Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hushållens utveckling i Jönköpings kommun"

Transkript

1 Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014

2 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Omslag och layout Lena Holmberg Omslagsfoto Anders Arvidsson ETEC.se

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING 5 Några snabba fakta om kommunens hushåll 5 INLEDNING 7 Bakgrund 7 Folk-, bostads- och hushållsräkningar i Sverige: Förr och nu 8 Definitioner och förklaringar 9 HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING, BOENDE- FORMER OCH BOSTADSAREA 13 Det fanns hushåll ,3 personer per hushåll hushåll med ett barn eller fler 15 Hushållsstorlek 16 Hushållstyper 20 Boendeform 24 Bostadsarea 28 AVSLUTANDE SAMMANFATTNING 31 Kommunens hushåll 31 3

4 4

5 SAMMANFATTNING Hur vi bor är bland annat avhängigt hushållens storlek och ekonomi liksom faktorer som ålder, kön och geografi. Den nya bostads- och hushållsstatistiken innebär att det är möjligt att presentera en heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Jönköpings kommun och hur kommunens invånare bor. Lägenhetsregistret tillsammans med folkbokföringen innebär att det går att sammankoppla personer och hushåll med lägenheter, och inte endast med fastigheter som vid de tidigare folk- och bostadsräkningarna. Statistiken gör det möjligt att undersöka allt från hur många ensamhushåll som finns i kommunen till hur stor boendeyta olika hushållstyper har. Rapporten är en nulägesrapport som bland annat beskriver hushållens sammansättning, hushållsstorlek och boendeformer i Jönköpings kommun. I rapporten beskrivs dels förändringar gällande kommunens hushåll över tid, exempelvis antal hushåll och antal boende per hushåll, dels görs jämförelser mellan Jönköpings kommun, Jönköpings län och genomsnittet i riket. Därtill görs jämförelser mellan Jönköpings kommun och kommunerna Helsingborg, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Några snabba fakta om kommunens hushåll Det fanns hushåll i kommunen 2013, vilket kan jämföras med hushåll Den vanligaste bondeformen 2012 var småhus med äganderätt, hushåll, och den näst vanligaste boendeformen var hyresrätt i flerbostadshus, hushåll. År 2012 var den genomsnittliga bostadsarean 42 kvadratmeter per person i kommunen. Den högsta bostadsarean hade ensamboende män som var 65 år eller äldre, 80 kvadratmeter per person, följt av ensamboende kvinnor 65 år eller äldre, 76 kvadratmeter per person. Antalet boende per hushåll i kommunen var 2,3 personer I kommunen har antalet ensamhushåll ökat från hushåll 1975 till hushåll 2013, vilket motsvarar en ökning med hushåll. Hushållstypen ensamstående utan barn är den vanligaste hushållstypen 2013 i Jönköpings kommun, Jönköpings län och i riket. År 2013 bodde invånare i kommunen i ett sammanboende hushåll med barn 0 24 år. I kommunen bodde nära 51 procent av männen i småhus med äganderätt 2012, vilket kan jämföras med 48 procent av kvinnorna. Den vanligaste boendeformen 2012 för barn upp till fem år var småhus med äganderätt, nära 57 procent. Motsvarande uppgift för barn mellan sex till tolv år var drygt 69 procent. År 2012 var den vanligaste boendeformen för män över 65 år småhus med äganderätt. Samma boendeform var vanligast för kvinnor i åldersgrupperna år och år. För kvinnor i åldersgruppen 80 år och äldre var däremot hyresrätt i flerbostadshus den vanligaste boendeformen. 5

6 6

7 INLEDNING Den nya bostads- och hushållsstatistiken gör det möjligt att för första gången på 20 år presentera en heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Jönköpings kommun och hur kommunens invånare bor. Utifrån hushållsoch boendestatistiken från 2012 och 2013, som Statistiska centralbyrån (SCB) har producerat, ämnar rapporten ge information om nämnda statistik. Rapporten avser även redogöra för vissa av de förändringar som har skett mellan 1975 och 2013 med fokus på antal hushåll, antal boende per hushåll och genomsnittlig bostadsarea per person. Rapporten redogöra också för hur Jönköpings kommun står sig i förhållande till genomsnittet i riket och i Jönköpings län samt i relation till kommunerna Helsingborg, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Dessa kommuner valdes då de är jämförbara i storlek, har en tätortsgrad som överstiger 70 procent samt har en högskola eller ett universitet. I rapporten används begreppet jämförelsekommuner vid hänvisning till dessa kommuner. I slutet av detta kapitel definieras vissa av de centrala begreppen i rapporten. Bakgrund Statistik om bostäder, boende och hushåll är betydelsefull information om ett samhälle. Befolkningsstatistiken ger en grundläggande kännedom om ett visst lands befolkning, och i Sverige ska den bland annat belysa folkmängdens storlek och förändringar, befolkningens sammansättning samt hushållens antal och sammansättning. Det finns olika användare av statistiken inom skilda delar av samhället. Statistiken ger allmänheten en möjlighet att få en översiktlig beskrivning av befolkningsutvecklingen, och ger myndigheter tillgång till väl avpassade planeringsunderlag. I Sverige är kommuner, länsstyrelser och landsting de främsta användarna av befolkningsstatistik, vilken används vid planering av barnomsorg, skolor, äldreomsorg, bostadsbyggande och befolkningsprognoser. Enligt SCB innebär en hushålls- och bostadsräkning, även kallad Census, att samla in uppgifter om bostäder, hushåll och boende i ett land vid en given tidpunkt. Omfattande hushålls- och bostadsräkningar genomförs generellt i hela världen. I Norden har lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet använts i Danmark och Finland under flera årtionden och i Norge sedan år Inom såväl FN som EU finns rekommendationer om att en hushållsoch bostadsräkning bör genomföras åtminstone vart tionde år. I juni 2008 beslutade EU om en förordning, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008, gällande hushålls- och bostadsräkningar. Samtliga medlemsstater ska enligt beslutet tillhandahålla omfattande uppgifter avseende bostäder och hushåll. Den första statistiken skulle avse 7

8 2011, och mot bakgrund av detta har SCB under 2012 och 2013 tagit fram hushålls-, boende- och bostadsstatistik. Folk-, bostads- och hushållsräkningar i Sverige: Förr och nu I Sverige har regelbundna folkräkningar genomförts sedan mitten av 1700 talet och regelbundna bostadsräkningar har genomförts sedan 1910 talet. Från och med 1960 har räkningarna samordnats i så kallade folk- och bostadsräkningar. Den senaste folk och bostadsräkningen genomfördes 1990 genom att frågeblanketter skickades ut till hela befolkningen i kombination med att uppgifter inhämtades från flera olika register. Enligt ett riksdagsbeslut från 1995 skulle framtida folk- och bostadsräkningar helt och hållet baseras på uppgifter från olika register. Enskilda personer och fastighetsägare skulle inte behöva fylla i uppgifter om hushållet och bostaden på en frågeblankett. Från och med 2012 har hushålls- och bostadsräkningar genomförts i Sverige. Den huvudsakliga förändringen mellan de tidigare folk- och bostadsräkningarna och hushålls- och bostadsräkningarna är att den senare, i enlighet med riksdagsbeslutet från 1995, helt baseras på uppgifter från olika register. En helt registerbaserad hushålls- och bostadsräkning har möjliggjorts genom att uppgifter från ett lägenhetsregister kompletterade SCB:s befintliga register. Lägenhetsregister För att kunna genomföra en hushålls- och bostadsräkning som helt baseras på uppgifter från olika register var det nödvändigt att skapa ett lägenhetsregister, det vill säga att personer som bor i flerbostadshus är folkbokförda på lägenheten istället för på fastighet. År 2006 beslutade regeringen att ge Lantmäteriet i uppdrag att inrätta ett lägenhetsregister, det vill säga ett nationellt register över Sveriges samtliga bostadslägenheter där alla lägenheter tilldelas ett unikt lägenhetsnummer. År 2008 påbörjade Lantmäteriet arbetet med att skapa lägenhetsregistret. År 2010 inledde Skatteverket arbetet med att folkbokföra befolkningen på lägenheter. För personer som bor i småhus har inte lägenhetsregistret inneburit någon förändring då personer boende i småhus sedan tidigare var folkbokförda på en unik bostad. Lägenhetsregistret innehåller grundläggande information om alla bostäder, bland annat uppgifter om area och antal rum. Lägenhetsregistret innebär även att information om personer, de hushåll de tillhör och hushållens boendeformer kan sammankopplas. En följd av det nationella lägenhetsregistret liksom folkbokföringen på lägenhet är att en årlig totalregisterad statistik kan produceras gällande bostäder, boende och hushåll. Den första årliga hushålls- och boendestatistiken 8

