Medborgarpanelen. Kunskapsfrågor om politik och natur. Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur

Transkript

1 Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur LORE Laboratory of Opinion Research University of Gothenburg University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

2 KUNSKAPSFRÅGOR OM POLITIK OCH NATUR Dagens samhälle utvecklas alltmer åt ett kunskapssamhälle som fokuserar på skapandet och spridningen av kunskap och information. Det blir därför allt viktigare för samhällsvetenskapen att försöka mäta medborgarnas kunskapsnivåer om olika delar av samhället och hur det är kopplat till sådant som politiskt beteende. Forskningen kring de här frågorna har ännu inte kunnat visa att det finns en tydlig relation mellan kunskap och väljarbeteende. Det är dock oklart om det beror på att det inte finns en relation eller på att man ännu inte funnit tillräckligt bra mätinstrument. Hur man bäst mäter kunskap är fortfarande en fråga som debatteras mycket. För det första är det svårt att definiera vad som inom ett specifikt område kan sägas representera den generella kunskapsnivån. Den här rapporten vill bidra till diskussionen genom att visa att man kan få olika resultat på befolkningens kunskapsnivå beroende på hur man ställer frågorna. Att mäta kunskap I de flesta studier förekommer tre vanliga sätt att ställa kunskapsfrågor. Det första sättet har ett påstående, t.ex. Riksdagen har 349 ledamöter, som man kan svara sant, falskt eller vet ej på. Detta är det vanligaste förekommande formatet i svenska undersökningar, främst för att det är ett enkelt och kortfattat format. Det andra sättet är en vanlig fråga, t.ex. Hur många ledamöter har Sveriges riksdag?, där flera möjliga svarsalternativ ges. Det tredje sättet är en så kallad öppen fråga som har samma sorts fråga som ovan, men där den som svarar får skriva vilket svar som helst i en tom ruta. Öppna frågor används dock relativt sällan eftersom många forskare menar att frågan är för krävande. Denna rapport redovisar hur måttet på kunskap varierar beroende på vilken typ av fråga som används. I Medborgarpanelens sjunde steg, som genomfördes under sommaren 2013, gjordes ett test för att se vad som händer när olika sätt att mäta kunskap används. Kunskapen som undersöktes rörde både den svenska politiken och naturen. Anledningen till varför även naturfrågor ställdes var för att kunna se om samma skillnader kan ses på ett helt annat område än i politisk kunskap deltagare i Medborgarpanelen fick i en enkät artbestämma fyra djur och en växt, följt av sex olika frågor om den svenska politiken. Deltagarna tilldelades slumpmässigt en av de tre sorternas frågor. Några fick sant/falskt, några fick fyra svarsalternativ och några fick skriva i svaren på fri hand. 2

3 Upplägg i Medborgarpanelen Den första gruppen fick se fyra bilder med djur och en bild på en växt. Över bilden stod ett påstående om vad djuret/växten föreställde och den som svarade fick kryssa i sant eller falskt om påståendet stämde. Figur 1: Sant/falskt, djur och växter Kommentar: Vitryggig hackspett (sant), asplöv (falskt), stare (falskt), kronhjort (falskt), pilgrimsfalk (sant) 3

4 Två av de fem bilderna var sanna, den som föreställde en vitryggig hackspett och den som föreställde en pilgrimsfalk. De andra bilderna föreställde andra djur/växter än det som stod i påståendet. Den andra gruppen fick se fyra bilder per djur/växt och den som svarade fick kryssa i vilken av bilderna som föreställde djuret i frågan. Som man kan se i figur tre på nästa sida fick den tredje gruppen se en bild och därefter själv skriva i vilket djur/löv som fanns på bilden. Figur 2: Fyra svarsalternativ, djur och växter Kommentar: Vitryggig hackspett (A), asplöv (B), stare (C), kronhjort (D), pilgrimsfalk (D). 4

5 Figur 3: Öppen fråga, djur och växter Kommentar: Uppifrån och ned. Vitryggig hackspett, asplöv, stare, kronhjort, pilgrimsfalk. 5

