Boendestrukturen i Stockholms län och delområden 2017 en registerstudie BEFOLKNINGSPROGNOS /60 STOCKHOLMS LÄN DEMOGRAFIRAPPORT 2018:9

Transkript

1 Boendestrukturen i Stockholms län och delområden 2017 en registerstudie BEFOLKNINGSPROGNOS /60 STOCKHOLMS LÄN DEMOGRAFIRAPPORT 2018:9

2 Arbetet med rapporten om boendestrukturen i Stockholms län, länets kommuner och planområden har utförts av Sweco Society AB. Statistiken kommer från SCB och är specialbeställda mikrodata för basområden: hushållsregistret (en register-vy), befolkningsregistret (RTB) och lägenhetsregistret. Förfrågningar: Ulla Moberg, SLL/TRF, , ulla.moberg@sll.se Christian Skarman, Sweco Society AB, , christian.skarman@sweco.se Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting/trf Box 22550, Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: trf@sll.se TRN

3 Förord Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (SLL/TRF) har beställaransvaret för Landstingsstyrelseuppdraget att framställa demografiska prognoser och att svara på förfrågningar om befolknings- och hushållsutvecklingen i länet. Detta uppdrag fördes över från dåvarande Landstingskontoret 1996 men långt innan dess gjorde tidigare Regionplane- och trafikkontoret prognoser för både befolkning och hushåll. Regelbundna folkräkningar har genomförts i Sverige sedan mitten av 1700-talet och bostadsräkningar sedan 1910-talet. Från år 1960 har räkningarna samordnats i så kallade folk- och bostadsräkningar. Den senaste folk- och bostadsräkningen i Sverige genomfördes Då gjordes den med hjälp av frågeblanketter till hela befolkningen i kombination med uppgifter inhämtade från olika register. Efter 1990 har inga traditionella folk- och bostadsräkningar genomförts i Sverige. Då hade dåvarande Regionplane- och trafikkontoret med 150 anställda ett stort regionalt statistikkontor som skötte FoB:arna för en annan typ av basområden än vi har idag. Ett antal dödskallemärkta pärmar med resultat för basområden slängdes för några år sedan; svaren var ändå oanvändbara på grund av ett omfattande bortfall. Under många år efter 1990 fortsatte man i SLL att fråga efter uppgifter om hushållen. Inom FN och EU finns rekommendationer om att en hushålls- och bostadsräkning bör göras minst vart tionde år. Den 23 juni 2008 beslutade EU om en förordning om hushålls- och bostadsräkningar. Vart tionde år ska alla medlemsstater tillhandahålla omfattande uppgifter om hushåll och bostäder. När man i EU beslutade att medlemsländerna skulle göra en Census med mättidpunkt senast 2011, så påbörjades arbetet i Sverige med att bygga upp det lägenhetsregister som Riksdagen fattat beslut om redan 2006, och 2009 påbörjades folkbokföring på lägenhet. Förutom att EU fått uppgifter om hushåll, boende och bostäder till denna Census som ägs av EU, så har man i Sverige också fått ett lägenhetsregister from 2013 och ett hushållsregister from Statistiska centralbyrån tog under 2012/2013 fram den hushålls-, boende- och bostadsstatistik som skulle levereras till EU senast i mars Parallellt med föreliggande studie om boendet har det även tagits fram en studie med motsvarande struktur som fokuserar på hushållen. Ulla Moberg, projektledare vid TRF är ansvarig för uppdraget. 3

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning Inledning Data... 6 Lägenhetsregistret Boendeförhållandena i länet Boendeförhållandena i kommuner och planområden Botkyrka kommun Danderyd kommun Ekerö kommun Haninge kommun Huddinge kommun Järfälla kommun Lidingö kommun...47 Nacka kommun Norrtälje kommun Nykvarn kommun Nynäshamn kommun...67 Salem kommun Sigtuna kommun Sollentuna kommun Solna kommun Stockholm kommun Sundbyberg kommun...97 Södertälje kommun Tyresö kommun Täby kommun Upplands-Bro kommun Upplands Väsby kommun Vallentuna kommun Vaxholm kommun Värmdö kommun Österåker kommun Bilaga 1 Beskrivning av hushållsdata samt statistikens tillförlitlighet

5 Sammanfattning Sammansättningen av hustyp och upplåtelseform ser olika ut i länets kommuner. Vissa kommuner domineras av flerbostadshus medan andra kommuner har en större andel småbostadshus. I 10 av Stockholms läns 26 kommuner bor hälften eller fler av hushållen i småhus. Högst andel hushåll som bor i småhus finns på Ekerö. I Solna, Sundbyberg och Stockholm bor den största andelen av hushållen i flerbostadshus. I Solna bor den övervägande delen av hushållen i flerbostadshus med upplåtelseformen bostadsrätt. I Sundbyberg bor den största delen av hushållen i flerbostadshus med hyresrätt. Av de hushåll i länet som bor i småhus är det omkring 15 procent som är enpersonshushåll och 30 procent är hushåll med två personer. Det är alltså nära hälften av alla småhus i länet som är bebodda av en- eller tvåpersonshushåll. Störst andel enpersonshushåll boende i småhus finns i Norrtälje, där denna grupp utgör 28 procent av hushållen boende i småhus. I fem av Stockholms läns kommuner består 50 procent eller fler av hushållen som bor boende i småhus av en- eller tvåpersonshushåll. Sundbyberg är den kommun som har lägst andel enpersonshushåll boende i småhus. Sett till boarea är det nära 20 procent av länets ensamstående över 64 år utan hemmaboende barn som bor i bostäder som är 91 kvadratmeter eller större. Trångboddhet är vanligare i vissa av länets kommuner. För att jämföra hur vanligt förekommande trångboddhet är i olika kommuner används måttet Norm 3 justerad. Det utgår ifrån Boverkets Norm 3 som innebär att varje person ska ha ett eget sovrum men att vuxna som utgör ett par kan dela sovrum. Denna definition norm har justerats så att en person i en enrumsbostad inte anses vara trångbodd. Störst är trångboddheten i Botkyrka, där 57 procent av alla personer boende i flerbostadshus och 34 procent av hushållen boende i flerbostadshus kan anses trångbodda. Minst är trångboddheten i Täby, Danderyd och Norrtälje. Andelen trångbodda hushåll ökar med hushållstorleken. Knappt en fjärdedel av tvåpersonshushållen kan ses som trångbodda, medan nästan hälften av hushållen med tre personer och 64 procent av fyrapersonshushållen kan kallas trångbodda. Trångboddheten för olika hushållsstorlekar varierar också mellan länets kommuner. När det gäller tvåpersonshushållen varierar trångboddheten mellan 12 procent i Täby till 28 procent i Stockholm. För trepersonshushåll är trångboddheten som lägst i Solna med 38 procent och högst i Ekerö och Huddinge med 59 procent respektive 56 procent. Andelen trångbodda kan till viss del kopplas till hur stor andel enpersonshushåll det finns i en kommun. Botkyrka som har den största andelen trångbodda har även lägst andel enpersonshushåll av de som bor i flerbostadshus. På motsvarande sätt har kommunerna med lägst andel trångbodda även en högre andel enpersonshushåll. 5

6 1.Inledning Inom SLL:s verksamheter finns ett behov av att inhämta uppgifter om hushållen i Stockholms län. Under mer än 20 års tid har det inte funnits någon heltäckande statistik över hushållen och hushållens boende att tillgå. Sedan år 2011 går det dock att få fram hushållsstatistik för länet, kommunerna och planområdena. Föreliggande rapport som handlar om boendeförhållandena i länet beskriver först dataunderlaget, därefter redovisas ett avsnitt som syftar till att ge en överblick av regionala skillnader inom länet. Någon jämförelse med övriga län eller riket går här inte att göra då uppgifter om boendeförhållandena saknas för övriga län. Avslutningsvis i rapporten redovisas beskrivningar av boendeförhållandena i kommunerna och deras planområden i form av faktablad. Varje faktablad består av sju diagram tillsammans med en kort text som sammanfattar boendeförhållandena i kommunen. Bifogat till rapporten finns en mer omfattande tabellbilaga med diagram och tabeller i Excel. Angränsande till detta uppdrag har även en rapport tagits fram som fokuserar på hushållsstrukturen inom Stockholms län. 2.Data Statistiken som ligger till grund för denna rapport är beställd av Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (SLL/TRF) och är framtagen av SCB. Uppgifterna om hushåll och boende baseras på Registret över totalbefolkningen (RTB) och uppgifter om lägenheter i Lägenhetsregistret. Lägenhetsregistret Under åren 1960 till 1990 genomfördes folk- och bostadsräkningar (FoB) regelbundet vart femte år. Från underlaget kunde statistik sammanställas över hushållens sammansättning och boende ner på låg regional nivå. Efter FoB 90 följde en rad olika utredningar kring hur nästa FoB skulle tas fram. År 2006 fattade riksdagen beslut att ett lägenhetsregister skulle upprättas. I samband med detta fastslogs även de förändringar i folkbokföringslagen som krävdes för att en helt registerbaserad hushållsoch bostadsstatistik skulle kunna tas fram. Den 23 juni 2008 beslutade EU om en förordning om hushålls- och bostadsräkningar. Vart tionde år ska alla medlemsstater tillhandahålla omfattande uppgifter om hushåll och bostäder. År 2010 var lägenhetsregistret färdigt och år 2011 genomfördes den första registerbaserade folkoch bostadsräkningen. Lägenhetsregistret är ett register över Sveriges alla bostadslägenheter. Lantmäteriet ansvarar för framtagandet av lägenhetsregistret. Kommunerna ansvarar för att registret hålls uppdaterat. Lägenhetsregistret innehåller förutom uppgifter om adress och lägenhetsnummer även grundläggande information om alla bostäder, bland annat uppgifter om bostadsarea och antal rum. Vanligtvis finns bara en lägenhet i småhus varför dessa saknar lägenhetsnummer. De identifieras enbart genom adressen. Småhus som har flera bostäder tilldelas unika lägenhetsnummer på samma sätt som övriga lägenheter. Se bilaga 1 för en beskrivning av de hushållstyper som används i statistiken samt en beskrivning av statistikens tillförlitlighet. 6

7 3.Boendeförhållandena i länet Bostäderna i Stockholms län domineras av lägenheter i flerbostadshus, vilket innebär att en majoritet av hushållen bor i hyresrätter eller bostadsrätter i denna hustyp medan 27 procent bor i småhus. Samtidigt är det stor skillnad mellan länets kommuner och i en övervägande majoritet av kommunerna är andelen hushåll som bor i småhus högre än i länet i snitt. Endast i Solna, Sundbyberg och Stockholm är andelen hushåll som bor i småhus lägre än i länet totalt. Andelen hushåll som bor i småhus varierar mellan 2 procent i Solna och drygt 80 procent på Ekerö. Det är också stor skillnad mellan kommunerna på hur stora hushållen är, vilket kan antas hänga samman med skillnader i bostadsstorlekar. I detta avsnitt jämförs boendeförhållandena på ett övergripande plan för hushållen i Stockholms läns kommuner vad gäller hushållens boendeform, boarea, hushållsstorlek och trångboddhet. I avsnittet belyses även boendeförhållandena bland gruppen ensamstående äldre utan hemmaboende barn, med särskilt fokus på bostädernas storlek. Boendeförhållanden beskrivs framför allt utifrån hushåll men i några fall utifrån antal personer som bor i hushållen. I Diagram 1 visas sammansättningen av hustyp och upplåtelseform i länets kommuner. Med boendeform avses här småhus 1, flerbostadshus med bostadsrätt 2, flerbostadshus med hyresrätt 3 samt specialbostad. Diagram 1 Andelen hushåll efter boendeform per kommun, 2017 Solna Sundbyberg Stockholm Södertälje Upplands Väsby Botkyrka Sigtuna Lidingö Järfälla Nacka Haninge Huddinge Upplands-Bro Sollentuna Nynäshamn Tyresö Täby Danderyd Vaxholm Salem Norrtälje Värmdö Vallentuna Nykvarn Österåker Ekerö Småhus* Flerbostadshus, hyresrätter *** Uppgift saknas Flerbostadshus, bostadsrätter** Specialbostad Andel hushåll 1 Med småhus avses alla småhus med upplåtelseformerna äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. 2 I denna kategori redovisas även flerbostadshus med äganderätt, då den var en liten grupp vilken var svår att särredovisa. 3 I denna kategori ingår lägenheter i övriga hus, även detta en kategori som är för liten för att särredovisas. 7

