Inflyttningsstudie. Hanna Angervåg och Tobias Beckius

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inflyttningsstudie. Hanna Angervåg och Tobias Beckius 2013-06-12"

Transkript

1 Inflyttningsstudie Hanna Angervåg och Tobias Beckius

2 Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att få en djupare kunskap om vilka faktorer som styr när personer väljer att byta bostadsort. Den övergripande frågan som vi önskat få svar på är vad det är som lockar personer att flytta till Norrköpings kommun. De faktorer som har haft betydelse för flytten till Norrköpings kommun varierar mellan åldersgrupperna. För åldersgruppen år så är studier och möjligheten till en bostad den viktigaste faktorn. I åldersgrupperna år och år har möjligheten till att få ett nytt arbete talat mycket för flytten. Andra faktorer av betydelse är även bra kommunikationer och bra naturmiljö. Mycket talar för att många valt att flytta till Norrköpings kommun i förhoppningen att de på så sätt ska få ökade möjligheter att få ett arbete. För de äldre är det främst önskat typ av boende, arbete och närhet till släkt och vänner som har talat för att flytta till kommunen. Önskat typ av boende har talat för flytten för de flesta åldersgrupperna. Den vanligaste första typen av bostad är en hyreslägenhet. Den första bostadstypen skiljer sig dock mellan åldersgrupperna. Främst pensionärerna flyttar till en bostadsrätt. Studenterna flyttar till en studentlägenhet. I samtliga åldersgrupper, förutom åldersgruppen år, så har många angivit att vänner och släkt varit en bidragande positiv faktor för flytten. För åldersgruppen år är det dock det omvända. Förhållandevis många väljer efter avslutade studier eller ålderspensionering att återvända till Norrköpings kommun därför att de anser att kommunen erbjuder ett bra boende med närhet till naturen. Mest nöjda är de inflyttade med kollektivtrafiken och att de känner trygghet i sitt bostadsområde samt at de är nöja med de affärer som finns i kommunen. Medelvärdet är dock lägst för hur nöjda de inflyttade är med möjligheter till arbete. Sammanfattningsvis så visar studien att de inflyttade är väldigt nöjda med sin flytt till Norrköpings kommun.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och Problemformulering Problemdiskussion Metod Målpopulation Enkätens konstruktion Tillvägagångssätt Medelvärden och andelar Chitvå- test Diagram Felkällor Urvalsfel Bortfallsfel Mätfel Bearbetningsfel Resultat Svarsfrekvens Bakgrundsfrågor Kön Län innan flytt Sysselsättning Familjesituation Utbildning innan flytt Första bostaden i Norrköping Faktorer för flytt Andra faktorer som påverkade flytten Nöjdhet med flytt Övriga synpunkter på flytten Analys Slutsatser Källförteckning Bilaga... 45

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under 2012 hade Norrköpings kommun ett ovanligt stort positivt flyttnetto. Detta berodde på att inflyttningen till kommunen fortsatte öka och var den högsta under 2000-talet, samtidigt som utflyttningen från kommunen minskade jämfört med åren innan. In- och utflyttning är viktiga faktorer i den befolkningsprognos som görs i kommunen varje år. Att få en djupare förståelse kring varför personer väljer att flytta till eller från kommunen är därför av stort värde. Norrköpings kommun har därför valt att studera detta närmare. 1.2 Syfte och Problemformulering Syftet med denna studie är att få en djupare kunskap om vilka faktorer som styr när personer väljer att byta bostadsort. Vad lockar personer att flytta till Norrköpings kommun? Studien kommer förhoppningsvis att fungera som underlag för kommande befolkningsprognoser för Norrköpings Kommun och kommer på sätt att också att ligga till grund även för t ex stadsbyggnadskontorets prognoser och andra enheter inom kommunen i deras viktiga arbete med att planera inför framtiden. Det övergripande syftet är att se vad som styr inflyttningen till Norrköpings kommun. Huvudfrågeställningarna är följande. Vilken faktor/vilka faktorer var avgörande vid flytten till Norrköpings kommun? Hur stor påverkan hade sysselsättningen eller tillgång på bostäder i Norrköpings kommun för flytten? Bidrog Norrköpings kommun med nya möjligheter? Vilka grupper av människor attraheras av Norrköpings kommun? Här kommer vi att titta på bland anat följande faktorer: utbildning, sysselsättning, ålder, kön samt från vilket län personerna flyttat. Är de inflyttade nöjda med flytten till Norrköpings kommun? 1.3 Problemdiskussion Norrköpings kommun vill veta varför personer valt att flytta till kommunen och om de trivs i kommunen efter att de flyttat in. För att göra det på bästa sätt undersöktes olika faktorer för att få reda på vad som fick dem att flytta till Norrköpings kommun. Var det på grund av studier, arbete, partnerförhållande eller något annat? När orsakerna till flytten hade studerats undersöktes om de personer som flyttat till Norrköpings kommun är nöjda med sin flytt. Är kommunen som de tänkt sig att den skulle vara? Är t ex bostaden, skolorna, kulturen och kommunikationerna som de hade tänkt sig? 1