6 För att kunna jämföra hur frågetyperna fungerar för att mäta kunskap inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap användes samma upplägg för de politiska kunskapsfrågorna. Den första gruppen fick enbart alternativen sant, falskt och vet ej, den andra gruppen fick fyra svarsalternativ och den tredje gruppen fick själv fylla i svaret på frågorna. Vilka frågor som ställdes och vilka svarsalternativ som gavs redovisas i tabell 1. Tabell 1: Politisk kunskap, frågor Format Fråga Rätt svar/svarsalternativ: Sant/falskt 11,5 procent av den svenska landarealen är naturskyddad i lag. (Sant) Riksdagen har antagit 16 miljömål Sveriges riksdag har 349 ledamöter. (Sant) (Sant) 9 procent av Sveriges befolkning är utlandsfödda. (Falskt) 12,8 procent av arbetskraften i Sverige är arbetslösa. (Falskt) Det finns 272 kommuner i Sverige. (Falskt) Fyra alternativ Hur stor procentandel av den svenska landarealen tror du är naturskyddad i lag? 1) 24 2) 11,5 3) 6,5 4) 17 (rätt svar i fet text) Hur många miljömål har riksdagen antagit? 1) 16 2) 33 3) 3 4) 7 Hur många ledamöter har Sveriges riksdag? 1) 299 2) 325 3) 349 4) 375 Hur stor procentandel av Sveriges befolkning är utlandsfödda? 1) 12 2) 20 3) 15 4) 9 Hur stor procentandel av arbetskraften i Sverige är arbetslösa? 1) 8,7 2) 6,9 3) 12,8 4) 5 Hur många kommuner finns det i Sverige? 1) 320 2) 290 3) 272 4) 180 Öppen Hur stor procentandel av den svenska landarealen tror du är naturskyddad i lag? (11,5) Hur många miljömål har Riksdagen antagit? (16) Hur många ledamöter har Sveriges riksdag? (349) Hur stor procentandel av Sveriges befolkning är utlandsfödda? (15) Hur stor procentandel av arbetskraften i Sverige är arbetslösa? (8,7) Hur många kommuner finns det i Sverige? (290) Resultat I svaren som redovisas nedan togs vet ej -alternativen bort och analysen baseras därför enbart på dem som valt att svara antingen sant eller falskt på respektive fråga. Tabell 2 (djur/växter) och 3 (politik) visar procentandelen svarande som svarat rätt på respektive fråga med olika frågetyper. När de öppna naturfrågorna rättades var det viktigt att deltagaren skrev exakt rätt svar. Det var exempelvis viktigt att skriva vitryggig hackspett, och inte bara hackspett, för att få rätt på frågan. När det gäller politikfrågorna bestämdes olika spann inom vilket svaren borde ligga, t.ex. räknades svar mellan elva och tolv procent som rätta svar när det gäller landareal naturskyddad i lag (den exakta siffran var vid tillfället 11,5 procent). 6

7 Bland naturfrågorna var frågan om den vitryggiga hackspetten den allra svåraste, med endast 28 procent rätt svar i snitt. Asplövet och kronhjorten var lättare och på dessa frågor hade fler än 58 procent rätt svar i snitt. Tabell 2: Antal rätta svar beroende på frågetyp, djur och plantor (i procent) Vitryggig hackspett Asplöv Stare Kronhjort Pilgrimsfalk Sant/falskt Fyra alternativ Öppen Vad gäller de politiska kunskapsfrågorna syns en något större variation i svårighetsgraden på frågorna. Allra svårast var hur stor del av den svenska landarealen som är naturskyddad i lag där endast 32 procent hade rätt. Antalet ledamöter i riksdagen hade däremot väldigt många en uppfattning om och 88 procent av de som svarade på den frågan svarade rätt. Tabell 3: Antal rätta svar beroende på frågetyp, politik (i procent) Sant/falskt Fyra alternativ Öppen Ett mönster som går att utläsa genom att titta på dessa tabeller är att svårighetsgraden på frågorna varierar mycket beroende på frågetyp. I tabell 4 kan man tydligt se att antalet rätt 7

8 svar är högst på frågan där deltagaren enbart kunde svara sant eller falskt. Svårighetsgraden ökar sedan successivt med fyra svarsalternativ och är som högst på de frågor deltagaren att fylla i själv, där antalet möjliga svar är oändligt. Detta brukar hänvisas till att om man har ett hum om vad det rätta svaret är på en fråga är det lättare att svara rätt om man kan se alternativen framför sig. Sannolikheten att gissa rätt är högre ju färre svarsalternativ som erbjuds, och är nästan obefintlig i de öppna frågorna. Tabell 4: Antal rätta svar efter frågetyp, sammanslaget Djur/plantor Politik Sant/falskt Fyra alternativ Öppen Diskussion Viktigt att ha i åtanke är att resultaten från denna undersökning inte visar på hur den generella kunskapsnivån i de olika ämnena ser ut i Sverige. Vad den istället försöker belysa är att man får väldigt olika nivåer av kunskap beroende på vilket mätredskap som används. Man kan konstatera att ju fler svarsalternativ som ges desto svårare blir det att svara på frågan. Det är något som gäller både för natur- och för politikfrågorna. En viktig anledning till dessa skillnader är, som nämnts tidigare, i vilken utsträckning det går att gissa det rätta svaret. Med svarsalternativ ges mer utrymme till något som kan kallas delvis eller partiell kunskap, vilket innebär att svarande som har en aning om det rätta svaret svarar rätt i större utsträckning än om sådan information inte ges. Att också kunna mäta sådan kunskap med det mätinstrument man väljer är viktigt. Relaterat till detta är att den öppna frågan också har fördelar eftersom man lättare kan mäta olika grader av rätt. Dock kan man helt missa dem som har ett hum om svaret men inte väljer att skriva eftersom man inte är helt säker. De olika måtten har olika fördelar och nackdelar och kan sägas representera olika situationer. Ibland måste man plocka något direkt från minnet utan mycket hjälpinformation, men många gånger finns viss information som gör att det räcker att känna igen saker och med uteslutningsmetoder komma fram till korrekta svar. Inte minst uppstår ofta exempel på den senare situationen i den politiska sfären. Med hjälp av den 8

9 här informationen kan forskare bättre underbygga valet av vilken form av fråga som man bör använda i olika situationer. Det underlättar också förståelsen av hur resultat kan variera beroende på hur man ställer frågorna och vilka svarsalternativ som man ger. 9