. Det kan handla om att vara ny på bostadsmarknaden, att sakna kötid eller fast inkomst. Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet bostäder på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, utgör en brist på bostäder inte alltid samma sak som nybyggnadsbehov. Styrande för hur väl bostadsmarknaden fungerar är tillgång och efterfrågan på bostäder. Det innebär att även om det finns god tillgång på bostäder är det inte säkert att utbudet tillgodoser och matchar de behov och den efterfrågan som ställs av kommunens invånare, vilket påverkar balansen på bostadsmarknaden. Exempelvis kan det finnas skillnader mellan utbud och efterfrågan när det gäller upplåtelseform eller lägenheter av viss storlek. Andra faktorer som inverkar på efterfrågan är läge, pris och avgifter för bostaden, tillgänglighet, närhet till kollektivtrafik, barnomsorg, skola och service etc.

8 För att alla hushålls olika behov ska tillgodoses är det viktigt att det finns en blandning av olika slags bostäder och oavsett orsak till obalansen så kan det vara nödvändigt med lokala insatser inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Balans på bostadsmarknaden innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott.

9 Region Gotland gör, till skillnad från tidigare år, bedömningen att länets bostadsmarknad som helhet är i obalans på grund av brist på bostäder. I bedömningen väger Region Gotland in att efterfrågan på, och därmed behovet av, bostäder är störst i centralorten Visby men att bostadsmarknaden som helhet inte möjliggör fri bosättning och att bristen på hyresrätter i varierande storlekar är utbredd över länet som helhet. Liksom 2017 ser man ett behov av fler bostäder inom samtliga storlekskategorier inom både kategorierna hyresrätter och bostadsrätter. (BME 2019) År Som helhet Centralort Visby Övriga delar av länet 2006 Brist Brist Brist 2007 Brist Brist Balans 2008 Brist Brist Balans 2009 Balans Brist Överskott 2010 Balans Brist Överskott 2011 Balans Brist Balans 2012 Balans Brist Balans 2013 Balans Brist Balans 2014 Balans Brist Balans 2015 Balans Brist Balans 2016 Balans Brist Balans 2017 Balans Brist Balans 2018 Balans Brist Balans 2019 Brist Brist Brist Källa: BME Om tre år förväntas bostadsmarknaden på Gotland som helhet vara i obalans på grund av brist på bostäder i tätortsnära lägen. Bedömningen baseras på den alltmer centraliserade arbetsmarknaden som gör att efterfrågan på boende är störst i Visby och i tätortens närområde. (BME 2019)

10 En obalans på bostadsmarknaden genom brist på bostäder drabbar särskilt de grupper som är nya på bostadsmarknaden, de som är unga och nyanlända personer, men även äldre har svårigheter att hitta en bostad som motsvarar behoven. I bostadsmarknadsenkäten gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden för grupperna ungdomar (19 25 år), studenter samt nyanlända 1. Kommunerna gör även en bedömning av utbudet av särskilda boendeformer 2 för äldre och personer med funktionsnedsättning. År Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre 2017 Brist Balans Brist Balans Brist 2018 Brist Balans Brist Balans Brist 2019 Brist Brist Brist Brist Balans Källa: BME Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning I kapitlet Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden, finns en längre beskrivning av bostadssituationen för olika grupper. Region Gotland gör, likt tidigare år, bedömningen att det råder brist på bostäder för ungdomar och härleder orsaken i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter men även på att de lägenheter som kan finnas tillgängliga är för stora, för dyra eller ligger i områden som är mindre attraktiva för ungdomar. (BME 2019) För studenter gör Region Gotland till skillnad från föregående år bedömningen att det råder obalans på bostadsmarknaden. Liksom för bristen på bostäder för ungdomar hänvisar Region Gotland till den övergripande bristen på hyresrätter men även på att de lägenheter som kan finnas tillgängliga är för dyra för studenter. (BME 2019) 1 En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. (BME 2018) 2 Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen. (BME 2018)

11 Region Gotland anger att det råder brist på bostäder för personer som är nyanlända på Gotland och härleder orsaken i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter. Ytterligare problem inom bostadsförsörjningen för nyanlända som Region Gotland identifierat är bristen på lägenheter med en rimlig hyresnivå, det begränsade utbudet av större lägenheter samt en generell problematik kring att de privata bostadsbolagen ofta ställer hårda krav för att godkänna nya hyresgäster. (BME 2018, 2019) Region Gotland anger, till skillnad från föregående år, att utbudet av särskilt boende för äldre i dagsläget och de kommande två åren är i obalans. Förändringen från föregående år baseras på att planläggning för särskilda boenden pågår men att ledtiderna är långa. Planläggningen baseras på de behov som identifierats i den kommunala strategiska planen Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland (BME 2018, 2019). Den strategiska planen antogs under 2017 vilket innebär att Region Gotland tagit ett långsiktigt helhetsgrepp om bostadsförsörjningen för länets äldre. Avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning anger Region Gotland till skillnad från föregående år att det råder balans på bostadsmarknaden. Behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning beräknas även vara mött inom de kommande åren, förutsatt att Region Gotlands implementerar den antagna strategiska planen för bostadsförsörjningen (BME 2018), Boendeförsörjningsplan för personer med funktionsnedsättningar

12 Av kommunens inrapporterade svar i Boverkets bostadsmarknadsenkät framgår att länet sedan länge haft ett underskott på bostäder, totalt sett och på centralorten. Underskottet på bostäder slår särskilt hårt mot hushåll som är nya på bostadsmarknaden och hushåll med lägre inkomster. Underskottet på bostäder får även negativa konsekvenser för arbetsmarknaden. Det riskerar att få konsekvenser när det gäller möjligheten att rekrytera kompetens till offentlig förvaltning, små och stora företag samt näringslivet vilket påverkar kommunens utvecklingsmöjlighet såväl ur välfärdsperspektiv som ur tillväxtperspektiv. Sammanfattningsvis ser Länsstyrelsen ett fortsatt behov av att fördjupa arbetet med att analysera de sociala konsekvenserna av en fortsatt obalans på bostadsmarknaden för särskilda grupper såsom ungdomar, unga vuxna, studenter, nyanlända samt personer med funktionsnedsättning. Frågan om att planera och bygga bostäder för alla grupper är en svår om inte omöjlig uppgift för den enskilda kommunen att lösa. Kommun och bransch har kapacitet att planera och bygga bostäder för hushåll med stabila inkomster, men det saknas verktyg för att lösa allas inträde på bostadsmarknaden. De bostadssociala verktygen som bostadsbidrag, bostadstillägg, bostadsanpassningsbidrag, försörjningsstöd, sociala kontrakt och sociala förturer är inte tillräckligt kraftfulla på dagens bostadsmarknad vare sig i Gotlands län eller i landet som stort. De allmännyttiga bolagen tar ett stort bostadsförsörjningsansvar men bristen på hyresbostäder omöjliggör ansvaret fullt ut. Länsstyrelsens bedömning är att de satsningar som lanserats på lokal och nationell nivå för att få fram fler och billigare bostäder inte är tillräckliga. Ett marknadsorienterat byggande klarar inte av att lösa bostadsförsörjningsfrågan för hushåll med lägre inkomster. Med hänsyn till FNs globala mål i Agenda 2030 och till EUs sociala pelare om rättigheter för boende och hemlösa är det angeläget att hitta lösningar för de som inte har råd eller möjlighet att köpa eller hyra en nyproducerad bostad. Länsstyrelsen bedömer därför att det långsiktiga arbetet med att klara en bostadsförsörjning för alla kommer att kräva stor ansträngning av såväl kommuner och verksamma aktörer på bostadsmarknaden liksom av staten.

13

14 Gotland, som är Sveriges minsta län, har särskilda förutsättningar jämfört med övriga län. Samma gränser gäller för län, region och kommun och det finns inte några angränsande län som direkt berör eller berörs av länets bostadsbyggande. Gotlands kommun utgör sedan 1 januari 2011 en egen region vilket innebär att Region Gotland ansvarar för både primärkommunala och landstingskommunala uppgifter. Detta gör att länet har en mycket stor offentlig verksamhet där Region Gotland är länets enskilt största arbetsgivare med drygt medarbetare, detta jämfört med länets näst största arbetsgivare AB Svenska Spel med cirka 425 medarbetare (Regionfakta). Gotland utgör också en egen arbetsmarknadsregion där jordbruk, sten- och livsmedelsindustri sedan lång tid tillbaka är viktiga näringar. Även turismnäringen ger positiva effekter för tjänsteföretagen inom detalj- och dagligvaruhandel, transport, hotell och restaurang samt för upplevelseleverantörer. Sammantaget är de kulturella och kreativa näringar är på framväxt. (Gotland i siffror 2017) Region Gotland har sedan länge haft målet att bli fler invånare och de senaste årens positiva befolkningstillväxt ligger väl i linje med uppsatta mål i det regionala utvecklingsprogrammet, Vision Gotland 2025, och kommunens översiktsplan. Region Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025, anger att målet för Gotland är att det ska bo minst personer på ön år 2025.