9 publicerades av SCB i december 2013, och i framtiden kommer årlig statistik gällande bostäder att publiceras. Hushållsstatistiken redovisas bland annat efter hushållstyp, hushållsstorlek, hushållsställning och personens bakgrund, ålder och kön. Det är Lantmäteriet som har skapat och ansvarar för lägenhetsregistret. Skatteverket ansvarar för arbetet med folkbokföring på lägenhet och håller detta aktuellt via flyttningsanmälan. Fastighetsägarna ska rapportera in nya uppgifter till kommunerna som i sin tur har i uppgift att hålla lägenhetsregistret aktuellt, bland annat genom att registrera förändringar och fastställa adresser för alla entréer. SCB har i uppgift att producera hushålls-, boendeoch bostadsstatistik. Osäkerhetskällor En central fråga är huruvida samtliga bostäder, hushåll och individer finns med i SCB:s register. Rampopulationen för hushållsstatistiken utgörs av de personer som är folkbokförda på en lägenhet, vilket i huvudsak medför en undertäckning. Hushållsstatistiken speglar därmed det folkbokförda boendet och inte det faktiska boendet. Om det saknas uppgifter i folkbokföringen gällande vilken lägenhet en person bor i eller om en lägenhet saknas i lägenhetsregistret är det inte möjligt att skapa ett hushåll utifrån registret eller sammankoppla hushållet med en bostad. Följden blir ett bortfall från räkningen. En jämförelse som gjorts mellan lägenhetsregistret och SCB:s regelbundna undersökning gällande outhyrda lägenheter i flerbostadshus visar att Lägenhetsregistret omfattar cirka 95 procent av allmännyttans lägenheter samt cirka 97 procent av de privatägda lägenheterna. Vid tidpunkten för räkningen saknade ungefär tre procent av de folkbokförda invånarna i Sverige uppgift om i vilken lägenhet personen bodde i. SCB har emellertid bedömt att bortfallet i Census 2011 var så litet att det inte har varit nödvändigt att vidta några särskilda åtgärder i syfte att korrigera bortfallet. Definitioner och förklaringar SCB har redogjort för vissa av de begrepp som används vid beskrivningen av statistiken. Nedanstående förklaringar utgår från dessa definitioner. Boendeform Upplåtelseformen är det sätt på vilket en person förfogar över sin bostad. I Sverige finns upplåtelseformerna äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt samt kooperativ hyresrätt. Äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt bestäms av fastighetsägarens juridiska form. Boendeformen beskriver vanligen vilken typ av bostad en person bor i, det vill säga småhus eller flerbostadshus. Till småhus räknas fristående villor, radhus, parhus och kedjehus och till 9

10 flerbostadshus hör bostadshus med minst två våningar och tre bostadslägenheter där lägenheterna är belägna ovanpå varandra. Äganderätt fordrar att det åtminstone är en person i hushållet som äger bostaden som antingen kan vara egnahem eller ägarlägenhet. Tidigare förekom bostäder med äganderätt endast som småhus, det vill säga egnahem, men sedan 1 maj 2009 går det att bygga nya flerbostadshus med ägarlägenheter alternativt bygga om byggnader som inte är bostadshus till ägarlägenheter. Bostadsrätt innebär att en person är medlem i en bostadsrättsförening som äger en fastighet med lägenheter och där varje medlem i föreningen har varsin lägenhet. Bostadsrätten rymmer både nyttjanderätt till lägenheten och en andelsrätt i föreningen. I statistiken redovisas bostadsrätt som de hushåll som hyr sin lägenhet av en bostadsrättsförening alternativt hyr av bostadsrättsinnehavaren. Hyresrätt innebär generellt att en person hyr en lägenhet av en så kallad hyresvärd som äger en eller flera fastigheter med hyresrätt. En person kan även hyra en annan persons privata bostad helt eller delvis, oavsett om denna bostad är en hyresrätt, en bostadsrätt eller äganderätt. Om ett hushåll hyr en lägenhet, som inte är en bostadsrättslägenhet, av en privatperson redovisas det i statistiken som boende i en hyresrättslägenhet. Bostadsarea Med bostadsarea avses den uppmätta storleken på en viss yta. I vissa fall ska endast en viss del av golvytan mätas enligt mätreglerna. Golvarean kan därav bli mindre än golvytan och således bör det särskiljas mellan begreppet yta och area. En huvudregel är att i lägenheter mäts endast de utrymmen som ligger inom lägenheten. I småhus mäts alla utrymmen som tillhör småhuset, bland annat garage och trädgårdsförråd. Arean delas därav in i utrymmen inom bostaden och utrymmen utanför bostaden. Alla utrymmen kan inte nyttjas lika bra och av denna anledning delas arean in i boarea och biarea. Det finns olika regler för uppdelning av till exempel källar- och sluttningsvåning. Bostadshushåll Ett så kallat bostadshushåll eller hushåll utgörs av samtliga individer som är folkbokförda på samma fastighet respektive lägenhet. Hushållsstorlek Hushållsstorlek avser antalet personer som tillhör ett bostadshushåll. Hushållstyp Med hushållstyp avses hushållets sammansättning. Variabeln indelas i hushållstyperna ensamstående/ensamboende, sammanboende och övriga hus- 10

11 håll, samtliga hushållstyper indelas därtill i med respektive utan barn. I ett hushåll med barn är det yngsta barnet under 25 år. I hushållet kan det därmed finnas äldre barn. För en person som bor ensam är hushållsställningen ensamboende. Personer per hushåll Med personer per hushåll avses antalet personer som är folkbokförda på bostad dividerat med antalet hushåll. De personer som inte är folkbokförda på en bostad ingår inte i beräkningen. Specialbostad En specialbostad avser en bostad som är avsedd för studerande vid universitet/högskola, för äldre eller personer med funktionsnedsättning eller för vissa väl avgränsade grupper. Ålder Inom befolkningsstatistiken används två åldersbegrepp. 1) Ålder vid årets slut, det vill säga personens ålder den 31 december respektive år. 2) Ålder vid tidpunkt för en viss händelse. I denna rapport används det förstnämnda. Övrigt hushåll Övrigt hushåll avser ett hushåll i vilket minst en person saknar relationer till någon annan person i hushållet. Ett hushåll som varken klassas som ensamstående eller sammanboende räknas som ett övrigt hushåll. Här ingår flerbostadshus med äganderätt, det vill säga ägarlägenheter och privatpersoner som bor i egen hyresfastighet, flerbostadshus och småhus med en okänd upplåtelseform, lägenheten i lokalhus, hushåll med en okänd bostadskategori och som inte klassas som specialbostad, flerbostadshus, småhus och lokalhus samt hushåll som är folkbokförda på en lägenhet som inte finns med i lägenhetsregistret. 11