5 2 Metod 2.1 Målpopulation Målpopulationen för undersökningen är personer som flyttat in till kommunen under år Målpopulationen avgränsas till personer som flyttat in från riket, alltså inga inflyttande från utlandet. Anledningen till detta är att enkäten inte kunde erbjudas på ett annat språk än svenska. Populationen avgränsas även till personer i åldrarna år enligt kommunens önskemål. Efter avgränsningarna så dras urvalet från en population på 3726 personer. 2.2 Enkätens konstruktion När vi arbetade fram enkäten så hade vi väldigt bra kontakt med våra handledare i Norrköpings kommun. Detta var väldigt viktigt för att få fram bästa möjliga enkät. Enkäten delades in i olika stycken med olika sorters frågor. Nedan visas de styckeindelningar vi gjort och vad för typ av frågor som ställts. Bakgrundsfrågor Till detta stycke var det frågor som kön, ålder och familjesituation. En fråga var även varifrån personerna hade flyttat. Dessa frågor var främst avsedda för att undersöka vilka personer som flyttade till Norrköpings kommun. Faktorer för flytt Dessa frågor gjordes med hjälp av en matris och respondenterna svarade på en skala hur olika faktorer påverkade deras flytt till Norrköpings kommun. Denna matris gjordes för att kunna undersöka vilka faktorer som lockar och vad som påverkat personen att flytta. Det gjordes även en öppen fråga som användes till att undersöka om det var några ytterligare faktorer som påverkat personen till en flytt. Bostad i Norrköpings kommun För att undersöka vilken typ av bostad som personer som flyttat till Norrköpings kommun har som första bostad gjordes denna fråga. En annan fråga ställdes även om hur man uppfattade sin första bostad. Till sist ställdes en fråga om vad ett bra läge är för just den personen. Sysselsättning innan och efter flytt Detta stycke gjordes med hjälp av två frågor. Den första frågan rörde den huvudsakliga sysselsättningen innan flytten och den andra frågan handlade om sysselsättningen efter flytten till Norrköpings kommun. Dessa frågor ställdes för att också kunna jämföra sysselsättningen innan flytten mot sysselsättningen efter flytten för att på så sätt se om situationen hade förändrats. Trivsel Även här gjordes en matris med en skala. Respondenten svarade hur nöjd personen var med olika faktorer i Norrköpings kommun. Det ställdes även en fråga om hur personen sammanfattningsvis trivs i Norrköpings kommun. 2

6 Öppna frågor I slutet av enkäten ställdes en öppen fråga (fritextssvar) för att se om respondenterna hade några övriga åsikter om sin flytt till Norrköpings kommun. Under utarbetandet av enkäten fördes en löpande kontakt med våra handledare i kommunen. Vi gjorde även en pilotundersökning som utföll väl. 2.3 Tillvägagångssätt Vi använde oss av postenkäter. En påminnelse skickades till dem som inte hade svarat tillsammans med en ny enkät. Urvalet drogs från Kommuninvånardata (KID), avseende åldrarna för dem som har flyttat till Norrköpings kommun under Ett stratifierat urval gjordes omfattande 1000 personer. Vi har stratifierat efter ålder eftersom vi tror att de olika personerna i olika åldersgrupper kan ha olika preferenser. Beroende på hur många det finns i varje åldersgrupp så kommer olika många personer dras med OSU från varje stratum med hjälp av proportionell allokering. Nedan ser vi åldersintervallet och antalet personer i urvalet för respektive åldersgrupp efter och innan urvalet gjordes: Ålder Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Totalt Totalt i populationen Antal i Urvalet Tabell 2.1 Åldersgrupper För att räkna proportionell allokering för ett urval med 1000 personer använde vi oss av följande formel 1 : *1000 Svaren som kom in kodades in för hand i Excel. 2.4 Medelvärden och andelar I vissa frågor gjordes ett medelvärde för att kunna uttrycka sig om hela populationens åsikt. Eftersom vi har stratifierat efter ålder behövdes speciella beräkningar göras för att räkna ut det sammanlagda medelvärdet. Formeln vi använde oss av var 1 : Där ett medelvärde räknades ut för varje åldersgrupp, strata och sedan multiplicerades detta med divisionen av hur många det fanns i den åldersgruppen med det totala antalet i populationen. På detta sätt fick ett vägt medelvärde som då förhoppningsvis ge bättre skattningar. När medelvärdena 1: Lohr, S.L. (2010): Sampling: Design and Analysis, 2nd ed., Brooks/Cole Cengage Learning. (Huvudlitteratur). 3