8 I 10 av Stockholms läns 26 kommuner bor hälften eller fler av hushållen i småhus. Högst är andelen på Ekerö där 81 procent av hushållen bor i småhus, lägst är andelen i Solna där 2 procent av hushållen bor i småhus. I genomsnitt bor 27 procent av hushållen i länet i småhus. I Solna, Sundbyberg och Stockholm bor den största andelen av hushållen i flerbostadshus. I Solna bor den övervägande delen av hushållen i flerbostadshus med upplåtelseformen bostadsrätt, medan den största andelen av hushållen i Sundbyberg bor i flerbostadshus med hyresrätt. Hushållen i Stockholm är relativt jämnt fördelade mellan upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt i flerbostadshus. Hur hushållen är fördelade på olika boendeformer hänger givetvis samman med tillgången på olika typer av bostäder. I Diagram 2 visas hur länets bostäder fördelar sig mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Diagrammet visar att den vanligaste bostadstypen år 2017 var bostadsrätt medan hyresrätt var näst vanligast. Andelen bostäder med äganderätt var 23 procent år 2017, vilket i stort sett motsvarar andelen småhus i länet även om det också finns ett mindre antal småhus som är hyreseller bostadsrätter. I Diagram 2 visas också att fördelningen mellan framför allt bostadsrätter och hyresrätter har förändrats något under perioden till följd av ett bostadsbyggande där andelen bostadsrätter under lång tid har varit högre än i beståndet, se Diagram 3. Som Diagram 2 visar sker förändringen långsamt då bostadsbyggandet är relativt litet i förhållande till det befintliga beståndet. Sett till en längre tidsperiod är ökningen av andelen i bostadsrätt tydligare. Går man tillbaka till folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90) bodde 18 procent av hushållen i Stockholms län i bostadsrätter. Även om hushåll utifrån lägenhetsregistret tas fram med annan metod än FoB90, indikerar det att andelen hushåll boende i bostadsrätter har fördubblats fram till idag. Om fördelningen mellan hyres- och bostadsrätter i nyproduktion fortsätter att se ut som den gjort de senaste åren kommer förändringen i beståndet att fortsätta. Diagram 2 Bostädernas fördelning på bostadstyp i Stockholms län, åren % 24% 24% 24% 23% 6 37% 37% 37% 36% 36% % 39% % Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt Uppgift saknas 8

9 Diagram 3 Fördelning av nybyggda bostäder efter bostadstyp Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt Den vanligaste boarean för hushållen i länets kommuner är kvadratmeter, 34 procent av hushållen disponerar en bostad av denna storlek, se Diagram 4. Minst bostäder har hushållen i Stockholm, Solna och Sundbyberg. I Stockholms kommun har 41 procent av hushållen en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, motsvarande andel i Solna och Sundbyberg är 37 procent respektive 35 procent. Samtidigt har knappt en tredjedel av hushållen i länet en boarea som är större än 90 kvadratmeter. I 8 av kommunerna har mer än hälften av hushållen en boarea som är större än 90 kvadratmeter. På Ekerö och i Salem har 61 procent av hushållen en boarea som överstiger 90 kvadratmeter och i Vallentuna gäller det för 59 procent av hushållen. 9

10 Diagram 4 Andelen hushåll efter boarea per kommun, 2017 Ekerö Vaxholm Danderyd Nykvarn Österåker Vallentuna Salem Täby Värmdö Lidingö Upplands-Bro Norrtälje Nacka Sollentuna Huddinge Nynäshamn Stockholm Haninge Tyresö Järfälla Upplands Väsby Södertälje Botkyrka Sigtuna Solna Sundbyberg <31 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Andel hushåll När det gäller nyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet framgår det av statistiken att av hushållen i Stockholms län som bor i småhus är 15 procent enpersonshushåll och 30 procent är hushåll med två personer, se Diagram 5. Detta innebär att nära hälften av hushållen som bor i småhus består av en- eller tvåpersonshushåll. Störst andel enpersonshushåll boende i småhus i Stockholms län finns i Norrtälje. Där uppgår denna grupp till 28 procent av samtliga boende i småhus. I fem av Stockholms läns kommuner består 50 procent eller fler av hushållen boende i småhus av en- eller tvåpersonshushåll. Sundbyberg är den kommun som har lägst andel enpersonshushåll boende i småhus. Bland enpersonshushållen kan det finns ensamstående som växelvis har sina barn boende hos sig. Barn kan enbart vara folkbokförda på en adress enligt folkbokföringslagen. Det gäller även barn som har föräldrar med delad vårdnad och i praktiken är växelvis boende i två hem. Det medför att det i den registerbaserade hushållsstatistiken blir en överrepresentation av barnlösa hushåll. En studie gjord av Statistiska centralbyrån visar på att 35 procent av barnen vars föräldrar inte lever ihop bor växelvis hos sin mamma och sin pappa. 4 I studien framkommer även att det inte finns några påfallande skillnader mellan föräldrar som bor i olika kommuntyper. 4 Olika familjer lever på olika sätt, Statistiska centralbyrån, Demografiska rapporter 2014:1 10

11 Diagram 5 Andel hushåll boende i småhus efter hushållsstorlek, 2017 Sundbyberg Täby Solna Danderyd Salem Nacka Sollentuna Lidingö Stockholm Huddinge Järfälla Upplands Väsby Botkyrka Nykvarn Vaxholm Tyresö Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Södertälje Österåker Haninge Ekerö Värmdö Nynäshamn Norrtälje person 2 personer 3 personer 4 personer 5+ personer Andel hushåll Möjligheten för unga att flytta hemifrån och för småbarnsfamiljer att hitta en större bostad påverkas bland annat av att äldre bor kvar i stora bostäder. Det brukar kallas inlåsningseffekt och beror bl.a. på regler om försäljning av bostäder 5. Även segregationen i olika bostadsområden påverkas som en följd av inlåsningseffekter 6. Det kan exempelvis vara svårt att byta bostad vid låga inkomster och arbetslöshet. Varför inlåsningseffekter uppstår varierar. I Diagram 6 redovisas boarean för ensamstående utan barn för de som är äldre än 64 år i Stockholms län 7. Den vanligaste boarean för denna grupp är bostäder med en boarea på kvadratmeter. Nära en femtedel har en boarea på kvadratmeter, 17 procent en boarea på kvadratmeter och 14 procent en boarea på kvadratmeter. Som större bostäder räknas här bostäder med en boarea som är 91 kvadratmeter eller större. Nära en femtedel av länets ensamstående över 64 år utan barn bor i bostäder som är 91 kvadratmeter eller större, Diagram 6. 5 Låst läge på bostadsmarknaden, Boverket marknadsrapport Bilaga 1 till rapporten Socialt hållbar stadsutveckling en kunskapsöversikt, Boverket I datamaterialet har ålder endast varit tillgänglig för den äldsta personen i ett hushåll, av det skälet har fokus varit att redovisa åldrarna för hushållstypen ensamstående utan barn. 11

12 < > 201 Uppgift saknas Boendestrukturen i Stockholms län 2017 Diagram 6 Ensamstående utan barn, åldersgruppen äldre än 64 år efter boarea i Stockholms län, 2017 Andel 2 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Boarea kvadratmeter Hur stor del av gruppen ensamstående utan barn äldre än 64 år som bor i bostäder som är större än 90 kvadratmeter varierar mellan länets kommuner. Störst andel av denna grupp finns på Ekerö där nära 40 procent av de äldre har en boarea som överstiger 90 kvadratmeter. I 20 av länets kommuner disponerar 20 procent eller fler av de ensamstående äldre över 64 år en boarea som är 91 kvadratmeter eller större. Lägst andel av denna grupp finns i Sundbyberg där 7 procent har en bostad med denna storlek, i Solna och Stockholm är motsvarande andel 11 procent respektive 13 procent. 12

13 Diagram 7 Ensamstående utan barn, åldersgruppen äldre än 64 år efter boarea per kommun, 2017 Sundbyberg Solna Stockholm Södertälje Nynäshamn Sigtuna Huddinge Upplands Väsby Haninge Botkyrka Nacka Upplands-Bro Norrtälje Järfälla Värmdö Lidingö Tyresö Sollentuna Nykvarn Vaxholm Vallentuna Österåker Salem Danderyd Täby Ekerö <31 kvm kvm kvm kvm Andel kvm >151 kvm Uppgift saknas I Sverige finns en definition på trångboddhet som kallas Norm 3 8. Den säger att ett hushåll ska ha en bostad med kök, vardagsrum samt ett sovrum för varje hushållsmedlem, undantaget sammanboende par som förväntas dela sovrum. Har hushållet en bostad som är mindre än så räknas hushållet som trångbodd. Eftersom även hushåll som enbart består av en person förväntas ha ett separat sovrum räknas därmed samtliga hushåll som bor i ett rum och kök som trångbodda enligt Norm 3. Idag är situationen annorlunda än den var när Norm 3 togs fram år Omsättningen på de minsta lägenheterna är relativt hög och många av dessa centralt belägna lägenheter efterfrågas av unga hushåll utan barn. Boverket finner det troligt att dessa hushåll uppskattar det geografiska läget hos lägenheten och fäster mindre vikt vid lägenhetsstorleken. Mot bakgrund av detta anser Boverket att ensamboende i enrummare inte kan anses vara ett allvarligt trångboddhetsproblem 9. Med utgångspunkt i Boverkets definition används i denna rapport Norm 3 justerad, där en person i en enrumsbostad inte anses vara trångbodd. Uppgifter om rumsantal saknas för småhus varför dessa bostäder har uteslutits i analysen. Inom gruppen övriga hushåll antas att två vuxna delar rum. Vid förekomst av en tredje vuxen är 8 SOU 1984:36 Bostadskommitténs delbetänkande del 2. Bostadskommittén. Bostads-departementet (1984) 9 Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Boverket rapport 2015:14, regeringsuppdrag 13

14 Botkyrka Sigtuna Huddinge Haninge Södertälje Ekerö Upplands Väsby Upplands-Bro Salem Järfälla Stockholm Nykvarn Sundbyberg Sollentuna Nacka Värmdö Nynäshamn Tyresö Österåker Solna Lidingö Vallentuna Vaxholm Norrtälje Danderyd Täby Boendestrukturen i Stockholms län 2017 utgångspunkten eget rum. Gruppen övriga hushåll är en så pass stor grupp att den inte kan uteslutas i analysen, dock finns en osäkerhet kring beräkningen för denna grupp. I denna rapport används begreppet trångbodd enbart som ett beräknat mått utifrån Norm 3, med justering för ensamstående i enrumsbostad. Måttet används för att kunna göra jämförelser mellan länets kommuner och planområden, där hänsyn är taget till variationer i bostadsstorlekar. I Diagram 8 redovisas en jämförelse mellan andel personer och andel hushåll som kan anses som trångbodda enligt Norm 3 justerad för boende i flerbostadshus. Störst är trångboddheten i Botkyrka, där 57 procent av alla personer boende i flerbostadshus och 34 procent av hushållen boende i flerbostadshus kan anses trångbodda. Lägst är trångboddheten i Täby, Danderyd och Norrtälje. I det följande avsnittet som redovisar boendeförhållandena per kommun finns ett diagram över hur trångboddheten ser ut för de olika hushållstyperna i respektive kommun. Diagram 8 Andelen trångbodda* personer och hushåll i flerbostadshus per kommun, 2017 Andel Personer Hushåll *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses Norm 3 justerad där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok. Exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. Andelen trångbodda kan till viss del kopplas till hur stor andel enpersonshushåll det finns i en kommun, se Diagram 9. Botkyrka som har den största andelen trångbodda har även lägst andel enpersonshushåll av de som bor i flerbostadshus. På motsvarande sätt har kommunerna med lägst andel trångbodda även en högre andel enpersonshushåll. 14

15 Diagram 9 Andel hushåll efter hushållsstorlek boende i flerbostadshus per kommun 2017 Botkyrka Sigtuna Haninge Solna Nacka Sundbyberg Tyresö Upplands-Bro Upplands Väsby Huddinge Sollentuna Järfälla Stockholm Salem Södertälje Nykvarn Lidingö Täby Ekerö Värmdö Vaxholm Vallentuna Nynäshamn Danderyd Österåker Norrtälje person 2 personer 3 personer 4 personer 5+ personer Hur trångboddheten varierar för olika hushållstorlekar i Stockholms län visas i Diagram 10. Andelen trångbodda hushåll ökar med hushållstorleken. Knappt en fjärdedel av tvåpersonshushållen kan ses som trångbodda, medan nästan hälften av hushållen med tre personer och 64 procent av fyrapersonshushållen kan kallas trångbodda. För hushåll med 5 personer eller fler är drygt 90 procent trångbodda. Det är dock så att det finns variationer mellan kommunerna. När det gäller tvåpersonshushållen varierar trångboddheten mellan 12 procent i Täby och 28 procent i Stockholm 10. För trepersonshushåll är trångboddheten som lägst i Solna med 39 procent och högst i Ekerö och Huddinge med 59 procent respektive 56 procent. Detta visar på stora skillnader mellan kommunerna när det gäller trångboddheten i flerbostadshus. 10 Diagram som redovisar trångboddheten per kommun för olika hushållsstorlekar finns i tabellbilagan i Excel. 15