15 Den sista december 2018 uppgick Sveriges befolkning till personer, vilket innebär en ökning med personer jämfört med december Enligt SCB:s prognos kommer Sveriges befolkning att ha ökat med 1 miljon om knappt tio år, 2028, och befolkningen i Sverige passera elva miljoner. Sedan 2014 har befolkningen ökat med mer än per år, och enligt prognosen kommer befolkningen fortsätta öka med omkring per år fram till år (SCB) Gotlands befolkning har ökat de senaste åren och vid årsskiftet 2018/2019 hade länet invånare vilket innebär en ökning från föregående år med 654 personer eller cirka 1 procent. Länet har en jämn fördelning av kvinnor och män med 50,1 respektive 49,9 procent. (SCB) Åldersstrukturen i länet skiljer sig något mot riket då gruppen 65+ är större än riket i stort. Länet har en medelålder på 44,8 år (2018), vilket är klart över medelåldern i riket totalt sett som ligger på 41,2 år. Gotlands län har den högsta medelåldern av samtliga län. (SCB) 18,6 56,1 25,3 21,1 59,0 19,9

16 Länet har sedan länge ett negativt födelseöverskott vilket innebär att det dör fler än det föds. (SCB, Gotland i siffror 2017) Detta gör att länet är beroende av inflyttning för att inte minska i befolkning. Under 2018 invandrade 485 personer vilket gav ett positivt inflyttningsnetto av den sammanlagda befolkningsökningen motsvarade inflyttade cirka 74 procent (SCB). Under 2018 stod utlandsfödda för cirka 88 procent av inflyttningen till länet. Av dessa var de vanligaste ursprungsländerna Syrien, Afghanistan, Polen och Finland (SCB). Länet har även tagit emot 122 anvisade nyanlända personer för bosättning enligt Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. I sammanhanget har länet fortsatt landets lägsta andel utlandsfödda, 7,5 procent jämfört med riksgenomsnittet, 19,1 procent. (SCB) Utöver invandring har länet även ett flyttningsöverskott för år 2018 vilket innebär att fler flyttade till länet än flyttade ut. (SCB) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Befolkningstätheten i riket är 25,1 invånare per km². Skillnaderna i Sverige är dock stora, med Stockholm som landets mest tätbefolkade län med 359,9 invånare per km² medan Jämtland och Norrbotten är de län som har glesast befolkning med 2,7 respektive 2,6 invånare per km². Gotlands befolkningstäthet ligger under riksgenomsnittet med 18,9 invånare per km². Länets befolkningstäthet ökar sakta och på tio år har befolkningstätheten ökat från 18,1 invånare per km². (SCB) Befolkningstätheten beräknas genom att dela den totala befolkningen med den totala landarealen. Statistiken representerar inte länets verkliga befolkningstäthet i olika områden, men visar hur många invånare länet har per kvadratkilometer.

17 Förändringar på arbetsmarknaden påverkar och ställer krav på bostadsutbudet i länets kommuner. Tillgången till bostäder är en förutsättning för att skapa företagsetableringar, arbetstillfällen och tillväxt. Att ha ett arbete är samtidigt en viktig förutsättning för tillträde till bostadsmarknaden då möjligheten att arbeta styr den disponibla inkomsten vilket påverkar hushållens möjlighet att efterfråga en bostad. Bostadsbristen påverkar också flyttmönster eftersom en förutsättning för att tacka ja till ett arbete kan vara möjligheten att hitta en lämplig bostad. Arbetsmarknadsläget och vilka arbetstillfällen som kan erbjudas i länet är därför viktiga faktorer som påverkar läget på bostadsmarknaden. Arbetslösheten i länet ligger lägre än riket och enligt Arbetsförmedlingen förväntas sysselsättningen öka under år Bristen på arbetskraft är generellt låg men har ett av de högsta bristvärdena på flera år. Flera gotländska arbetsgivare, både privata och offentliga, har dock problem att hitta den kompetens deras verksamhet behöver, exempelvis är ingenjörer, läkare, förskollärare och undersköterskor svårrekryterade. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen på ön ökar med 475 personer mellan varav 150 under Detta innebär en sysselsättningstillväxt på 1,3 procent under 2018 och med ytterligare 0,6 procent under (Arbetsförmedlingen, 2018) 2,7 2,7 5,7 2,6 2,5 5,1 2,8 2,9 5,7 3,8 3,3 7,0 Faktorer som rör invånarnas ekonomiska förutsättningar kommer att påverka efterfrågan på bostäder i länet nu och i framtiden, både vad gäller typ och geografisk placering. Den ekonomiska utvecklingen har under senare år medfört att många människor fått det bättre, samtidigt som inkomstklyftorna i samhället vuxit. Bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika ekonomiska faktorer där betalningsförmåga, betalningsvilja, boendekostnad, möjlighet att få bolån, amorteringskrav och reavinstskatt är några som påverkar bostadssökande, bostadsägare och de som vill byta bostad.

18 Länet har en medelinkomst på kr vilket ligger cirka 13 procent lägre än riksgenomsnittet både för kvinnor och för män. Skillnaderna mellan män och kvinnor är markanta, med en genomsnittlig årsinkomst på kr för män och kr för kvinnor. Det innebär att en kvinnas medelinkomst är ca 84 % av en mans. Detta mönster återfinns i riket som helhet. (SCB) Hushållens disponibla inkomster är summan av hushållens olika inkomster minus skatter och avgifter. Disponibel inkomst är alltså den inkomst som hushållen själva förfogar över och som antingen kan användas till konsumtion eller sparande. Det mäter med andra ord hushållens totala köpkraft. Hushållens största inkomstkälla är lön 1 och transfereringar vilket innefattar pensioner, a- kassa, utbildningsbidrag, utbetalningar för föräldraledighet med mera. Från hushållens totala inkomster dras sedan skatter och avgifter och kvar blir den så kallade disponibla inkomsten, den del av inkomsten som kan användas till konsumtion eller sparande. Den disponibla inkomsten i länet låg år 2017 på kronor. Detta ger länet, tillsammans med Blekinge och Örebro län, den lägsta disponibla inkomsten i landet och är att jämföra med riket där densamma inkomst ligger på kronor. (SCB) Andelen personer med varaktigt låg ekonomisk standard låg i länet på 10,9 procent under Andelen personer i hushåll med en låg disponibel inkomst låg 2017 på 15,6 procent. Detta är något högre siffror än riket som helhet där motsvarande låg på 9,7 respektive 14,9 procent. (SCB) Personer med varaktigt låg ekonomisk standard avser personer som lever i ett hushåll där den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet (k.e.) är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket under referensåret samt under minst två av de tre föregående åren. Definitionen som används är densamma som Eurostat tillämpar för beräkning av persistent at risk of poverty. 1 Notera att all ersättning som en arbetsgivare betalar för den anställde, inklusive arbetsgivaravgift och sociala avgifter, inkluderas i denna post.

19 Gotlands län har sedan lång tid tillbaka en omfattande besöksnäring och turism och är även det län som har högst andel turismföretag. Hela 36 procent av företagen i länet uppger att de har en stor försäljning till tillresta besökare vilket ger positiva effekter för tjänsteföretagen inom detalj- och dagligvaruhandel, transport, hotell och restaurang samt för upplevelseleverantörer. Sammantaget är de kulturella och kreativa näringar på framväxt. (Gotland i siffror 2017, Tillväxtverket) År 2016 innebar toppnoteringar både för resenärer och för gästnätter. Cirka passagerare reste till och från Gotland med flyg och färja. Också vad gäller gästnätter noterades ett rekord med övernattningar på Gotlands kommersiella boendeanläggningar. Under 2018 visar sifforna för antalalet övernattningar något lägre nivåer med övernattningar på Gotlands kommersiella boendeanläggningar. Även antalet passagerare till- och från länet visar något lägre nivåer än föregående år med resenärer med flyg och färja. (Tillväxtverket, SCB, Trafikanalys) Högsäsongen inträffar under sommarperioden vilket även medför att bostadsmarknaden tenderar att ha en säsongsbaserad karaktär. Många privata värdar i och runt Visby hyr ut bostäder med 9-10 månaders kontrakt för att under sommarmånaderna hyra ut samma lägenhet veckovis till turister, ofta med betydligt högre hyra. (BME 2018, 2019) Detta är en källa till otrygghet för de som önskar bo och verka i länet helårsvis men som måste söka alternativ under sommaren. Den omfattande besöksnäringen innebär också att det på Gotland finns ett stort antal säsongsarbeten inom framförallt service vilket medför ett behov av säsongsbostäder. Säsongsarbetare hänvisas till samma sommarmarknad som turister vilket innebär dyra och ofta kortsiktiga lösningar. Flera näringsidkare i Visby anger att bostadsmarknaden för säsongsarbetande medför en problematik genom att meriterad personal måste tacka nej till erbjudna arbeten då det inte finns möjlighet att hitta boende. Detta gäller dock inte bara personer som ska arbeta inom den privata sektorn, även den offentliga verksamheten behöver ett stort antal vikarier där det främst är sjukvården som har ett stort behov av säsongsarbetande vårdpersonal.

20 Kommunikationer, restider och tillgång till kollektivtrafik är en avgörande faktor för att befintligt bostadsbestånd och nyproduktion ska kunna bli attraktivt för boende. En välfungerande kollektivtrafik är även betydande för att arbetssökande ska kunna ta sig till de platser där arbete kan erbjudas och på tider som stämmer med arbetets förutsättningar. I länet är buss det enda kollektivtrafikslaget men länet har det lägsta bussutbudet i landet med 44 kilometer per invånare. Gotland var 2017 också det län som hade minst antal påstigningar på kollektiva färdmedel, endast 15 påstigningar gjordes per person. Den spridda befolkningsstrukturen i länet med gles bebyggelse, låg befolkningstäthet samt svag kollektivtrafik har istället lett till ett högt bilberoende och Gotland är Sveriges biltätaste län med 610 personbilar i trafik per 1000 invånare. (Trafikanalys) För att gynna ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt behöver kollektivtrafiken och dess utveckling på Gotland tas i beaktande. Även möjlighet till pendling och tillgång till närliggande arbetsmarknader är viktigt ur ett regionalekonomiskt perspektiv då det ger länet bättre förutsättningar att leva vidare och utvecklas. Inpendling till länet är beroende av kommunikationer med flyg och färjetrafik med flyganslutning till Stockholm via Bromma och Arlanda samt färjetrafik mot Nynäshamn och Oskarshamn. Totalt personer både bodde och arbetade i Gotlands län under år 2017 och dessutom pendlade personer in i länet. Samtidigt pendlade personer ut ur länet. Antalet män som pendlar till och från länet är större än antalet kvinnor. (SCB) Tillgång till bredband är viktigt för såväl boende som företagare på Gotland och ett snabbt och välfungerande bredbandsnät är en central faktor för att kunna utveckla länet. Med ett väl utbyggt bredbandsnät ökar möjligheterna att arbeta på distans vilket även minskar mängden arbetsrelaterade resor. Bredband öppnar också upp för att på ett enklare sätt kunna bo, arbeta och driva företag på delar av Gotland där kollektivtrafikförsörjning har en begränsad utbredning. Gotland ligger i Sverigetopp när det gäller fiberutbyggnad både i tätort och på landsbygd och samtliga av öns socknar har tillgång till bredband via fiber.