12 12

13 HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING, BOENDEFORMER OCH BOSTADSAREA Det fanns hushåll 2013 I Jönköpings kommun fanns det hushåll I folk- och bostadsräkningen som genomfördes 1975 framgick att det fanns hushåll i Jönköping. År 1980 fanns det hushåll, och 1990 uppgick antalet hushåll till hushåll. Mellan åren 1975 och 2013 har därmed antalet hushåll i Jönköping ökat med hushåll. Mellan 2012 och 2013 har antalet hushåll ökat med 641 hushåll. Diagram A Antal hushåll i Jönköpings kommun 1975, 1980, 1985, 1990, 2012 och 2013 Antal ,3 personer per hushåll Antalet boende per hushåll i Jönköpings kommun uppgick 2013 till 2,3 personer, vilket ungefär speglar genomsnittet i riket (2,29 personer per hushåll) och länet (2,33 personer per hushåll). En jämförelse kan göras med statistiken från 1975 som visar att antalet boende per hushåll i Jönköping då uppgick till 2,55 personer per hushåll. I riket var motsvarande uppgift 2,46 personer per hushåll och i länet 2,71 personer per hushåll. Mellan åren 1975 och 2013 har antalet personer per hushåll minskat mer i länet (0,38 personer) jämfört med i kommunen (0,25 personer). Motsvarande uppgifter för hela riket visar en minskning med 0,18 personer per hushåll. 13

14 Diagram B Antal boende per hushåll i Jönköping, Jönköpings län och riket 1975, 1980, 1985, 1990, 2012 och 2013 Antal 3,0 Jönköpings kommun Jönköpings län Riket 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Jönköpings kommun hade 2013 det högsta antalet boende per hushåll (2,3 personer per hushåll) jämfört med jämförelsekommunerna. Det kan noteras att samtliga jämförelsekommuner hade ett lägre antal boende per hushåll än rikssnittet (2,29 personer per hushåll). Örebro var den kommun som hade lägst andel boende per hushåll med 2,22 personer. Diagram C Antal boende per hushåll i Jönköping och i jämförelsekommuner 2013 Jönköping Helsingborg Västerås Norrköping Linköping Örebro 2,18 0 2,2 2,22 2,24 2,26 2,28 2,3 2,32 Antal boende 14

15 hushåll med ett barn eller fler År 2013 fanns det hushåll i Jönköpings kommun utan barn, och hushåll med ett eller fler barn. Det fanns hushåll med ett barn, hushåll med två barn och hushåll med tre barn eller fler. Andelen hushåll utan barn var 2013 marginellt högre i Jönköpings kommun jämfört med genomsnittet i riket (66,6 procent) och i Jönköpings län (66,6 procent). Diagram D Andel hushåll efter antal barn i Jönköping barn 2 barn 14% 6% 1 barn 13% 0 barn 67% Motsatt förhållande gällde för andelen hushåll med ett barn. Andelen hushåll var något lägre i Jönköping (12,5 procent) jämfört med riket (14 procent) och länet (13 procent). I Jönköping var andelen hushåll med två barn 13,8 procent, vilket var ungefär likvärdigt med rikssnittet och strax under genomsnittet i länet. År 2013 var andelen hushåll med tre barn eller fler cirka 6,4 procent i Jönköping vilket innebar att Jönköping låg något över genomsnittet i riket (5,6 procent). Jönköpings kommun hade ungefär en lika hög andel hushåll utan barn som jämförelsekommunerna, vilket framgår av nedanstående diagram. Helsingborg var den kommun som hade lägst andel hushåll utan barn och Linköping hade högst andel. Även andelen hushåll med ett barn var ungefär lika hög i Jönköping som i jämförelsekommunerna. Linköping hade lägst andel och Helsingborg hade högst. När det gäller andelen hushåll med två barn hade Jönköping högst andel hushåll med två barn av de jämförda kommunerna Linköping var den kommun som hade lägst andel. Jönköping hade även högst andel hushåll med tre barn eller fler. Helsingborg var den kommun som hade lägst andel. 15

16 Diagram E Andel hushåll efter antal barn i Jönköping och jämförelsekommuner barn 5,4 5,8 5,2 6,4 5,7 5,3 Västerås Örebro Helsingborg Jönköping 2 barn 13, ,7 13,8 13,4 12,9 Norrköping Linköping 1 barn 14,4 13,4 14,5 12,5 13,9 12,1 0 barn 66, ,7 67,2 67,2 69, Andel Hushållsstorlek År 2013 bodde 27 procent i ett hushåll med två boende År 2013 fanns det invånare i Jönköpings kommun, vilket kan jämföras med invånare 1975 och invånare Den vanligaste hushållsstorleken i Jönköpings kommun 2013 sett till antalet invånare var ett hushåll med två boende (27 procent). Hushåll med två boende var även den vanligaste hushållsstorleken i riket och i Jönköpings län. Den näst vanligaste hushållsstorleken i Jönköping var ett hushåll med fyra boende (22,3 procent), vilket var ungefär samma andel som i riket och Jönköpings län. År 2013 bodde 16,3 procent av invånarna i Jönköping i ett ensamhushåll, vilket var ungefär samma andel som i riket och länet. 16

17 I Jönköping bodde 14,8 procent av invånarna i ett hushåll med tre boende, vilket var något lägre än genomsnittet i riket och länet. Diagram F Andel personer efter hushållsstorlek i Jönköping pers. Uppgift 7+ pers. 3% 3% 3% 1 pers. 5 pers. 11% 16% 4 pers. 22% 3 pers. 15% 2 pers. 27% Hushållsstorlek i Jönköpings kommun och jämförelsekommunerna Den vanligaste hushållsstorleken i samtliga jämförda kommuner var ett hushåll med två boende. Som tidigare nämnts bodde 27 procent i Jönköpings kommun i ett hushåll med två boende, vilket kan jämföras med Västerås och Örebro där motsvarande uppgift var 27,4 procent. I Helsingborg bodde 26,5 procent i ett hushåll med två personer. Den näst vanligaste hushållsstorleken i samtliga jämförda kommuner var ett hushåll med fyra boende. Det bodde en något högre andel personer i ett hushåll med fyra boende i Jönköpings kommun (22,3 procent) jämfört med jämförelsekommunerna. I Örebro bodde 20,7 procent i ett hushåll med fyra boende. År 2013 bodde 16,3 procent av invånarna i Jönköping i ett ensamhushåll, vilket var en något lägre andel jämfört med jämförelsekommunerna. I Örebro som var den kommun som hade högst andel ensamhushåll bodde 18 procent av invånarna i ett ensamhushåll. 17

