Genombrott. - Effekter av projektledarutbildningen Hinder och stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genombrott. - Effekter av projektledarutbildningen Hinder och stöd"

Transkript

1 Genombrott - Effekter av projektledarutbildningen Hinder och stöd

2 Genombrott - Effekter av projektledarutbildningen Hinder och stöd

3 Eventuella frågor om rapporten kan ställas till Eva Westerling Carina Svensson Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Sveriges Kommuner och Landsting Grafi sk form och produktion KLF Grafi sk Produktion Tryck KLF Grafi sk Produktion, Stockholm 2006 ISBN ISBN

4 Förord Vården och omsorgen har över tid blivit bättre och bättre. Mycket mer kan idag göras för många fler i termer av bot och lindring än tidigare. På många håll pågår ett intensivt utvecklings- och förbättringsarbete för att ännu bättre tillgodose behov och förväntningar hos patienter och brukare. Trots detta går det enligt mångas uppfattning alldeles för långsamt att få genomslag på bred front för nya rutiner och ny praxis, som i något avseende visats sig bättre än de gamla och invanda. Sveriges Kommuner och Landsting har som en av sina uppgifter, att stödja sjukvårdshuvudmännen i deras arbete med att utveckla och förbättra vården och omsorgen samt att stödja och underlätta spriding av bättre praxis. Med spridning menas i detta sammanhang att fler gör på ett annat och bättre sätt inte bara känner till vad andra gör. Att få fler att göra på ett bättre sätt med stöd av ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete är numera ett beprövat angreppssätt för att förbättra vård och omsorg. Snabbare spridning av bättre praxis ibland uttryckt som att sluta gapet mellan kunskap och det som faktiskt görs är grundtanken i Genombrottsmetoden, som introducerades i Sverige 1996 av det dåvarande Landstingsförbundet. Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Landsting, har sedan dess drivit ett flertal projekt med olika inriktningar baserade på denna metodik. För att snabba på spridningen av förbättringskunskap erbjuder Sveriges Kommuner och Landsting sedan januari år 2003 en projektledarutbildning på 2,5 dagar med inriktning mot Genombrottsmetoden. Efter tre år och åtta utbildningsomgångar var det tid att utvärdera denna satsning. Vilka effekter gav utbildningen? Hur kunde den förbättras för att bättre rusta de blivande projektledarna att framgångsrikt leda projekt på hemmaplan?

5 4 Uppdraget att utvärdera projektledarutbildningen gick till Sofia Tullberg, vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs Universitet. Utvärderingen blev ett examensarbete i offentlig administration som redovisades i en magisteruppsats med titeln Hinder och stöd vid förändringsarbete i hälso- och sjukvårdsorganisationen. En utvärdering av effekterna av Sveriges Kommuner och Landstings projektledarutbildning med inriktning mot Genombrott. Föreliggande rapport är en kort version av uppsatsen kompletterad med några korta reflektioner av Carina Svensson och Eva Westerling, sektionen för verksamhetsutveckling, som varit uppdragsgivare och diskussionsparter till Sofia under arbetet. Vår förhoppning är att resultaten från uppföljningen skall vara till nytta för kommuner och landsting, som vill starta egna projektledarutbildningar eller förbättringsprojekt. Stockholm i oktober 2006 Ellen Hyttsten Direktör Avdelningen för Vård och Omsorg