21 Av kvinnorna och männen mellan år boende på Gotland har cirka 41 procent av kvinnorna och 29 procent av männen någon form av eftergymnasial utbildning. För länet som helhet ligger utbildningsnivån avseende eftergymnasial utbildning på 34 procent. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan kvinnor och män i länet överensstämmer med den bild som gäller för landet som helhet. (SCB) På Gotland finns högre utbildning i form av universitetsutbildning genom Uppsala Universitet, Campus Gotland. På Campus Gotland bedrivs utbildning och forskning inom de tre vetenskapsområdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap och i dagsläget har 22 av universitetets institutioner verksamhet vid Campus Gotland. En av dessa, institutionen för speldesign, är helt baserad i Visby. Campus Gotland har cirka helårsstudenter, varav knappt 1100 campusstudenter, och cirka 200 anställda, varav 150 forskare och lärare samt en administrativ enhet med ett 40-tal medarbetare. (Campus Gotland, 2019)

22 Utveckling av antal hushåll och hur hushållen är sammansatta är faktorer som påverkar behov och efterfrågan av bostäder. Under 1900-talet skedde en successiv minskning av antalet boende per hushåll i Sverige och andelen ensamboende ökade. Hushållskvoten, det vill säga andelen hushåll per person, har ökat för alla åldersklasser. Hushållen har blivit fler och allt färre bor i varje hushåll. Andelen enpersonshushåll har ökat mest, på bekostnad av de större hushållsstorlekarna. Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. En viktig förklaring är den förändrade befolkningsstrukturen; såväl antalet som andelen äldre har ökat kraftigt och många av dessa bor i ensamhushåll. Sverige har tillsammans med Tyskland den lägsta hushållsstorleken i EU. (Boverket, Boverkets webbplats, 2019) I Gotlands län finns det totalt hushåll enligt SCBs statistik. Ett hushåll består av de personer som är folkbokförda i samma bostad. Antalet hushåll samt det totala antalet invånare innebär att det i genomsnitt bor 2,1 personer per hushåll i länet. Hushåll bestående av en person är vanligast, andelen motsvarade 40,5 procent. Näst vanligast är hushåll med två personer vilket motsvarar 31,5 procent. Dessa siffror motsvarar väl de som gäller för riket som helhet där antalet ligger på 39,5 procent respektive 30,4 procent. (SCB)

23 SCB:s statistik baseras på lägenhetsregistret som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Registret förvaltas av Lantmäteriet, som också är ansvarig myndighet. Statistiska centralbyrån erhåller lägenhetsuppgifterna från Lantmäteriet för att producera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik. Statistiken innefattar småhus, flerbostadshus, övriga hus samt specialbostäder. Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. Det totala bostadsbeståndet på Gotland omfattar bostäder (inklusive specialbostäder och övriga hus) och består till största delen, cirka 60 procent, av småhus. Den vanligaste upplåtelseformen är eget ägande som utgör ungefär hälften av det totala beståndet. Fördelningen av övriga upplåtelseformer är cirka 31 procent hyresrätter respektive 19 procent bostadsrätter. (SCB) Under 2018 har bostadsbeståndet ökats med 327 bostäder (SCB). Noteras bör att även omvandling av befintligt bestånd inräknas i siffran, till exempel att stora lägenheter byggts om till två mindre lägenheter eller att tidigare kontorslokaler gjorts om till lägenheter. Tillskottet är alltså inte enbart i form av nybyggnation Antal och andel bostadslägenheter 2018 efter hustyp (SCB)

24 Antalet bostadsrätter och äganderätter visar på en ökning från tidigare år, 207 respektive 45 stycken. Även antalet hyresrätter visar på en ökning med 75 stycken vilket innebär att minskningen på 65 hyresrätter från 2017 är återhämtad. Intressant i sammanhanget är att antalet bostäder sedan 2013 har ökat med stycken. Av dessa har antalet hyresrätter ökat med 398 stycken när motsvarande siffra för bostadsrätter är stycken. Under samma period har bostäder färdigställts varav cirka 32 procent upplåts med hyresrätt, 35 procent med bostadsrätt och cirka 32 procent med äganderätt. (SCB) Utifrån detta går att se en tydlig tendens att bostadsbeståndet främst ökar inom upplåtelseformen bostadsrätter men att andelen nybyggda bostäder är jämt fördelad över de olika upplåtelseformerna

25 Av länets flerbostadshus ägs störst andel av lägenheterna, 46 procent, av bostadsrättsföreningar. Näst största ägare är allmännyttan 1 som äger drygt 29 procent. Allmännyttans andel har minskat med nästan 10 procent sedan tidigare år, detta med hänsyn till den omfattande försäljning som genomfördes under Motsvarande ökning har därför skett i kategorin svenska aktiebolag då samtliga sålda allmännyttiga bostäder såldes till privata hyresvärdar. Länet följer efter allmännyttans försäljning den fördelning som finns i riket som helhet där 41 procent av lägenheterna i flerbostadshus ägs av bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag innehar 27 procent av beståndet. (SCB) När det gäller småhus ägs merparten av länets bestånd av fysiska personer. Något som sticker ut inom länet är att allmännyttan äger 7 procent av småhusbeståndet, detta jämfört med riket där nivån ligger på 1,8 procent. (SCB) Övriga ägarkategorier är stat, kommun, landsting, kooperativa hyresgästföreningar samt övriga ägare. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal lägenheter efter hustyp och ägarkategori 2018 (SCB) Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder 1 Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (BME 2018)

26 Bostädernas ålder och storlek påverkar hur väl beståndet kan möte behov och efterfrågan. Av länets totala småhusbestånd byggdes vart tredje hus före år 1931 och 37 procent av beståndet byggdes under perioden När det gäller bostadsbeståndet i flerbostadshus byggdes drygt 50 procent mellan 1961 och Under den senaste 30- årsperioden har endast cirka 13 procent av länets totala bostadsbestånd tillkommit vilket innebär att stora delar av beståndet kan beröras av behov av renovering och lägre tillgänglighet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal lägenheter efter region, hustyp och byggnadsperiod (SCB) Småhus Flerbostadshus Genomsnittlig bostadsyta per person i länet var 44 kvadratmeter år I riket är den genomsnittliga ytan 41 kvadratmeter per person. Den genomsnittliga bostadsytan skiljer sig även åt beroende på boendeform. Bostadsytan i flerbostadshus är mindre i hyresrätt än bostadsrätt, 39 respektive 44 kvadratmeter per person. I småhus med äganderätt är genomsnittlig bostadsyta 46 kvadratmeter per person. Minst bostadsyta per person har man i specialbostäder där genomsnittlig yta är 32 kvadratmeter. (SCB) Den vanligaste bostadsarean i flerbostadshus är kvadratmeter och kvadratmeter. 60 procent av beståndet i flerbostadshus har en bostadsarea mellan kvadratmeter. I småhus är bostadsytan större och den, med mycket liten marginal, vanligaste bostadsytan är mellan kvadratmeter.

27 Det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem hade vid årsskiftet 2018/2019 totalt hyresbostäder varav utanför centralorten Visby. Av dessa är 518, eller cirka 11 procent, så kallade kategoribostäder, bostäder för särskilda åldersgrupper, ungdomar och studenter. (AB GotlandsHem) Antal hyreslägenheter 2018 efter kategori i allmännyttans bostadsbestånd Bolaget förmedlar sina bostäder via en egen bostadskö. Antalet registrerade i bostadskön översteg personer under 2018 vilket motsvarar 61 procent av länets befolkning. Antalet personer i bostadskön har ökat med cirka personer per år sedan Bolaget anger att man ser ett ökat intresse per lägenhet för i stort sett samtliga storlekar och lägen men ett mycket stort och ökande intresse för nyproduktionen i Visby. Samtliga tillgängliga lägenheter blir uthyrda och den faktiska vakansgraden är sedan lång tid tillbaka i princip obefintlig inom GotlandsHems bestånd. En trend de senaste åren är en minskad omflyttning inom det egna beståndet där cirka 550 omflyttningar skett under i relation till 600 under 2017, 700 under 2016 och 800 under Bolaget anger dock att man aktivt arbetar med att öka omflyttningen. (AB GotlandsHem) I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det allmännyttiga bostadsbeståndet. AB GotlandsHem svarar att det skett förändringar under år 2018 genom nybyggnad. I enkäten uppgavs att nyproduktion skett i allmännyttans bestånd av totalt 60 bostäder. Under 2018 skedde det officiella överlämnandet av totalt 924 allmännyttiga lägenheter där beslut om försäljning fattades under Detta ger ett negativt resultat och en minskning av det totala allmännyttiga bostadsbeståndet i länet. (BME 2019) Motivet till försäljningen är företrädesvis ekonomiskt men kan även ses som en kraftsamling av kommunen för att möta det ökade bostadsbehovet genom att möjliggöra nyproduktion, effektivisera kommunens bostadsförvaltning samt att öka det ekonomiska utrymmet för underhåll och upprustning. Samtliga bostäder har sålts till privata hyresvärdar vilket innebär att den relativa hyrestrygghet som garanteras genom Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inte längre omfattar denna del av bostadsbeståndet. Detta medför att ytterligare en stor del av bostadsbeståndet omfattas av de privata bostadsbolagens ofta hårda krav för att godkänna nya hyresgäster vilket potentiellt kan försvåra för hushåll med små eller begränsade resurser att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden.