16 Diagram 10 Andelen trångbodda* hushåll efter hushållstorlek i länet, 2017 Andel person 2 personer 3 personer 4 personer 5+ personer *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses Norm 3 justerad där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok. Exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. hushållsstorlek 16

17 4.Boendeförhållandena i kommuner och planområden I följande avsnitt beskrivs boendestrukturen i Stockholms läns 26 kommuner samt respektive kommuns planområden. Kommunernas boendestruktur sammanfattas utifrån sju diagram som beskriver hushållen och befolkningen i kommunen och planområdena. Avsnittet ger en fördjupad bild av varje kommuns olika områden samt möjliggör jämförelse mellan kommunerna. Botkyrka kommun Utmärkande för hushållen i Botkyrka är att en relativt stor andel av hushållen bor i hyresrätt jämfört med övriga kommuner i länet. Endast i Sundbyberg och Södertälje är andelen större. Värt att nämna är också att Botkyrka är den kommun som har högst andel trångbodda hushåll i flerbostadshuslägenheter av alla kommuner i länet, men variationen mellan olika områden inom Botkyrka är stor, vilket framgår nedan. Även om den största andelen av hushållen bor i flerbostadshus med hyresrätter är det nästan lika vanligt för hushåll i Botkyrka att bo i småhus. Detta kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 11. Hushåll i flerbostadshus med bostadsrätter förekommer i betydligt lägre utsträckning i Botkyrka än i länet som helhet. Diagram 12 visar att kommunens områden har varierad karaktär sett till boendeform. I Storvreten bor nästan samtliga hushåll i flerbostadshus med hyresrätter. Även i Fittja och Alby bor en stor andel av hushållen i hyresrätter. I Vårsta-Grödinge bor majoriteten istället i småhus. I Tullinge bor lägst andel av hushållen i flerbostadshus med hyresrätt. Sett till boarea per person har hushållen i merparten av områdena en mindre boarea per person jämfört med länet totalt sett, se Diagram 13. Störst genomsnittlig boarea per person återfinns i områdena Tullinge, Tumba och Vårsta-Grödinge. Övriga områden har en mindre genomsnittlig boarea per person jämfört med länet. Den lägsta genomsnittliga boarean per person i kommunen återfinns bland hushållen i Fittja. Även om bostadsytan per person är lägre än i länet, är bostäderna generellt stora i kommunen. Jämfört med länet har Botkyrka en lägre andel hushåll som bor i en bostad som är 60 kvadratmeter eller mindre och en högre andel med en boarea på 91 kvadratmeter eller större, se Diagram 14. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, det gäller både i Botkyrka och i länet totalt, Diagram 15. Det är en mindre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Botkyrka jämfört med genomsnittet i länet. Av ensamstående i åldersgrupperna och 80+ år har drygt en femtedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 16. Andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus som är trångbodda är högre i Botkyrka jämfört med länet som helhet, se Diagram 17. Den grupp där trångboddheten är som störst i förhållande till länet är sammanboende med barn under 25 år. I gruppen ensamboende med barn över 24 år är trångboddheten däremot betydligt lägre i Botkyrka än i länet. 17

18 Diagram 11 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Botkyrka * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 12 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Botkyrka Alby Eriksberg Fittja Hallunda-Norsborg Storvreten Tullinge Tumba Vårsta-Grödinge Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 18

19 Diagram 13 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 14 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 19

20 Diagram 15 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Botkyrka män Botkyrka kvinnor män kvinnor Diagram 16 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Botkyrka Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 20

21 Diagram 17 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Botkyrka *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 21

22 Danderyd kommun Bland hushållen i Danderyd är det ungefär dubbelt så vanligt som i länet i snitt att bo i småhus, medan en betydligt lägre andel än i länet bor i hyresrätter. Utmärkande för kommunen är också att bland de hushåll som bor i lägenheter är Danderyd tillsammans med Norrtälje och Täby en av de tre kommuner som har lägst andel trångbodda. Omkring en tredjedel av hushållen i Danderyd är bosatta i flerbostadshus med bostadsrätter och en relativt liten andel av hushållen i kommunen är bosatta i flerbostadshus med hyresrätter. Detta kan jämföras med länet där en större andel än i Danderyd bor i hyresrätt samtidigt som en lägre andel bor i småhus, se Diagram 18. Även om den största andelen av hushållen i Danderyd bor i småhus har kommunens områden olika karaktär med avseende på boendeförhållanden, se Diagram 19. I Mörbyskogen, Danderyds sjukhus och Mörby centrum är flerbostadshus med bostadsrätter den överlägset vanligaste boendeformen. I övriga delar av kommunen bor en majoritet av hushållen i småhus. Samtliga områden i kommunen har en högre genomsnittlig boarea per person jämfört med länet som helhet, se Diagram 20. Högst är den genomsnittliga boarean i Djursholm, där den är nära dubbelt så stor som länsgenomsnittet och mellan kvadratmeter större jämfört med övriga områden i kommunen. Jämfört med länet är det en större andel hushåll i Danderyd som har en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 21. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor i Danderyd, se Diagram 22. Det är en lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Danderyd jämfört med länet som helhet. Av ensamstående i åldersgruppen år har 35 procent en boarea som är större än 90 kvadratmeter. Motsvarande andel för åldersgruppen 80 år och äldre är 29 procent, se Diagram 23. Som nämndes i början av avsnittet är det en lägre andel hushåll som är trångbodda i Danderyd än i länet totalt sett. Undantaget är ensamstående med barn äldre än 24 år samt sammanboende med barn äldre än 24, se Diagram

23 Diagram 18 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Danderyd * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 19 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Danderyd Danderyds K:a Danderyds Sjukhus Danderydsberg Djursholm Ekeby-Ösby Enebyberg Mörby Centrum Mörbyskogen Stocksund Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 23

24 Diagram 20 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 71,0 61,0 51,0 41,0 31,0 21,0 11,0 1, Diagram 21 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 24

25 Diagram 22 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Danderyd män Danderyd kvinnor män kvinnor Diagram 23 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Danderyd Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 25

26 Diagram 24 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Danderyd *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 26

27 Ekerö kommun Ekerö är den kommun i länet med högst andel hushåll boende i småhus, vilket sannolikt bidrar till att den genomsnittliga boarean i kommunen är större än i länet i snitt och att andelen av ensamma äldre över 65 som bor i stora bostäder på över 90 kvadrat är den högsta i länet. Samtidigt är andelen trångbodda barnfamiljer i flerbostadshus högre än i länet i snitt. I Diagram 25 visas hur hushållen på Ekerö fördelas mellan olika bostadstyper. Diagrammet visar att cirka 80 procent av hushållen bor i småhus vilket är nära tre gånger så vanligt som i länet i stort. Flerbostadshus med hyresrätter respektive bostadsrätter förekommer i betydligt lägre utsträckning i Ekerö än i länet. Ekerö som helhet domineras av hushåll i småhus vilket också gäller för samtliga områden i kommunen, det visar Diagram 26. Lovö har lägst andel hushåll i småhus och har samtidigt tillsammans med Ekerö tätort den högsta andelen hushåll i flerbostadshus med hyresrätter. Sett till genomsnittlig boarea per person har samtliga områden en genomsnittlig boarea som är större än länet som helhet. Störst genomsnittlig boarea per person återfinns i områdena Lovö och Adelsö, se Diagram 27. Jämfört med länet är det en betydligt lägre andel hushåll i Ekerö som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 28. På Ekerö har närmare 60 procent av hushållen en boarea större än 90 kvadratmeter. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, det gäller både i Ekerö och i länet totalt, se Diagram 29. Det är en mindre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Ekerö jämfört med genomsnittet i länet. Av ensamstående i åldersgruppen år har cirka 40 procent en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 30. Det är en något större andel hushåll i flerbostadshus och övriga hus som är trångbodda i Ekerö jämfört med länet som helhet, framförallt barnfamiljer, se Diagram 31. Detta är dock en liten grupp då majoriteten av kommunens hushåll bor i småhus, vilka inte redovisas i diagrammet. 27

28 Diagram 25 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Ekerö * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 26 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Ekerö Adelsö Ekerö glesbygd Ekerö tätort Färentuna Hilleshög Lovö Munsö Skå Stenhamra Sånga Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 28

29 Diagram 27 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 61,0 51,0 41,0 31,0 21,0 11,0 1, Diagram 28 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 29

30 Diagram 29 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Ekerö män Ekerö kvinnor män kvinnor Diagram 30 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Ekerö <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Andel personer 30

31 Diagram 31 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Ekerö *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 31

32 Haninge kommun Haninge är en kommun med blandat bostadsbestånd där drygt fyra av tio hushåll bor i småhus och det är vanligt både med bostadsrätter och med hyresrätter. I detta avseende påminner Haninge mycket om Huddinge. Utmärkande för båda kommunerna är att en hög andel av hushållen i flerbostadshus är trångbodda. Endast i Botkyrka och Sigtuna är andelen trångbodda hushåll i flerbostadshus högre. Hushållen i Haninge skiljer sig något från länet i stort där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 32. För hushållen i Haninge kommun är det mindre vanligt att bo i flerbostadshus jämfört med länet, både när det gäller boende i hyresrätter och i bostadsrätter. Även om den största andelen av hushållen i Haninge bor i småhus har områdena olika karaktär, se Diagram 33. Norrby följt av Övriga Haninge glesbygd och Dalarö församling är de områden med störst andel hushåll boendes i småhus. Handen har den minsta andelen hushåll i småhus, där är det istället vanligast att bo i flerbostadshus med bostadsrätt. Sett till boarea per person har Jordbro den minsta genomsnittliga boarean och Dalarö församling den största, det visar Diagram 34. De flesta områden i kommunen har en större genomsnittlig boarea per person än länet som helhet. Jämfört med länet är det en något lägre andel hushåll i Haninge som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 35. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, det gäller både i Haninge och i länet totalt sett, se Diagram 36. Det är en mindre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Haninge jämfört med genomsnittet i länet. Av ensamstående i åldersgruppen år har knappt en fjärdedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 37. Andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus som är trångbodda är något högre i Haninge jämfört med länet totalt sett, se Diagram 38. Störst skillnad återfinns i gruppen sammanboende med barn yngre än 25 år. 32

33 Diagram 32 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Haninge * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 33 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Haninge Brandbergen Dalarö församling Gudö-Vendelsö Handen Jordbro Norrby Tungelsta Vega Vendelsömalm Västerhaninge NV Västerhaninge SO Övriga Haninge glesbygd Småhus* Flerbostadshus, hyresrätter*** Uppgift saknas Flerbostadshus, bostadsrätter** Specialbostad Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 33

34 Diagram 34 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 35 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 34

35 Diagram 36 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Haninge män Haninge kvinnor män kvinnor Diagram 37 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Haninge Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 35

36 Diagram 38 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Haninge *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 36