18 Diagram G Andel personer efter hushållsstorlek i Jönköping och jämförelsekommuner 2013 % 30 Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Örebro Västerås Uppg. sakn. Hushållsstorlek Ensamhushåll vanligast Den vanligast förekommande hushållsstorleken i Jönköpings kommun sett till antal personer var ett hushåll med två boende (27 procent), men sett utifrån antalet hushåll var den vanligaste hushållsstorleken ensamhushåll, det vill säga ett hushåll med en boende. År 2013 var antalet ensamhushåll i Jönköpings kommun , vilket kan jämföras med ensamhushåll 1975, motsvarande en ökning med hushåll. År 2013 fanns det hushåll med två boende i Jönköping, vilket kan jämföras med 1975 då det fanns , motsvarande en ökning med hushåll. Det fanns hushåll med tre boende i Jönköping 2013, vilket var 763 fler hushåll än det fanns 1990 men 633 färre hushåll än Det fanns hushåll med fyra boende år 2013, vilket var fler än 1990 och 398 fler än År 2013 fanns det hushåll med fem boende, vilket var 154 än 1975, 410 fler hushåll än 1985 och 370 fler hushåll än År 2013 fanns det 754 hushåll med sex eller fler boende, och därmed fanns det 49 fler hushåll med sex boende eller fler 2013 jämfört med motsvarande uppgift för 1990, men 94 färre hushåll jämfört med uppgifterna för Noterbart är att år 2013 fanns det fler ensamhushåll, hushåll med två boende, och hushåll med fyra boende och hushåll med fem boende jämfört 18

19 med motsvarande uppgifter för Samtidigt fanns det 2013 färre hushåll med tre boende respektive hushåll med sex boende eller fler jämfört med Vid en jämförelse mellan de olika hushållsstorlekarna är det tydligt att det är ensamhushållen som har ökat mest mellan 1975 och 2013 följt av hushåll med två boende. Diagram H Antal hushåll efter hushållsstorlek i Jönköping 1975, 1980, 1985, 1990 och Antal boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6+ boende I cirkeldiagrammet nedan framgår hur andelen hushåll i Jönköpings kommun 2013 är fördelade utifrån hushållsstorlek. Den vanligaste hushållsstorleken sett till antalet hushåll var ensamhushåll (37,6 procent) följt av hushåll med två boende (31,1 procent), vilket speglar förhållandet i riket (37,7 procent respektive 31,3 procent). Den tredje vanligaste hushållsstorleken var hushåll med fyra boende (12,9 procent) tätt följt av hushåll med tre boende (11,4 procent). I riket var ordningen den omvända, det vill säga hushåll med 3 boende (12,4 procent) var något vanligare förekommande än hushåll med fyra boende (12,3 procent). Vid en jämförelse med jämförelsekommunerna framgår att den vanligaste hushållsstorleken sett till hushåll var ensamhushåll följt av hushåll med två boende. I Linköping var andelen hushåll med fyra boende den tredje vanligaste hushållsstorleken, följt av hushåll med tre boende. I Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro och var hushåll med tre boende den tredje vanligaste hushållsstorleken. 19

20 Diagram I Andel hushåll efter hushållsstorlek i Jönköping pers. 7+ pers. 1% 1% 5 pers. 5% 4 pers. 13% 3 pers. 11% 1 pers. 38% 2 pers. 31% Hushållstyper Ensamstående utan barn är det vanligaste hushållet Den vanligaste hushållstypen i Jönköpings kommun 2013 var ensamstående hushåll utan barn (37,6 procent), vilket ungefär speglar genomsnittet i riket (37,7 procent). Jönköping hade en något högre andel ensamstående hushåll utan barn än genomsnittet i länet (35,5 procent). Den näst vanligaste hushållstypen i Jönköping var sammanboende utan barn (25,8 procent), vilket innebar att Jönköping hade ungefär en lika hög andel som riket (24,9 procent) och en något lägre andel än länet (27,7 procent). Den tredje vanligaste hushållstypen i Jönköping var sammanboende med barn 0 24 år (23,3 procent). Andelen var därmed högre i kommunen jämfört med riket (22 procent), men lägre i förhållande till andelen i länet (24,4 procent). År 2013 var andelen ensamstående hushåll med barn 0 24 år 4,9 procent i Jönköping, vilket var något lägre än genomsnittet i riket (5,9 procent). I Jönköping var andelen ensamstående hushåll med barn 25 år eller äldre (0,6 procent) något lägre än rikssnittet (1,1 procent). 20

21 Diagram J Andel, % Andel hushåll efter hushållstyp i Jönköping, Jönköpings län och i riket 2013 Jönköping Jönköpings län Riket Som tidigare nämnts var andelen ensamstående hushåll utan barn i Jönköpings kommun 37,6 procent 2013, vilket innebar en något lägre andel än i jämförelsekommunerna. Örebro var den kommun som hade högst andel ensamstående hushåll med 40,2 procent följt av Linköping med 39,9 procent, och Helsingborg med 39,4 procent. I Jönköping var andelen sammanboende hushåll utan barn 25,8 procent, vilket var en något högre andel än i jämförelsekommunerna. Helsingborg hade lägst andel sammanboende hushåll utan barn med 23,3 procent. År 2013 var andelen sammanboende hushåll med barn 0 24 år 23,3 procent i Jönköpings kommun. Därmed hade Jönköping en något högre andel än jämförelsekommunerna. Örebro var den kommun som hade lägst andel med 21,2 procent. Jönköping hade, liksom Linköping, en lägre andel ensamstående hushåll med barn 0 24 år (4,9 procent) än övriga jämförelsekommuner. Örebro hade högst andel med 6,5 procent. 21

22 Diagram K Andel, % Andel hushåll efter hushållstyp i Jönköping och jämförelsekommuner 2013 Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0-24 år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-24 år Skillnad mellan antal hushåll och antal personer År 2013 var det största antalet hushåll i Jönköpings kommun ensamstående hushåll utan barn, men sett till antal personer var det bara den tredje vanligaste hushållstypen. Flest invånare i Jönköpings kommun bodde i ett sammanboende hushåll med barn 0 24 år ( personer), och samma år fanns det sammanboende hushåll med barn 0 24 år. Det innebär att sett utifrån antal personer var sammanboende hushåll med barn 0 24 år den vanligaste hushållstypen, men utifrån antal hushåll den tredje vanligaste hushållstypen. Det bodde personer i ett sammanboende hushåll utan barn år 2013, och samma år fanns det sammanboende hushåll utan barn. Därmed var boendeformen näst vanligast sett både utifrån antal personer och utifrån antal hushåll. Diagram L Antal personer och hushåll efter vissa hushållstyper i Jönköping 2013 Antal Antal hushåll Antal personer 0 Ensamstående utan barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-24 år 22

23 Ensamstående kvinnor respektive män med barn År 2013 fanns det ensamstående kvinnor med barn mellan 0 24 år respektive ensamstående män. Därmed fanns det fler ensamstående kvinnor med barn mellan 0 24 år än ensamstående män, vilket ger 29,6 procent fler kvinnor än män. Det fanns även 390 ensamstående kvinnor med barn i åldersgruppen 25 år och äldre. Motsvarande uppgift för ensamstående män var 364 personer. Därmed fanns det 26 fler ensamstående kvinnor med barn i denna åldersgrupp än män eller 6,6 procent fler kvinnor än män. Diagram M Antal Antal ensamstående kvinnor och män med barn 0 24 år samt 25 år och äldre i Jönköpings kommun Kvinnor Män Ensamstående med barn 0-24 år Ensamstående med barn 25+ år Singelhushåll vanligare bland män år År 2013 fanns det fler ensamstående kvinnor än män i åldrarna 18 till 24 år. Mellan 25 år och 52 år fanns det fler ensamstående män än kvinnor och vid 53 års ålder fanns det lika många ensamstående män som kvinnor. Mellan åldrarna 54 år till 60 år pendlar förhållandet mellan fler ensamstående kvinnor respektive fler ensamstående män. Efter 61 år fanns det fler ensamstående kvinnor än män och i vissa åldersgrupper ett tydligt överskott av kvinnor. I åldersgruppen 100 år och äldre var förhållandet mellan män och kvinnor mer jämnt med nio ensamstående män i åldersgruppen och tio ensamstående kvinnor. 23

