Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Transkript

1 Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken. vid Linköpings universitet har genomfört enkäten som finansieras av Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet. Studien syftar till att analysera hur miljöprojekt kan användas i kommunikationen med medborgarna och även undersöka hur medborgarnas uppfattning av kommunen påverkas av pågående miljöförbättrande åtgärder. Därför kommer en uppföljande enkätstudie genomföras i slutskedet av saneringsprojektet, troligtvis under våren 2015, och den första enkäten skickades ut precis innan muddringen startade. De som genomför studien är Dick Magnusson, Jenny Palm och Victoria Wibeck, alla vid Linköpings Universitet, där alla har samhällsvetenskaplig bakgrund med forskningsfokus på energi- och miljöfrågor. Kommunen bistod med kostnad för utskicket samt bistod med information kring projektet. Det är första gången denna typ av samhällsvetenskaplig studie genomförts kring ett saneringsprojekt Enkätens utformning Enkäten bestod av 33 frågor och skickades ut till alla hushåll i kommunen, den 19 april, och med en påminnelse i Norrköpings Tidningar den 11 maj. Sammanlagt skickades enkäten till 3819 hushåll. Anledningen till att enkäten skickades ut på hushållsnivå var att det var det mest tids- och kostnadseffektiva sättet att göra det på. Det finns alltid för- och nackdelar med alla urval vid utskick av enkäter, men detta ansågs fördelaktigt jämfört med ett slumpmässigt urval då alla hushåll då haft möjlighet att ta del av innehållet. Alla enkätsvar har behandlats anonymt och enlighet med etiska förhållningsregler. Frågorna i enkäten delades upp i fem delar: Allmänt om kommunen detta ger möjlighet att undersöka den allmänna inställningen till kommunen och det arbete som utförs av tjänstemän och politiker Allmän inställning till miljöfrågor denna del ger oss tillfälle att undersöka inställningen till miljöfrågor och se huruvida detta påverkar inställningen till saneringsprojektet Allmänt om miljön i kommunen genom att ställa dessa frågor kan vi analysera inställning till miljötillståndet i kommunen samt åsikter kring kommunens arbete med dessa frågor Saneringsprojektet i Valdemarsviken dessa frågor utgjorde kärnan i enkätundersökningen då de berörde projektet specifikt och åsikter kring genomförande och framtiden Bakgrund slutligen ställdes frågor kring de svarandes bakgrund för att veta mer om sammansättningen på de som besvarat enkäten 1

2 Resultat Sammanlagt fick vi in 958 enkäter vilket ger en svarsfrekvens på ca 25 procent. Det är en svarsfrekvens som är i underkant, men ändå ger oss möjlighet att utröna tydliga trender inom befolkningen. I de flesta enkätundersökningar vet vi att de som är mest berörda och intresserade har större benägenhet att besvara enkäten, vilket ger oss anledning att tro att en högre svarsfrekvens inte skulle förändrat relationen mellan uttalat positiva och uttalat negativa, utan med stor sannolikhet skulle större frekvens hamna bland dem som inte tagit ställning. Bakgrundsfrågor Åldersfördelningen bland de svarande går att se i figur 1. Vi ser att äldre är något överrepresenterade, samma sak gäller för dem födda på 1940-talet, medan yngre, födda på 1980-och 1990-talen är något underrepresenterade. Detta är ett vanligt utfall i enkätstudier. Fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämn, med 50 procent män, 46 procent kvinnor och 4 procent som inte besvarat frågan. 96 procent av de som besvarade enkäten var svenska medborgare och 70 procent av de svarande bodde i villa/radhus Antal personer som besvarat enkäten per åldersklass (5- årsintervaller) Ej svar Figur 1. Åldersfördelning av de besvarat enkäten 2

3 Fördelningen av de svarandes hemvist, baserat på postnummer i relation till antalet boende i området, kan ses i figur 2. Siffrorna är baserade på antalet svarade och att det i snitt bor två personer per hushåll, vilket i genomsnitt är sant för kommunen och riket. Där går det att utläsa att några av tätorterna utanför centralorten Valdemarsvik är underrepresenterade, såsom Ringarum och Gusum, medan svarsfrekvensen i Gryt ligger över genomsnittet. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Procent besvarande hushåll per postnummer Figur 2. Procent svaranden per postnummer. Detta är baserat på befolkningsstatistik per postnummer och med antagandet att det i snitt bor två personer per hushåll. Anledningen att presentera siffrorna på detta sätt istället för verkliga frekvensen är att kunna säga något om relationen till antal boende per postnummer. 3