6 5 Bakgrund Författaren fick i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, sektionen för verksamhetsutveckling, att utvärdera effekterna av en nationell projektledarutbildning, som pågått sedan år Åtta omgångar har genomförts och cirka 130 projektledare har utbildats. Projektledarutbildningen är öppen för blivande projektledare i alla organisationer inom vård och omsorg, såväl landsting som kommuner, om beslut finns att starta ett Genombrottsprojekt inom 12 månader. Utbildningen genomförs samlat under 2,5 dagar och fokus är på uppdraget att vara projektledare i ett projekt som tillämpar Genombrottsmetodiken. Denna metodik har utvecklats vid The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston av statistikern Tom Nolan och läkaren, tillika chefen för IHI, Donald Berwick och är numera ett beprövat angreppssätt för att med ett systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete minska gapet mellan kunskap och praxis. Efter utbildningen genomförs korta telefonmöten en gång i månaden, vid vilka deltagarna kan ta upp frågor med resurspersoner på Sveriges Kommuner och Landsting samt dela med sig av glädjeämnen och problem. Ett par gånger om året i samband med andra kvalitetsaktiviteter - sker återsamlingar, vid vilka det finns möjligheter att nätverka och diskutera frågor med likasinnade. Rapporten du håller i din hand utgår ifrån den magisteruppsats som gjordes utifrån Sveriges Kommuner och Landstings uppdrag. Rapporten lyfter fram effekterna av projektledarutbildningarna och vad som av deltagarna har upplevts vara hindrande respektive stödjande faktorer för spridning och förankring av Genombrottsmetodiken. Syftet med uppföljningen och utvärderingen ur Sveriges Kommuner och Landstings perspektiv var att få ett underlag för ställningstagande till projektledarutbildningens medlemsnytta och vad som kunde förbättras både innehållsmässigt och pedagogiskt. För att samla in relevant information genomfördes en enkätundersökning som kompletterades med två intervjuer. Enkäten var webbaserad och skickades med e-post till dem som har genomgått projektledarutbildningen.

7 6 Studiens genomförande Underlaget i rapporten utgörs av enkätsvar och intervjuer. I mars 2006 skickades en webbaserad enkät ut till de personer som har genomgått projektledarutbildningen, totalt 130 enkäter. E-postmeddelandet inleddes med en informerande text varefter den svarande via en länk gick in på enkäten som bestod av totalt 24 frågor. Fem grundläggande frågor ställdes till alla i början av enkäten, sedan delades den i två delar beroende på om respondenten hade startat projekt efter genomgången utbildning eller inte. Enkäten gick fram till 123 personer, av dem svarade 91 stycken vilket gav en svarsfrekvens på närmare 74 procent. Svarsfrekvensen på hela populationen, 130 stycken, blev 70 procent. Två intervjuer genomfördes för att komplettera enkätsvaren och för att kunna ge svaren mer djup. Urvalet av intervjupersonerna var inte slumpmässigt utan de var handplockade utifrån vissa kriterier. Argumentet för detta var att det var viktigt att de som intervjuades verkligen kunde besvara de frågor som behövde ställas utifrån enkätresultatet. Intervjuguiden innehöll 16 frågor som formulerades fram utifrån enkätsvaren. Svaren presenteras i två delar - effekter samt hinder och stöd. Under effekter presenteras svaren på de frågor som berör vilka effekter projektledarutbildningen har lett till. I den andra delen, hinder och stöd, presenteras de hindrande och stödjande faktorer som projektledarna upplevt i sitt arbete med att driva ett Genombrottsprojekt. De hindrande och stödjande faktorerna delas upp i tre kategorier; formella institutionella, informella institutionella och professionella. De tre kategorierna utgår från befintlig teori och tidigare forskning på området för förändringsarbete och framförallt förändringsarbete i hälso- och sjukvården.