7 räknades ut togs inte alternativet Vet ej/ingen åsikt med i beräkningarna. Detta eftersom de skulle ge en skev bild av värdet då de skulle bli ett lägre resultat. Vi beräknade även andelar för vissa frågor för att kunna uttala oss om populationens åsikt och använde oss då av denna formel 1 : När andelar räknades ut har samtliga svarsalternativt tagits med i beräkningarna alltså även de som svarat vet ej/ingen åsikt. När resultatet för andelar som är positiva presenteras visas även andelen som svarat med alternativet vet ej/ingen åsikt. Detta för att resultatet inte ska tolkas så att resterande är negativa till frågan. De som inte svarat på en viss fråga blev partiellt bortfall och togs bort från de beräkningarna då svaret skulle varit med. Detta gjordes för varje uträkning. 2.5 Chitvå- test För att undersöka eventuella samband mellan olika grupper har vi använt oss av chitvå- test. Hypotesen som ställs upp är följande: H 0 : det finns inga skillnader i resultatet mellan grupperna. H a : Det finns skillnader i resultatet mellan grupperna. Testet genomförs sedan med hjälp av en testvariabel. Denna räknas ut med hjälp av det observerade värdet O och det förväntade värdet E som är det förväntade värdet som förväntas att få om H 0 är sann. I det här fallet innebär det att det inte är någon skillnad i fördelningen av svarsalternativen mellan grupperna. Det förväntade värdet fås genom formeln 2 : O= Testvariabeln räknas sedan ut med hjälp av denna formel 2 : = Testvariabeln jämförs sedan med ett kritiskt värde från chi2 tabellen 2 : (r-1)(c-1);α Där r är antalet rader och c antalet kolumner och a är signifikansnivån. Om testvariabeln faller i det kritiska området förkastas H 0 och på α procents signifikansnivå finns statistiska skillnader mellan grupperna 2. 1: Lohr, S.L. (2010): Sampling: Design and Analysis, 2nd ed., Brooks/Cole Cengage Learning. (Huvudlitteratur). 2: Wahlin, K. Tillämpad statistik - en grundkurs. Bonnier utbildning. 4

8 När testen har genomförs med hjälp av datorn kan även P-värdet undersökas som då visar om det finns signifikanta skillnader mellan de studerade grupperna. P-värdet visar sannolikheten för att få ett större värde än vad testvariabeln, visade 2. Om P-värdet visar ett värde på mindre än 0,05 så förkastas H o och det finns med 95 % procents säkerhet skillnader mellan de studerade grupperna. För att testet ska kunna genomföras krävs det också att max 20 % av de förväntade frekvenserna antar ett värde mindre än 5. Gör det detta kan inte testet genomföras 2. I några av de tester som genomfördes förekom detta problem och då har vissa grupper slagits ihop på ett lämpligt sätt och har då kunnat genomföras. I de fall som detta inträffar blir därför slutsatsen att de är skillnader eller inte skillnader mellan de grupper som har testats. 2.6 Diagram De flesta diagram är grupperade på strata, åldersgrupperna. Detta främst för att lättare kunna undersöka eventuella skillnader mellan grupperna. En del diagram är även sammanslagna för alla åldersgrupper och uttalar sig då för hela populationen och är beräknade med hänsyn till stratifieringen. I de diagram där diagrammen är fördelade per åldersgrupp summerar staplarna i respektive åldersgrupp till 100 med undantag för diagram Felkällor Under projektets gång kan de förekomma olika typer av fel. I det här avsnittet diskuteras de olika fel som kan ha förekommit Urvalsfel Under studiens gång har det framkommit att vissa personer är registrerade i Norrköpings kommun men som inte bor där. Det kan även vara så att en del kanske bor i Norrköpings kommun men som inte är registrerade i staden utan någon annanstans. Dessa utgör då en övertäckning. Det är även några personer som flyttat från utlandet, dessa har då tagits bort då de inte ingår i rampopulationen. Vissa personer har också hunnit flytta igen, många av dessa har varit svåra att få tag på. Det var även två inflyttade personer med skyddad adress som det inte kunde skickas till. Dessa utgör då en undertäckning. För att minska urvalsfelet har vi använt oss av KID för att få aktuell information. Av de som var registrerade men som ändå brevet inte kunde skickas till har en ny adress försökts hittas Bortfallsfel Av de svar vi fått in har svarsfrekvensen varit olika för de olika åldersgrupperna. Bäst frekvens fick vi från de i åldrarna år. Om de personer som valt att svara har en annan åsikt än de som inte gjort det så kan resultatet ha snedvridits. Många av de som svarat på enkäten har varit positiva till flytten, de som inte har svarat kanske är besvikna på Norrköping och är då inte lika villiga att hjälpa till. Eftersom svarsfrekvensen var lite olika mellan de olika grupperna gjordes ett test för detta. Detta test visade att det fanns ett samband mellan svarsfrekvensen och vilken åldersgrupp personen tillhörde. Tabulated statistics: Åldersgrupp; Frekvens Pearson Chi-Square = 44,004; DF = 4; P-Value = 0,000 Likelihood Ratio Chi-Square = 42,103; DF = 4; P-Value = 0,000 2: Wahlin, K. Tillämpad statistik - en grundkurs. Bonnier utbildning. 5