4 Svarsfrekvensen angående skolutbildning går att se i figur 3. Kommunens utbildningsnivå är något lägre än genomsnittet i länet och riket, baserat på att andelen med eftergymnasial utbildning 2013 var 21 procent jämfört med 35 procent i riket och länet 1. Därmed kan vi i enkäten konstatera att personer med eftergymnasial är överrepresenterade, eftersom andelen i kategorierna eftergymnasial utbildning, ej högskola/universitet, Studier vid högskola/universitet och Examen från högskola/universitet sammanlagt ger är ca 47 procent. Hur det påverkar resultatet är svårt att diskutera, men det ligger i linje med forskning kring enkäter som visar på att personer med högre utbildning i större utsträckning besvarar enkäter. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Vilken skolutbildning har du? Figur 3. Andel svarande per utbildningsnivå Inställning till miljöfrågor I enkäten såg vi att de som svarat hade ett miljöintresse som generellt ligger i linje med rikets genomsnitt. Ca 28 procent ansåg sig vara mycket intresserade, medan 53 procent ansåg sig vara ganska intresserade och 15 procent var inte särskilt intresserade eller inte alls intresserade. Vidare ansåg exempelvis 55 procent att klimatförändringar är en mycket viktig fråga, 73 procent att utsläpp och föroreningar i vatten är mycket viktigt samt 74 procent ansåg att gifter i miljön är viktigt. Just frågor kring gifter var generellt av högt intresse i enkäten. 1 Valdemarsviks kommun, 2013, Kommunbeskrivning, 4

5 Inställning till kommunen I frågorna som gällde kommunen och dess arbete fann vi att andelen som är positiva och negativa till kommunens arbete är relativt lika stor. I figur 4 kan utläsas att sammanlagt 32 procent instämmer helt eller delvis att de har förtroende till kommunens arbete, medan 36 procent tog delvis eller helt. 32 procent har antingen inte svarat eller tar inte ställning och detta var genomgående i enkäten; att en relativt stor andel inte tar ställning i frågor. Det är dock inte ovanligt i enkätstudier att ser ut på detta vis. I de öppna svaren på frågan kunde vi se att det ofta handlade om frågor som gällde politiker och information om det arbete som utförs. Kommunens miljöarbete anser 45 procent att de håller helt eller delvis med om att de får god information om, medan 26 procent tar helt eller delvis. De öppna svaren handlar främst om saneringen, att det är enkelriktad information eller att det är upp till var och en att ta del av den information som finns. 30% Mitt förtroende för kommunens arbete generellt är stort 25% 20% 15% 10% 5% 0% helt delvis Varken instämmer eller tar Tar delvis Tar helt Har ingen uppfattning Ej svarat Figur 4. Fördelning av svaranden kring förtroendet för kommunens arbete Angående dialogen mellan medborgare och politiker är svaret något mer negativt. Enbart 4 procent håller helt med om att det fungerar bra, medan 19 håller delvis med, 20 procent tar delvis medan 15 procent tar helt. Många har inte tagit ställning eller inte svarat, 42 procent. De öppna svaren visade på skilda åsikter, men den mest framträdande kommentaren handlade om att det ansågs finnas en ovilja att föra dialog från politikernas sida. På frågor som handlade mer generellt om Valdemarsvik, exempelvis om Valdemarsvik är en bra kommun att bo i, visade på ett mer positivt mönster. 60 procent höll helt eller delvis med, medan 17 procent tog helt eller delvis. Natur och skärgården hålls fram positiva faktorer medan arbetstillfällen lyftes som ett problem. 5

6 Allmänt om miljön i kommunen Gällande inställning till kommunens miljöarbete och det allmänna miljötillståndet i kommunen var resultaten något skiftande. Cirka 30 procent av de svarande instämde helt eller delvis om att kommunens miljöarbete är väl fungerande, där dock de som helt instämmer var 4 procent, medan de som inte höll med helt eller delvis var ca 25 procent och resterande hade inte tagit ställning. Saneringen av Valdemarsviken nämndes i de öppna svaren, tillsammans med saneringen i Gusum och sophanteringen. På frågan om skicket i Valdemarsviken var det ett något ojämnt svar, som synes i figur 5. Sammanlagt är det fler som tar helt eller delvis men ändå 6 procent som helt instämmer i påståendet och 17 som delvis håller med. Det är något förvånande med tanke på de utredningar som gjorts och som lett fram till beslutet att sanera. Att totalt över 40 procent inte tagit ställning är möjligtvis inte så förvånande med tanke på frågans komplexitet då man inte ser föroreningarna med blotta ögat. Sammanlagt ger detta att enbart 32 procent uttalat tycker att viken är i dåligt skick. I de öppna svaren nämndes viken i generella termer men även metoden för saneringen. 30% Havsviken Valdemarsviken är i gott skick 25% 20% 15% 10% 5% 0% helt delvis Varken instämmer eller tar Tar delvis Tar helt Har ingen uppfattning Ej svarat Figur 5. Fördelning av svaranden kring Valdemarsvikens skick Saneringsprojektet i Valdemarsviken Slutligen följde de frågor som specifikt berörde saneringsprojektet. På två frågor kring kommunens information om först miljöproblemen och sen saneringen specifikt instämde, utav de som tagit ställning, en övervägande andel helt eller delvis med att kommunens information varit tillfredsställande, 47 respektive 46 procent. De som delvis eller helt tog var 35 respektive 37 procent medan 25 respektive 23 procent inte tagit ställning. I de öppna svar nämns på den positiva sidan det egna ansvaret och infocentret i Sjöhuset medan negativa antingen saknade info eller riktade misstro mot den information som fanns tillgänglig. 6