24 Diagram N Antal personer i ensamstående hushåll utan barn efter ålder och kön i Jönköping 2013 Antal Ensamstående kvinnor utan barn Ensamstående män utan barn Ålder Boendeform Ägt småhus vanligaste boendeformen Den vanligaste bondeformen 2012 var småhus med äganderätt, hushåll, där åtminstone en person i hushållet ägde bostaden. Den näst vanligaste boendeformen var hyresrätt i ett flerbostadshus. År 2012 fanns det hushåll som var hyresrätter i flerbostadshus. Den tredje vanligaste boendeformen var bostadsrätt i flerbostadshus, och 2012 fanns det hushåll i denna kategori. Tabell 1 Antal hushåll efter boende form i Jönköping 2012 Boendeform Antal hushåll Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt 487 Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad Övrigt boende År 2012 fanns det även specialbostäder, småhus med hyresrätt och 487 hushåll som var bostadsrätter i småhus. Därtill fanns det hushåll som kategoriserades som övrigt boende. Samtliga boendeformer Män och kvinnor efter boendeform Vid en jämförelse mellan män och kvinnor efter boendeform framgår att det i Jönköpings kommun 2012 bodde något fler män (50,8 procent) än kvinnor (48 procent) i boendeformen småhus med äganderätt, vilket också speglar förhållandet i riket. 24

25 Andelen män respektive kvinnor i boendeformen hyresrätt i flerbostadshus var högre i Jönköping jämfört med genomsnittet i riket. I Jönköping var andelen kvinnor 27,4 procent och andelen män 26,1 procent, vilket kan jämföras med 24,8 procent kvinnor och 23,2 procent män som var genomsnittet i riket. År 2012 bodde en något lägre andel personer i Jönköping i bostadsrätter i flerbostadshus jämfört med rikssnittet. I Jönköping bodde 12,7 procent av männen respektive 13,9 procent av kvinnorna i boendeformen. Motsvarande uppgifter för riket var 14,4 procent av männen och 15,6 procent av kvinnorna. Tabell 2 Andel män respektive kvinnor efter boendeform i Jönköping och riket 2012 Boendeform Jönköping Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Småhus, äganderätt 48,0 50,8 46,7 49,7 Småhus, bostadsrätt 0,9 0,9 1,9 1,7 Småhus, hyresrätt 2,8 2,9 3,9 3,9 Flerbostadshus, bostadsrätt 13,9 12,7 15,6 14,4 Flerbostadshus, hyresrätt 27,4 26,1 24,8 23,2 Specialbostad 2,1 1,7 1,8 1,6 Övrigt boende 2,3 2,2 2,3 2,2 Uppgift saknas 2,6 2,6 2,9 3,4 Totalt Högre andel invånare i ägt småhus än jämförelsekommunerna Jönköpings kommun hade 2012 den högsta andelen personer som bodde i ett småhus med äganderätt (49,4 procent) jämfört med jämförelsekommunerna. Helsingborg hade lägst andel med 36,1 procent. År 2012 bodde 26,8 procent av invånarna i Jönköping i hyresrätter i flerbostadshus. Vid en jämförelse med jämförelsekommunerna var det endast Västerås som hade en lägre andel än Jönköping (23,7 procent), och högst andel personer som bodde i hyresrätter i flerbostadshus hade Örebro (40,3 procent). I Jönköping bodde 13,3 procent av invånarna i en bostadsrätt i ett flerbostadshus. Örebro var den kommun som hade lägst andel personer som bodde i bostadsrätter i flerbostadshus (8,6 procent), och Västerås var den kommun som hade högst andel (21,8 procent). I Jönköping bodde 1,9 procent i specialbostäder, vilket kan jämföras med Helsingborg som hade lägst andel med 1,1 procent och Linköping som hade högst andel med 3,9 procent. 25

26 Tabell 3 Andel invånare efter boendeform i Jönköping och jämförelsekommuner 2012 Boendeform Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Småhus, äganderätt 36,1 49,4 38,7 39,2 42,3 36,9 Småhus, bostadsrätt 4,0 0,9 2,4 1,4 1,0 3,6 Småhus, hyresrätt 3,6 2,8 3,4 6,0 2,3 3,0 Flerbostadshus, bostadsrätt 17,5 13,3 12,9 13,0 21,8 8,6 Flerbostadshus, hyresrätt 32,6 26,8 30,5 35,1 23,7 40,3 Specialbostad 1,1 1,9 3,9 1,5 2,3 2,8 Övrigt boende 2,1 2,3 5,0 1,4 3,8 2,9 Uppgift saknas 3,0 2,6 3,2 2,3 2,8 2,0 Totalt I diagrammet nedan tydliggörs att en högre andel av invånarna i Jönköpings kommun bodde i ett ägt småhus jämfört med jämförelsekommunerna, men en lägre andel invånare bodde i hyresrätt. Diagram O Andel personer efter vissa boendeformer i Jönköping och jämförelsekommuner 2012 Andel, % Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Småhus Äganderätt Flerbostadshus Hyresrätt Flerbostadshus Bostadsrätt 26

27 Ägt småhus vanligaste boendeformen för barn i åldrarna 0 5 år och 6 12 år År 2012 var den vanligaste boendeformen för barn upp Tabell 4 Boendeform efter barn i åldrarna 0 5 år och 6 12 år i Jönköping 2012 till fem år småhus med Boendeform 0 5 år 6 12 år äganderätt. Av uppgifterna Småhus, äganderätt 56,9 69,4 går att utläsa att en högre Småhus, bostadsrätt 1,2 0,9 andel av barnen i den äldre Småhus, hyresrätt 3,4 2,8 åldersgruppen bodde i småhus Flerbostadshus, bostadsrätt 8,4 4,2 med äganderätt jämfört Flerbostadshus, hyresrätt 26,5 19,9 med den yngre åldersgruppen. Övrigt boende 1,7 1,5 Den näst vanligaste boendeformen för barn 0 5 år var hyresrätt i flerbostadshus. Andelen barn 0 5 år var 26,5 procent. Andelen barn 6 12 år var 19,9 procent. Av uppgifterna framgår att en högre andel av barnen i den yngre åldersgruppen bodde i hyresrätt i flerbostadshus jämfört med den äldre åldersgruppen. Den tredje vanligaste boendeformen för barn upp till fem år var bostadsrätt i flerbostadshus. Av uppgifterna framgår att en högre andel av barnen i den yngre åldersgruppen bodde i bostadsrätt i flerbostadshus jämfört med den äldre åldersgruppen. Äldre bor oftast i ägt småhus År 2012 var den vanligaste boendeformen för män 60 år eller äldre och för kvinnor år boendeformen småhus med äganderätt. Den vanligaste boendeformen för kvinnor i åldersgruppen 80 år eller äldre var hyresrätt i flerbostadshus. Den näst vanligaste boendeformen för män och kvinnor i åldersgrupperna år var hyresrätt i flerbostadshus. För män och kvinnor 80 år eller äldre var den näst vanligaste boendeformen bostadsrätt i flerbostadshus. Den tredje vanligaste boendeformen för män och kvinnor i åldersgruppen år var boendeformen bostadsrätt i flerbostadshus. För män i åldersgruppen 80 år eller äldre var den tredje vanligaste boendeformen hyresrätt i flerbostadshus, och för kvinnor 80 år eller äldre var det småhus med äganderätt. I samtliga åldersgrupper bodde fler män än kvinnor i boendeformen småhus med äganderätt, och i samtliga åldersgrupper bodde fler kvinnor än män i boendeformen hyresrätt i flerbostadshus. I samtliga åldersgrupper bodde fler kvinnor än män i boendeformen bostadsrätt i flerbostadshus. 27