8 7 Vilka effekter har projektledarutbildningen fått? Ett syfte med studien var att utvärdera och följa upp vilka effekter Sveriges Kommuner och Landstings projektledarutbildning har fått i deltagande kommuner och landsting. Genom att följa upp vad som har hänt efter utbildningen fås en bild av effekterna både vad det gäller deltagarnas möjlighet och förutsättningar att starta Genombrottsprojekt och hur utbildningen har kunnat bidra till spridning av metodiken och hur spridningen i sin tur har lett till förbättringar för patienterna. Av de respondenter som har besvarat enkäten kom 72,5 % från landsting och 21 % från kommun. 1) Det var viktigt att frågorna i enkäten besvarades av personer från både kommun och landsting, då det av intervjuerna framkom att det kan finnas skillnader mellan att arbeta med förbättringsarbete i kommun- respektive landstingsmiljö. Att det kulturmässigt finns en skillnad i hur man tänker runt förändringar och vilket förhållande man har till forskning, påverkar hur Genombrottsmetodens upplägg accepteras. Detta har hanterats genom att projekten drivs något annorlunda eller att det läggs mer tid på att få de mer naturvetenskapligt inriktade i landstingen att förstå tanken och det effektiva med metodens upplägg, att testa många små saker samtidigt och inte utvärdera en förändring i taget. Ja, jag tror att det kan finnas en skillnad. Landstingen är redan från början inne på processer och forskning. Så är det inte i kommun, vi har inte forskningen knuten till oss. Men vi borde ha mer av det. Landstinget har ett annat tänk, de för utvecklingen framåt på ett annat sätt. Sättet att driva projekten på kan vara olika. Landstingen kräver mer läkarmedverkan i projekten. Landstingen tittar även på större förändringar än jag kan tänka mig att man gör i kommunen. I kommunerna tittar man mer på många små steg något som kanske inte landstingen får med utan de koncentrerar sig på stora förändringar istället. Ja, jag har en känsla av att det kan vara så att man på landstingsnivå får lägga lite mer tid på att få deltagarna att acceptera upplägget, men jag har inga fakta på det.

9 8 Resultaten visar att effekterna av projektledarutbildningen är flera och består dels av att nya projekt startats med medverkande team, dels av att kunskap om Genombrottsmetoden spridits på olika sätt. Genom projekten sker en spridning av det nya tankeoch arbetssättet. Då både personer från kommun och landsting har besvarat enkäten kan vi se en spridning i både kommuner och landsting. Resultaten visar att drygt 60 % av de som har besvarat enkäten har startat projekt efter genomgången projektledarutbildning. 2) Av dessa personer startade närmare 93 % projekt inom 12 månader efter genomgången utbildning. Något som är ett krav som framgår av inbjudan till utbildningen. De organisationer som anmäler en person skall planera att starta ett projekt inom 12 månader efter genomgången utbildning. Det är ett krav som inte alltid uppfyllts men som intervjupersonerna ansåg både vara rimligt och viktigt. De menade att det är viktigt för motivationen att ha något konkret att använda utbildningens kunskap och tips till. Men framförallt handlar det om att det krävs vissa förkunskaper och erfarenheter för att kunna ta till sig den kunskap som utbildningen ger. Att det ska finnas basala förkunskaper om och erfarenheter av själva Genombrottsmetodiken har varit en grundtanke vid utformningen av utbildningen och något som av intervjupersonerna framhålls som viktigt. Närmare 40 % av respondenterna till enkäten svarade att de inte har startat något projekt efter genomgången utbildning. 2) Men för drygt 70 % av dessa har det gått mindre än 12 månader sedan de gick utbildningen. 3) Enligt enkätsvaren var den främsta orsaken till att de inte hade startat något projekt att de fortfarande var i en planeringsfas (30 %). 4) En slutsats som kan dras av detta är att många av dem som ännu inte har startat ett projekt kommer att göra det. Många respondenter kommenterade den främsta orsaken till att projekt inte kommit igång med egna ord. Flera orsaker redovisas. I flera organisationer pågick det redan ett projekt, ett projekt som de utbildade inte hann hoppa på utan som startades innan de gick utbildningen. Organisationen väntar med att starta ett nytt projekt till lite längre fram i tiden. En annan förklaring var att respondenten hade en annan roll i organisationen nu och därför inte arbetade med dessa frågor längre eller att man hade en annan roll t ex som handledare i någon annans projekt. En del kommenterade också att de inte fått tillräckligt med tid avsatt och därmed inte hann med sådana arbetsuppgifter utöver de ordinarie.