7 Sedan följde de två frågor som mer eller mindre är kärnan i enkäten; angående om arbetet med att sanera Valdemarsviken är bra för kommunen och huruvida projektet är en bra investering. Fördelningen av svaren på den första frågan går att se i figur 6. Svaret ger en något polariserad bild, där de två ytterligheterna instämmer helt och tar helt har relativt lika procentandel. Jämfört med tidigare frågor hade många tagit ställning i frågan och det tyder på starka åsikter i båda riktningar. Sammanlagt är de som instämmer helt eller delvis cirka 41 procent (390 stycken) medan de som helt eller delvis tar cirka 40 procent (340 stycken). De öppna svaren pekade, bland de som var positiva, mot att folk anser att det är bra att kommunen tar ansvar och att projektet ger andra vinster, såsom upprustning av hamnen. Av de negativa nämns främst metoden som argument emot, medan osäkerhet kring resultat och framtid nämns bland både positiva. På denna fråga testades om det fanns någon signifikant skillnad i åsikt beroende på om den svarande bodde i Valdemarsviks tätort eller ej, beräknat med hjälp av chi-två-test. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad och vi såg inte heller något signifikant samband mellan kön och åsikt i frågan. 30% Arbetet med att sanera Valdemarsviken är bra för kommunen 25% 20% 15% 10% 5% 0% helt delvis Varken instämmer eller tar Tar delvis Tar helt Har ingen uppfattning Ska ej svara Ej svarat Figur 6. Fördelning av svaranden kring nyttan med projektet Åldersfördelningen bland de svarande i frågan ovan går att se i figur 7. Där presenteras åldersfrekvenserna för de som svarat att de helt eller delvis instämmer med påståendet respektive de som helt eller delvis tar. Det går ej att se någon förvånande avvikelse, snarare stämmer det relativt väl överens med hur åldersfördelningen för hela enkäten, se figur 1, där gruppen födda var den största. Här går det att se viss skillnad, men eftersom 7

8 fler svarat att de helt eller delvis instämmer en de som tar helt eller delvis kommer de staplarna vara något högre Åldersfördelning (10-års klasser) av svar, fråga helt eller delvis Tar helt eller delvis Figur 7. Åldersfördelning fråga 16, indelat i åldersklasser om 10 år. Gruppen längst till vänster är således de som är födda t.o.m osv. Fördelning av svaren på frågan kring investeringen ses i figur 8. Där framträder en något annorlunda bild, med viss fortsatt polarisering, men med ett relativt stort antal, ca 28 procent (266 personer) som helt tar. De som helt eller delvis tar utgör ca 40 procent (380 personer) medan de som helt eller delvis instämmer är 34 procent (325 personer). Med andra ord är det ungefär lika många som helt eller delvis tycker det är en dålig investering som helt eller delvis tyckte projektet är bra för kommunen. De kommentarer som framkom handlade, bland de positiva, om viss osäkerhet kring budgeten; formuleringen Positivt, om budget håller förekom flertalet gånger. De som var negativa framförde främst att det var en onödig investering, att det var fel metod och osäkerhet kring budget. 30% 25% 20% 15% 10% 5% Saneringsprojektet är en bra investering 0% helt delvis Varken instämmer eller tar Tar delvis Tar helt Har ingen uppfattning Ska ej svara Ej svarat Figur 8. Svarsfrekvens gällande den ekonomiska nyttan av saneringsprojektet 8

9 Även på denna fråga testades om det fanns någon signifikant skillnad i åsikt beroende på om den svarande bodde i Valdemarsviks tätort eller ej, beräknat med hjälp av chi-två-test. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad och inte heller fanns något signifikant samband gällande kön och åsikt i frågan. Åldersfördelningen bland de svarande i ovanstående fråga finnes i figur 9. Precis som för frågan om saneringen är bra för kommunen presenteras åldersfrekvenserna för de som svarat att de helt eller delvis instämmer med påståendet respektive de som helt eller delvis tar. Det går inte heller här se någon förvånande avvikelse, åldersfördelningen för hela enkäten ger det stora utslaget även här. Eftersom fler svarat åt det negativa hållet kommer dessa staplar bli något högre och även om det går att se vissa skillnader mellan staplarna är det mycket små skillnader. 140 Åldersfördelning (10-års klasser) av svar, fråga helt eller delvis Tar helt eller delvis Figur 9. Åldersfördelning fråga 16, indelat i åldersklasser om 10 år. Gruppen längst till vänster är således de som är födda t.o.m osv. Två ytterligare frågor ställdes angående långsiktiga effekter relaterade till projektet. På frågan om svaranden tror att saneringsprojektet kommer ge positiva långsiktiga effekter svarade 39 procent ja, 32 procent nej och 24 procent hade ingen uppfattning, resterande har inte svaret på frågan. De som svarat ja på frågan fick en följdfråga där effekter som tros uppstå skulle nämnas. Ett stort antal svarade att det var bra för miljön, att det var bra för kommunen och ger goodwill samt andra vinster, såsom upprustning av hamnen nämndes. Frågan ställdes även omvänt, om svaranden trodde att negativa långsiktiga effekter tros uppstå. Där svarade 34 procent ja, 33 procent nej, 27 procent hade ingen uppfattning och resten har inte svarat. De effekter som troddes kunna uppstå gällde grumling av vattnet med spridning av gifter som resultat, urlakning från deponin muddermassor och även generellt själva metoden att lägga upp gifter på land kommenterades som negativt. Sammanfattande slutsatser Det går att konstatera att även om svarsfrekvensen blev lägre än kunnat hoppas om så har enkäten visat på en del tydliga mönster. En relativt polariserad bild av befolkning framträder, 9

10 med en tydlig grupp proponenter och en grupp opponenter, och dessa grupper var relativt lika i storlek. Den positiva gruppen tyckte generellt att det är bra för miljön och att det är bra att kommunen tar initiativ och ansvar i frågan, medan de negativa var kritiska till metoden och även nyttan med investeringen. Just investeringen var något som fler var negativa till än positiva, vilket är värt att fundera över. Relationen mellan information från kommunen och inställningen till projektet visade på tydliga kopplingar, där ett Chi-två-test visade att de som ansåg att kommunens information i frågan varit bra även ansåg att projektet i sig är bra, medan motsatsen är sann; dvs att de som anser att informationen varit bristfällig även ansett att saneringen är dålig för kommunen. Det finns även en koppling mellan att ha mindre förtroende för kommunens arbete generellt och negativ inställning till projektet. Detta ger ytterligare uttryck för den polariserade bild som syntes i frågor kring inställning till projektet och investeringsnyttan. Det finns till viss del ett motstånd mot kommunen och dess arbete och där riktas även kritik mot projektet, medan det finns en i princip lika stor grupp som är positiv till kommunen och projektet. Det har i de analyser vi gjort kring kön, ålder och var de svarande bor inte gått att se några skillnader eller signifikanta samband. Det är något förvånande att det inte gjorde någon skillnad angående boende eftersom de som bor i Valdemarsviks tätort är de som berörs mest fysiskt av saneringen medan de utanför inte gör det. Å andra sidan kan de som bor utanför känna att de inte berörs av projektet, även att det är samma kommun, vilket de öppna svaren indikerade. Att ålder inte gjorde något utslag tyder på att åsikterna är jämnt spridda över kommunens invånare. Ett stort antal hade inte tagit ställning i dessa frågor, vilket är något anmärkningsvärt. Många har valt att genomgående svara Varken instämmer eller tar på många frågor, vilket gör att detta är svårtolkat. Det går dock att många gånger vända på resonemangen och mena att det inte är mer än majoriteten som faktiskt tagit ställning för projektet, men å andra sidan är även motsatsen sann. Metodfrågan är det som lyfts fram främst i kritiken mot projektet. Svaranden är oroliga för att vattnet ska grumlas och sprida metaller i vattnet men även för att det finns risk för urlakning av muddermassorna. Det går att konstatera att många hade relativt specifika argument gällande metodfrågan, vilket tyder på att dessa tagit till sig information och läst in sig i ämnet. 10