37 Huddinge kommun Huddinge är en kommun som i stor utsträckning påminner om Haninge vad gäller hushållens boendeförhållanden. Bostadsbeståndet är blandat och drygt fyra av tio hushåll bor i småhus och det är vanligt både med bostadsrätter och med hyresrätter. Utmärkande för kommunen är att liksom i Haninge är en hög andel av hushållen i flerbostadshus trångbodda. Endast i Botkyrka och Sigtuna är andelen trångbodda hushåll i flerbostadshus högre än i Huddinge och Haninge. Hushållens fördelning per bostadstyp i Huddinge kan jämföras med länet där den största andelen hushåll, till skillnad från i Huddinge, bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 39. Flerbostadshus med hyresrätter respektive bostadsrätter förekommer i lägre utsträckning i Huddinge än i länet som helhet. Däremot är småhus och specialbostäder något vanligare i Huddinge jämfört med i länet. Även om Huddinge som helhet domineras av hushåll i småhus har kommunens områden olika karaktär, se Diagram 40. Vårby särskiljer sig mest, där knappt fyra av fem bor i flerbostadshus med hyresrätter. Segeltorp och Stuvsta-Snättring har störst andel hushåll i småhus. Skogås är det område där störst andel hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätter. Sett till boarea per person har hushållen i områdena Flemingsberg, Skogås och Vårby en genomsnittlig boarea som är mindre än den i länet som helhet. Lägst i kommunen är den genomsnittliga boarean i Vårby. Störst genomsnittlig boarea per person återfinns i områdena Segeltorp, Stuvsta-Snättring samt i Sjödalen-Fullersta, se Diagram 41. Jämfört med länet är det en något lägre andel hushåll i Huddinge som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 42. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, det gäller både i Huddinge och i länet totalt, se Diagram 43. Det är en mindre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Huddinge jämfört med genomsnittet i länet. Av ensamstående i åldersgruppen år har knappt en femtedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 44. Andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus som är trångbodda är något högre i Huddinge jämfört med länet som helhet, se Diagram 45. För gruppen sammanboende med barn under 25 år är det 60 procent av hushållen som är trångbodda i Huddinge jämfört med knappt hälften av hushållen i genomsnitt i länet. 37

38 Diagram 39 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Huddinge * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 40 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Huddinge Flemingsbergs KDN Segeltorp KDN Sjödalen-Fullersta KDN Skogås KDN Stuvsta-Snättring KDN Trångsund KDN Vårby KDN Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 38

39 Diagram 41 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 42 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 39

40 Diagram 43 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Huddinge män Huddinge kvinnor män kvinnor Diagram 44 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Huddinge Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 40

41 Diagram 45 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Huddinge *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 41

42 Järfälla kommun I Järfälla är det lika vanligt med hushåll som bor i småhus som i bostadsrätt i flerbostadshus, men ovanligare med hushåll i hyresrätt. Hushållen i Järfälla är trångbodda i något mindre utsträckning än i länet totalt. Järfälla är en kommun som i bostadsstruktur påminner om Nacka där andelen småhus är ungefär lika stor och det är vanligare med bostadsrätter än med hyresrätter. Det finns något fler kommuner där trångboddheten i flerbostadshus är högre än i Järfälla än det finns kommuner där trångboddheten är lägre. Kommunerna påminner om varandra även vad gäller hushållens fördelning på olika bostadsstorlekar. Fördelningen av hushåll per boendeform i Järfälla kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 46. En större andel av hushållen i Järfälla bor i småhus än i länet som helhet. Flerbostadshus med hyresrätter förekommer i lägre utsträckning än i länet som helhet. Även om andelen hushåll i Järfälla fördelar sig relativt jämnt mellan boendeformerna så har kommunens områden olika karaktär, se Diagram 47. I Stäket bor 90 procent av hushållen i småhus och endast en liten andel i flerbostadshus med hyresrätter respektive bostadsrätter. I Södra Jakobsberg bor majoriteten i flerbostadshus med hyresrätter och endast en liten andel i småhus. Sett till genomsnittlig boarea per person har Södra Jakobsberg den minsta genomsnittliga boarean i kommunen, vilken är 8 kvadratmeter mindre än genomsnittet i kommunen, se Diagram 48. Övriga områden har en genomsnittlig boarea per person som är större än länet som helhet. Störst boarea återfinns i områdena Viksjö, Stäket samt Västra Jakobsberg. Jämfört med länet är det en lägre andel hushåll i Järfälla som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 49. Istället har en större andel i Järfälla en boarea större än 90 kvadratmeter. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, det gäller både i Järfälla och i länet totalt, se Diagram 50. Det är en mindre andel ensamstående kvinnor och män med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Järfälla jämfört med genomsnittet i länet. Av ensamstående i åldersgruppen år har cirka en fjärdedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 51. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är en något mindre andel hushåll trångbodda i Järfälla än i länet som helhet, se Diagram

43 Diagram 46 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Järfälla * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 47 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Järfälla Barkarby Kallhäll Norra Jakobsberg Skälby Stäket Södra Jakobsberg Viksjö Västra Jakobsberg Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 43

44 Diagram 48 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 49 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 44

45 Diagram 50 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Järfälla män Järfälla kvinnor män kvinnor Diagram 51 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Järfälla Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 45

46 Diagram 52 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Järfälla *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 46

47 Lidingö kommun Lidingö är en kommun där andelen trångbodda hushåll i flerbostadshus är relativt låg och en relativt hög andel äldre över 80 år bor i stora bostäder på över 90 kvadratmeter. Utmärkande är också att den genomsnittliga boarean är högre än den i länet i kommunens alla områden, även om det finns stora skillnader i boendeformer inom kommunen. På Lidingö bor störst andel av hushållen i småhus följt av flerbostadshus med bostadsrätter. Detta kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 53. Knappt en fjärdedel av hushållen bor i flerbostadshus med hyresrätt, vilket är en något lägre andel än genomsnittet för länet. Även om andelen hushåll fördelar sig relativt jämnt över boendeformerna småhus och flerbostadshus med bostadsrätter eller hyresrätter i kommunen har kommunens områden olika karaktär, se Diagram 54. Sticklinge-Islinge är det område som har störst andel småhus följt av Bo-Bo Gärde. I Näset bor sju av tio hushåll i flerbostadshus med bostadsrätter och i Bodal-Larsberg-Gångsätra bor nästan hälften i flerbostadshus med hyresrätter. Som nämndes ovan har samtliga områden på Lidingö en genomsnittlig boarea per person som är högre än den i länet som helhet, se Diagram 55. Lägst genomsnittlig boarea per person återfinns i Bodal-Larsberg-Gångsätra. På Lidingö har en lägre andel av hushållen en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter jämfört med genomsnittet i länet, se Diagram 56. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, se Diagram 57. Det gäller både på Lidingö och i länet totalt sett, men skillnaderna mellan könen är något större på Lidingö än i länet. Det är en lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter på Lidingö jämfört med genomsnittet i länet. Av ensamstående i åldersgrupperna år och 80 år och äldre har cirka en fjärdedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 58. En lägre andel av hushållen på Lidingö är trångbodda jämfört med i länet i genomsnitt, se Diagram 59. Trångboddheten är lägre för alla hushållstyper men framför allt för ensamstående med barn under 25 år och ensamstående med barn över 24 år. 47

48 Diagram 53 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Lidingö * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 54 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Lidingö Bo-Bo Gärde Bodal-Larsberg-Gångsätra Brevik Hersby-Mosstorp Käppala Näset Rudboda-Elfvik Skärsätra-Stockby Sticklinge-Islinge Torsvik Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 48

49 Diagram 55 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 56 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 49

50 Diagram 57 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Lidingö män Lidingö kvinnor män kvinnor Diagram 58 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Lidingö Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 50

51 Diagram 59 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Lidingö *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 51

52 Nacka kommun Utmärkande för Nacka är att andelen hushåll som bor i bostadsrätt är hög. Endast i Stockholm, Solna och Sundbyberg är andelarna högre. Vad gäller trångboddhet ligger kommunen nära länssnittet även om andelen trångbodda i flera hushållstyper är något lägre. Kommunens boendeförhållanden påminner om Järfällas vad gäller hushållens fördelning på boendetyper, trångboddhet och fördelning på bostadsstorlek. Liksom i länet bor den största andelen av hushållen i Nacka i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 60. Jämfört med länet bor dock en betydligt större andel av hushållen i Nacka i småhus. Andelen hushåll som bor i flerbostadshus med hyresrätter förekommer däremot i lägre utsträckning i Nacka än i länet som helhet. Nacka domineras av hushåll i flerbostadshus med bostadsrätter och i småhus, men områdena i kommunen har ändå olika karaktär, se Diagram 61. I Fisksätra bor majoriteten av hushållen i flerbostadshus med hyresrätter, medan majoriteten av hushållen i Centrala Boo, Centrala Sicklaön och Västra Sicklaön bor i flerbostadshus med bostadsrätter. I Norra Boo, Södra Boo och Östra Boo bor nio av tio hushåll i småhus. I samtliga av kommunens områden, utom Fisksätra, har hushållen en genomsnittlig boarea per person som är i nivå med eller större än den i länet som helhet, se Diagram 62. Jämfört med länet är det en något lägre andel hushåll i Nacka som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 63. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, det gäller både i Nacka och i länet totalt sett, se Diagram 64. Det är en något lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Nacka jämfört med genomsnittet i länet. Det är en betydligt större andel ensamstående män med barn under 25 år som bor på 151 kvadratmeter och däröver i Nacka jämfört med i länet totalt. Av ensamstående i åldersgrupperna år och 80 år och äldre har nästan en fjärdedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 65. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är en ungefär lika stor andel hushåll trångbodda i Nacka som i länet totalt sett, se Diagram

53 Diagram 60 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Nacka * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 61 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Nacka Centrala Boo Centrala Sicklaön Fisksätra Norra Boo Saltsjöbaden-Älgö Södra Boo Västra Boo Västra Sicklaön Älta-Erstavik Östra Boo Östra Sicklaön Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 53

54 Diagram 62 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 61,0 51,0 41,0 31,0 21,0 11,0 1, Diagram 63 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 54

55 Diagram 64 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Nacka män Nacka kvinnor män kvinnor Diagram 65 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Nacka Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 55

56 Diagram 66 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Nacka *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 56

57 Norrtälje kommun Norrtälje är en kommun där en stor andel av hushållen bor i småhus och tillhör den fjärdedel av länets kommuner där andelen är som högst. Värt att nämna är också att Norrtälje tillsammans med Täby har den lägsta andelen trångbodda hushåll i flerbostadshus. Norrtäljes höga andel hushåll boende i småhus kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 67. Det är mindre vanligt i Norrtälje jämfört med i länet att bo i flerbostadshus med bostadsrätter såväl som med hyresrätter. De flesta av områdena i Norrtälje domineras av hushåll i småhus, men tätortsområdena i kommunen har mer blandade boendeformer, se Diagram 68. I Hallstaviks tätort och Rimbo tätort finns det en relativt stor andel flerbostadshus med hyresrätter och i Norrtälje tätort och Älmsta tätort bor en stor andel i flerbostadshus med bostadsrätter. Älmsta tätort är det område som har störst andel hushåll i specialbostäder. Samtliga områden i Norrtälje har en genomsnittlig boarea per person som är större än den genomsnittliga boarean i länet totalt sett, se Diagram 69. Rimbo tätort och Norrtälje tätort har lägst genomsnittlig boarea per person. Båda dessa områden har en hög andel hushåll i flerbostadshus. Det är mindre vanligt för hushållen i Norrtälje jämfört med länet att ha en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 70. Kvinnor som är ensamstående med barn under 25 år bor i högre utsträckning än ensamstående män med barn under 25 år på en mindre bostadsyta, se Diagram 71. Det gäller såväl Norrtälje som länet som helhet. Det är en något lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Norrtälje jämfört med genomsnittet i länet. För ensamstående i åldern år är det vanligast att bo på mindre än 61 kvadratmeter, nästan sju av tio bor på en bostadsarea av den storleken. Av ensamstående i åldern år bor cirka en fjärdedel på en boarea som är större än 90 kvadratmeter. Av de allra äldsta, ensamstående i åldern 80 år och äldre, har en femtedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter. Det är betydligt mindre vanligt med trångboddhet i Norrtälje jämfört med länet i genomsnitt, se Diagram

58 Diagram 67 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Norrtälje * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 68 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Norrtälje Hallstaviks omland Hallstaviks tätort Norrtälje omland N Norrtälje omland S Norrtälje tätort Rimbo omland Rimbo tätort Älmsta omland Älmsta tätort Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 58

59 Diagram 69 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Diagram 70 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 59

60 Diagram 71 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Norrtälje män Norrtälje kvinnor män kvinnor Diagram 72 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Norrtälje Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 60

61 Diagram 73 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Norrtälje *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 61

62 Nykvarn kommun Nykvarn är en av de kommuner i Stockholms län som har högst andel småhus, endast Ekerö och Österåker har en högre andel. Som en följd av det är hushåll med större boareor vanligare i Nykvarn än i de flesta andra kommuner i länet, vilket även framgår nedan. Ungefär två tredjedelar av hushållen i Nykvarn bor i småhus, 19 procent bor i flerbostadshus med hyresrätter och 6 procent av hushållen bor i flerbostadshus med bostadsrätter. Detta kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 74. Nykvarn är ett enda område. Den genomsnittliga boarean per person är högre i Nykvarn jämfört med länet som helhet, se Diagram 76. Jämfört med länet är det även en betydligt lägre andel hushåll i Nykvarn som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 77. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män en större boarea än kvinnor både i Nykvarn och i länet, se Diagram 78. Det är dock en lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Nykvarn jämfört med genomsnittet för länet. Av ensamstående i åldersgrupperna år har cirka 30 procent en boarea som är större än 90 kvadratmeter. Motsvarande andel för ensamstående i åldersgruppen 80 år och äldre är 20 procent, se Diagram 79. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är andelen trångbodda hushåll i Nykvarn ungefär i nivå med andelen trångbodda i länet som helhet, se Diagram