10 Att projektledarna ska starta nya Genombrottsprojekt är syftet med utbildningen då detta är ett sätt att stödja utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården i såväl kommuner och landsting. Enkätsvaren visar att det totalt har startats 87 Genombrottsprojekt av de projektledare som har besvarat enkäten. I varje projekt deltar allt mellan tre till ett 20-tal tvärprofessionella team, i vilka det ingår 3-6 personer. Totalt har 872 team deltagit i de Genombrottsprojekt som har startats av respondenterna. Projektledarutbildningen upplevs av respondenterna ge tillräcklig kunskap för att starta ett projekt. Hela 94,5 % av respondenterna svarade att de upplever att projektledarutbildningen har gett dem förutsättningar att starta Genombrottsprojekt. 5) Ett mål för Genombrottsprojekt generellt är att de som medverkar i projekten ska lära sig en förbättringsmetodik, som de sedan kan använda sig av även i andra sammanhang. Närmare 56 % av respondenterna som har startat projekt svarar att deras projektdeltagare har lärt sig ett förbättringsverktyg som de kan använda även i andra sammanhang. 6) Ingen svarar nej på samma fråga medan 31 % svarar delvis vilket enligt intervjupersonerna antagligen innebär att några team har lärt sig metoden tillfredställande och andra inte. En grundtanke i Genombrottsmetodiken är att förbättringsmålen i projekten ska vara patient-/brukarfokuserade. Respondenterna tillfrågades om de ansåg att projekten lett till förbättringar för patienter och brukare och om de hade fakta som visade att så var fallet. 100 % av de svarande menade att det blivit bättre för patienterna och 80 % av dessa ansåg sig ha fakta som visade detta. Intervjupersonerna fick frågan vad de trodde att det var för fakta som enkätrespondenterna syftade på. Intervjupersonerna var överens och menade att svaren antagligen avsåg de diagram som redovisade mätningar av förbättringsresultaten över tid, som alla team gör. Utöver att sprida förbättringskunskap genom att starta projekt och arbeta med team har projektledarna spridit kunskap om metodens tanke och arbetssätt genom att göra många andra saker som att t ex föreläsa om metoden och prata om den i sin ledningsgrupp. De har även skrivit om metoden, handlett i andras projekt och anser sig ha bidragit till att fler på deras arbetsplats har arbetat enligt metoden. Även de som inte har startat projekt, har på samma sätt bidragit till att sprida kunskap om Genombrottsmetodiken. Det räcker dock inte med att prata för att personer ska förändra sina arbetssätt, men en del av kunskapsspridningen syftar till att fler ska bli medvetna om att det finns ny medicinsk och annan kunskap samt bättre arbetssätt. 9

11 10 Kända hindrande och stödjande faktorer Det har visat sig att projektledarutbildningen har fått effekter genom att projekt har startats och genomförts vilket i sin tur lett till spridning och förankring av Genombrottsmetodens tanke och arbetssätt. Men vad finns det för faktorer som stödjer den här spridningen och vilka hinder har projektledarna stött på i sitt arbete? Vilken typ av hinder kan vi se som försvårar ett nytt sätt att arbeta och förbättra? Respondenterna fick några olika frågor om hinder och stöd vid spridning och förankring av Genombrottsmetoden. De hindrande och stödjande faktorerna som framkom av svaren sorterades in under tre olika kategorier; formella institutionella, informella institutionella och professionella. För de olika kategorierna fanns kriterier för vilka sorters hinder/stöd som tillhör vilken kategori. Formella institutioner innebär officiella regler, strukturer och principer av olika slag. Med formella institutionella faktorer menas således regler, antagna strukturer i organisationen och styrprinciper men även sådana faktorer som kan påverkas från ledningens håll genom beslut så som resurser, personaltillgång och utbildning. Exempel på formella institutionella faktorer är; regler, resurser, personal, tid, utbildning, den organisatoriska strukturen och information. Informella institutioner innebär normer och värderingar som finns i organisationskulturen, mer inofficiella antagna handlingssätt i organisationen, sådant som sitter i väggarna och spelregler. Det är svårare att ta på de informella institutionerna då de inte alltid är uttalade och inte är resultatet av ett direkt beslut. Med informella institutionella faktorer menas faktorer som t ex normer och värderingar, ceremonier, ledningens inställning och konstruerade föreställningar. Exempel på informella institutionella faktorer är; det traditionella arbetssättet, normer och värderingar i organisationen, komplexa och svårföränderliga aktiviteter, ceremonier, omedvetenhet om behov av förändring, stöd/stimulans från ledningen.