9 Vi anade att detta berodde på den äldsta åldersgruppen och därför gjordes ett till test för att se om det var en skillnad mellan de övriga. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan övriga åldersgrupper på 95 % signifikansnivå däremot på 90 %. Testet finns i bilagan, test 17 Att det finns ett samband mellan åldersgrupperna och svarsfrekvensen kan innebära att de blir vissa fel i skattningarna. Det förekom också partiellt bortfall i svaren vi fick in. I en del fall har svaret uteblivit på en viss fråga och ibland har det varit så att ett enskilt svar inte kunnat uttydas. Detta förekom vanligast i frågan om sysselsättning där en del svarat med två alternativ trots att vi ville ha det huvudsakliga. I ett fall skrev en respondent att personen arbetade halvtid och studera halvtid något vi inte räknat med skulle förekomma när vi konstruerade frågan. I frågorna där svaren skulle besvara på en skala har en del antagligen inte vill ställa sig till frågan valt att inte svara alls istället för att ange alternativet vet ej/ingen åsikt För att försöka minska bortfallet har en påminnelse med en ny enkät skickas ut. Även konstruktionen av enkäten har gjorts så bra som möjligt för att få fler att vilja svara Mätfel I enkäten frågade vi om åldern de hade vid den aktuella tidpunkten. Detta kan innebära att vissa personer hade en annan ålder när vi gjorde urvalet och i sin tur kan detta innebära att de har bytt åldersgrupp. Ett mätfel kan uppstå när vi vill se hur många från varje åldersgrupp som faktiskt svarade eller personer i en viss åldersgrupp ställer sig till vissa frågor Bearbetningsfel När vi kodat in för hand kan det ha blivit fel då vi kodat in en större mängd data. Bearbetningsfel kan också ha förekommit när vi räknade ut medelvärdena och andelar för populationen. Unders arbetes gång har kodning och uträkningar försökts göra så noggrant som möjligt för att minimera detta. 6

10 3 Resultat 3.1 Svarsfrekvens Åldersgrupp Svarsfrekvens i åldersgrupp Grupp 1 (18-24 år) 28,2 % Grupp 2 (25-34 år) 31,1 % Grupp 3 (35-44 år) 39,7 % Grupp 4 (45-64 år) 36,1 % Grupp 5 (65-74 år ) 83,9 % Tabell 3.1 Svarsfrekvens per åldersgrupp Denna tabell visar svarsfrekvensen för de olika åldersgrupperna. Bäst svarsfrekvens har gruppen med åldrarna år och lägst har gruppen med åldrarna år. Den totala svarsfrekvensen är 33,1 %. 3.2 Bakgrundsfrågor Kön Diagram Fördelning per kön Detta diagram visar att kvinnor svarat i högre utsträckning än männen. Strax under 60 % av svaren kommer från kvinnor. 7

11 Diagram Könsfördelning efter åldersgrupp Detta diagram visar fördelningen av svaren beroende på ålder och kön. Diagrammet visar bland annat att ca 23 % av svaren som analyserats kommer från kvinnor i åldrarna år Län innan flytt Diagram Fanns det andra kommuner i valet över flytt Detta diagram visar om personerna som flyttade till Norrköpings kommun 2012 valde mellan andra kommuner när de skulle flytta. Diagrammet visar att majoriteten var säkra på sitt val att flytta till Norrköpings kommun. 8

12 De som är i åldrarna år kommer från flera delar av landet. Runt 10 % kommer från Jönköpings län och runt 10 % Södermanlands län. Runt en tredjedel kommer från en annan kommun i Östergötlands län. Av de personer som är i åldrarna år kommer den största andelen från Östergötland. Andra län som utmärker sig är Skånes där ca 10 % bott innan och strax under 20 % kommer även från Stockholms län. Av de som är i åldrarna år kommer runt 15 % kommer från Stockholms län och ungefär en lika stor andel kommer från Södermanlands län. Runt 35 % har bott i Östergötland tidigare. I gruppen som är i åldrarna år kommer över hälften från Östergötland. Runt 13 % kommer även från Stockholms län. I gruppen som är i åldrarna år kommer nästan 20 % från Stockholm. Ungefär en tredjedel kommer från Södermanlands län. Runt 35 % har bott i en annan kommun i Östergötland innan flytten. Diagram Län innan flytt per åldersgrupp 9