63 Diagram 74 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Nykvarn * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 75 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Nykvarn Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 63

64 Diagram 76 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1,0 Nykvarn Diagram 77 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 64

65 Diagram 78 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Nykvarn män Nykvarn kvinnor män kvinnor Diagram 79 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Nykvarn Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 65

66 Diagram 80 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Nykvarn *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 66

67 Nynäshamn kommun I Nynäshamn är boendeformerna blandade jämfört med många andra kommuner i länet, ungefär hälften av hushållen bor i småhus och hälften i flerbostadshus. I kommunen finns det många en- och tvåpersonshushåll i småhus, näst efter Norrtälje är Nynäshamn den kommun i länet där dessa två hushållsstorlekar tillsammans förekommer i högst utsträckning. Som nämndes ovan bor ungefär hälften av hushållen i Nynäshamn i småhus, vilket innebär att det är vanligare att bo i småhus i Nynäshamn än vad det är i länet som helhet, se Diagram 81. Att bo i hyresrätt i flerbostadshus är ungefär lika vanligt som i länet generellt. Fördelningen av hushåll per boendeform skiljer sig åt mellan kommunens olika områden, se Diagram 82. I Sorunda socken, Torö socken och Ösmo socken bor nästintill samtliga hushåll i småhus. I Mellersta Nynäshamn och Norra Nynäshamn bor en stor andel i flerbostadshus med bostadsrätter samt i flerbostadshus med hyresrätter. Ösmo tätort är det område som har högst andel hushåll i flerbostadshus med hyresrätter. Alla områden i kommunen, utom Stora Vika, har en högre genomsnittlig boarea per person än genomsnittet i länet, se Diagram 83. Torö socken är det område som har högst genomsnittlig boarea per person, det hänger ihop med den stora andel hushåll i småhus som finns i området. Det är en något lägre andel hushåll i Nynäshamn som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter jämfört med i länet totalt, se Diagram 84. Män i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har större boarea än kvinnor i samma hushållstyp, se Diagram 85. Det gäller både i Nynäshamn och länet som helhet. Det är dock en något lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Nynäshamn jämfört med genomsnittet i länet. Samtidigt är det en högre andel män som bor på 111 kvadratmeter och större i Nynäshamn jämfört med länet. Av ensamstående i åldersgruppen år bor en femtedel på en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 86. Motsvarande andel för de i åldern 80 år och äldre är 16 procent. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är det en något lägre andel som är trångbodda i Nynäshamn jämfört med genomsnittet i länet totalt sett, se Diagram

68 Diagram 81 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Nynäshamn * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 82 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Nynäshamn Mellersta Nynäshamn Norra Nynäshamn Sorunda socken Spångbro-Sunnerby Stora Vika Södra Nynäshamn Torö socken Ösmo socken Ösmo tätort Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 68

69 Diagram 83 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 84 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 69

70 Diagram 85 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Nynäshamn män Nynäshamn kvinnor män kvinnor Diagram 86 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Nynäshamn Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 70

71 Diagram 87 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Nynäshamn *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 71

72 Salem kommun Salem är en av de tio kommuner i Stockholms län där hälften eller fler av hushållen bor i småhus. Tillsammans med Ekerö är Salem den kommun i länet som har högst andel hushåll med en boarea större än 90 kvadratmeter och är också en av de kommuner där en förhållandevis stor andel av de ensamboende äldre bor på över 90 kvadratmeter. Nästan sex av tio hushåll i Salem bor i småhus. Detta kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 88. Flerbostadshus med bostadsrätter respektive hyresrätter förekommer i lägre utsträckning i Salem än i länet som helhet. Även om kommunen domineras av småhus ser fördelningen av boendeformer något olika ut i Salems tre områden, se Diagram 89. I Salems glesbygd bor nästintill samtliga hushåll i småhus. I Rönninge bor också merparten av hushållen i småhus men en stor andel bor även i flerbostadshus med bostadsrätter. Området Salem har den största blandningen av boendeformer med såväl småhus som bostadsrätter och hyresrätter i flerbostadshus. Sett till genomsnittlig boarea per person har samtliga områden en genomsnittlig boarea som är större än den i länet som helhet, se Diagram 90. Störst genomsnittlig boarea per person återfinns i Salems glesbygd. Jämfört med länet är det en lägre andel hushåll i Salem som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 91. Samtidigt har Salem en större andel hushåll med en boarea större än 90 kvadratmeter. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, det gäller både i Salem och i länet totalt sett, se Diagram 92. Det är en mindre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Salem jämfört med genomsnittet i länet. Av ensamstående i åldersgruppen år har drygt en tredjedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 93. I åldersgruppen 80 år och äldre har en fjärdedel en boarea större än 90 kvadratmeter. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är en något lägre andel hushåll trångbodda i Salem än i länet totalt sett, se Diagram 94. Ensamstående med barn över 24 år är i betydligt mindre utsträckning trångbodda i Salem jämfört med länet. I Salem är det istället en större andel trångbodda i gruppen sammanboende med barn under 25 år. 72

73 Diagram 88 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Salem * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 89 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Salem Rönninge Salem Salems glesbygd Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 73

74 Diagram 90 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1,0 Salem Rönninge Salem Salems glesbygd Diagram 91 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 74

75 Diagram 92 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Salem män Salem kvinnor män kvinnor Diagram 93 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Salem Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 75

76 Diagram 94 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Salem *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 76

77 Sigtuna kommun Sigtuna har en högre andel hushåll i flerbostadshus med hyresrätter än de flesta andra kommuner i länet, endast i Södertälje, Sundbyberg, Botkyrka och Stockholm är andelen högre än i Sigtuna. Sigtuna är även den kommun i länet som näst efter Botkyrka har högst andel trångbodda hushåll i flerbostadshus. Tillsammans med flerbostadshus med hyresrätter är småhus den vanligaste boendeformen för hushållen i Sigtuna, se Diagram 95. En större andel hushåll bor i dessa boendeformer i Sigtuna än i länet som helhet. Flerbostadshus med bostadsrätter är mindre vanligt i Sigtuna än i länet som helhet, där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt. Områdena i Sigtuna har olika karaktär sett till boendeform, se Diagram 96. Rosersbergs glesbygd, Sigtuna glesbygd och Östra glesbygden domineras av hushåll i småhus. Åtta av tio hushåll bor i småhus i dessa områden. I Södra Märsta bor över hälften av hushållen i flerbostadshus med hyresrätter. Valsta är det område i kommunen som har lägst genomsnittlig boarea per person, se Diagram 97. Även Södra Märsta har en genomsnittlig boarea per person i samma nivå. Högst är den genomsnittliga boarean per person i Rosersbergs glesbygd och i Östra glesbygden. Det är något mindre vanligt i Sigtuna jämfört med i länet som helhet med hushåll som har en boarea mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 98. Ensamstående kvinnor med barn under 25 år bor i högre utsträckning på en mindre bostadsyta än ensamstående män med barn under 25 år, se Diagram 99. Jämfört med länet är det en lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Sigtuna. Av ensamstående i åldersgrupperna år samt 80 år och äldre har cirka en femtedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 100. En högre andel av hushållen i Sigtuna är trångbodda än genomsnittet i länet, se Diagram 101. Sett till hushållstyp är det sammanboende med barn under 25 år och övriga hushåll med barn som i högre utsträckning är trångbodda i Sigtuna jämfört med i länet. 77

78 Diagram 95 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Sigtuna * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 96 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Sigtuna Märsta glesbygd-arlanda Norra Märsta Rosersberg Rosersbergs glesbygd Sigtuna Sigtuna glesbygd Södra Märsta Valsta Östra glesbygden Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 78

79 Diagram 97 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 98 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 79

80 Diagram 99 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Sigtuna män Sigtuna kvinnor män kvinnor Diagram 100 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Sigtuna Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 80

81 Diagram 101 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Sigtuna *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 81

82 Sollentuna kommun I Sollentuna är boendeformerna relativt blandade jämfört med många andra kommuner i länet. En stor andel bor i småhus men det är även vanligt med både bostadsrätter och hyresrätter i flerbostadshus. Utmärkande för Sollentuna är att kommunen är en av de fyra kommuner i länet där andelen ensamstående 80 år och äldre som har stora boytor på över 90 kvadratmeter är som högst. Som nämndes ovan bor en stor andel av hushållen i Sollentuna i småhus, se Diagram 102. Jämfört med länet som helhet är småhus vanligare i Sollentuna, medan bostadsrätter och hyresrätter i flerbostadshus är något mindre vanligt än i länet totalt. Sett till boendeformer finns det stora variationer mellan kommunens olika områden, se Diagram 103. I Viby och Vaxmora bor hushållen nästan uteslutande i småhus, medan flerbostadshusen dominerar i områden som Edsberg, Häggvik, Rotebro, Sjöberg och Tureberg. I Sjöberg består samtliga flerbostadshus av bostadsrätter, medan övriga områden har en blandning mellan bostadsrätter och hyresrätter. Den genomsnittliga boarean per person är högre än genomsnittet för länet i samtliga av kommunens områden, se Diagram 104. Högst är den genomsnittliga boarean i Vaxmora, följt av Sjöberg och Norrviken. Lägst är den genomsnittliga boarean i Edsberg, vilket även är det område som har lägst andel småhus i kommunen. Jämfört med länet är det en lägre andel hushåll i Sollentuna som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 105. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor både i Sollentuna och länet, se Diagram 106. Det är dock en lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Sollentuna jämfört med i länet. Av ensamstående i åldersgrupperna år och 80 år och äldre har 26 respektive 28 procent en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 107. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är det en marginellt lägre andel som är trångbodda i Sollentuna jämfört med i länet totalt sett, se Diagram 108. För ensamstående såväl som för samboende är det generellt en lägre andel som är trångbodda i Sollentuna i jämförelse med länet som helhet. 82

83 Diagram 102 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Sollentuna * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 103 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Sollentuna Edsberg Helenelund Häggvik Järvafältet Norrviken Rotebro Sjöberg Tureberg Vaxmora Viby Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 83

84 Diagram 104 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 105 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 84

85 Diagram 106 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Sollentuna män Sollentuna kvinnor män kvinnor Diagram 107 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Sollentuna Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 85

86 Diagram 108 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Sollentuna *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 86

87 Solna kommun Utmärkande för Solna är att det är den kommun i Stockholms län som har högst andel hushåll i flerbostadshus med bostadsrätter och lägst andel hushåll i småhus. Näst efter Stockholm är Solna den kommun där det är vanligast med hushåll som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter. Tre femtedelar av hushållen i Solna bor i flerbostadshus med bostadsrätter. Även i länet som helhet bor den största andelen hushåll i flerbostadshus med bostadsrätt, dock inte i lika stor uträckning som i Solna, se Diagram 109. Både i Solna och i länet totalt bor runt 30 procent i flerbostadshus med hyresrätt. I de flesta av Solnas områden bor mer än hälften av alla hushåll i flerbostadshus med bostadsrätter, se Diagram 110. I Ulriksdal bor åtta av tio hushåll i småhus och i Bergshamra bor nästan 30 procent av hushållen i specialbostäder. De flesta områden i Solna har en genomsnittlig boarea per person som är ungefär lika stor som den i länet i genomsnitt, Diagram 111. Ulriksdal med sin stora andel hushåll boende i småhus är ett område som har en högre genomsnittlig boarea per person jämfört med övriga områden. För Vretens industriområde saknas uppgift om boendeform och boarea. I Solna bor en större andel av hushållen på mindre än 61 kvadratmeter jämfört med länet som helhet, se Diagram 112. Det är något vanligare att ensamstående män med barn under 25 år bor på en större boarea än ensamstående kvinnor med barn under 25 år, se Diagram 113. Det är dock något mindre skillnader i boarea mellan ensamstående män och kvinnor med barn under 25 år i Solna än vad det är i länet totalt sett. I åldersgrupperna år och 80 år och äldre bor cirka en av tio på en boarea som är 91 kvadratmeter eller större, se Diagram 114. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är det en något lägre andel av hushållen som är trångbodda i Solna jämfört med i länet totalt, se Diagram 115. Trångboddheten är lägre för alla hushållstyper i Solna men särskilt för ensamstående med barn under 25 år, ensamstående med barn över 24 år och sammanboende med barn under 25 år. 87