12 Professionsteorin menar att professionerna i en professionell organisation har stor makt i och med sitt kunskapsövertag och att t ex. läkare som grupp ofta har hög status. Professionerna som grupp eller enskilda individer påverkar i hög grad vad som händer i organisationen och om beslut verkligen verkställs eller inte. Deras intressen och deras värderingar får dem att handla på ett visst sätt, ofta i egenintresse. Genom att det finns en stor skepsis mot förändringar, speciellt administrativa och organisatoriska sådana, utövas det ofta ett motstånd. Ett motstånd från personalen i stort, olika grupper eller ibland även enskilda personer kan alltså hindra olika förändringar. Samtidigt kan professionerna hjälpa fram en förändring om de har intresse för och stödjer den. Med professionella faktorer menas här motstånd från personal av olika slag, normer och värderingar hos professionerna och deras medvetenhet om förändringsbehov men även faktorer som kommunikation, delaktighet och förändringsvilja. Det vill säga faktorer som ligger i de professionellas makt och faktorer som de själva utifrån vilja och intresse påverkar. Exempel på professionella faktorer är; inställning från läkargruppen, sjuksköterskors och läkares normer och värderingar, förnöjsamhet (professionerna uppfattar inget behov av förändring), påtvingat beslut, dialog mellan personalgrupperna, eldsjälar, delaktighet, att det nya arbetssättet anses vara en förbättring för patienten, medvetenhet om behov av förändring och förändringsvilja. 11

13 12 Vilka hindrande och stödjande faktorer identifierades genom studien? En fråga som ställdes var om vad för hinder projektledarna upplevt att deras team stött på men även vad de som projektledare upplevt vara viktiga stödjande faktorer för teamen på hemmaplan. De tre främsta hindren som de respondenter som besvarade enkäten menade att deras team stött på var; tidsbrist, dåligt stöd från ledning och motstånd från läkare. 7) De tre viktigaste stödjande faktorerna för teamen var att chefer/ledningen synliggör deras arbete, att teamen får tillräckligt med tid avsatt och att det erbjuds bra handledning. 8) Enkäten avslutades med två frågor om vad respondenterna upplevt för hinder respektive stöd i sitt projektledararbete. Svaren visar att de hinder som projektledarna upplevt som de främsta har varit; omedvetenhet om problem och behovet av förändring, normer och värderingar i organisationen samt dåligt stöd från ledningen. 9) Viktiga stödjande faktorer enligt projektledarna var stöd från ledningen/chefer, eldsjälar som entusiasmerar och kunskap genom utbildning av metoden. 10) De främsta hindrande faktorer som framkommit kan sorteras in enligt nedan: Formella institutionella hinder Tidsbrist Informella institutionella hinder Ej stöd från chefer/ledning Omedvetenhet om problem och behov av förändring i organisationen Normer och värderingar i organisationen

14 13 Professionella hinder Motstånd från läkare Omedvetenhet om problem och behov av förändring hos personalen Ovilja att förändra Som framgår upplevde respondenterna hinder ur alla tre kategorierna. Detta tyder på att det finns specifika hinder för att sprida och förankra, i det här fallet Genombrottsmetodiken, men att dessa hinder finns på flera olika nivåer. När det gäller de hindrande faktorerna verkar de finnas mycket på en informell institutionell nivå. Det handlar om inställningar, föreställningar, normer och värderingar. Detta är enligt teorin klassiska informella institutioner genom att dessa florerar i organisationen. Men de finns både på en institutionell och - enligt kriterierna - en professionell nivå. Det är något som finns i kulturen, i väggarna, outtalat i organisationen men även något som kan finnas hos enskilda personer eller yrkesgrupper. De informella institutionella hindren är svåra att påverka då de som nämnts är outtalade och det kanske inte ens finns någon direkt medvetenhet om dem. Litteraturen på området talar om de informella institutionella faktorerna som invanda mönster och beteenden som en form av ceremonier, som kan hindra en förändring men som även kan bidra till stabilitet. Även de professionella faktorerna kan vara svåra att påverka då de ligger outtalade i en kultur hos en yrkesgrupp som skyddar varandra eller hos enskilda individer som handlar utifrån egenintresse.