13 3.2.3Sysselsättning Nästföljande fem diagram visar sysselsättning innan och efter flytt för respektive åldersgrupp. Diagram Sysselsättning innan/efter flytt år I detta diagram som visar fördelningen för de som är i åldrarna år är det runt 70 % som studerade innan flytten och som sedan fortsatt med det. Runt 25 % har även börjat arbeta efter flytten. Av de som var arbetssökande så har lite över 40 % börjat studera och runt en tredjedel har börjat arbeta och en tredjedel söker fortfarande arbete. Av de som arbetade innan flytten så har över hälften börjat studera. 40 % har börjat arbeta. 10

14 Diagram Sysselsättning innan/efter flytt år För gruppen i åldrarna år är andelen av de som studerat innan flytten och som sedan börjat arbeta runt 80 %. Av de som var arbetssökande har runt 70 % börjat arbeta. Majoriteten av de som arbetade innan har fortsatt med det. Diagram Sysselsättning innan/efter flytt år För de i åldrarna år har majoriteten som arbetade innan flytten fortsatt att arbeta även efter flytten till Norrköpings kommun. Av de som var arbetssökande innan flytten så har hälften börjat arbeta efter flytten. Hälften är dock fotfarande arbetslösa. Av de som studerat tidigare har runt 70 % börjat arbeta. 11

15 Diagram Sysselsättning innan/efter flytt år För de personer som är i åldrarna år, så har nästan alla som arbetade innan flytten fortsatt med det även efter flytten till Norrköpings kommun. Av de som var arbetssökande innan flytten så är drygt 70 % fortfarande arbetssökande även efter flytten till Norrköpings kommun. Av dessa så har omkring 25 % även blivit sjukskrivna. Diagram Sysselsättning innan/efter flytt år För den äldsta gruppen som är mellan åldrarna 65-74, så har 25 % av de som arbetade innan flytten gått i pension efter flytten. Runt 75 % var pensionärer redan innan flytten till Norrköpings kommun. 12

16 Diagram Sysselsättning efter flytt hela populationen Detta diagram visar att av de som flyttade till Norrköpings kommun under 2012 så arbetar ca hälften. Det är även runt en tredjedel som studerar efter flytten till Norrköping. 13

17 3.2.4 Familjesituation Diagram Familjesituation per åldersgrupp Detta diagram visar familjesituationen vid flytten till Norrköpings kommun. Av de som är i åldrarna år så är majoriteten ensamstående utan barn. För de som är mellan åldrarna år, så är alternativen Ensamstående med barn, Sammanboende/gift med barn och Sammanboende/gift utan barn rätt lika; runt en tredjedel var. I åldersgrupp år är majoriteten sammanboende eller gifta med barn. I gruppen för åldrarna år så är runt 40 % sammanboende eller gifta utan barn. Runt 25 % är sammanboende eller gifta utan barn och runt 20 % är ensamstående utan barn. I den äldsta åldersgruppen som är mellan år är runt 60 % sammanboende eller gifta utan barn, runt en tredjedel är ensamstående utan barn. 14

18 3.2.5 Utbildning innan flytt Diagram Sista avslutade utbildning innan flytt I yngsta gruppen som är mellan år, så är det vanligast att personerna har gymnasial utbildning som sista avslutade utbildning. I gruppen för de som är mellan år, så har 65 % en eftergymnasial utbildning. Även i grupp 3 och 4 som då tillsammans täcker åldrarna år, så är den vanligast avslutade utbildningen eftergymnasial. Av de som tillhör äldsta gruppen och är i åldrarna år, så har ca 48 % en eftergymnasial utbildning och en tredjedel har en gymnasialutbildning som sista avslutade utbildning. 15

19 3.2.6 Första bostaden i Norrköping Diagram Första bostadstyp efter flytt Diagrammet visar att den vanligaste bostadstypen efter flytten är hyresrätt som utgör strax under 70 % av samtliga åldersgrupper. Utöver de som flyttade till hyresrätt så var det ca 13 % som flyttade till en bostadsrätt och ca 14 % flyttade till villa/radhus som allra första bostad. Ca 11 % av de som flyttade till Norrköpings kommun 2012 flyttade först till ett studentboende och ca 3 % flyttade till ett annat typ av boende som första bostad efter flytten. 16

20 Diagram Första bostadstyp efter flytt per åldersgrupp Detta diagram visar fördelningen efter åldersgrupperna. Av de som tillhör åldersgrupp år, så flyttade ca 53 % till en hyresrätt och ca 27 % flyttade till ett studentboende som första bostad i Norrköpings kommun. I åldersgruppen år så var det också vanligast att flytta till en hyresrätt, ca 65 % valde att göra detta. I åldersgrupp år har det blivit något vanligare att flytta till villa/radhus, ca 18 % gjorde detta. Majoriteten flyttade ändå till hyresrätt. I åldersgrupp år och åldersgrupp år, så är andelen som flyttade till bostadsrätt större. Ca 20 % i åldersgruppen för de i åldrarna år och 56 % i den äldsta gruppen gjorde detta. I gruppen för de i åldrarna år är andelen som flyttade först till en bostadsrätt störst av samtliga åldersgrupper. Omkring 55 % av alla i åldersgruppen för år flyttade till en bostadsrätt. Ett medelvärde räknades även ut för hur de inflyttade tyckte om sin första bostad. Skalan som respondenterna fick svara efter är mellan 1-5. Medelvärdet för hela populationen blev då 4,2. De visar att personerna som flyttade till Norrköpings kommun under 2012 är nöjda med sin första bostad. Andelen som svarat vet ej/ingen åsikt är bara runt 1,5 % Vad kännetecknar ett bra läge för den nya bostaden i Norrköpings kommun? I frågan om vad som är ett bra läge för bostaden så har de återkommande svaren varit att närhet till centrum, vatten och natur är något som är viktigt och att det även måste vara tryggt och trevligt område. Samtliga kommentarer finns i bilagan. 17

21 3.3 Faktorer för flytt Faktor Medelvärde, inverkan för flytt Inverkan vänner 3,23 Kvalitet på skola 3,28 Tillgång på skola 3,34 Inverkan släkt 3,34 Inverkan naturmiljö 3,45 Inverkan affärer 3,50 Inverkan fritidsaktiviteter 3,50 Inverkan boendekostnad 3,36 inverkan fått arbete 3,52 Inverkan studier 3,68 Kultur, nöje restauranger 3,54 Inverkan möjlighet till arbete 3,56 Inverkan bostadsområde 3,44 Inverkan kollektivtrafik 3,61 Inverkan möjlighet till önskad typ av boende 3,94 Tabell Medelvärden Tabellen visas det sammanvägda medelvärdet för hela populationen. Ett värde över tre visar att de talade för flytten. En femma är det högsta och betyder att faktorn talade mycket för flytten. Medelvärdet för samtliga faktorer visade att de talade i viss grad för flytten till Norrköpings kommun. 18

22 Diagram Medelvärden I diagram 3.30 visas i ordning vilka faktorer som i snitt var den största faktorn till flytten. Diagrammet visar att önskad typ av bostad var den mest avgörande faktorn av samtliga faktorer. 19

23 Faktor Andel som svarat att det talade för flytten Andel som svarat vet ej/ingen åsikt Inverkan affärer 61 % 13 % Inverkan möjlighet till önskat typ av boende 58 % 9 % Inverkan boendekostnad 50 % 10 % Inverkan vänner 45 % 8 % Inverkan släkt 45 % 9 % Inverkan kollektivtrafik 45 % 13 % Kultur, nöje restauranger 44 % 13 % Inverkan fritidsaktiviteter 39 % 17 % Inverkan möjlighet till arbete 39 % 19 % Inverkan naturmiljö 38 % 11 % Inverkan studier 37 % 20 % Inverkan bostadsområde 37 % 14 % inverkan fått arbete 33 % 31 % Tillgång på skola 19 % 35 % Kvalitet på skola 15 % 38 % Tabell Andel som svarat faktorn talade för flytten respektive andel som svarat vet ej/ingen åsikt. Denna tabell visar andelen som svarat att de olika faktorerna talat för flytten. Med detta menas andelen som svarat en fyra eller femma som svarsalternativ. Resultatet visar även hur stor andel av samtliga svarsalternativ. De faktorer med en låg andel som svarat att en viss faktor talade för flytten behöver därför inte nödvändigtvis betyda att de resterande ansåg att detta talade emot då andelen som svarat att de inte har någon åsikt i frågan kan vara någorlunda hög. Tabellen visar även andelen på hur stor andel som svarat vet ej eller ingen åsikt på frågan. Den faktor som störst andel svarat att denna talade för flytten är affärer. Lägst andel har kvalité och tillgång på skola, men då har även runt 35 % svarat att de inte hade någon åsikt i frågan. 20

24 I följande avsnitt kommer frågan om hur olika faktorer talde för flytten redovisas per åldersgrupp. För varje åldersgrupp summerar staplarna till 100. Diagram Inverkan bostad På faktorerna möjlighet till önskat typ av bostad så kan vi utläsa att bostaden spelar en stor roll. I denna faktor kan även andra faktorer spela in så som hur hög hyran är eller hur centralt läget är osv. Vad som är ett bra boende kan alltså vara olika för olika personer. Speciellt viktigt har det varit för personer i gruppen som är i åldrarna år. Över 80 % i denna ålderskategori svarade att möjligheten av önskad typ av bostad talade för flytten. 21

25 Diagram Inverkan boendekostnad Den största andelen har svarat att bostadskostnaderna varken talade för eller emot flytten till Norrköpings kommun. Ingen i åldersgruppen för år tyckte att det talade emot att flytta till Norrköpings kommun på grund av boendekostnaderna. 22

26 Diagram Inverkan bostadsområde I åldersgruppen för de i åldrarna år, så spelar inte tryggheten i bostadsområde in så mycket. Ju äldre personerna blir, desto viktigare betydelse verkar tryggheten vara. I åldersgruppen för de som är mellan år så tyckte runt 45 % att trygghet i bostadsområdet talade för flytten. 23

27 Diagram Inverkan möjlighet till arbete I yngsta åldersgruppen, år, så har störst andel svarat att möjligheter till arbete varken talade för eller emot deras val att flytta till Norrköping. I andra gruppen, år och tredje gruppen, år, så har andelen som säger att möjligheten till arbete talade för flytten ökat jämfört med de som svarat att det varken påverkade eller inte påverkade flytten, även om denna andel är rätt stor. I åldersgruppen i åldrarna år, så var det ungefär lika många som svarade att möjligheten till arbete var avgörande för flytten lika stor som andelen som svarade att detta inte hade någon större betydelse. Andelen som svarade att det saknade betydelse var dock lika stor som båda dessa svarsalternativ. I den äldsta åldersgruppen som är i åldrarna år, så har majoriteten ingen åsikt i frågan eller svarat med alternativet att det varken var eller. 24

28 Diagram Inverkan fått arbete I yngsta åldersgruppen, år så har den största andelen svarat att de inte har någon åsikt i frågan om flytten till Norrköpings kommun berodde på att de hade fått ett arbete innan de flyttade till kommunen. Runt 20 % har svarat att detta var en bidragande faktor. I andra och tredje åldersgruppen som då täcker åldrarna år, så har den största andelen svarat att detta var en bidragande faktor. I gruppen för år har dock en nästan lika stor andel svarat att det varken talade för eller emot flytten. Även i gruppen för de i åldrarna år har en stor andel svarat att de flyttade för att de fått ett arbete. En stor andel har dock på denna fråga svarat varken eller. Det är även runt 15 % i gruppen för de i åldern år som svarade att deras arbetssituation talade emot flytten. Diagram Inverkan kvalitet på skola Diagram Inverkan tillgång på skola Kvaliteten på skola påverkar inte de yngre åldrarna så mycket, utan det är mest i åldersgruppen för de som är mellan år som något större andel svarat att kvalitén på skolan talade för flytten. 25

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Linköpings universitet Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Mayumi Setsu Oskarsson 732G26 Survey metodik och uppsats Institutionen för datavetenskap (IDA) Vårterminen 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare

Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson tel 013-20 88 52 28 juni 2012 Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare Innehåll: Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Svarsandelar...

Läs mer

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012 -research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

GothCon. marknadsundersökning. Sara Kalucza, Johan Süld. Undersökningsmetodik 15 hp, ht09 Statistiska Institutionen Handelshögskolan Göteborg

GothCon. marknadsundersökning. Sara Kalucza, Johan Süld. Undersökningsmetodik 15 hp, ht09 Statistiska Institutionen Handelshögskolan Göteborg GothCon marknadsundersökning Sara Kalucza, Johan Süld Undersökningsmetodik 15 hp, ht09 Statistiska Institutionen Handelshögskolan Göteborg Innehållsförteckning 1. Inledning. 3 2. Bakgrundsvariabler 3 2.1.

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Trygghetsmätning i Norrköpings kommun

Trygghetsmätning i Norrköpings kommun LINKÖPING UNIVERSITET Trygghetsmätning i Norrköpings kommun Trygghet på allmän plats Viktor Joelsson Jonathan Wretström 2013-05-26 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte...

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012 -research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun mars 29 RAPPORT 1 (12) "HUR VILL DNR: Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av enkätundersökning om seniorboende.

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2009 Norrköpings kommun, Arbetsmarknadskontoret Ekonomiskt bistånd

BRUKARUNDERSÖKNING 2009 Norrköpings kommun, Arbetsmarknadskontoret Ekonomiskt bistånd BRUKARUNDERSÖKNING 2009 Norrköpings kommun, Arbetsmarknadskontoret Ekonomiskt bistånd Författare Armin Spreco Projektledare Helene Nord 26 February 2010 2010 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013. Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13 Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13 - Nätverksrapport Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 13... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 5 Statistikens innehåll... 5 Målpopulation... 5 Rampopulation... 5 Mätinstrumentet... 6 Datainsamling... 7 Insamlingsperiod...

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Bakgrund och syfte För att följa upp kvaliteten i verksamheterna har Örebro Kommun låtit genomföra en brukarundersökning för servicetjänster. Undersökningen är en

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Om bolån, räntor och amortering

Om bolån, räntor och amortering Sida 1 (16) Om bolån, räntor och amortering Om undersökningen Den här rapporten handlar om svenskarnas bolån, räntor och syn på amorteringar. Rapporten bygger på en undersökning genomförd med telefonintervjuer

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Leif Ruckman och Christina Andersson Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Vad är statistik? 1. Statistiska uppgifter. T ex som underlag

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2013

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2013 År 2013 SKOP har på uppdrag av Vetlanda kommun genomfört en medborgarundersökning bland kommunens invånare. Datainsamlingen gjordes som telefonintervjuer under perioden 20 till 24. Resultaten redovisas

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Stjärnan Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas medelvärdet för varje

Läs mer

Botkyrka kommun Medborgarundersökning 2011

Botkyrka kommun Medborgarundersökning 2011 Stockholm 25 november 2011 Botkyrka kommun Medborgarundersökning 2011 Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 701 47 Örebro Virkesvägen 24, 102 30 Stockholm Tel: 019-16 16 16, Fax:019-16 16 17 Tel:

Läs mer

Vad tycker Gävleborna om Gävle?

Vad tycker Gävleborna om Gävle? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning - Gävle kommun 2014 Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning Gävle kommun 2014 Författare Per-Erik

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 2005:35 Invånarnas upplevelser av stadsmiljön Stockholmsförsöket Våren 2005 2005:35 Transek AB FÖRORD Detta arbete utförs med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 BORGÅSENS FÖRSKOLA Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas medelvärdet

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 8 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Chi-två-test Analys av enkla frekvenstabeller Analys av korstabeller (tvåvägs-tabeller) Problem med detta test o Fishers exakta test 2 Analys av

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH Göteborgs stad Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH December 2015 Information om undersökningen Göteborgs Stad har under mer än tio års tid genomfört en undersökning riktad till klienter inom Individ-

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Enkätmetodik felkällor Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering

Läs mer

Förskoleenkäten våren 2016

Förskoleenkäten våren 2016 Förskoleenkäten våren 2016 Enkätresultat för vårdnadshavare FÖRSKOLAN ATHENA, Skara kommun Antal svar: 26 Svarsfrekvens: 100 procent Innehållsförteckning Om Förskoleenkäten 2 Redovisningsprinciper 3 Resultat

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Ivarsgårdens förskola Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas medelvärdet

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Östergårdsskolans förskola Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden. Nedan visas medelvärdet

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Rapport till om ungdomsundersökning SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland ungdomar mellan 16 och 25 år bosatta i hela riket, tele-skop ungdom. Mellan den 20 april och 7 maj 2006 intervjuades 1.015

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Öckerö Sammanfattande resultat Offentliga och fristående förskolor, barn födda efter 15 sept 2015 Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Förskoleenkäten hösten 2016

Förskoleenkäten hösten 2016 Förskoleenkäten hösten 2016 Enkätresultat för vårdnadshavare Vitsippans förskola, Falkenbergs kommun Antal svar: 14 Svarsfrekvens: 93 procent Innehållsförteckning Om Förskoleenkäten 2 Redovisningsprinciper

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Avdelning Sälen Nordostpassagen 61 förskola Sammanfattande resultat kommunala verksamheter Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Avdelning Barnens Hus Montessoriförskolan Barnens Hus Sammanfattande resultat Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman i fem frågeområden.

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Avdelning Vintergatan Nolviksvägen 3 förskola Sammanfattande resultat kommunala verksamheter Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Avdelning Äventyret Röd Citrusgatan 1 förskola Sammanfattande resultat kommunala verksamheter Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits

Läs mer

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 Avdelning Picasso Skillnadsgatan 41 förskola Sammanfattande resultat kommunala verksamheter Jämförelsevärde per frågeområde Frågorna har slagits samman

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat 1 SAMMANFATTNING Det slängs mycket mat i livsmedelskedjan vilket ger en onödig påverkan på miljö och plånbok. Konsumentföreningen Stockholm (KfS) arbetar för att minska matavfallet i livsmedelskedjan i

Läs mer