28 I åldersgruppen år bodde fler män än kvinnor i boendeformen specialbostad. I åldersgruppen år bodde det fler kvinnor än män i specialbostäder, och i åldersgruppen 80 år eller äldre år bodde det mer än dubbelt så många kvinnor som män i specialbostäder. Tabell 5 Boendeform efter äldre i åldrarna 60 69, och 80 år och äldre efter kön i Jönköping 2012 Boendeform år år 80 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad Övrigt boende Uppgift saknas Samtliga boendeformer Bostadsarea Bostadsarean störst i hyresrätter i småhus I Jönköpings kommun var den genomsnittliga bostadsarean 42 kvadratmeter per person Den genomsnittliga bostadsarean per person i Jönköpings kommun, Jönköpings län och i riket var störst i hyresrätter i småhus. I Jönköping var bostadsarean 51 kvadratmeter per person, vilket var något mindre än genomsnittet i länet (54 kvm/person), och något större än genomsnittet i riket (49 kvm/person). I Jönköping var bostadsarean i småhus med äganderätt 45 kvadratmeter per person, vilket ungefär speglar genomsnittet i riket (46 kvm/person) och länet (47 kvm/person). Bostadsarean i hyresrätter i flerbostadshus var 36 kvadratmeter per person i Jönköping 2012, vilken var ungefär lika stor som rikssnittet (35 kvm/person) och något mindre än genomsnittet i länet (38 kvm/person). Bostadsarean i bostadsrätter i flerbostadshus var 43 kvadratmeter per person i Jönköping 2012, vilket var något högre än rikssnittet (40 kvm/person) och ungefär lika stort som genomsnittet i länet (44 kvm/person). 28

29 Den genomsnittliga bostadsarean per person i specialbostäder var ungefär lika stor i Jönköping (28 kvm/person) som rikssnittet (29 kvm/person), men något lägre än genomsnittet i länet (34 kvm/person). Diagram P Kvm/person Genomsnittlig bostadsarea per person efter boendeform i Jönköping, Jönköpings län och riket 2012 Jönköpings kommun Jönköpings län Riket Småhus Äganderätt Småhus Bostadsrätt Småhus Hyresrätt Flerb. hus Bostadsrätt Flerb. hus Hyresrätt Specialbostad Övrigt boende Större bostadsarea i småhus med hyresrätt än jämförelsekommunerna Jönköpings kommun hade den högsta bostadsarean per person (51 kvm/- person) jämfört med jämförelsekommunerna i boendeformen småhus med hyresrätt. Norrköping hade lägst bostadsarea per person (38 kvm/person). I Jönköping var 2012 den genomsnittliga bostadsarean per person i småhus med äganderätt 45 kvadratmeter per person, och det var små skillnader mellan kommunerna. Norrköping hade minst bostadsarea per person (44 kvm/- person) och Helsingborg högst bostadsarea per person (46 kvm/person). Bostadsarean per person i hyresrätter i flerbostadshus var 36 kvadratmeter per person i Jönköping 2012, vilket var lika stor bostadsarea som i Norrköping, Helsingborg, och Örebro. Västerås hade lägst bostadsarea per person (34 kvm/person), medan Linköping hade högst bostadsarea per person (37 kvm/person). I Jönköping var den genomsnittliga bostadsarean per person 43 kvadratmeter per person i bostadsrätter i flerbostadshus, vilket var samma bostadsarea som i Helsingborg. Skillnaderna mellan kommunerna var små, och de kommuner som hade minst bostadsarea per person var Norrköping och Västerås (42 kvm/person), och de kommuner som hade högst bostadsarea var Linköping och Örebro (44 kvm/person). 29

30 Tabell 6 Genomsnittlig bostadsarea per person efter boendeform i Jönköping och jämförelsekommuner 2013 (kvm/person) Boendeform Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad Övrigt boende Uppgift saknas Ensamboende män 65 år och äldre hade störst bostadsarea I Jönköpings kommun 2012 hade ensamboende män som var 65 år och äldre störst bostadsarea (80 kvm/person), följt av ensamboende kvinnor i samma åldersgrupp (76 kvm/person). För ensamstående män under 65 år var bostadsarean 62 kvadratmeter per person och för ensamstående kvinnor i samma åldersgrupp 61 kvadratmeter per person. Diagram Q Genomsnittlig bostadsarea per person efter hushållstyp i Jönköping 2012 Ensamboende kvinnor -64 år 61 Ensamboende kvinnor 65- år 76 Ensamboende män -64 år 62 Ensamboende män 65- år 80 Ensamstående kvinnor med barn 0-24 år 34 Ensamstående män med barn 0-24 år 42 Sammanboende utan barn 53 Sammanboende med barn 0-24 år, 1 barn 38 Sammanboende med barn 0-24 år, 2 barn 32 Sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn 26 Övriga hushåll utan barn 35 Övriga hushåll med barn 0-24 år 22 Samtliga hushåll Kvm/person 30

31 AVSLUTANDE SAMMANFATTNING Genom den nya bostads- och hushållsstatistiken är det möjligt att presentera statistik över hur många hushåll det finns i Jönköpings kommun och hur invånarna i kommunen bor. Syftet med rapporten har varit att ge en nulägesbeskrivning av bland annat hushållens sammansättning i Jönköping, vilka hushållstyper som är vanligast samt skillnader avseende hushållsstorlek i olika boendeformer. Rapporten har redogjort för vissa av de förändringar gällande kommunens hushåll som har skett mellan 1975 och 2013 och hur boendeförhållandena har utvecklats. Rapporten har även gjort jämförelser mellan Jönköpings kommun, Jönköpings län och genomsnittet i riket. Jämförelser har också gjorts mellan Jönköpings kommun och kommunerna Helsingborg, Linköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Kommunens hushåll Denna rapport har visat att 2013 fanns det invånare och hushåll i Jönköpings kommun. Av dessa hushåll var hushåll utan barn och hushåll med ett eller fler barn. Uppgifterna kan jämföras med att det 1990 fanns invånare och hushåll i kommunen. Mellan 1990 och 2013 har därmed folkmängden ökat med invånare och antalet hushåll har ökat med ,3 personer per hushåll I Jönköpings kommun 2013 uppgick antalet boende per hushåll till 2,3 personer, vilket ungefär speglar genomsnittet i riket och länet. Jönköping hade det högsta antalet boende per hushåll jämfört med jämförelsekommunerna. Uppgiften kan jämföras med att 1975 uppgick antalet boende per hushåll till 2,55 personer, och 1990 uppgick antalet till 2,27 personer per hushåll. Därmed har antalet boende per hushåll minskat något sedan 1975 (0,25 personer per hushåll), men ökat marginellt sedan 1990 (0,03 personer per hushåll). I såväl Jönköpings kommun som i riket är det vanligare med små hushåll. År 2013 bodde 43,3 procent av invånarna i Jönköpings kommun i ett hushåll med 1 och 2 boende. Samma år bodde 22,3 procent av invånarna i ett hushåll med fyra personer, och 14,8 procent i ett hushåll med tre personer. Jönköpings vanligaste Frågan om vilken som är Jönköpings kommuns vanligaste hushållsstorlek respektive hushållstyp är avhängigt huruvida frågan ska besvaras sett till antalet hushåll eller antalet invånare. hushållsstorlek År 2013 var den vanligaste hushållsstorleken i Jönköpings kommun sett till antalet hushåll ensamhushåll, och den näst vanligaste hushållsstorleken var hushåll med två boende, vilket speglar genomsnittet i riket. Den tredje vanligaste hushållsstorleken i Jönköpings kommun var hushåll med fyra boende 31