88 Diagram 109 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Solna * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 110 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Solna Bergshamra Haga Hagalund Huvudsta Järva Råsunda Skytteholms centrum Ulriksdal Virebergs industriomr Vretens industriomr Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 88

89 Diagram 111 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 81,0 71,0 61,0 51,0 41,0 31,0 21,0 11,0 1, Diagram 112 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 89

90 Diagram 113 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Solna män Solna kvinnor män kvinnor Diagram 114 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Solna Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 90

91 Diagram 115 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Solna *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 91

92 Stockholm kommun Stockholm domineras av hushåll i flerbostadshus och är den kommun i länet som har näst högst andel hushåll i bostadsrätter, endast Solna har en högre andel. Stockholm är även den kommun i länet där det är vanligast med hushåll som har en boarea mindre än 61 kvadratmeter och av tvåpersonshushållen i flerbostadshus i länet är stockholmarna de som är mest trångbodda. Drygt åtta av tio hushåll i Stockholm bor i flerbostadshus. Flest bor i flerbostadshus med bostadsrätt, men en nästan lika stor andel bor i hyresrätter. Även i länet bor den största andelen hushåll i flerbostadshus med bostadsrätt, om än en något lägre andel, se Diagram 116. Andelen som bor i småhus är betydligt lägre i Stockholm jämfört med länet som helhet. I Diagram 117 redovisas andelen hushåll fördelat efter boendeform och område. Det framgår att det finns stora variationer inom Stockholm med avseende på boendeform. I de centrala delarna av staden (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm) bor hushållen nästan uteslutande i flerbostadshus, av vilka en majoritet upplåts med bostadsrätt. Andelen boende i flerbostadshus med hyresrätter är framförallt hög i Skärholmen och Rinkeby-Kista. Älvsjö, Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby är de områden som har högst andel hushåll boende i småhus. I Stockholm är den genomsnittliga boarean per person något mindre än genomsnittet för länet, se Diagram 118. Östermalm, Norrmalm och Bromma har en genomsnittlig boarea per person som ligger över genomsnittet för länet. Lägst är boarean per person i Rinkeby-Kista. Jämfört med länet är det en högre andel hushåll i Stockholm som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 119. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor både i Stockholm och i länet, se Diagram 120. Andel ensamstående med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter är högre i Stockholm både för män och kvinnor jämfört med genomsnittet för länet. Av ensamstående i åldersgruppen år har 12 procent en boarea som är större än 90 kvadratmeter. Motsvarande andel för de i åldersgruppen 80 år och äldre är 15 procent, Diagram 121. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är andelen trångbodda i Stockholm på ungefär samma nivå som i länet totalt sett, se Diagram 122. Andelen trångbodda varierar dock stort mellan de olika hushållstyperna. 92

93 Diagram 116 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Stockholm * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 117 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Stockholm Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Kungsholmen Norrmalm Rinkeby-Kista Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Södermalm Älvsjö Östermalm Småhus* Flerbostadshus, hyresrätter*** Uppgift saknas Flerbostadshus, bostadsrätter** Specialbostad Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 93

94 Diagram 118 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 119 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 94

95 Diagram 120 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Stockholm män Stockholm kvinnor män kvinnor Diagram 121 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Stockholm Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 95

96 Diagram 122 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Stockholm *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 96

97 Sundbyberg kommun Av alla länets kommuner är Sundbyberg den kommun som har högst andel hushåll som bor i flerbostadshus, nio av tio hushåll bor i denna boendeform. Som en följd av den väldigt höga andelen hushåll i flerbostadshus har Sundbyberg den lägsta genomsnittliga boarean per person av samtliga kommuner i länet. Nästan hälften av hushållen i Sundbyberg bor i flerbostadshus med hyresrätter. Det är en större andel än i länet som helhet, där en knapp tredjedel bor i flerbostadshus med hyresrätter, se Diagram 123. Även flerbostadshus med bostadsrätter är vanligare i Sundbyberg än i länet generellt. Även om Sundbyberg domineras av flerbostadshus skiljer sig boendeformerna ändå åt mellan kommunens områden, se Diagram 124. I Centrala Sundbyberg och Lilla Alby bor över hälften av hushållen i flerbostadshus med bostadsrätt. I Rissne återfinns den största andelen hushåll som bor i flerbostadshus med hyresrätt, ungefär två tredjedelar av hushållen har denna boendeform. I Duvbo bor en stor andel av hushållen i småhus. Duvbo är även det område som har den högsta genomsnittliga boarean per person, se Diagram 125. Lägst genomsnittlig boarea per person återfinns i Hallonbergen. Jämfört med länet är det en något större andel hushåll i Sundbyberg som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 126. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år är det något vanligare för män att bo på en större boarea än vad det är för kvinnor, det gäller i Sundbyberg liksom i länet som helhet, se Diagram 127. Av ensamstående i åldersgrupperna år och 80 år och äldre har knappt en av tio en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 128. I andra åldersgrupper är det mindre vanligt att bo på så stor yta. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är andelen som är trångbodda i Sundbyberg generellt på en liknande nivå som i länet som helhet, se Diagram 129. För de sammanboende med barn under 25 år är det en lite lägre andel som trångbodda i Sundbyberg jämfört med länet om helhet. Den hushållstypen är oftare trångbodd i kommuner med en låg andel flerbostadshus, exempelvis i Österåker och Ekerö. Skillnaden kan delvis bero på att det är betydligt mindre vanligt att bo i hyresrätt i Österåker och i Ekerö, en mindre population har lättare att nå extremvärden. 97

98 Diagram 123 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Sundbyberg * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 124 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Sundbyberg Centrala Sundbyberg Duvbo Hallonbergen Lilla Alby Rissne Storskogen Ursvik Ör Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 98

99 Diagram 125 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 126 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 99

100 Diagram 127 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Sundbyberg män Sundbyberg kvinnor män kvinnor Diagram 128 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Sundbyberg Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 100

101 Diagram 129 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Sundbyberg *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 101

102 Södertälje kommun Den högsta andelen hushåll i flerbostadshus med hyresrätter i länet återfinns i Södertälje kommun. Samtidigt är Södertälje en av de kommuner i länet som har den lägsta andelen bostadsrätter i flerbostadshus. Nästan hälften av hushållen i Södertälje bor i flerbostadshus med hyresrätter, se Diagram 130. I länet bor den största andelen hushåll i flerbostadshus med bostadsrätt. Det är en något större andel av hushållen som bor i småhus i Södertälje än i genomsnitt i länet. Även om flerbostadshus med hyresrätt är den vanligaste boendeformen bland hushållen i Södertälje finns det stora variationer inom kommunen, se Diagram 131. I Enhörna, Hölö-Mörkö, Järna, Pershagen-Södra och Vårdinge bor majoriteten av hushållen i småhus, medan flerbostadshus är den vanligaste boendeformen i kommunens övriga områden. Den genomsnittliga boarean per person i Södertälje ligger i nivå med länet som helhet, se Diagram 132. Områden som Geneta, Hovsjö- Tveta och Ronna är dock områden som utmärker sig, då den genomsnittliga boarean i dessa områden är betydligt lägre jämfört med övriga områden i kommunen. Jämfört med länet som helhet är det en något lägre andel hushåll i Södertälje som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 133. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor i Södertälje på samma sätt som i länet totalt sett, se Diagram 134. En något lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år bor på mindre än 61 kvadratmeter i Södertälje jämfört med genomsnittet för länet. Av ensamstående i åldersgrupperna år och 80 år eller äldre har 15 procent en boarea som är 91 kvadratmeter eller större, se Diagram 135. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är det en något större andel som är trångbodda i Södertälje jämfört med genomsnittet för länet, se Diagram 136. Detta gäller framför allt för samboende med barn under 25 år där 57 procent av hushållen i Södertälje är trångbodda. Motsvarande andel för länet är 48 procent. 102

103 Diagram 130 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Södertälje * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 131 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Södertälje Brunnsäng-Grusåsen Enhörna Geneta Hovsjö-Tveta Hölö-Mörkö Järna Mariekälla Pershagen-Södra Ronna Telge Vårdinge Östertälje Småhus* Flerbostadshus, hyresrätter*** Uppgift saknas Flerbostadshus, bostadsrätter** Specialbostad Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 103

104 Diagram 132 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 133 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 104

105 Diagram 134 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Södertälje män Södertälje kvinnor män kvinnor Diagram 135 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Södertälje Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 105

106 Diagram 136 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Södertälje *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 106

107 Tyresö kommun Nästintill hälften av hushållen i Tyresö bor i småhus och den genomsnittliga boarean per person i kommunen är större än genomsnittet för länet. Tyresö är den kommun i länet där lägst andel av de ensamstående 80 år eller äldre bor på mindre än 61 kvadratmeter. I Tyresö bor nästan hälften av hushållen i småhus, som nämndes ovan, en fjärdedel av hushållen bor i flerbostadshus med bostadsrätter och en femtedel bor i flerbostadshus med hyresrätt. Detta kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 137. Även om den vanligaste boendeformen för hushållen i Tyresö är småhus finns det stora variationer mellan olika områden i kommunen, se Diagram 138. I Tyresö glesbygd bor hushållen uteslutande i småhus, medan hushållen i Bollmora-Krusboda är mer jämnt fördelade mellan de olika boendeformerna. Hushållens genomsnittliga boarea per person är större i Tyresö än genomsnittet i länet. Den genomsnittliga boarean per person är högst i Trollbäcken, där den är cirka 5 kvadratmeter större än i kommunen som helhet, se Diagram 139. Lägst är den genomsnittliga boarean per person i Tyresö Glesbygd, vilket även är det enda området i kommunen där hushållen har en lägre genomsnittlig boarea per person än länsgenomsnittet. Jämfört med länet är det en högre andel hushåll i Tyresö som har en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 140. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor i Tyresö liksom i länet, se Diagram 141. Jämfört med länet som helhet är det dock en högre andel kvinnor i Tyresö som bor på större än 90 kvadratmeter. Av Diagram 142 framgår det att 26 procent av gruppen ensamstående i åldern år har en boarea som är större än 90 kvadratmeter. Motsvarande andel för ensamstående i åldersgruppen 80 år och äldre är 25 procent. Vid en jämförelse av hushållstyperna är det en lägre andel som är trångbodda i Tyresö jämfört med länsgenomsnittet. Undantaget är övriga hushåll med barn under 25 år, där trångboddheten är något högre än i länet totalt sett, se Diagram

108 Diagram 137 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Tyresö * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 138 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Tyresö Bollmora-Krusboda Trollbäcken Tyresö glesbygd Tyresö Strand Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 108

109 Diagram 139 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 140 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 109

110 Diagram 141 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Tyresö män Tyresö kvinnor män kvinnor Diagram 142 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Tyresö Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 110

111 Diagram 143 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Tyresö *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 111

112 Täby kommun Täby, tillsammans med Norrtälje, är de av länets kommuner som har den lägsta andelen trångbodda hushåll i flerbostadshus. Utöver det är Täby en av de kommuner i länet med lägst andel hushåll boende i flerbostadshus med hyresrätt, endast Vallentuna har en lägre andel. I Täby är småhus den vanligaste typen av boendeform, hälften av hushållen är bosatta i denna boendeform, se Diagram 144. Den näst vanligaste boendeformen i kommunen är flerbostadshus med bostadsrätter. Andelen boende i flerbostadshus med hyresrätter är relativt liten. Detta kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt och där nästan en tredjedel av hushållen är bosatta i flerbostadshus med hyresrätter. Även om småhus är den vanligaste boendeformen för hushållen i Täby finns det stora variationer mellan kommunens olika områden, se Diagram 145. I Valla-Visinge-Erikslund, Täby kyrkby och Ensta-Ella-Skarpäng bor hushållen nästan uteslutande i småhus, medan områden som Roslags-Näsby-Täby C och Viggbyholm- Hägernäs domineras av flerbostadshus med bostadsrätter. Ensta-Ella-Skarpäng är det område som under hade högst genomsnittlig boarea per person, se Diagram 146. Under perioden var den genomsnittliga boarean per person lägst i Östra glesbygden. Detta är dock ett område där uppgift om boarea saknas i många fall. Jämfört med länet är det en betydligt lägre andel hushåll i Täby som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 147. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor, det gäller för både Täby och länet, se Diagram 148. Det är en lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Täby jämfört med länet totalt. Av ensamstående i åldersgrupperna år och åldersgruppen 80 år och äldre har ca en tredjedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 149. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är andelen trångbodda betydligt lägre i Täby jämfört med länet som helhet, se Diagram 150. Endast hushållstypen övriga hushåll med barn som är äldre än 24 år har en högre andel trångbodda i Täby i jämförelse med länet som helhet. 112