28 Gotland har ett stort antal fritidshus och antalet ökar årligen. Antalet fritidsbostäder låg 2018 på st vilket är över 41 procent av samtliga bostäder. Värt att notera är att antalet fritidshus ökat med 193 stycken mellan Detta motsvarar 59 procent av den totala ökningen av bostadsbeståndet under samma period. Under den senaste 10- årsperioden har antalet fritidshus i länet ökat med stycken. Motsvarande siffra för den totala ökningen av bostadsbeståndet är (SCB) Utifrån detta framgår tydligt hur andelen fritidshus ökat oproportionerligt gentemot den totala ökningen inom bostadsbeståndet. Länets popularitet bland fritidshusköpare har ökat trycket på bostadsmarknaden, vilket har lett till att bostadspriserna har skjutit i höjden. Detta har i sin tur lett till en försvåring för hushåll med små eller begränsade resurser att komma in på bostadsmarknaden. Denna aspekt, tillsammans med bostadsbolagens ofta hårda krav för att godkänna nya hyresgäster gör det svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och många hänvisas i stället till en otrygg andrahandsmarknad med begränsade uthyrningsperioder eller höga hyror Tabellen visar medelpriser för småhus 2017 per kommun med prisförändringar under 1, 10 och 20 år (SCB) Ytterligare ett problem är att en kapitalstark grupp människor köper upp fastigheter inom länet och sedan bara använder dem under en kortare period.

29 I länet färdigställdes totalt 276 lägenheter i nybyggda hus under 2018 vilket motsvarar cirka 84 procent av den totala ökningen inom bostadsbeståndet. Det är första gången på flertalet år som nybyggnation står för en så pass hög andel av den totala ökningen i bostadsbeståndet. Denna trend syns även över landet där det i 16 av landets 21 län färdigställdes fler lägenheter genom nybyggnad under 2018 än under året innan. Strax över hälften (54 procent) av de färdigställda lägenheterna finns utanför de tre storstadsområdena. Det är första gången sedan 1997 det tillkommer fler nybyggda lägenheter utanför storstadsområdena än inom dessa. (SCB) Nybyggnationen i Gotlands län under 2018 motsvarar cirka 4,7 lägenheter per tusen invånare. Motsvarande siffra för hela riket är 5,4 nybyggda lägenheter per tusen invånare. (SCB) Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och år i Gotlands län (SCB) Färdigställda lägenheter totalt Färdigställda lägenheter flerbostadshus Färdigställda småhus Under år 2018 färdigställdes totalt 94 hyresrättslägenheter, 128 bostadsrättslägenheter och 54 äganderättslägenheter i länet. Bostadsrätter utgjorde därmed en majoritet av nyproduktionen, motsvarade 46 procent (hyresrätt 34 procent, äganderätt 19 procent). (SCB) Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform Gotlands län (SCB) Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

30 Under de senaste tio åren har 1740 nya bostäder färdigställts i länet, i snitt blir det drygt 174 lägenheter per år. Under denna period har befolkningen ökat med invånare, cirka 225 invånare per år. För att bedöma behov av nya bostäder kan en uppskattning göras utifrån antagandet att för varje två personer som befolkningen ökar behöver det byggas en ny bostad, vilket alltså har inte har uppnåtts i länet under 10-årsperioden (1,3). Med ett kortare perspektiv, den senaste 5-årsperioden, har länets befolkning ökat med personer och 907 bostäder har färdigställts i länet. Det innebär att under den kortare perioden har antagandet uppfyllts (2,2). (SCB) Bostadsbristen brukar dock förklaras av en ökad befolkning samtidigt som att nyproduktionen av bostäder varit låg sedan 90-talet. Det finns därför ett uppbyggt underskott av bostäder i landet som inte har förändrats. Beolkningsförändring och färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Gotlands län år (SCB) Befolkningsökning Färdigställda lägenheter i nybyggda hus I årets bostadsmarknadsenkät ombads kommunerna att uppskatta det bedömda underskottet på bostäder i länet, detta kopplat till både nybyggnadsbehov och uppbyggt underskott av bostäder. Region Gotland angav dock att man inte har någon kvantitativ bedömning av behovets storlek.

31 I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om kommunens bedömning kring antalet bostäder som kommer påbörjas 1 i flerbostadshus respektive småhus genom nybyggnation eller ändring av byggnad under år 2019 och år Totalt bedömer Region Gotland att bostäder varav 853 i flerbostadshus och 66 småhus, kommer påbörjas under åren 2019 och Till skillnad från tidigare år bedömer Region Gotland även att det kommer påbörjas en byggnation av studentbostäder under perioden 2. Till skillnad från tidigare år bedöms en majoritet av de totala beräknade bostäderna, eller 58 procent, tillkomma som hyresrätter. Region Gotland gör även bedömningen att exploateringstrycket är högst i Visby och beräknar därför att den största delen av bostadsbyggnationen kommer ske i centralorten eller dess direkta närhet. (BME 2019) Enligt SCB kan ett byggnadsprojekt definieras som påbörjat när de egentliga byggnadsarbetena påbörjas. Vid nybyggnation avses här grundläggningsarbetena och för ändring av byggnad när rivnings- eller röjningsarbetena påbörjas. 2

32 Det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHem bedöms påbörja 300 nya hyresrätter under 2020 (BME 2019) AB GotlandsHem anger dock att eventuell byggnation är beroende på att befintliga planuppdrag genomförs och planer hinner vinna laga kraft under perioden. AB GotlandsHem har även ett ägardirektiv som tydligt anger att bolaget ska arbeta för en nyproduktion i ett långsiktigt perspektiv och i takt med behov, dock minst 400 lägenheter fram till år 2020 (Ägardirektiv för AB GotlandsHem). Flera faktorer kan påverka planerad nybyggnation och ändring av byggnad (ombyggnad), och förutsättningarna kan förändras mellan planeringen av projektet och byggstarten. Om man jämför den förväntade påbörjade nyproduktionen av lägenheter under åren 2007 till 2018 i länet som helhet, med antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus, påvisar statistiken att kommunen generellt sett gör en överskattning av hur stor nyproduktionen av lägenheter förväntas bli Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter samt färdigställda lägenheter i nybyggda hus år (BME , SCB) Förväntad påbörjad nyproduktion Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

33 I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Enligt Region Gotlands bedömning är det framförallt brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen som utgör ett hinder för bostadsbyggandet i länet. Till detta kopplar Region Gotland brist på resurser inom den egna verksamheten och långa plan- och lovprocesser som tar mycket personella resurser i anspråk. Region Gotland nämner även oklarheter i regelverket kring buller som ett hinder för bostadsbyggandet. (BME 2019) Länsstyrelsen noterar även finansiella hinder som en begränsande faktor för bostadsbyggandet på Gotland. Nybyggnation är förenat med höga produktionskostnader som leder till ett ökat omsättningskrav för exploatörer, vilket påverkar den totala nybyggnationen. Denna problematik leder till att resurssvaga grupper saknar finansiell möjlighet att efterfråga vare sig nyproducerade hyresrätter eller köpa bostadsrätter vilket skapar en uteslutning från bostadsmarknaden för dessa grupper. En metod för att motverka denna obalans på bostadsmarknaden är en ökad omsättning i det befintliga bostadsbeståndet så att äldre, billigare hyresrätter kan bli tillgängliga för dem med lägre inkomst. Till detta noterar Länsstyrelsen även flertalet hinder i den kommunala tekniska försörjningen, exempelvis avseende förutsättningarna för vatten- och avlopp.

34 En väl fungerande bostadsmarknad kännetecknas av att det snabbt går att hitta en bostad oavsett vilka ekonomiska förutsättningar som bostadskonsumenten har. Det handlar även om att det skall finnas ett varierat utbud av olika upplåtelseformer. De olika upplåtelseformerna har också särskilda egenskaper som kompletterar varandra på en välfungerande bostadsmarknad. Motsatsen en dåligt fungerande bostadsmarknad - kännetecknas av bostadsbrist: dels faktisk brist på bostäder och dels brist på rätt sorts bostäder. Detta gör att olika samhällsgrupper får svårt att hitta en lämplig bostad och andra helt utesluts från den ordinarie bostadsmarknaden. I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på frågor kring boendevillkoren för olika grupper. Det gäller frågor om bostäder för ungdomar, studenter, nyanlända och personer som inte har blivit godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det gäller också bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Olika ålderskategorier och målgrupper har olika behov och efterfrågan av bostäder, av olika hustyper, uppehållsformer och storlekar, vilket ställer krav på ett brett utbud av boendetyper på bostadsmarknaden i länet.

35 Underskott på bostäder gör att allt fler får svårt att komma in på bostadsmarknaden. Situationen bedöms som särskilt ansträngd för grupper som vill göra sitt inträde på bostadsmarknaden för första gången. Generellt har dessa grupper en lägre betalningsförmåga och utbudet av billiga bostäder är ofta begränsat. Höga byggkostnader gör att kostnader och hyror för nyproducerade bostäder ofta hamnar på en nivå som många hushåll inte kan betala. Ungdomar och unga vuxna är grupper som har svårt att få en första bostad. Det samma gäller nyanlända och andra som saknar ett kontaktnät. Också många äldre har svag ekonomi och har svårt att flytta till boenden som motsvarar deras behov. Allmännyttan är ett av kommunens mest betydelsefulla verktyg för att kunna tillhandahålla bostäder för grupper som har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Hyresrätten är en viktig upplåtelseform för dem som inte har möjlighet eller vill köpa sin bostad och viktig för många grupper i samhället, bl.a. unga vuxna som vill flytta hemifrån, studenter, personer som är nyanlända, ensamkommande flyktingbarn, personer som utsätts för våld av närstående och deras barn, äldre samt personer som redan hamnat i en situation av hemlöshet eller utestängning från bostadsmarknaden. Hyresrätten kan också bidra till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Denna rörlighet eftersträvas till exempel för att alla ska kunna finna en lämplig bostad i olika skeden i livet samt för att arbetskraft ska kunna finna en ny bostad vid byte av arbete eller bostadsort.

36 Student- och ungdomsbostäder innebär ofta mindre lägenheter med en låg hyra, vilka helst ska ligga centralt eller nära universitet. AB GotlandsHem anger att man har ett antal särskilda ungdomsbostäder i kommunen, det vill säga bostäder som hyrs ut till personer under en viss ålder samt 202 studentbostäder. Även andra privata aktörer i länet har särskilda studentlägenheter, dessa har dock oftast en begränsad hyrestid om 9 10 månader. Den säsongsbaserade hyresmarknaden med begränsade kontrakt är också för studenter en källa till otrygghet och riskerar påverka dem som önskar bo kvar och sommarjobba eller påbörja arbetslivet i länet negativt. Region Gotland gör, likt tidigare år, bedömningen att det råder brist på bostäder för ungdomar och gör även den samlade bedömningen att det råder obalans på bostadsmarknaden för studenter. Region Gotland härleder orsaken till bristen på bostäder för unga och studenter i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter men även på att de lägenheter som kan finnas tillgängliga är för stora, för dyra eller ligger i områden som är mindre attraktiva för ungdomar. (BME 2019) Den begränsade tillgången till särskilda ungdoms- och studentbostäder gör också att fler unga tvingas söka sig till andrahandsmarknaden, ofta med korta och osäkra kontrakt, eller bor kvar hemma hos sina föräldrar. Bristen på hyresrätter, särskilt de med lägre hyror, gör att fler hänvisas till bostäder som kräver en kapitalinsats. Unga och studenter är ofta debutanter på bostadsmarknaden och har ett litet eller inget sparat kapital, låga inkomster och i högre utsträckning osäkra anställningsformer vilket medför att etablering på bostadsmarknaden är omöjligt för många. Region Gotland har som mål att befolkningen ska öka. För detta krävs att ökningen sker inom alla samhällsgrupper. För att öka länets konkurrenskraft och välstånd krävs därför att flertalet samhällsgrupper har möjlighet att bosätta sig i länet. De unga vuxnas problem på bostadsmarknaden är därmed inte bara ett problem för de unga själva. Om det är svårt att flytta, blir det också svårt att påbörja studier eller arbete på annan ort. En dåligt fungerande bostadsmarknad har därmed tydliga effekter på arbetsmarknaden. Sammantaget blir det ett problem för hela samhället, eftersom den ekonomiska utvecklingen hålls tillbaka. Region Gotland anger att det pågår insatser som syftar till att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad. Exempelvis anser Region Gotland att en generell satsning på bostadsbyggande även kan gynna ungdomar. Även genom allmännyttans ungdoms- och studentlägenheter underlättas ungas inträde på bostadsmarknaden då unga generellt har för kort kötid för att konkurrera i det allmännyttiga kösystemet. Genom länets studentkår finns också en studentbostadsservice som även verkar för en bättre bostadsmarknad för studenter. (BME 2019)

37 En person som är nyanländ är någon som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting, massflykting, tribunalflykting. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. (Migrationsverket) Enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot personer som är nyanlända för bosättning. Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som har behov av bosättning i en kommun under det kommande året och fördelning på länsnivå (länstal) fastställs av regeringen. Hur många personer som varje län ska ta emot per år beslutas med hänsyn till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, det sammantagna mottagandet av personer som är nyanlända och barn som är ensamkommande samt omfattning av asylsökande som vistas i kommunen. Lagstiftning syftar till att uppnå ett jämlikt mottagande i landet. Region Gotland har sedan lagens införande uppfyllt lagkrav för mottagande och därmed tagit emot och ordnat bostad för de personer som har anvisats till Gotland. Detta har möjliggjorts genom en nära samverkan med det allmännyttiga bostadsbolaget AB GotlandsHem och privata bostadsföretag samt ombyggnad av kommunala fastigheter m.m. (BME 2019) Länsstyrelsen på Gotland har även beviljat statliga utvecklingsmedel till Region Gotland för flera projekt med syfte att underlätta bosättning samt väsentligt öka beredskap och mottagningskapacitet. Under år 2018 har Migrationsverket inte genomfört alla anvisningar till landets kommuner. Gotland har med länstal 125 personer tagit emot 122 personer, av dessa har 116 fått bostad innan årsskiftet 2018/2019. Resterande är anvisningar gjorda innan årsskiftet men personerna har inte under samma år flyttat till Gotland. (Migrationsverket, 2019) Sammantaget har 274 personer som är nyanlända tagits emot under 2018 vilket är en ökning från föregående år med 23 personer. Andel utlandsfödda på Gotland har sedan 2015 ökat från 5,7% till 7,5%. (Migrationsverket, 2019)

38 Region Gotland anger att det råder brist på bostäder för nyanlända på Gotland och härleder orsaken i huvudsak till den övergripande bristen på hyresrätter. Ytterligare problem inom bostadsförsörjningen för nyanlända som Region Gotland identifierat är bristen på lägenheter med en rimlig hyresnivå samt en generell problematik kring de privata bostadsbolagens ofta höga krav på inkomst eller anställning för att godkänna nya hyresgäster. Region Gotland anger också att den samlade situationen på bostadsmarknaden för personer som är nyanlända snabbt förändras beroende på antalet anvisningar. Kommunen anger att man har en bostadsbank för tillgängliga bostäder men inga garantier för att bostäderna går att matcha med de bostadssökande. (BME 2019) Lagstiftningens intentioner om bosättning är att kommunen i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda permanenta bostäder till nyanlända som omfattas av anvisningen. Samtidigt så är det inte reglerat i bosättningslagen vilken typ av boende som avses eftersom flexibilitet bedöms vara nödvändig. Många kommuner kan sannolikt inte enbart erbjuda permanenta boenden i hyresrätt utan behöver använda sig av olika slags bostadslösningar med varierande kvalité och tidsperspektiv. Modulbostäder, bostadsrätter och bostäder från privatpersoner som hyrs ut i andra hand kan vara lösningar under några års tid. Det är dock viktigt att personer som är nyanlända därefter kan komma vidare till en annan permanent bostad. Det innebär att kommunerna behöver arbeta både för att lösa bostadssituationen här och nu, samtidigt som en mer långsiktig planering krävs för att möta behov över tid. Liksom tidigare år har en majoritet av de personer som anvisats till Gotland fått permanenta bostäder med tillsvidarekontrakt. Ett fåtal personer har i väntan på permanent boende fått ett övergångsboende. Bostäder med acceptabel standard erbjuds över hela Gotland. Andelen personer som tilldelas bostad i centralorten Visby har minskat något i jämförelse med föregående år. Utöver de personer som får en anvisning och därmed hjälp med en bostad tillkommer personer som på egen hand väljer att bosätta sig på Gotland, så kallad självbosättning. Andel självbosatta har mellan åren ökat från 123 personer till 149 personer. (Migrationsverket, 2019) När det gäller personer som är asylsökande kan denne under processen även välja att ordna eget boende (EBO) hos exempelvis släkt eller vänner. Bostadsmarknadsenkäten visar att kommunen inte arbetar aktivt med bostadsförsörjningen för just nyanlända som själva bosatt sig i kommunen. Region Gotland anger att de istället söker olika lösningar för att generellt skapa fler lägenheter, exempelvis genom ombyggnation av lokaler samt genom att temporära boendelösningar övergår till permanenta.

39 Länsstyrelserna har i 2018 års regleringsbrev fått i uppdrag att ta fram och sammanställa lägesbilder för kommuner och landsting avseende vilken påverkan som aktuella förändringar i antalet asylsökande och nyanlända har för verksamheten. I uppdraget ingår att göra en bedömning av beredskap och kapacitet vad gäller bosättning av personer som är nyanlända. I lägesbild för årets sista period (1 juli till 30 september 2018) uppger Region Gotland att man aktivt arbetar med att skapa hållbara bostadslösningar för personer som är anvisade. Permanenta bostäder erbjuds i hög utsträckning vilket ger goda förutsättningar för etablering och integration. Kommunens arbete med bosättning av nyanlända innefattar inte självbosatta nyanlända. Bostadsbrist medför risk för hemlöshet, trångboddhet och folkbokföring på felaktig adress, särskilt när det gäller självbosatta. Under 2015 nådde antal människor som sökte asyl i Sverige historiskt höga nivåer då totalt ca personer sökte asyl i Sverige. Under efterföljande år har antalet kraftigt minskat och under 2018 sökte personer asyl i Sverige vilket tyder på en stabilisering eller fortsatt minskning i antalet asylsökande. (Migrationsverket, 2019) Migrationsverket bedömer ett fortsatt stort behov av kommunbosättning under kommande år men generellt bedöms en minskning i antalet kommunanvisningar. (Migrationsverket, 2018) Under 2018 uppgick det samlade kommunmottagandet av nyanlända till cirka och väntas minska till omkring under (Migrationsverket, 2019) Länsstyrelsen och Region Gotland har under 2017, efter bred samverkan, fattat beslut om en gemensam integrationsstrategi för Gotlands län. Strategin som är politiskt förankrad och gäller för perioden omfattar fem utvecklingsområden och 15 strategiska vägval. I den regionala strategin för integration, som omfattar utvecklingsområdet Boende, beskrivs tre utvecklingsområden för Gotland: Möjliggöra ett långsiktigt mottagande av asylsökande samt att Gotland uppfyller lagstiftning kring mottagande av nyanlända och ensamkommande barn. Skapa bostadsområden med blandade bostadsformer och trygga miljöer som främjar möten mellan människor för att motverka segregation. Skapa långsiktiga bostadslösningar i olika storlekar till rimliga priser för personer som bor eller vill flytta till Gotland.

40 Gotland län har en hög andel äldre och under den kommande tioårsperioden kommer gruppen 65 år och äldre att öka både i antal och i andel av befolkningen. (SCB) Många äldre som är vid god hälsa önskar bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt. Utvecklingen har under lång tid därför gått mot att allt färre bor i särskilda boendeformer och att inriktningen istället varit kvarboendeprincipen, som grundar sig på att den enskilde ska få resurser, till exempel hemtjänst, för att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Samtidigt saknas idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till den äldre människans behov. För de som vill flytta finns ofta hinder. Boendekostnaderna kan exempelvis bli högre i ett nytt boende, det kan vara långa kötider till ordinarie hyresbostäder eller ställas särskilda krav för att ställa sig i kö till seniorboenden. Det är också en begränsad andel av de äldre som har möjlighet att ta lån för att köpa en bostadsrätt eller klarar inkomstkraven för en hyresrätt då många av de äldre som skulle behöva ett boende med större tillgänglighet har låga inkomster. Ett mått för att mäta detta är att se på andelen äldre som får garantipension. I länet hade kvinnor och män garantipension Detta motsvarar 33 procent av samtliga invånare över 65 års ålder. Som mest kan garantipensionen bli kronor för ensamstående och kronor i månaden för gifta. Dessutom skiljer sig kvinnors totala pension i jämförelse med männens, kvinnors pension motsvarar i genomsnitt 68 procent av en mans (2017). (Pensionsmyndigheten, 2019) Många äldre, särskilt kvinnor, har med andra ord en så låg inkomst att en flytt till en nyproducerad lägenhet inte framstår som ett realistiskt alternativ. Garantipensionen är ett grundskydd i den allmänna pensionen som är till för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. Garantipensionen baseras främst på hur stor individens inkomstpension är och hur länge individen bott i Sverige, men även på civilstånd.

41 För att göra det möjligt för pensionärer med låg inkomst att efterfråga en lämpligare bostad finns därför statliga stöd i form av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Vid prövning av rätten till bostadstillägg beräknas att kronor är den högsta godtagbara bostadskostnaden för bostadstillägg. Äldreförsörjningsstödet beräknas istället i förhållande till skälig levnadsnivå vilket beräknas till kronor per månad (2019) för ensamstående och kronor per månad (2019) för gifta, samboende eller registrerade partners. (Pensionsmyndigheten, 2019) Samtidigt låg 2017 den genomsnittliga månadshyran (årshyra/12) per lägenhet i nybyggda hus (hyresrätt) i länets kommungrupp 1 på kronor och medelpriset för en bostadsrätt låg 2017 på kronor. Detta medför att även med bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd saknar många äldre ekonomiska förutsättningar att flytta till en nyproducerad lägenhet som bättre uppfyller den äldres behov. Många äldre bor därför kvar i bostäder med bristande tillgänglighet och frånvaron av alternativ för den som vill flytta skapar inlåsningseffekter på den samlade bostadsmarknaden. Enligt den tidigare äldreboendedelegationens utredning är tre fjärdedelar av Sveriges bostäder inte tillgängliga för personer med rullstol. Många bostäder saknar exempelvis hiss. Nästan hälften av alla personer som är 80 år eller äldre bor i en bostad med bristande tillgänglighet. Det påverkar den enskilda personens livskvalitet och medför kostnader för samhället. (Länsstyrelserna, Bostad åt alla, 2016) 1 Kommuner med < invånare exkl. storstadsområden

42 Kommuner har enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd i vardagen. Region Gotland anger att utbudet av särskilt boende för äldre i dagsläget och de kommande två åren är i obalans men att behovet kommer vara täckt om fem år. Skillnaden från förra årets svar där utbudet bedömdes vara i balans härleds till att planläggning för särskilda boenden pågår men att långa ledtider gör att utbudet idag inte motsvarar behovet. (BME 2019) Detta kopplar till att den kommunala strategiska planen Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland är under implementering. Planen antogs under 2017 vilket innebär att Region Gotland har tagit ett långsiktigt helhetsgrepp om bostadsförsörjningen för länets äldre. Enligt bostadsmarknadsenkäten finns även seniorbostäder, bostäder för medelålders och äldre som inte förutsätter biståndsbeslut enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen, i länet. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet och trygghet.

43 Kommunerna har ansvar för att det finns bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller 5 kap. 7 socialtjänstlagen. Det finns skillnader mellan länen hur många som får minst en LSS insats även då hänsyn tagits till befolkningen. Bland dessa har Gotland, efter Örebro och Västerbotten, tillsammans med Jämtlands län flest insatser med 89 insatser per invånare (2018). Den största skillnaden är för de 65 år eller äldre där 21 personer per i befolkningen i Stockholms län hade en insats enligt LSS medan motsvarande värde var 48 personer per på Gotland (2018). (Socialstyrelsen, 2019) Region Gotland gör, för första gången på senare år, bedömningen att det totalt sett råder balans på bostadsmarknaden för särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning. I denna bedömning inkluderas gruppbostäder, servicebostäder och annan särskilt anpassad bostad. (BME 2019) Region Gotland gör också bedömningen att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara täckt inom den närmsta 5- årsperioden. Samtidigt gör kommunen dock bedömningen att inget arbete kommer att påbörjas med bostäder för personer med funktionsnedsättning genom nybyggnad eller ändring av byggnad under åren (BME 2019)

44 Kommunerna har det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i ändamålsenliga bostäder. Tillgången till bostad är en mänsklig rättighet och Konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter anger även att hemlöshet ska motverkas som en fråga av högsta prioritet. Utvecklingen med en ökad bostadsbrist gör dock att allt fler har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Orsaken till att ett hushåll har svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden och inte kan få ett förstahandskontrakt på en bostad kan vara låga inkomster, brist på referenser, avsaknad av tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar, hyresskulder, missbruksproblem eller tidigare störningar. Eftersom en del hyresvärdar inte godkänner försörjningsstöd som inkomst utestängs många personer från den ordinarie bostadsmarknaden, något som visar på att förankringen på arbetsmarknaden är av central betydelse. Hemlöshet är ett samlingsbegrepp för ett antal situationer som personer kan befinna sig i kort eller lång tid. Socialstyrelsen har definierat fyra situationer som Boverket utgår ifrån i bostadsmarknadsenkäten: Akut hemlöshet, exempel härbärge och kvinnojour Boende på institutioner och i kategoriboenden Långsiktig boendelösning, exempelvis att hyra i andra hand av socialtjänsten. Eget ordnat kortsiktigt boende. Mer information om hemlöshet finns på Socialstyrelsens webbplats

45 I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på hur kommunen arbetar med personer som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad. Kommunen svarar även på hur man arbetar för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Region Gotland anger att man hyr ut lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Totalt anger kommunen att man har 100 andrahandslägenheter med särskilda villkor den 1 januari 2019 och att samtliga är hyresrätter i det ordinarie bostadsbeståndet. Kommunen anger att man direktäger 1 ett antal bostäder som tillkommit främst genom ombyggnad av lokaler där kommunal verksamhet tidigare har bedrivits. Kommunen uppger även att de arbetar med överenskommelse med det allmännyttiga bostadsbolaget om särskild tilldelning av bostäder. (BME 2019) Region Gotland anger även att man arbetar med hyresgarantier för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. (BME 2019) Kommunernas vräkningsförebyggande arbete är en viktig del för att motverka hemlöshet då personer som blir vräkta har ofta mycket svårt att komma tillbaka på den ordinarie bostadsmarknaden. Den största orsaken till vräkning beror på utebliven hyra varför de som löper störst risk att vräkas är personer med små inkomster, begränsat socialt nätverk och som lever i social utsatthet. Enligt Kronofogdens statistik gjordes under år 2018 totalt 22 registrerade ansökningar om avhysning i länet. Detta visar fortsatt på en positiv trend där antalet avhysningar de senaste tre åren minskat från 30 stycken. Också antalet genomförda vräkningar har minskat från att ha legat på en relativt stabil nivå, under 2018 genomfördes 5 vräkningar jämfört med 2017 då 10 vräkningar genomfördes respektive 11 stycken under både 2015 och Enligt Kronofogdens statistik berördes inga barn av verkställda avhysningar i länet år (Kronofogden, 2019) 1 Med "direktägda bostäder" avses i BME 2018 bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag utan som kommunen förvärvat direkt (med användande av det kommunala organisationsnumret).

46 Skyddat boende är en omfattande verksamhet där tusentals kvinnor och barn, men även ett antal män, söker en fristad från våld. Skyddade boende kan drivas i kommunal regi eller av enskilda aktörer. Det är socialtjänsten som ska se till att den som utsätts för brott och närstående till henne/honom får stöd och hjälp. Personer som är utsatta för våld har rätt till skydd och stöd som motsvarar deras individuella behov och därför behövs tillgång till fler typer av skyddade boenden som har olika innehåll och skyddsnivå. (Socialstyrelsen, 2019) För Gotlands del ställer det geografiska läget särskilda krav på tillgången till skyddade boenden. Exempelvis kan en individ som utsätts för hedersvåld ofta inte placeras i densamma kommun som våldsutövaren finns i. Detta ställer krav på tillgång till skyddat boende i andra kommuner på fastlandet vilket i sin tur kräver mellankommunal samordning. Behovet av skyddat boende behöver även beaktas i den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen då den generella bostadsbristen även påverkar möjligheten att skydda personer som är utsatta för våld. Vid exempelvis långa förtursköer riskerar personer som är utsatta för våld bli kvar längre i ett utsatt läge då det saknas möjlighet att snabbt hitta alternativa boendelösningar. Många boenden erbjuder stöd till både den våldsutsatta kvinnan och till medföljande barn. Det saknas dock reglering i lag kring att barnen ska erbjudas eget stöd i det skyddade boendet. Att driva ett skyddat boende kräver idag heller inte något tillstånd. På nationell nivå har regeringen uppmärksammat behov att stärka barnrättsperspektivet för barn i skyddat boende och tillsatte en utredning, Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende, som blev klar strax innan årsskiftet 2017/2018. Utredningen la fram förslag på kraftfulla åtgärder för att stärka barns behov vid vistelsen i skyddat boende.

47

48 En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att kunna skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart Gotland såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Bostadsbyggandet kan dock inte ses isolerat. Hur infrastruktur, bostäder, näringsliv och grönområden samordnas är avgörande för att länet fortsatt ska vara attraktivt och långsiktigt hållbart samt knyter an till behovet att främja social sammanhållning. Att främja social sammanhållning genom fysisk planering är att skapa förutsättningar för att ny bebyggelse inte ytterligare ökar de negativa konsekvenserna av den socioekonomiska segregation som finns i länet. Det är av vikt att den fysiska planeringen omfattar Gotland som helhet och att satsningar görs både i centralorten, i övriga orter och på landsbygden. Det krävs en ökad förståelse för nödvändigheten av att se hur en del av länet fungerar i samspel med andra delar. Regionen utgörs inte av en centralort och omgivande landsbygd utan är en sammanhängande struktur där olika delar i hög grad är beroende av och påverkar varandra. För att uppnå ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande krävs incitament för att bygga hållbart och till billigare förvaltning och till lägre drifts- och underhållskostnader i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktighet behöver också genomsyra samtliga byggprojekt då pressade projekteringstider och lönsamhetskrav kan leda till byggskador som är dyra att åtgärda i efterhand eller bristande kvalitet i den tillkommande byggnationen. För att öka bostadsbyggandet krävs utvecklade arbetssätt och metoder samt användande av de verktyg kommunen har till sitt förfogande i arbetet med bostadsförsörjningen. Ett av de viktigaste verktygen är kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning, som ska upprättas minst en gång varje mandatperiod i enlighet med bostadförsörjningslagen. Det finns olika verktyg som kommunerna kan använda för att påverka och bidra till nybyggnation av bostäder och skapa förutsättningar för god bostadsförsörjning. I detta kapitel görs en beskrivning av några av dessa verktyg och hur länet kommun använder dem.

49 Tillgång till en lämplig bostad är en mänsklig rättighet som regleras i FNs konventioner och formuleras i de globala målen och Agenda De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Flera av målen kopplar till arbetet med bostadsförsörjning. Sverige har åtagit sig att verka för att uppfylla målen och även brutit ner dessa på nationell nivå. Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är därför långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Kopplingen till målen och bostaden som mänsklig rättighet syns även i Sveriges regeringsform. Sveriges regeringsform SFS 1998:1437 Planeringssystemet i Sverige är unikt på så sätt att kommunerna har ett stort ansvar för bostadsplaneringen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska varje kommun skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande faktorer som har betydelse för såväl tillväxten som välfärden i kommunen och i länet. Kommunen har dessutom ett särskilt ansvar för vissa grupper enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagarna reglerar att kommunen ska tillhandahålla boende med service och omvårdnad för äldre samt bostäder med särskild service till personer med funktionsnedsättning. Kommunerna ansvarar också för att det finns boende för nyanlända med uppehållstillstånd som anvisats plats i en kommun. Det finns ett antal förutsättningar som behöver vara uppfyllda i kommunen för att åstadkomma ett bra arbete med bostadsförsörjningsfrågorna. Dessa är att det finns en politisk vilja i kommunen att arbeta med bostadsförsörjning och att det finns kompetens och resurser liksom att arbetet sker förvaltningsövergripande och i nära dialog med den politiska ledningen.

50 Kommunerna har genom planmonopolet goda förutsättningar att skapa ett ökat bostadsbyggande med hjälp av olika styrmedel. En del är antagna kommunala visioner och mål satta i relation till tillväxt- och utvecklingsprognoser vilka styr utvecklingen. Det är även en kommunal angelägenhet att planlägga mark, vilket skapar skyldigheter och rättigheter för kommunen. Den övergripande lagstiftningen sätter ramen för arbetet, bland annat lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och plan- och bygglagen, där bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet anges som ett sådant allmänintresse som kommunerna ska främja vid planläggning. Samtliga Sveriges kommuner behöver en väl genomtänkt strategi som med utgångspunkt i de unika förutsättningarna som råder i olika delar av kommunen visar hur bostadsbeståndet ska utvecklas och förbättras. Det handlar om såväl omfattning och inriktning av nyproduktionen som anpassning av det befintliga beståndet. Ett aktivt och medvetet arbete med bostadsförsörjning kan bidra till att öka kommunens attraktionskraft samt skapa en stark identitet för dagens och framtida medborgare. Översiktsplanen (ÖP) är ett viktigt verktyg i det strategiska arbetet med boendefrågor för att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska ambitioner. Planläggning ska enligt plan- och bygglagens (PBL) andra kapitel främja det allmänna intresset för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Detta innebär att bostadsförsörjning ska värnas tillsammans med andra allmänna intressen i översiktsplanerna. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av detta intresse. Enligt 5 kap. 5 PBL ska det även av översiktsplanen framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Region Gotland antog sin kommunövergripande översiktsplan, Bygg Gotland 2025, den 14 juni Planen aktualitetsförklarades av regionfullmäktige den 16 juni Region Gotland har efter beslut i Regionstyrelsen den 22 mars 2018, RS 69, påbörjat arbetet med en revidering av gällande översiktsplan. I en detaljplan regleras bland annat bebyggelses volym, struktur och byggrätter. I detaljplanen kan kommunen också reglera hur bebyggelsen ska utformas så att den passar in i samhällsbilden. Till skillnad från översiktsplanen är det som bestäms i en detaljplan juridiskt bindande vid senare prövningar.

51 Ett viktigt instrument för kommunen i arbetet med att styra bostadsbyggandet är dess markinnehav och strategiska köp och försäljningar av byggbar mark. Att äga mark som kan exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och i viss mån prissättningen av mark. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering och kan genom markanvisningar eller försäljningar aktivt arbeta för att främja den lokala konkurrensen. Kommunen kan även arrangera markanvisningstävlingar för att locka nya aktörer samt sätta olika priser och skriva olika avtal för att anpassa områdets upplåtelseform. Att äga mark i goda lägen är ett betydelsefullt verktyg för kommunerna när de vill bedriva en aktiv bostadspolitik. Genom markanvisningsavtal kan kommunerna ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis när det gäller bostädernas upplåtelseform och storlek. Avtal kan tecknas både när kommunen säljer eller hyr ut egen mark, och när planläggning sker på privatägd mark. Genom olika avtal kan kommunen i viss mån använda möjligheten att styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av byggherren. Genom markanvisningsavtal kan kommunen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis vad gäller upplåtelseformer eller storlekar på bostäder, likaså vad gäller genomförandetid. Det finns antagna riktlinjer för markanvisningar som fastställer handläggningsrutiner, grundläggande villkor för markanvisningar och principer för markprissättning. Region Gotland har även antagna riktlinjer för markanvisningar enligt Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar.

52 Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, 2000:1383 anger att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Ansvaret innebär olika insatser för att skapa balans mellan behov och efterfrågan på bostäder och att grupper inte utestängs från bostadsmarknaden. Det finns många olika strukturella förhållanden som påverkar vilka utmaningar som en kommun ställs inför i planeringen för bostadsförsörjningen. Behoven av bostäder ska också tillgodoses på bostadsmarknaden. En rad ekonomiska faktorer styr marknaden och påverkar byggandet varför bostadsmarknaden och dess förutsättningar också skiljer sig åt mellan landets kommuner. I flera kommuner saknas marknadsförutsättningar för större nyproduktion av bostäder. De bostäder som har byggts svarar inte heller mot allas behov. Hyror och avgifter för de nybyggda husen blir ofta för höga för hushåll med svag betalningsförmåga. Sammantaget har det lett till en ökande obalans mellan utbud och efterfrågan och att allt fler har svårt att få en bostad. Kommunernas arbete med att varje år svara på bostadsmarknadsenkäten kan ses som en del av kommunernas arbete med boendefrågor. Enkätens frågor aktualiserar årligen många av de frågor som behöver tas fram som underlag vid kommunernas boendeplanering. Arbetet med enkäten engagerar också tjänstemän inom olika förvaltningar vilket bidrar till ett bra kunskapsunderlag som grund för fortsatt planering.

53 Under 2016 publicerade Boverket en handbok om kommunernas bostadsförsörjning på sin webbplats. Handboken är i första hand till för kommuner som tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller även allmän information om hur en kommun kan arbeta med bostadsförsörjningen. Handboken redovisar vad som gäller enligt bostadsförsörjningslagen och ger förslag och tips på hur kommunerna kan gå till väga för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller goda exempel på riktlinjer från olika kommuner. Genom dessa exempel kan kommuner som ska påbörja arbetet eller redan arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen få vägledning och inspiration. Handboken innehåller också länkar till olika publikationer och webbsidor med fakta och information som berör kommunernas bostadsförsörjning. Mer information om handboken finns på Boverkets webbplats: Varje kommun ska, enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), planera för bostadsförsörjningen i kommunen med hjälp av riktlinjer. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska, enligt 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, innehålla minst följande uppgifter: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Det innebär att om förutsättningarna för de antagna riktlinjerna förändras ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska dessutom antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Bostadsplaneringen spänner över en mängd kommunala frågor och berör bland annat sociala, infrastrukturella samt arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Arbetet med bostadsplaneringen är också viktigt för kommunernas utveckling. Strategisk samverkan kring bostadsförsörjning inom kommunen, mellan kommunens förvaltningar och nämnder, är i sammanhanget viktigt för att få kunskap kring hur de bostadsbehov som

54 finns i kommunen ska kunna mötas på bästa sätt. Kommunernas bostadsplanering är även viktig för att kunna påverka och möta de framtida förändringar som väntar, oavsett om befolkningen ökar eller minskar. Genom att ha antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen finns därför förutsättningar för en bättre framförhållning på bostadsmarknaden i länet. Region Gotlands bostadsförsörjningsplan togs fram under hösten år 2013 och avsåg en tidshorisont till Nya riktlinjer är under framtagande men är ännu inte antagna. De mål som Region Gotland har angett för sitt bostadsbyggande är: Tillväxt och tillgänglighet Jämställdhet och barnperspektiv Hållbarhet Demokrati Dessa målområden har även brutits ner till med specifika mål som gällt under perioden: Ingen bostadsbrist. Minst 300 bostäder i flerfamiljshus och småhus per år fram till Kötid för hyresrätt kortas. Länsstyrelsen har i de två senaste årens regleringsbrev haft ett uppdrag som innebär att redovisa och bedöma antagna riktlinjer utifrån kraven i 2 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen har inom ramen för dessa uppdrag konstaterat att bostadsförsörjningsplanen inte kan anses uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen, vilket dock i del kan härledas till att planen antogs innan lagstiftningen trätt i kraft.

55 En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på kr per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket. I årets BME anger Region Gotland fortsatt att man använder sig av hyresgarantier, och även att man avser att fortsatt använda detta, och för första gången anger kommunen även att det är möjligt att få statligt bidrag för dessa. (BME 2019)

56 Det allmännyttiga bostadsbolaget är ett av kommunens mest betydelsefulla verktyg för att kunna ta det bostadsförsörjningsansvar som regleras i Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Själva syftet med allmännyttan ska enligt lagen vara att främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som äger bolaget. Bolagen tillhandahåller i samverkan med socialtjänsten bostäder till grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Ett allmännyttigt bostadsbolag ger kommunen möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning påverka produktion och förvaltning av bostäderna på den lokala bostadsmarknaden. Genom ett nära samarbete med bostadsbolaget och andra fastighetsägare i kommunen, kan kommunen bl.a. påverka boendet för de grupper som kommunen har särskilt ansvar för. Olika förtur eller tilldelning av allmännyttans bestånd kan också tillämpas för att gynna vissa utsatta grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden, exempelvis studenter eller nyanlända. Kommunen kan exempelvis ange skrivningar i sina ägardirektiv om att bolagen ska tillhandahålla bostäder för grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan handla om att tillhandahålla lägenheter till socialtjänst och flyktingmottagande. Det kommunala bostadsbolaget AB GotlandsHems ägardirektiv från 2015 har ett mål om att bolaget ska verka för nyproduktion och bygga minst 400 lägenheter fram till år AB GotlandsHem och Region Gotland arbetar även med förturer vilka kan fås av personer som på grund av separation behöver en lägenhet, av nyanlända och för medicinska och sociala förturer. Under året har förturer även beviljats för kvinnor i behov av skyddat boende. (BME 2019) AB GotlandsHem anger att antalet förturer under året har minskat. Allmännyttans förturssystem är under pågående förändring för att se till att endast personer med särskilda sociala och/eller medicinska behov ska vara aktuella för förturer. (Elisabeth Kalkhäll, VD AB GotlandsHem) Detta innebär i förlängningen att förturssystemet kan komma att effektiviseras och omfatta endast de individer som verkligen står i behov av en bostad men riskerar även att utesluta behövande grupper ur förturssystemet.

57 Utöver de mer handfasta verktygen som en kommun har till sitt förfogande är det viktigt med samverkan, kunskapsförmedling och omvärldsbevakning. Samverkan handlar både om att arbeta mot samma mål mellan förvaltningar och nämnder samt att arbeta nära andra aktörer på bostadsmarknaden. Samverkan mellan olika aktörer är viktig för att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig tillgång till bostäder. Kommungränserna är administrativa gränser men exempelvis arbetsmarknad spänner över flera kommuner. Alla kommuner gynnas därför långsiktigt av att samverka med utgångspunkt från de olika behov som befolkningen har. I detta ingår att från kommunens sida samverka även med andra aktörer, intresseorganisationer och idéburen sektor. För Gotlands län är det inte aktuellt eller möjligt för kommunen att samordna bostadsförsörjningsansvaret med grannkommuner. Detta utesluter dock inte behovet av länsöverskridande generella diskussioner kring bostadsförsörjning vilket ger möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan län och kommuner.

58

59 Länsstyrelsen har en utpekad roll i bostadsförsörjningslagen och ska ge kommunerna råd, information och underlag för deras arbete med bostadsförsörjning. Den här rapporten om läget på bostadsmarknaden är tillsammans med Bostadsmarknadsenkäten exempel på information som vänder sig till kommuner, byggföretag och andra aktörer. För att utveckla arbetet med bostadsförsörjning pågår ett kontinuerligt arbete mellan länsstyrelserna och Boverket. Enligt lagen ska länsstyrelserna även ges tillfälle att yttra sig över kommunernas planering för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen yttrar sig också kring boendeplaneringen i kommunernas förslag till översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner. I Länsstyrelsens instruktion står under myndighetens sektorsövergripande ansvarsområde att länsstyrelsen i sin verksamhet ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Länsstyrelsen ska även återrapportera de åtgärder och resultat som detta arbete lett till. I länsstyrelsernas regleringsbrev finns vanligen också ett eller ett par uppdrag som rör bostadsförsörjning. Tyngdpunkten i regleringsbrevet ligger emellertid på återkommande uppdrag. Länsstyrelsen analyserar också in de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår där vi bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med vad som regleras i Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.

60 Länsstyrelsen i Gotlands län samverkar med övriga 20 länsstyrelser kring bostadsförsörjningsfrågorna samt stöd och bidragsfrågorna inom länsstyrelsenätverket Forum för hållbart samhällsbyggande. Länsstyrelserna samverkar även med Boverket och övriga berörda myndigheter i arbetet med bostadsmarknadsenkäten och de regionala bostadsmarknadsanalyserna. Som ett led i utvecklingen har Länsstyrelserna i samverkan tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram en överenskommelse mellan parterna att de enskilt och tillsammans ska utveckla sina arbetsformer i syfte att som offentliga aktörer underlätta för ökat bostadsbyggande. Överenskommelsen har tagit uttryck i en skrift Tidig dialog för ökat bostadsbyggande. Länsstyrelsen träffar regelbundet Region Gotland för samråd om aktuella och specifika plan- och byggfrågor och tidiga dialoger. Därutöver pågår ett återkommande arbete med remisser, nätverksträffar, seminariearrangemang och externa och interna samverkansprojekt. Länsstyrelserna kan också få särskilda uppdrag direkt från ansvarigt departement. Ett sådant uppdrag var Hemlöshetsuppdraget som pågick mellan

61 En viktig del i länsstyrelsens verksamhet är att föra dialog och bidra med råd, stöd och planeringsunderlag till Region Gotlands fortlöpande arbete med översiktsplanering och detaljplanering. För att möjliggöra tidig dialog i fråga om översikts- och detaljplanering inrättade Länsstyrelsen under 2017 en så kallad planberedning. Syftet med beredningen är att kommunen och Länsstyrelsen skaffar sig en gemensam lägesbild tidigt i planprocessen. Avsikten är att den tidiga dialogen ska skapa ömsesidig förståelse som leder till smidigare samarbeten för att möjliggöra lämpliga avvägningar vid planläggning av mark- och vatten. Länsstyrelsen har även återkommande samverkansmöten med bland annat planhandläggare på Region Gotland och tillsynsvägledning för byggnadsnämnden och bygglovshandläggare. Regeringen antog våren steg för ökat bostadsbyggande 1. Länsstyrelserna deltar i flertalet av de statliga utredningar som regeringen har tillsatt i genomförandet av programmet och länsstyrelsens uppdrag har som ett led i genomförandet av 22 stegs programmet förändrats. En del av genomförandet är exempelvis att ge länsstyrelserna ett tydligare uppdrag att verka för bostadsbyggande och att behovet av bostäder tillgodoses. Den 1 maj 2017 utökades därför länsstyrelseinstruktionen med en punkt under 5 2. Under myndighetens sektorsövergripande ansvarsområde framgår nu att länsstyrelsen i sin verksamhet ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses. I januari 2019 slöts januariavtalet - en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Delar av regeringens politik bygger på denna överenskommelse. Överenskommelsen omfattar totalt 73 punkter varav flertalet har koppling till fysisk planering och bostadsförsörjning. Bland annat innefattar överenskommelsen en reformerad hyresmodell, ytterligare regelförenklingar för en kortare planprocess och förändrade investeringsstöd för hyresrätter. (Regeringskansliet, 2019) Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion

62 AB GotlandsHem ägardirektiv antaget av Regionfullmäktige AB GotlandsHem Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2018 Gotlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2019 BME (bostadsmarknadsenkäten) från år Boverket Kronofogden Länsstyrelsen Gotlands län Kön spelar roll Länsstyrelserna 2016 Bostad åt alla Länsstyrelserna 2017 På tal om mänskliga rättigheter Länsstyrelsen och SKL 2017 Tidig dialog ökar bostadsbyggandet Samverkan mellan kommun och länsstyrelse Länsstyrelserna 2018, Bostadsförsörjning mer än bostadsbyggande Analys över bostadsmarknaden för dem som av olika skäl har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden Migrationsverket Pensionsmyndigheten Regeringskansliet Region Gotland 2013 Bostadsförsörjningsplan Region Gotland 2017 Gotland i siffror 2017 Region Gotland Regionfakta Socialstyrelsen Statistiska centralbyrån, SCB Tillväxtverket 2018 Vardag och framtid för turismföretagen, Trafikanalys Uppsala Universitet campusgotland.uu.se

63

64