15 14 De främsta stödjande faktorerna kan sorteras in på följande sätt: Formella institutionella stöd Tillräckligt med tid avsatt Att det erbjuds bra handledning Kunskap genom utbildning av metoden Informella institutionella stöd Att chefer/ledningen synliggör arbetet Stöd från ledningen/chefer Professionella stöd Eldsjälar som entusiasmerar Som framgår upplevde respondenterna stödjande faktorer ur alla tre kategorierna. Detta tyder på att det behövs specifika stöd för att sprida och förankra, i det här fallet Genombrottsmetodiken, men att dessa stöd ligger på flera olika nivåer. Det framgår att det går att göra mycket på ett formellt institutionellt plan för att stödja spridning och förankring av en förändringsidé. För att kategoriseras som ett formellt institutionellt stöd krävs att det har införts regler, rutiner, aktiviteter eller dylikt för att stödja förändringen. Detta bygger dock på informella institutionella faktorer som t ex inställningen från ledning och chefer. För att komma till den punkt att formella beslut tas och direkta formella handlingar genomförs krävs en åsikt och en inställning från ledningens sida att förändringen ska göras. Chefer eller ledningar måste vilja stödja den förändring som ska genomföras. På samma sätt påverkar ledningar/chefer i vilken utsträckning det förändringsarbete som pågår synliggörs och därmed hjälper de personer som konkret och direkt driver förändringsarbetet. Deras stöd och uppmuntran verkar ha stor betydelse för om de inblandade upplever stöd. Chefs- och ledningsstöd underlättar även olika aktiviteter som kan behöva göras i samband med projektet. Ett professionellt stöd som lyftes fram av respondenterna var entusiasmerande eldsjälar. Eldsjälen uppfattas som en person som kan motivera sin omgivning i ett förbättringsarbete. En projektle-

16 dare kan ha svårt att själv påverka teamens motivation. Enligt en av de intervjuades erfarenhet så är det viktigt för projektledaren eller den som sätter samman teamet att känna till vem denna eldsjäl är eller skulle kunna vara och ge den personen en strategisk plats i förändringsarbetet. Att ledningar/chefer ger stöd är en återkommande viktig faktor. I enkäten fanns en fråga om vilken chefsnivå de svarande upplevde som viktigast för teamen. Det fanns tre svarsalternativ; landstingslednings/kommunledningsnivå, verksamhetschef och närmaste chefen. Svaren visar klart att det är den närmaste chefens stöd som projektledarna upplever har varit viktigast för teamen. 11) Närmare 70 % av respondenterna svarade att de ansåg att den närmaste chefens stöd varit viktigast för teamen, medan ingen svarade chef på landstingslednings/kommunledningsnivå.11) Intervjupersonerna trodde att detta kunde bero på att det är den närmaste chefen som helt enkelt står närmast teamen. De är de som bestämmer arbetsuppgifterna och det är den närmaste chefen som personalen träffar dagligen, vilket gör att de lättare kan ha en närmare relation och kan ta upp problem direkt när de uppstår. Den närmaste chefens stöd verkar enligt studien vara en avgörande faktor för att teamen i projekten ska känna stöd på hemmaplan och avsaknad av detta stöd upplevs som ett hinder. Samma sak verkar gälla för projektledarna i deras arbete. 15