32 följt av hushåll med tre boende. Detta kan jämföras med att i riket var den tredje vanligaste hushållsstorleken hushåll med tre boende följt av hushåll med fyra boende. Sett till antalet invånare var istället den vanligaste hushållsstorleken 2013 ett hushåll med två boende, vilket speglar förhållandet i riket, länet och jämförelsekommunerna. Den näst vanligaste boendeformen var hushåll med fyra boende, och den tredje vanligaste hushållsstorleken var enpersonshushåll. hushållstyp I Jönköpings kommun 2013 var det största antalet hushåll ensamstående hushåll utan barn, vilket ungefär speglar förhållandet i riket. Den näst vanligaste hushållstypen var sammanboende utan barn, och den tredje vanligaste hushållstypen var sammanboende med barn 0 24 år. I Jönköpings kommun var andelen ensamstående hushåll utan barn något lägre än i jämförelsekommunerna och andelen sammanboende utan barn respektive sammanboende med barn 0 24 år något högre än i jämförelsekommunerna. Tillsammans med Linköping hade Jönköping en något lägre andel ensamstående hushåll med barn 0 24 år än jämförelsekommunerna. År 2013 bodde de flesta invånarna i Jönköpings kommun i ett sammanboende hushåll med barn 0 24 år, vilket innebär att sett till antalet invånare var sammanboende hushåll med barn 0 24 år den vanligaste hushållstypen. Den näst vanligaste hushållstypen sett till antal invånare var sammanboende hushåll utan barn och den tredje vanligaste ensamstående hushåll utan barn. Ensamboende män och kvinnor Hur vi lever är starkt kopplat till ålder, och det är vanligare att såväl börja som avsluta sitt vuxna liv som ensamboende. Samtidigt finns det, vilket framkommer i rapporten, skillnader mellan män och kvinnor. För såväl män som kvinnor är det vanligt att vara ensamboende i den tidiga 20 årsåldern, och något vanligare bland kvinnor än män. För såväl män som kvinnor minskar därefter andelen ensamboende till följd av parbildning. Det finns ett högre antal ensamboende män än kvinnor fram till mitten av 55 årsåldern. Med åldern ökar andelen äldre par som splittras successivt, vilket huvudsakligen är en följd av att den ena partnern avlider. Att antalet ensamboende bland äldre kvinnor är fler än äldre män är en följd av att kvinnor generellt lever längre. Ägt småhus vanligaste boendeformen Nästan hälften av invånarna i Jönköpings kommun bodde 2012 i småhus med äganderätt, vilket gjorde den till kommunens vanligaste boendeform, något som speglar förhållandet i riket. I statistiken avser småhus med ägan- 32

33 derätt att minst en person i hushållet äger bostaden som kan vara en fristående villa, ett radhus, ett parhus eller ett kedjehus. I såväl Jönköpings kommun som i riket var den näst vanligaste boendeformen hyresrätt i ett flerbostadshus, och den tredje vanligaste boendeformen var bostadsrätt i ett flerbostadshus. Skillnaderna mellan män och kvinnor var relativt liten. År 2012 bodde något fler män än kvinnor i småhus med äganderätt, och något fler kvinnor än män bodde i bostadsrätt respektive hyresrätt i flerbostadshus. Motsvarande uppgifter för rikssnittet visar att förhållandena i Jönköpings kommun speglar förhållandena i riket i stort. Vid en jämförelse mellan Jönköpings och jämförelsekommunerna framgår att i Jönköping bor en högre andel invånare i ett småhus med äganderätt. Endast Västerås hade en lägre andel invånare än Jönköping som bodde i hyresrätter i flerbostadshus. för barn i åldrarna 0 5 år och 6 12 år Hur barn bor speglar vanligen hur deras föräldrar bor. Då det är dags för familjebildning är det många som flyttar från ett flerbostadshus till ett småhus. Detta kan delvis bero på att bostäder i småhus i genomsnitt är större än i flerbostadshus, vilket kan ses som betydelsefullt för en växande familj. Rapporten visar att år 2012 bodde 56,9 procent av barnen i åldersgruppen 0 5 år i Jönköpings kommun i ett småhus med äganderätt. Motsvarande uppgift för barn mellan 6 12 år var 69,4 procent. År 2012 bodde 26,5 procent av barnen i åldersgruppen 0 5 år i hyresrätter i flerbostadshus, och 19,9 procent av barnen mellan 6 12 år. Betydligt färre barn bodde i bostadsrätter i flerbostadshus. I åldersgruppen 0 5 år bodde 8,4 procent i bostadsrätter och motsvarande uppgift för barn mellan 6 12 år var 4,2 procent. Av uppgifterna går att utläsa att det finns ett samband mellan hur barn bor och barnets ålder. Det är relativt många barn i småbarnsåldern som bor i hyresrätt eller bostadsrätt i ett flerbostadshus, och att under de första fem åren är det många barn som flyttar från ett flerbostadshus till ett småhus med äganderätt. för äldre År 2012 var den vanligaste boendeformen för män över 60 år och för kvinnor mellan 60 och 79 år småhus med äganderätt. Den vanligaste boendeformen för kvinnor 80 år eller äldre var hyresrätt i flerbostadshus. Den näst vanligaste boendeformen för män och kvinnor i åldersgruppen 60 och79 år var hyresrätt i flerbostadshus, och för män och kvinnor i åldersgruppen 80 år och äldre var den näst vanligaste boendeformen bostadsrätt i flerbostadshus. Rapporten visar att i samtliga åldersgrupper bodde det fler män än kvinnor i 33

34 småhus med äganderätt, och i alla åldersgrupper bodde det fler kvinnor än män i hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus. Bostadsarean störst i hyresrätter i småhus År 2012 var den genomsnittliga bostadsarean per person i Jönköpings kommun 42 kvadratmeter. I Jönköpings kommun, Jönköpings län och i riket var det störst bostadsarea per person i hyresrätter i småhus, och bostadsarean i Jönköping var något högre än genomsnittet i riket samt högre än samtliga jämförelsekommuner. Näst störst bostadsarea per person var det i småhus med äganderätt, och det var små skillnader mellan kommunerna. Även i hyresrätter i flerbostadshus var skillnaderna mellan kommunerna små. Män över 65 år (80 kvm/person) hade störst bostadsarea per person följt av kvinnor över 65 år (76 kvm/person). Bostadsarean för ensamboende män under 65 år (62 kvm/person) var ungefär lika stor som för ensamboende kvinnor under 65 år (61 kvm/person). 34

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

Registerbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se

Registerbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se Registerbaserad Hushållsstatistik Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se Lite historik 1990 2006 2008 2009 2010 2011 2013 Sista Folk- och Bostadsräkningen (FoB) Riksdagen beslutar

Läs mer

Statistikinfo 2013:12

Statistikinfo 2013:12 Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen

Läs mer

Registerbaserad hushållsstatistik

Registerbaserad hushållsstatistik Version 2.0 Sida Dokumentation 1 (8) 2017-03-15 Registerbaserad hushållsstatistik Inledning Den registerbaserade hushållsstatistiken är en statistik med kort historia och SCB:s första publicering skedde

Läs mer

Hushåll och bostäder

Hushåll och bostäder Hushåll och bostäder Så ligger till! Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 8 16 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Översikt 3 Bostadsbeståndet 4 Andel bostäder efter hustyp 4 Andel

Läs mer

Hushållens boende 2013

Hushållens boende 2013 Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Hushållens boende 2013 HE0111 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Hushåll och bostäder. Så bor vi i Umeå. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Så bor vi i Umeå. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Så bor vi i Umeå Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 7 216 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Översikt 3 Hur många hushåll finns det? 3 Ensamstående utan

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Framtidens hushålls- och bostadsstatistik

Framtidens hushålls- och bostadsstatistik Framtidens hushålls- och bostadsstatistik 2009-11-12 Konferens om den officiella statistiken Ulrika Ingelsson, insamlingsledare, Lantmäteriet Kerstin Karlsson, Statistiska centralbyrån Annika Klintefelt,

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Flerbostadshus. Uppgifter som ska lämnas in Så lämnar du uppgifterna Instruktioner för lägenhetsnumrering Fakta om lägenhetsregistret

Flerbostadshus. Uppgifter som ska lämnas in Så lämnar du uppgifterna Instruktioner för lägenhetsnumrering Fakta om lägenhetsregistret Flerbostadshus Uppgifter som ska lämnas in Så lämnar du uppgifterna Instruktioner för lägenhetsnumrering Fakta om lägenhetsregistret Varför ska Sverige ha ett lägenhetsregister? Riksdagen har beslutat

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström

Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström 23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta Äldres boende 214 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik

Bostadsbyggnadsplaner , komplicerad rapportering och statistik Bostadsbyggnadsplaner 2016-2030, komplicerad rapportering och statistik Konstantin Kalinichenko Rein Billström Enheten för byggande, bostäder och fastigheter Bostadsbyggnadsplaner: översikt Bostadsbyggnadsplaner

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 10:58 Diarienr: 10/4588 Handläggare: Marianne Leckström Hans Ekholm Avdelning: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Census 2011 samt ny hushålls- och bostadsstatistik

Census 2011 samt ny hushålls- och bostadsstatistik Census 2011 samt ny hushålls- och bostadsstatistik www.scb.se/hob 2011-05-05 Tomas Blomqvist FoB - Census Då: Samordnad folkräkning och bostadsräkning 1960 (1965) 1990 Statistikuppgifter blandat register

Läs mer

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta Äldres boende 213 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och

Läs mer

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 217:1 5.12.217 Bostäder och boendeförhållanden 216 Av Ålands 16 1 bostäder är 13 7 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 4 saknar fast bosatta invånare.

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2010

Bostäder och boendeförhållanden 2010 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 211:1 29.12.211 Bostäder och boendeförhållanden 21 Det fanns nästan 15 bostäder på Åland den 31.12.21. Av dessa var nästan 12 9 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 216:2 14.12.216 Bostäder och boendeförhållanden 215 Av Ålands 15 9 bostäder är närmare 13 6 stadigvarande bebodda, medan drygt 2 3 saknar fast bosatta

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används.

ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRETS RAPPORT FOKUSERAR PÅ BOSTADSBYGGANDE FAKTA OM

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Hushållens boende 2014

Hushållens boende 2014 Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Hushållens boende 2014 HE0111 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Bostäder och boendeförhållanden 2008 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 29:2 9.12.29 Bostäder och boendeförhållanden 28 Det fanns drygt 14 5 bostäder på Åland den 31.12.28. Av dessa var 12 55 stadigvarande bebodda, medan 1

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Bostäder och boendeförhållanden 2007 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 28:1 23.12.28 Bostäder och boendeförhållanden 27 Det fanns 14 231 bostäder på Åland den 31.12.27. Av dessa var 12 416 stadigvarande bebodda, medan 1 815

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,

Läs mer

Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016)

Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016) Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016) Kommuner I kommunen som helhet Ev. förändr - bedömn. fg år På

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

35:orna. Generationen som gifte sig

35:orna. Generationen som gifte sig :orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt 2011-11-22 FOKUS: STATISTIK Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt Arbetsförmedlingens förändrade sätt att beräkna arbetslösheten inom en region innebär en nivåförändring av arbetslöshetsmåttet.

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter 2006 Housing and housing expenses in 2006 I korta drag Höjd boendeutgift 2006 Den genomsnittliga boendeutgiften ökade mellan åren 2005 och 2006. För hushåll med

Läs mer

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Umeås bostadsbestånd Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Umeås bostadsbestånd 3 Bostadsbeståndet i Umeå kommun hustyper

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2011 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Trettio procent av de permanent bebodda bostäderna var hyresbostäder Enligt Statistikcentralens uppgifter var 30 procent av de permanent bebodda bostäderna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2010 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll i hyresbostäderna Enligt Statistikcentralens uppgifter var största delen, 85 procent, av dem som bor i hyresbostad

Läs mer

Om bolån, räntor och amortering

Om bolån, räntor och amortering Sida 1 (16) Om bolån, räntor och amortering Om undersökningen Den här rapporten handlar om svenskarnas bolån, räntor och syn på amorteringar. Rapporten bygger på en undersökning genomförd med telefonintervjuer

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Övergångar från gymnasium till högskola 2013 FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus BO 23 SM 0701 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2005 Housing and housing expenses in 2005 I korta drag Mer kvar då boendet är betalt Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet har ökat med nästan

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Sökande Organisations-/personnummer

Sökande Organisations-/personnummer Anmälan om bygglovsbefriad åtgärd Sektor samhällsbyggnad Personuppgiftslagen (PuL) gäller vid behandling av denna blankett. Fastighet Fastighetsbeteckning Sökande Fakturaadress om annan än ovan Byggherre

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Övergångar till högskolestudier 2016

Övergångar till högskolestudier 2016 FS 17:3 17-9-15 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 16 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt

Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt Boende 2009 Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt Unga bostadshushåll bor i hyreslägenheter Av de bostadshushåll där den äldsta personen var under 30 år hyrde enligt Statistikcentralen

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos BFP15A R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2015

Övergångar från gymnasium till högskola 2015 FS 16:4 16-10-26 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 15 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Hushåll och hushållsprognoser

Hushåll och hushållsprognoser Hushåll och hushållsprognoser KSP:s årskonferens 13-09-05 Roger Gustafsson Boverket Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering,

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet

Läs mer

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad 217 5 16 Bofrämjandet 1 Allt svårare för unga att etablera sig på bostadsmarknaden 5% 4% 3% 2% 1%

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG EN 1991 2004 Trafikkontoret Viproj AB oktober 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SYFTE 2 UNDERSÖKTA OMRÅDEN 2 UNDERSÖKTA VARIABLER 3 REDOVISNING

Läs mer