113 Diagram 144 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Täby * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 145 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Täby Ensta-Ella-Skarpäng Gribbylund-Löttingelund Lahäll-Näsbypark Roslags-Näsby - Täby C Täby Kyrkby Valla-Visinge-Erikslund Viggbyholm-Hägernäs Västra glesbygden Östra glesbygden Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 113

114 Diagram 146 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 147 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 114

115 Diagram 148 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Täby män Täby kvinnor män kvinnor Diagram 149 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Täby Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 115

116 Diagram 150 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Täby *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 116

117 Upplands-Bro kommun Småhus är den vanligaste boendeformen för hushållen i Upplands-Bro. Kommunen har lägst andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som har en boarea vilken är mindre än 61 kvadratmeter, endast sju procent jämfört med länsgenomsnittet på knappt en femtedel. Som nämndes ovan bor den största andelen av hushållen i Upplands-Bro i småhus. Detta kan jämföras med länet som helhet där den största andelen av hushållen bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 151. I Upplands-Bro är andelen hushåll som bor i flerbostadshus med bostadsrätt lika stor som andelen hushåll i flerbostadshus med hyresrätt. Det är en något lägre andel av hushållen som bor i specialbostad i Upplands-Bro jämfört med genomsnittet i länet. Vilken boendeform som är vanligast varierar mellan kommunens olika delar, se Diagram 152. I områdena Bro-distrikts glesbygd, Brunna och Uppl-B NÖ Kungsä. glesb bor en majoritet av hushållen i småhus. Hushåll boende i flerbostadshus med hyresrätt är särskilt vanligt i Bro tätort, medan flerbostadshus med bostadsrätt är den vanligaste boendeformen för hushåll i Kungsängen-Tibble. Den genomsnittliga boarean per person är 38 kvadratmeter i kommunen totalt sett. Lägst är den genomsnittliga boarean i Bro tätort med ca 34 kvadratmeter per person, se Diagram 153. Bro tätort är också det enda området där hushållen har en genomsnittlig boarea som är i nivå med genomsnittet för länet, övriga områden har en högre boarea per person. Jämfört med länet som helhet är det en lägre andel hushåll i Upplands-Bro som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 154. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män en större boarea än kvinnor både i Upplands-Bro och länet, se Diagram 155. Det är dock en lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år som bor på mindre än 61 kvadratmeter i Upplands-Bro jämfört med genomsnittet för länet. Av ensamstående i åldersgrupperna år har knappt en fjärdedel en boarea som är 91 kvadratmeter eller större. Motsvarande andel för åldersgruppen 80 år och äldre är drygt en femtedel, se Diagram 156. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är det en något mindre andel som är trångbodda i Upplands-Bro jämfört med länet totalt sett, Diagram

118 Diagram 151 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Upplands-Bro * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 152 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Upplands-Bro Bro tätort Bro-distrikts glesbygd Brunna Kungsängen-Tibble Uppl-B NÖ- Kungsä. glesb Småhus* Flerbostadshus, hyresrätter*** Uppgift saknas Flerbostadshus, bostadsrätter** Specialbostad Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 118

119 Diagram 153 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 154 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 119

120 Diagram 155 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Upplands-Bro män Upplands-Bro kvinnor män kvinnor Diagram 156 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Upplands-Bro Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 120

121 Diagram 157 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Upplands-Bro *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 121

122 Upplands Väsby kommun Hushållen i Upplands Väsby är relativt jämnt fördelade mellan de tre boendeformerna småhus, flerbostadshus med bostadsrätter och flerbostadshus med hyresrätter. Upplands Väsby tillsammans med Tyresö, Vallentuna och Norrtälje är de kommuner där lägst andel av de samboende utan barn är trångbodda. För övriga hushållstyper följer kommunen relativt väl genomsnittet i länet när det gäller andelen trångbodda. I Upplands Väsby bor den största andelen av hushållen i småhus, 35 procent, vilket kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 158. Andelen hushåll i flerbostadshus med hyresrätter och bostadsrätter är dock nästan lika hög som andelen småhus i Upplands Väsby, 32 procent bor i hyresrätt och 30 procent i bostadsrätt. Även om andelen hushåll i Upplands Väsby fördelar sig relativt jämnt mellan boendeformerna har kommunens områden olika karaktär, se Diagram 159. I Västra Odenslunda bor samtliga hushåll i småhus, medan drygt tre femtedelar av hushållen i Smedsby och Löwenströmska sjukhuset bor i flerbostadshus med hyresrätt. I Väsby Centrum bor nära två tredjedelar av hushållen i flerbostadshus med bostadsrätt. Den genomsnittliga boarean per person är störst för hushållen i Eds glesbygd, följt av Bollstanäs, Fresta glesbygd och Västra Odenslunda, se Diagram 160. Gemensamt för dessa områden är att den största andelen av hushållen bor i småhus. Jämfört med länet som helhet är det en något lägre andel hushåll i Upplands Väsby som har en boarea som är mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 161. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor både i Upplands Väsby och i länet, Diagram 162. Inom gruppen ensamstående kvinnor med barn under 25 år bor en något lägre andel på mindre än 61 kvadratmeter i Upplands Väsby jämfört med genomsnittet i länet. Av ensamstående i åldersgrupperna år samt 80 år och äldre har drygt 20 procent en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 163. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är det en nästan lika stor andel som är trångbodda i Upplands Väsby som i genomsnitt i länet, se Diagram 164. För hushållstypen ensamstående med barn yngre än 25 år såväl som äldre än 24 år är det i Upplands Väsby en något lägre andel som är trångbodda jämfört med i länet som helhet. 122

123 Diagram 158 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll. 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Upplands Väsby * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 159 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Upplands Väsby Apoteksskogen Bollstanäs Eds glesbygd Fresta glesbygd Frestaby Hammarby glesbygd Löwenströmska sjukh Runby Smedby Vik Väsby C Västra Odenslunda Östra Odenslunda Småhus* Flerbostadshus, hyresrätter*** Uppgift saknas Flerbostadshus, bostadsrätter** Specialbostad Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 123

124 Diagram 160 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 161 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 124

125 Diagram 162 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Upplands Väsby män Upplands Väsby kvinnor män kvinnor Diagram 163 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Upplands Väsby Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 125

126 Diagram 164 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Upplands Väsby *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 126

127 Vallentuna kommun Utmärkande för Vallentuna är att majoriteten av hushållen bor i småhus. Vidare är Vallentuna, följt av Täby, den kommun i länet som har lägst andel flerbostadshus med hyresrätter. Ekerö och Salem tillsammans med Vallentuna är de kommuner där andelen hushåll som har en boarea på mer än 90 kvadratmeter är som högst. I Vallentuna bor två tredjedelar av hushållen i småhus, drygt en fjärdedel bor i flerbostadshus med bostadsrätt och två procent av hushållen bor i flerbostadshus med hyresrätt. Detta kan jämföras med länet där den största andelen hushåll bor i flerbostadshus med bostadsrätt, se Diagram 165. Även om den största andelen av hushållen i Vallentuna bor i småhus har kommunens områden olika karaktär, se Diagram 166. I Markim-Orkesta-Frösunda, Vada-Angarn-Össebygarn och Kårsta bor knappt 90 procent av hushållen i småhus. Hushållen i Vallentuna V är mer jämnt fördelade mellan småhus och flerbostadshus med bostadsrätt. Störst andel boende i flerbostadshus finns i områdena Vallentuna V samt i Vallentuna No. Den genomsnittliga boarean per person är högre i samtliga av kommunens områden jämfört med genomsnittet i länet. Högst är den i Markim-Orkesta-Frösunda, där den genomsnittliga boarean är 5 7 kvadratmeter större än i de övriga områdena i kommunen, se Diagram 167. Jämfört med länet som helhet är det en större andel hushåll i Vallentuna som har en boarea som är 91 kvadratmeter eller större, se Diagram 168. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor i Vallentuna, se Diagram 169. Andelen kvinnor i Vallentuna som bor på större yta än 90 kvadratmeter är högre än genomsnittet för länets kvinnor såväl som män. Av ensamstående utan barn i åldersgrupperna år samt 80 år och äldre har en tredjedel respektive en femtedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, Diagram 170. Vid en jämförelse av trångboddhet i Vallentuna och länet är andelen trångbodda i Vallentuna lägre inom samtliga hushållstyper, se Diagram

128 Diagram 165 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Vallentuna * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 166 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Vallentuna Kårsta Markim-Orkesta-Frösunda Vada-Angarn-Össebygarn Vallentuna NO Vallentuna SO Vallentuna V Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 128

129 Diagram 167 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 168 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 129

130 Diagram 169 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Vallentuna män Vallentuna kvinnor män kvinnor Diagram 170 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Vallentuna Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 130

131 Diagram 171 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Vallentuna * Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 131

132 Vaxholm kommun Den vanligaste boendeformen för hushållen i Vaxholm är småhus. Den genomsnittliga boarean i samtliga av kommunens områden är större än den genomsnittlig boarean i länet. Vaxholm, tillsammans med bland annat Täby och Norrtälje, är de kommuner i länet där trångboddheten för hushåll boende i flerbostadshus är som lägst. I Vaxholm bor majoriteten av hushållen i småhus. Det är betydligt vanligare med småhus i Vaxholm än i länet som helhet, se Diagram 172. Flerbostadshus med bostadsrätter respektive hyresrätter är mindre vanligt i Vaxholm jämfört med i länet som helhet. Småhus är den vanligaste boendeformen för hushållen i tre av Vaxholms fyra områden, Bogesundslandet, Resarö och Rindö med öar, se Diagram 173. På Vaxön är boendeformerna mer blandade och här finns även en relativt stor andel flerbostadshus med bostadsrätter och flerbostadshus med hyresrätter. Samtliga områden i Vaxholm har en genomsnittlig boarea per person som är större än genomsnittsytan i länet, se Diagram 174. I Vaxholm har hushållen en genomsnittlig boarea per person som är ungefär 7 kvadratmeter större än länsgenomsnittet. I Vaxholm är det mindre vanligt än i länet som helhet med en boarea mindre än 61 kvadratmeter, se Diagram 175. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor både i Vaxholm och i länet, se Diagram 176. Det är en lägre andel såväl ensamstående kvinnor som män med barn under 25 år som bor på mindre än 91 kvadratmeter i Vaxholm jämfört med länet totalt sett. För ensamstående utan barn i åldern år bor knappt en tredjedel av hushållen på 91 kvadratmeter eller större, motsvarande andel för de 80 år och äldre är en femtedel, se Diagram 177. En något lägre andel av hushållen i Vaxholm är trångbodda jämfört med länet i genomsnitt, se Diagram

133 Diagram 172 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Vaxholm * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 173 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Vaxholm Bogesundslandet Resarö Rindö m fl öar Vaxön Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 133

134 Diagram 174 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 175 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 134

135 Diagram 176 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Vaxholm män Vaxholm kvinnor män kvinnor Diagram 177 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Vaxholm Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 135

136 Diagram 178 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Vaxholm *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 136

137 Värmdö kommun Värmdö är en av de kommuner i länet som har högst andel hushåll i småhus. Jämfört med många av länets övriga småhuskommuner har Värmdö en relativt stor andel hushåll som bor på mindre än 91 kvadratmeter, drygt hälften av hushållen gör det. Andelen trångbodda hushåll totalt i kommunen är något lägre än genomsnittet i länet, men det gäller inte alla hushållstyper. Sett till de två hushållstyperna ensamstående med barn, under 25 år samt över 24 år, är dock trångboddheten i Värmdö bland den högsta av alla kommuner i länet. Det är vanligare för hushållen i Värmdö att bo i småhus än vad det är för hushållen i länet som helhet, se Diagram 179. Flerbostadshus med bostadsrätter respektive hyresrätter förekommer i mycket lägre utsträckning i Värmdö än i länet som helhet. Diagram 180 visar boendeform per område. I Gustavsberg är det en ungefär lika stor andel av hushållen som bor i småhus som i flerbostadshus med bostadsrätter. I övriga områden dominerar andelen hushåll boende i småhus. Störst andel hushåll som bor i småhus finns i Ingarö och Värmdö kn skärgård. Sett till genomsnittlig boarea per person skiljer sig dessa områden däremot åt, då Ingarö har den lägsta genomsnittliga boarean per person och Värmdö kn skärgård den största, se Diagram 181. Samtliga områden i Värmdö har dock en genomsnittlig boarea per person som är större än länet som helhet. Jämfört med länet är det en något högre andel hushåll i Värmdö som har en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 182. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor. Det gäller både i Värmdö och i länet totalt sett, se Diagram 183. Av ensamstående i åldersgruppen år har drygt en fjärdedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 184. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är det en något lägre andel hushåll som är trångbodda i Värmdö än i länet totalt sett, se Diagram 185. Uppdelat på hushållstyp är dock samtliga hushållstyper, förutom sammanboende utan barn och sammanboende med barn över 24 år, i högre utsträckning trångbodda i Värmdö än vad respektive hushållstyp är i länet som helhet. 137

138 Diagram 179 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Värmdö * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 180 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Värmdö Djurö-Stavsnäs Gustavsberg Ingarö Värmdö Värmdö kn skärgård Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostad Uppgift saknas Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 138

139 Diagram 181 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 51,0 46,0 41,0 36,0 31,0 26,0 21,0 16,0 11,0 6,0 1, Diagram 182 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 139

140 Diagram 183 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Värmdö män Värmdö kvinnor män kvinnor Diagram 184 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Värmdö Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 140

141 Diagram 185 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Värmdö *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 141

142 Österåker kommun Efter Ekerö är Österåker den kommun som har högst andel hushåll i småhus av alla kommuner i länet, sju av tio hushåll i kommunen bor i småhus. Det är därför också naturligt att Österåker är en av de kommuner i länet där majoriteten av hushållen har en boyta som är större än 90 kvadratmeter. Det är betydligt vanligare att bo i småhus i Österåker än i länet som helhet, vilket framgår i Diagram 186. Flerbostadshus med bostadsrätter respektive hyresrätter förekommer i lägre utsträckning i Österåker än i länet som helhet. De flesta av Österåkers områden domineras därmed också av hushåll i småhus, se Diagram 187. Ett par områden i kommunen har dock en annan karaktär. I Centrala Åkersberga är flerbostadshus med hyresrätt den vanligaste boendeformen och i Runö gård är det en ungefär lika stor andel av hushållen som bor i småhus som i flerbostadshus med bostadsrätt. Samtliga områden i Österåker har en genomsnittlig boarea per person som är större än den i länet som helhet, det visar Diagram 188. Högst är den genomsnittliga boarean i Ljusterö skärgård och Österskär. Jämfört med genomsnittet för länet är det en större andel hushåll i Österåker som har en boarea större än 90 kvadratmeter, se Diagram 189. För hushållstypen ensamstående med barn under 25 år har män större boarea än kvinnor i Österåker på samma sätt som i länet, se Diagram 190. En lägre andel ensamstående kvinnor med barn under 25 år i Österåker bor på mindre yta än 61 kvadratmeter jämfört med genomsnittet i länet totalt sett. Av ensamstående i åldersgruppen år har drygt en tredjedel en boarea som är större än 90 kvadratmeter, se Diagram 191. Vid en jämförelse av samtliga hushåll är det en mindre andel som är trångbodda i Österåker jämfört med genomsnittet i länet, se Diagram 192. Trångboddheten varierar dock mycket mellan de olika hushållstyperna, både i Österåker och i länet som helhet. 142

143 Diagram 186 Andel hushåll per boendeform, 2017 Andel hushåll Småhus* Flerbostadshus, bostadsrätter** Flerbostadshus, hyresrätter*** Specialbostäder Uppgift saknas Österåker * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus Diagram 187 Andel hushåll per planområde och boendeform år 2017 Österåker Centrala Åkersberga Flaxenvik Ljusterö skärgård Margretelund Roslagskulla-Åsätra Runö gård Runö-Svinninge Skånsta-Hacksta Smedby Söra Österskär Östra Ryd Småhus* Flerbostadshus, hyresrätter*** Uppgift saknas Flerbostadshus, bostadsrätter** Specialbostad Andel * Omfattar upplåtelseformerna ägande, bostadsrätt och hyresrätt ** Inklusive ägarlägenheter *** Inklusive lägenheter i övriga hus 143

144 Diagram 188 Genomsnittlig boarea per person och planområde, Boarea per person, exklusive personer där uppgift om boarea saknas 61,0 51,0 41,0 31,0 21,0 11,0 1, Diagram 189 Andel hushåll efter boarea per hushållstyp, 2017 Ensamstående utan barn Ensamstående m barn < 25 år Ensamstående m barn >24 år Sammanboende utan barn Sammanboende m barn < 25 år Sammanboende m barn > 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll m barn < 25 år Övriga hushåll m barn >24 år Samtliga hushåll i kommunen Samtliga hushåll i länet Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 144

145 Diagram 190 Andelen hushåll i hushållstypen ensamstående med barn under 25 år efter kön och boarea, 2017 Andel hushåll <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas Österåker män Österåker kvinnor män kvinnor Diagram 191 Andelen ensamstående utan barn efter boarea per åldersgrupp, 2017 Ålder år år år år 80 - år Österåker Andel personer <30 kvm kvm kvm kvm kvm >151 kvm Uppgift saknas 145

146 Diagram 192 Andel trångbodda* hushåll per hushållstyp, 2017 Andel hushåll Österåker *Av andelen hushåll i flerbostadshus och övriga hus. Med trångbodda avses justerad norm 3 där ensamstående utan barn inte ses som trångbodda om de bor i 1 rok, exklusive de flerbostadshus där uppgift om antal rum saknas. 146

147 Bilaga 1 Beskrivning av hushållsdata samt statistikens tillförlitlighet Registerbaserade hushåll Den officiella statistiken som publiceras om hushåll för riket, län och kommun är baserad på individers folkbokföring på lägenhet 11 i Registret över Totalbefolkningen (RTB). I den nya registerbaserade hushållsstatistiken utgör samtliga personer som är folkbokförda i samma bostad ett hushåll. De som bor tillsammans klassificeras efter hushållstyp enligt vissa regler. En person definieras som barn, oavsett ålder, då denne ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar och om personen själv saknar barn i samma hushåll. En förälder barn relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller så kallad annan person 12 till någon i hushållet. Personer som är gifta med varandra/har registrerat partnerskap och är folkbokförda på samma lägenhet räknas som sammanboende. Par som inte är gifta, registrerade partners eller saknar gemensamma barn räknas som sambopar om de: Bor i samma bostad Är minst 18 år Har olika kön Har högst 15 års åldersskillnad Inte är nära släkt Endast finns ett möjligt sambo par i bostaden De hushållstyper som används i rapporten är: Ensamstående utan barn Ensamstående med barn under 25 år Ensamstående med barn över 24 år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn under 25 år Sammanboende med barn över 24 år Övriga hushåll utan barn Övriga hushåll med barn under 25 år Övriga hushåll med barn över 24 år 11 Med lägenhet avses i detta sammanhang alla typer av bostäder där man kan vara folkbokförd, dvs. även bostäder i småhus. 12 när den faktiska vårdnaden sköts av annan person än vårdnadshavaren, t.ex. fosterföräldrar 147

148 Övriga hushåll är de hushåll där minst en person saknar relation till någon annan i hushållet. Det innebär exempelvis att flergenerationshushåll, syskonhushåll och kompisboende kategoriseras som övriga hushåll. Statistiken som SLL/TRF har beställt av Statistiska centralbyrån innehåller uppgift om hushåll. Uppgift om ålder och kön finns endast för hushållets huvudman, vilket är den äldsta personen i hushållet. Av detta skäl har det endast varit möjligt att visa på könsoch åldersstruktur för enpersonshushåll. Statistikens tillförlitlighet Det största felkällan i hushållsstatistiken uppstår till följd av att personer antingen är folkbokförda på en lägenhet där de inte bor eller att de inte går att koppla till en bostad. Personer som är kopplade till en lägenhet där de inte bor kan till exempel vara ungdomar som är folkbokförd i föräldrarnas bostad under en tid då de har tillfälliga bostadslösningar eller personer som har utvandrat men inte meddelat skatteverket om att de lämnat landet. Att en person inte går att koppla till en lägenhet i folkbokföringen kan bland annat bero på att lägenheten där personen bor inte är nummersatt i lägenhetsregistret eller att den boende inte har svarat på Skatteverkets förfrågan om var personen ska vara folkbokförd. Folkbokföringsfelen kan ge så kallad övertäckning eller undertäckning. Övertäckning innebär att det finns för många personer folkbokförda, till exempel om studenter är skrivna i föräldrahemmet men där de i själva verket bor på annan ort. Undertäckning är då omvänt att det finns för få personer folkbokförda, till exempel i studieorter där en del av de inflyttade studenterna fortfarande är skrivna i föräldrahemmet på annan ort. En skattning av övertäckningen per 31 december 2015 visar att drygt folkbokförda personer inte längre bor i landet och därmed inte längre ska vara folkbokförda. 13 Övertäckningen medför dock att personer som inte längre bor i Sverige ändå kan ingå i hushållsstatistiken. Brister i rapporteringen av dödsfall resulterar också i övertäckning. Dödsfall ger upphov till mindre problem beroende på de snabba rapporteringsrutiner som finns. År 2016 fanns totalt folkbokförda i riket som saknar koppling till lägenhet. För dessa saknas därmed uppgift om boendeform. I hushållstatistiken hanteras detta bortfall via så kallad imputering. Det innebär att för de folkbokförda personer som inte kan kopplas till lägenhet, drygt 2 procent av länets befolkning, skapas uppgift om hushåll utifrån registeruppgifter om personer som är folkbokförda på samma fastighet. Hushåll skapade med denna modell saknar dock fortfarande koppling till lägenhet och kan därför inte redovisad efter boendeform i boendestatistiken. Andelen personer som förts till hushåll via imputering varierar kraftigt mellan länets kommuner, från under 1 procent i Sollentuna till över 5 procent i Ekerö. 13 Kvalitetsdeklaration Hushållens boende 2016, Statistiska centralbyrån

149 Sollentuna Danderyd Upplands Väsby Vallentuna Huddinge Botkyrka Tyresö Järfälla Lidingö Österåker Sundbyberg Norrtälje Salem Täby Nynäshamn Stockholms län Stockholm Solna Södertälje Haninge Upplands-Bro Värmdö Nacka Vaxholm Sigtuna Nykvarn Ekerö Boendestrukturen i Stockholms län 2017 Diagram 193 Imputerade personer 2016 Andel 6% 5% 4% 3% 2% 1% Barn vars föräldrar har separerat kan vid växelvis boende enbart vara folkbokförda på en adress enligt folkbokföringslagen. Föräldrar kan därmed trots att barnen har växelvis boende klassas som utan hemmaboende barn. Det medför att det i den registerbaserade hushållsstatistiken blir en överrepresentation av barnlösa hushåll. I samband med Folk- och bostadsräkningen år 2011 gjordes en genomgång av skillnader mellan folkbokfört boende och faktiskt boende. 14 Resultaten från granskningen pekar på att antal hushåll med en och två personer underskattas med cirka 10 procent, medan antal hushåll med fler än fem personer överskattas med procent. Antal hushåll av typen Sammanboende utan barn underskattas också med cirka 10 procent. 14 Hushålls- och bostadsräkning (Census) 2011, Statistiska centralbyrån BE

150 BEFOLKNINGSPROGNOS /60 Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:05 Pensionspuckeln, 55+ flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet :04 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för :01 Demografiska prognoser för Stockholms län , kommuner 2015:02 Mångfaldsindex och utrikesföddas Stockholmsorientering 2015:04 Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv 2015:05 Fruktsamhet och mortalitet :05 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna 2016:06 Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 2017:01 Mortalitet 2016 och sociala faktorer 2017:05 Inrikes flyttare och deras egenskaper :01 Modellutveckling 2018: UCM Unobserved component model En ny modell för inrikes inflyttning på kommunnivå 2018:02 Stockholms läns prognos Huvudrapport 2018:03 Kommunernas bostadsbyggnadsplaner / :04 Bostadsbyggnadsplaner och rapporterat utfall för kommuner och basområden :04-2 Bostadsbyggnadsplaner från cirka 2017 och framåt, insamlade från källor på Internet 2018:05 Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner ochstockholms stads 14 stadsdelsområden Bilaga till Stockholms läns huvudrapport 2018:06 Kvinnor i barnafödande åldrar och deras fruktsamhet :07 Hushållsstrukturen i Stockholms län, kommuner och delområden 2017 en registerstudie 2018:08 Boendestrukturen i Stockholms län och delområden 2017 en registerstudie 2018:09