17 16 Sammanfattande slutsatser Slutsatsen av studien är att projektledarutbildningen haft positiva effekter i kommuner och landsting. Många lokala och regionala projekt har genomförts och startats upp. Genom projekten och andra aktiviteter har kunskap och kompetens om Genombrottsmetodiken spridits. Spridningen har lett till förbättringar för patienter och brukare. Deltagarna i projektledarutbildningen upplevde att utbildningen gav förutsättningar att starta projekt. Men för att utbildningen i så hög grad som möjligt ska skapa denna förutsättning bör deltagarna ha viss förkunskap och erfarenhet av förbättringsarbete. För att andelen projektledare som startar och driver projekt ska bli så hög som möjligt, bör kravet på att deltagarna ska ha ett uppdrag att starta ett projekt inom 12 månader bibehållas. En möjlighet vore att skarpare betona detta från Sveriges Kommuner och Landstings sida genom att en mer detaljerad överenskommelse görs med de enheter/verksamheter som anmäler deltagare till utbildningen. De flesta utbildade uppfattade att deras organisationer i hög grad gav mycket stora eller stora möjligheter att starta projekt. Av dem som inte upplevde så stort stöd, är brist på avsatt specifik tid det största problemet, något som är svårt för sektionen för verksamhetsutveckling på Sveriges Kommuner och Landsting att påverka, men som kanske kan förtydligas i inbjudan till utbildningen. Tid och ledningars/chefers inställning till förbättringsarbete har lyfts fram både som viktiga stödjande och hindrade faktorer, vilket tyder på att dessa faktorer har stor betydelse i vårdens förbättringsarbete. Andra stödjande faktorer som har lyfts fram av respondenterna är utbildning som ger kunskap om metodiken samt eldsjälar. Andra hindrande faktorer som anges är omedvetenhet om behovet av förbättring, motstånd från läkare, ovilja att förändra samt normer och värderingar i organisationen.

18 17 Uppdragsgivarnas avslutande reflektioner Hinder och stöd för förbättringsarbete finns både formellt institutionellt och informellt institutionellt men även på det professionella planet. Vissa faktorer är lättare att påverka än andra. Genom medvetenhet och kunskap om vilka dessa hindrande och stödjande faktorer är så finns det bättre förutsättningar för ett framgångsrikt förbättringsarbete. Det finns en överensstämmelse mellan resultaten i den här studien, befintlig teori och tidigare studier vilket skulle kunna tyda på att de faktorer som har framkommit i den här studien är sådana som gör att inblandade i ett förändringsarbete känner stöd eller hinder alternativt upplevs som stödjande eller hindrande i ett förbättringsarbete. När Landstingsförbundet beslöt att starta projektledarutbildningen gjordes det i syfte att skala upp användningen av Genombrottsmetodiken i svensk hälso- och sjukvård, eftersom den visat sig fungera så bra för att sprida bättre praxis. Det fanns ett stort antal personer som deltagit som teammedlem eller handledare i våra nationella projekt och som vi menade kunde vara lämpliga resurspersoner i kommuner och landsting som ville starta projekt i egen regi. Utbildningen var inte avsedd som personlig utveckling för några individer som i en framtid eventuellt skulle få möjlighet att vara projektledare i ett Genombrottsprojekt. Genombrottsmetodiken bygger på ett systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete, dvs lärandet uppstår genom görandet. Av detta skäl ville vi ha deltagare i projektledarutbildningen som själva hade deltagit i ett Genombrottsprojekt och som kände till metodiken genom egen erfarenhet. I de första omgångarna av projektledarutbildningarna fanns därför inga moment i vilka själva metodiken gicks igenom. Fokus var på projektledningen, projektledarens roll, ansvar och uppgifter, vilka andra kompetenser som behövs för att driva ett projekt, handledarnas roll och hur projektledaren kan stödja handledarna etc, etc. Efter ett par omgångar erbjöds deltagarna, som ett extra inslag innan den egentliga utbildningen startade, en kort repetition av metodiken. Det visade

19 18 sig snart att flertalet valde detta extra inslag och därefter ägnas nu även metodiken en viss tid inom ramen för utbildningen. Vår grundinställning kvarstår dock. Det är svårt att lära sig leda en så specifik process, genom att bara delta i en teoretisk utbildning, precis som det är att lära sig cykla genom att läsa hur man gör. Ska man leda ett Genombrottsprojekt bör man ha deltagit i ett själv. Vi tror att det kan finnas ett behov av någon annan form av kort introduktion till vad Genombrott är och vad det innebär för en organisation både att vara med och att driva ett eget projekt. Projektledarutbildningen i sin nuvarande skepnad är inte upplagd för det syftet. Genom utvärderingen har vi fått ett underlag, som kan ligga till grund för vår fortsatta planering och vi vill rikta ett stort tack till Sofia Tullberg för hennes ambitiösa arbete och önska henne lycka till efter examen.

20 19 Fotnotslista till Mastersuppsatsen Alla fotnoter refererar till magisteruppsatsen Hinder och stöd vid förändringsarbete i hälso- och sjukvårdsorganisationen. En utvärdering av effekterna av Sveriges Kommuner och Landstings projektledarutbildning med inriktning mot Genombrott av Sofia Tullberg vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs Universitet. Rapporten finns på >> Verksamheter A-Ö >> Verksamhetsutveckling -Vård och omsorg >> Projektledarutbildning Genombrott. 1) Diagram 1 sid. 27 2) Diagram 4 sid. 32 3) Diagram 5 sid. 32 4) Diagram 6 sid. 33 5) Diagram 2 sid. 28 6) Diagram 7 sid. 34 7) Diagram 10 sid. 37 8) Diagram 11 sid. 38 9) Diagram 13 sid ) Diagram 14 sid ) Diagram 12 sid. 39

21 20 Lästips Brorström, Björn, 2004, Den stora vändningen? Ett universitetssjukhus i förändring, Studentlitteratur, Lund Eriksson, Nomie, 2005, Friska vindar i sjukvården. Stöd och hinder vid förändringar i professionella organisationer, Förvaltningshögskolan, Göteborgs Universitet Fraser, Sarah W., 2003, Snabbare spridning av bättre praxis. En arbetsbok för hälso- och sjukvård, Kingsham Press, Cornwall ISBN Thor J. Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbetet inom vården. Läkartidningen 2002;99(34): Gör och Lär. Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården. Landstingsförbundet ISBN The Breakthrough Series: IHI s Collaborative Model for Achieving Breakthrough Improvement. White Papers in IHI s Inovation Series no Genombrott att korta köer och väntetider till och inom hälsooch sjukvården. Landstingsförbundet Flera lästips hittar du på

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

som förbättrar vård och kvalitet

som förbättrar vård och kvalitet 8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 2014:01 Memeologen White Paper Memeologen Västerbottens läns landsting E-post: memeologen@vll.se Hemsida: www.memeologen.se Memeologen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

Att vara handledare i förbättringsarbete

Att vara handledare i förbättringsarbete Att vara handledare i förbättringsarbete Förbättringsledarutbildning 8 LS 3 Höör 13 oktober 2010 Marie Johnsson Programledare Programdesign Handledare/Medledare Programadministratör Kontaktperson i teamet

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi

Läs mer

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat

Läs mer

Intern styrning 3,20 3,00 2,80 2,60 2,40 2,20 2,00 1,80 SPI 2013. Slutrapport, 727 svar

Intern styrning 3,20 3,00 2,80 2,60 2,40 2,20 2,00 1,80 SPI 2013. Slutrapport, 727 svar Resurshantering Strategisk styrning Intern styrning 3,20 2,20 2,00 1,80 NyForealisering Ekonomisk styrning Riskhantering Intressenthantering SPI 2013 Svensk Projektmognad 2013 Slutrapport, 727 svar Rapportens

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Den Axiologiska Ledarprofilen

Den Axiologiska Ledarprofilen Omfattning - generellt Den Axiologiska Ledarprofilen Användningsområden företagsinternt för utveckling av det personliga ledarskapet 1. En Rapport på 60+ sidor som redovisar det individuella tankemönstret

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

För nionde året i rad med en uppgraderad version och ett helt nytt upplägg!

För nionde året i rad med en uppgraderad version och ett helt nytt upplägg! För nionde året i rad med en uppgraderad version och ett helt nytt upplägg! Den självklara ledarutbildningen sedan 2004, för dig som är arbetslagsledare inom förskola, skola, vård och omsorg. för dig som

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hur arbetar vi för att åstad komma den bästa vården för våra patienter? Forskning om förbättringsarbete visar att det multiprofessionella teamet

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer