Flyget och miljön
|
|
- Britt Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flyget och miljön Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och juni 2006 Gullers Grupp Informationsrådgivare AB
2 1. Viktigaste transportmedlet för svenska ekonomin (1990-) Vilka transportmedel tror du är viktigast för den svenska ekonomin? Du får nämna högs tre av följande transportmedel: (1998-) Vilket transportslag anser du är viktigast för den svenska ekonomin? (endast ett svar) Kommentarer Frågan var fram till 1996 formulerad så att upp till tre svarsalternativ kunde lämnas på viktigaste transportmedlet. Från 1998 skulle man svara med det viktigaste transportmedlet, d v s ett svarsalternativ. De tre första mätningarna, när fler än ett alternativ kunde anges, visar att järnvägen klart distanserar övriga alternativ medan vägtrafik och flyg följs åt på andra och tredje plats. När de svarande från 1998 endast kunde ange det viktigaste transportmedlet, faller flyget dramatiskt till bara några få procent medan järnväg och vägtrafik båda anses som viktigast av ungefär lika många svarande. Sjöfarten visar en likartad utveckling som flyget, men på några procentenheters lägre nivå. (För vägtrafik har för åren 1991 och 1996 angetts ett medelvärde av svaren för personbils-, lastbils- och busstrafik.) 2
3 Viktigaste transportmedlet för svenska ekonomin. Sifferunderlag Båt? (1998-) Sjöfart 5 Tåg (1998-) Järnväg 41 Personbil? Lastbil Buss? 23 28* 24 43* + (1998-) Vägtrafik 35 Flygplan (1998-) Flyg 6 Tveksam, vet ej? Båt (1998-) Sjöfart Tåg (1998-) Järnväg Personbil Lastbil Buss (1998-) Vägtrafik Flygplan (1998-) Flyg Tveksam, vet ej * medelvärde 3
4 2. Viktigaste transportmedlet för framtiden (1990-) Vilket transportsätt tycker du att man främst skall satsa på i framtiden? Ange högst tre av följande: (1998-) Vilket transportslag tycker du att man främst skall satsa på för framtiden? (endast ett svar) Kommentarer Även denna fråga var fram till 1996 formulerad så att upp till tre svarsalternativ kunder lämnas, medan man från 1998 endast frågade efter det viktigaste transportmedlet, d v s ett svarsalternativ. Samma mönster går igen här som i fråga 1, men järnvägen framträder ännu tydligare som det i särklass viktigaste transportmedlet. I de tre första mätningarna placerar sig järnvägen omkring två gånger högre än vägtrafik och flyg, vilka följs åt. Från 1998, då endast ett svarsalternativ kunde lämnas, är det fortfarande fler än dubbelt så många som anser att järnvägen är det viktigaste transportmedlet framför närmaste konkurrenten vägtrafik. Flyget faller ordentligt tillbaka och placerar sig runt 6 procent av de svarande. Även i denna fråga visar sjöfarten en likartad utveckling som flyget, men på några procentenheters lägre nivå. (För vägtrafik har för åren 1991 och 1996 angetts ett medelvärde av svaren för personbils-, lastbils- och busstrafik.) 4
5 Viktigaste transportmedlet för framtiden. Sifferunderlag Båt(trafik)? (1998-) Sjöfart 5 Tåg(trafik) (1998-) Järnväg 62 Personbil(strafik)? Lastbil(strafik)? Buss(trafik) * 39 28* + (1998-) Vägtrafik 23 Flygplan(strafik) (1998-) Flyg 4 Tveksam, vet ej? Båt(trafik) (1998-) Sjöfart Tåg(trafik) (1998-) Järnväg Personbil(strafik) Lastbil(strafik) Buss(trafik) (1998-) Vägtrafik Flygplan(strafik) (1998-) Flyg Tveksam, vet ej * medelvärde 5
6 3. Transportslag som påverkar miljön mest (1990-) Vilket transportmedel tror du bidrar till mest miljöförstöring i Sverige, är det båtar, tåg, personbilar, flygplan, lastbilar eller bussar? (1998-) Vilket transportslag tror du mest påverkar miljön? Kommentarer Mätningarna redovisar personbil, lastbil och buss för sig medan mätningarna från 1998 redovisar vägtrafiken samlat. Staplarna visar att vägtrafiken anses vara det transportslag som i särklass påverkar miljön mest. De tidiga mätningarna visar också att det är personbilen som svarar för den största miljöpåverkan i vägtrafiken, medan bussens miljöpåverkan bedöms vara ytterst måttlig. Flyget anses efter vägtrafiken vara det transportslag som har störst miljöpåverkan, men det ligger betydligt lägre än vägtrafiken. Sett över hela perioden har andelen som anser att flyget har störst miljöpåverkan tenderat att öka något och ligger på 22 procent Värt att särskilt notera är den mycket lilla andel svarande som anser att sjöfarten är det transportslag som påverkar miljön mest, till och med färre än de som anser järnvägen vara det mest miljöpåverkande transportslaget. 6
7 Transportslag som påverkar miljön mest. Sifferunderlag Båt (1998-) Sjöfart 2 Tåg (1998-) Järnväg 5 Personbil Lastbil Buss (1998-) Vägtrafik 68 Flygplan (1998-) Flyg 21 Tveksam, vet ej Båt (1998-) Sjöfart Tåg (1998-) Järnväg Personbil Lastbil Buss (1998-) Vägtrafik Flygplan (1998-) Flyg Tveksam, vet ej
8 4. Rest med flyg under det senaste året (1990-) Hur många gånger har du rest med flyg under det senaste året? (2006-) Frågan är formulerad på annat sätt och därför ej jämförbar Kommentarer Andelen tillfrågade som inte rest någon gång med flyg under det senaste året sjunker stadigt under perioden , från ca 60 procent till ca 50 procent. Andelen svarande som reser 1-2 respektive 3-4 gånger visar en svagt stigande tendens, om än ojämn över tidsperioden. För 2006 saknas jämförbara data. 8
9 Rest med flyg under det senaste året. Sifferunderlag ? ? ? ? ? Mer än 20? Tveksam, vet ej? Mer än Tveksam, vet ej
10 5. Reser mest privat eller i tjänsten (1990-) Flyger du till övervägande del privat eller till övervägande del i tjänsten? (2006-) Frågan är formulerad på annat sätt och därför ej jämförbar Kommentarer Fördelningen mellan resande privat och i tjänsten är relativt konstant under tidsperioden (för 2006 saknas jämförbara data). Möjligen kan en svag förskjutning mot större del privat resande skönjas. 10
11 Reser mest privat eller i tjänsten. Sifferunderlag Privat I tjänsten? Lika mycket? Tveksam, vet ej? Privat I tjänsten Lika mycket Tveksam, vet ej
12 6. Allmän inställning till flyget (1990-) Vilken är din allmänna inställning till flyget? Är du mycket positiv, ganska positiv, ganska negativ eller mycket negativ? Kommentarer Frågan har haft samma formulering genom samtliga mätningar under perioden Andelen svarande med mycket eller ganska positiv inställning till flyget var som högst, 94 procent, vid den första mätningen 1990, varav närmare hälften hade en mycket positiv inställning till flyget. I mätningen 1991 dalade andelen mycket eller ganska positiva och har därefter legat relativt konstant mellan 85 och 88 procent. Andelen med en mycket positiv inställning har däremot sjunkit fram till 1998, varefter även denna varit konstant. Andelen svarande med en mycket eller ganska negativ inställning till flyget var låga 4 procent 1990 men steg 1991 till 10 procent och har i mätningarna därefter legat kring procent. Andelen mycket negativa rör sig om någon eller ett par procent. 12
13 Allmän inställning till flyget. Sifferunderlag Mycket positiv Ganska positiv Ganska negativ Mycket negativ Tveksam, vet ej Mycket positiv Ganska positiv Ganska negativ Mycket negativ Tveksam, vet ej
14 7. Bra flygförbindelser är nödvändiga även om miljön påverkas (1990-) Hur väl tycker du att följande påstående stämmer: Bra flygförbindelser inom landet är nödvändiga även om det påverkar miljön? Stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer inte särskilt bra, stämmer inte alls. (1996) Bra flygförbindelser i landet är nödvändiga för näringslivet, samhället och privatpersoner, även om det påverkar miljön negativt? (1998- åter till tidigare frågas formulering 1990-) Kommentarer Andelen svarande som tycker att påståendet att bra flygförbindelser är nödvändiga även om det påverkar miljön stämmer helt eller ganska bra, har stigit från ca hälften i mätningarna 1990 och 1991 till omkring tre fjärdedelar i mätningarna från 1998 och framåt. Samtidigt har de svarande som tycker att påståendet inte alls stämmer eller inte stämmer särskilt bra, sjunkit från knappt hälften 1991 till en femtedel i de senaste mätningarna Bland dem som tycker att påståendet stämmer helt eller ganska bra har de som tycker att det stämmer helt och hållet ökat över perioden och ligger i mätningarna strax över 20 procent. 14
15 Bra flygförbindelser är nödvändiga även om miljön påverkas. Sifferunderlag Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra? Stämmer inte alls? Tveksam, vet ej? Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Tveksam, vet ej
16 8. Allvarligaste miljöpåverkan från flyget (1990-) Vilken miljöpåverkan från flyget anser du vara allvarligast? Är det... Kommentarer Formuleringen av frågans svarsalternativ har skiftat under den period som mätningar genomförts. Två svarsalternativt har varit identiskt utformade under hela perioden Det gäller dels påverkan från buller, dels utsläpp till mark och vatten. Buller är det svarsalternativ som genom hela perioden haft lägst andel svarande, som mest 8 procent år 1991, som ansett att detta är den allvarligaste miljöpåverkan från flyget. Utsläpp till mark och vatten har minskat från ca 30 procent till omkring 15 procent i de senaste mätningarna. Den högsta andelen svarande har alternativet utsläpp till luften, som anges som den allvarligaste miljöpåverkan av omkring 60 procent av de svarande i de tre mätningarna 1990, 1991 och Svarsalternativet delas från 1998 upp i flera: utsläpp till luften från flygplan, buller och utsläpp vid marktransporter till och från flygplatsen samt (från 2003) flygplanens utsläpp av växthusgaser. Om dessa svarsalternativ adderas, anser drygt 60 procent av de svarande dem sammantaget som flygets allvarligaste miljöpåverkan, vilket då följer trenden från tidigare mätningar. Omkring var tionde svarande anser mellan 1998 och 2003 att buller och utsläpp från marktransporter till och från flygplatsen är den allvarligaste miljöpåverkan från flyget. År 2006 sjunker andelen till endast 4 procent. Andelen som (från 2003) anger flygplanens utsläpp av växthusgaser som den allvarligaste miljöpåverkan är i särklass högst med 44 procent 2003 och hela 48 procent 2006, vilket sannolikt får tillskrivas den ökade uppmärksamhet som klimatfrågan och växthuseffekten fått generellt i samhället. 16
17 Allvarligaste miljöpåverkan från flyget. Sifferunderlag Buller Utsläpp i mark och vatten kring flygplatsen Utsläpp i luften (1998-) Utsläpp till luften 53 + från flygplanen (1998-) Buller och utsläpp 9 62 vid marktransporter till och från flygplatsen Tveksam, vet ej Buller Utsläpp i mark och vatten kring flygplatsen Utsläpp i luften (1998-) Utsläpp till luften från flygplanen (2003-) Andra utsläpp från flygplan (2003-) Flygplanens utsläpp av växthusgaser (som CO2) (1998-) Buller och utsläpp vid marktransporter (2003- resor och transporter) till och från flygplatsen Tveksam, vet ej
18 9. Vem kan göra mest för att minska flygets utsläpp (1990-) Vem tror du kan göra mest för att minska flygets utsläpp? Är det... Kommentarer (Vid mätningen 1990 kunde flera svarsalternativ lämnas på frågan vem som kan göra mest för att minska flygets utsläpp. Från 1991begränsades antalet svarsalternativ till ett. Jämförelser mellan 1990 års mätning och de efterföljande blir därför inte helt rättvisande, även om tendenser kan följas, varför referenser till 1990 års mätning utelämnas i kommentarerna nedan.) Under hela mätperioden har de svarande ställts inför likartat formulerade svarsalternativ, utom vad gäller alternativet Internationella avtal/internationella luftfartsorganisationer. När formuleringen för detta alternativ byttes 1998 från Internationella avtal till Internationella luftfartsorganisationer, sjönk andelen som satte detta alternativ främst från 18 till 9 procent. Vi har valt att avstå från att redovisa utvecklingen för detta svarsalternativ, men man bör ha det i minne när svarsfrekvensen från övriga alternativ bedöms. Närmare hälften av de svaranden nämner 1991 flygplanstillverkarna som den aktör som kan göra mest för att minska flygets utsläpp. Från 1998 och framåt sker ett kraftigt tapp, då bara var fjärde som nämner detta svarsalternativ (förutom en tillfällig uppgång 2003). Flygplanstillverkarna anses dock fortfarande vara den aktör som kan göra mest för att minska utsläppen. Politikerna är den näst mest tilltrodda aktören för att minska flygets utsläpp, men andelen svarande som sätter dem främst varierar mellan mätningarna mellan som minst 11 procent 1998 och hela 24 procent Även tilltron till flygbolagen varierar från som mest 8 procent ned till 3 procent. Endast något större är tilltron till LFVs möjligheter att minska flygets utsläpp, liksom till miljögrupperna, vilka dock båda tappar vid 2006 års mätning. 18
19 Vem kan göra mest för att minska flygets utsläpp. Sifferunderlag 1990* Flygplanstillverkarna Flygbolagen Luftfartsverket Andra statliga myndigheter (1998-) Andra myndigheter Politiker Internationella avtal (1998-) Internationella luftfartsorganisationer Miljögrupper Tveksam, vet ej Flygplanstillverkarna Flygbolagen Luftfartsverket Andra statliga myndigheter (1998-) Andra myndigheter Politiker Internationella avtal (1998-) Internationella luftfartsorganisationer Miljögrupper Tveksam, vet ej * Flera svarsalternativ kunde anges i 1990 års mätning. 19
20 10. Effektivaste sättet att minska flygets miljöpåverkan (1990-) Vilket sätt tror du är effektivast för att minska flygets miljöpåverkan? Är det. Kommentarer (Flera av svarsalternativen har omformulerats mellan mätningarna, vilket gör det svårt att tydligt följa utvecklingen över tiden.) Det är framför allt satsningar på teknisk utveckling som anses effektiva för att minska flygets miljöpåverkan. Det är det alternativ som sätts främst av fler än två tredjedelar av de svarande vid mätningarna Från 1998 sker ett markant tapp och endast drygt en av tre tror att teknisk utveckling är mest effektivt. Tappet torde endast delvis kunna förklaras av att ett nytt svarsalternativ introduceras 1998, marknadstrycket som en väg att minska flygets miljöpåverkan, vilket anges av 12 procent av de svarande i mätningen Övriga alternativ för att på effektivaste sätt komma tillrätta med miljöpåverkan Miljönormer, miljöavgifter och skatter och (från 1998) marknadstryck / krav från resenärerna, lyfts fram av runt tio procent av de svarande. Alternativet marknadstryckt / krav från resenärerna gick dock markant tillbaka i mätningarna 2003 och Svarsalternativet Frivilliga överenskommelser (från )/Internationella överenskommelser ( ), kan inte direkt jämföras mellan perioderna, vilket antyds av att alternativet med den äldre formuleringen ansågs effektivast av 4 procent av de svarande 2000 men med ny formulering 2003 ansågs det effektivast av hela 21 procent, som dock föll tillbaka till 7 procent Om svarsalternativet Internationella överenskommelser, som återges i figuren, betraktas för sig bedöms det vid 2003 års mätning av de svarande som det näst mest effektiva sättet att minska flygets miljöpåverkan, närmast efter satsningar på tekniska utveckling. Andelen svarande som är tveksamma eller inte vet är från mätningen 1998 och framåt stor, 29 procent både 1998 och 2000 och hela 37 procent
21 Effektivaste sättet att minska flygets miljöpåverkan. Sifferunderlag Miljöavgifter ( ) Skatter Restriktioner (1996-) Regleringar genom miljönormer Frivilliga överens kommelser Satsningar på teknisk utveckling (1998-) Marknads- 12 trycket Tveksam, vet ej Miljöavgifter ) Miljöavgifter och skatter 9 ( ) Skatter Restriktioner (1996-) Regleringar genom miljönormer Frivilliga överens kommelser (2003- Internationella 21 7 överenskommelser (2006-) Handel med utsläppsrätter Satsningar på teknisk utveckling (1998-) Marknads trycket (2000-) Resenärernas val (2003-) Krav från flygresenären Tveksam, vet ej
22 11. Är flyget ett miljöproblem? (1990-) Anser du /(1996-) allmänt/ att flyget är ett miljöproblem eller anser du inte det? Kommentarer Trenden alltifrån mätningen 1990 och framåt är att allt fler, allmänt sett, inte anser att flyget är ett miljöproblem. Utvecklingen går från klart under hälften av de svarande 1990 till drygt hälften i mätningarna från 1998 och framåt. Vid mätningen 2006 sker dock en tillbakagång, från 57 procent 2003 till 51 procent, vilket är samma nivå som vid mätningen I motsatt riktning är det allt färre bland de svarande som anger att flyget är ett miljöproblem, från 48 procent i mätningen 1990 ned till 37 procent i 2003 års mätning. Mätningen 2006 visar emellertid en tillbakagång till 51 procent från 57 procent år 2003, vilket är samma nivå som vid mätningen år
23 Är flyget ett miljöproblem? Sifferunderlag Ja, flyget är ett miljöproblem Nej, flyget är inte ett miljöproblem Tveksam, vet ej Ja, flyget är ett miljöproblem Nej, flyget är inte ett miljöproblem Tveksam, vet ej
FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén
FLYGET OCH MILJÖN 2006-06-16 Toivo Sjörén Om undersökningen Ämne: Flyget och miljön Projektnummer: 1514899 Uppdragsgivare: Luftfartsverket/ Gullers Grupp Tid för fältarbete: 19-22 maj 2003 5 8 juni 2006
Läs merFLYGET OCH MILJÖN. En rapport från Sifo. Toivo Sjörén & Izabella Berger 2013-12-19
FLYGET OCH MILJÖN En rapport från Sifo Toivo Sjörén & Izabella Berger 0--9 Om undersökningen Ämne: Flyget och miljön Projektnummer: 59 Uppdragsgivare: LFV, Swedavia, Transportstyrelsen och Svenskt Flyg.
Läs merRapport om klimatsmart resande
Rapport om klimatsmart resande SJs rapport om klimatsmart resande Klimatdebatten påverkar svenskarnas resmönster Att resa med tåg har blivit allt mer populärt. Under 2018 ökade tågresorna med SJ med 1,5
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merKärnkraftsopinionen jämförelser och tolkningar
Kärnkraftsopinionen jämförelser och tolkningar Under vintern 2018-2019 har tre olika opinionsundersökningar om den svenska kärnkraftsopinionen publicerats; SOMundersökningen, Novus undersökning beställd
Läs merSida i svenskarnas ögon 2010
Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört
Läs merHar flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian
Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar
Läs merHandläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merKfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999
KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60
Läs merSifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1
Sid 1 Q3 Hur ofta tänker du på klimatförändringarna och den globala uppvärmningen? Så gott som dagligen ----------- 18 16 20 23 17 13 21 22 17 9 16 24 17 17 26 Någon gång i veckan ------------ 31 28 33
Läs merKärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Maj 2002. Arne Modig
TEMO AB Postadress Box 1359 S-171 26 SOLNA Besöksadress Gårdsfogdevägen 7, Bromma Telefon 08-629 60 00 Fax 08-629 60 99 Internet www.temo.se Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning
Läs merGrannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2014
Grannundersökning Område GNI Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2014 Presentation Om undersökningen Resultat Bakgrundsfrågor Arbete och flygplatsen Information och attityder Sammanfattande inställning
Läs merFormellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete
Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Formellt skydd av natur - undersökning
Läs merKort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av
Kort om: kort om Rapport av RAPPORT AV En sammanfattning av den sjätte rapporten Lägre organisationsgrad i storstäderna, särskilt i Stockholm Den fackliga organisationsgraden är betydligt lägre i storstäderna
Läs merRapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals
Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 0-- Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen
Läs merRapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31
Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma
Läs merMARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010
Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades
Läs merSTOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Läs merKärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Januari 2003
TEMO AB Postadress Box 8057 SE-10 20 Stockholm Besöksadress Igeldammsgatan 22, Telefon 08-522 330 00 Fax 08-522 330 99 Internet www.temo.se Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning
Läs merKärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. November 2001.
TEMO AB Postadress Box 1359 S-171 26 SOLNA Besöksadress Gårdsfogdevägen 7, Bromma Telefon 08-629 60 00 Fax 08-629 60 99 Internet www.temo.se Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning
Läs merMånga unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger
Pressmeddelande 5 juli 2017 Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Sex av tio unga med bolån saknar kunskap om hur deras boendekostnad påverkas om räntan stiger. Hälften
Läs merSida i svenskarnas ögon 2018
Sida i svenskarnas ögon 018 En undersökning om allmänhetens syn på bistånd och Sida Foto: Petter Meirik/Sida 1 (8) GULLERS GRUPP Innehåll INLEDNING SAMMANFATTNING 1. KÄNNEDOM OM SIDA. KUNSKAP OM SIDA 9.
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merLouise Ungerth, chef för
Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merBilaga 4 - Medvetna klimatval idag, jämförelser mot 2014
Bilaga 4 - Medvetna klimatval idag, jämförelser mot 2014 I denna bilaga jämförs svaren gällande Medvetna klimatval i dag med svaren från undersökningen 2014 för de frågor som fanns med vid båda mätningarna.
Läs merSvenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015
Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015 Svenskarnas syn på flyktingsituationen De senaste veckornas händelseutveckling kring flyktingsituationen i Europa har varit intensiv och på många
Läs merVäljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Läs merRapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm
CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research
Läs merTillsynssamverkan i Halland - Miljö
Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Halmstad Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merGrannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013
Grannundersökning Område GNI Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013 Presentation Om undersökningen Resultat Bakgrundsfrågor Arbete och flygplatsen Information och attityder Sammanfattande inställning
Läs merJournalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol
December 18 Ulrika Andersson Journalister och allmänhet nöjda med demokratin men skiljer sig i synen på alkohol De senaste åren har hörts påståenden om att den svenska demokratin är i kris och att förtroendet
Läs merStockholm-Arlanda Airport
Stockholm-Arlanda Airport Postal grannundersökning 2011 Totalt Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Transport, information och attityder Sammanfattning Slutsats
Läs merKort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av
Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på
Läs merBrukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merEn skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys
Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.
Läs merRapport Kunskap, oro, attityder Barsebäcksverket
Rapport Kunskap, oro, attityder Barsebäcksverket 17-12-13 Bakgrund och syfte På uppdrag av Barsebäck har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Barsebäcksverket. Undersökningen
Läs merAttityder till kärnkraft 2001-2012 Olika sätt att fråga
Attityder till kärnkraft 00-0 Olika sätt att fråga Folke Johansson Professor emeritus Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Folke Johansson: Attityder till kärnkraft 00-0 Olika sätt att
Läs merResultat från Skolenkäten hösten 2018
Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans
Läs merFakta om transporter 2012
Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSkandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17
Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det
Läs merMer tillåtande attityd till alkohol
IQ RAPPORT 2018:1 2017 Mer tillåtande attityd till alkohol trendbrott bland unga? Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Alkoholindex 2017 mer tillåtande syn på berusningsdrickande 6. Ungas attityd 8.
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merDet är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.
1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar
Läs merHandelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen
Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och
Läs merSkåningarna om E6 och riksdagsvalet
Skåningarna om E6 och riksdagsvalet En opinionsundersökning 2018-02-08 Sammanfattning Kantar Sifo har på Sydsvenska Industri- och Handelskammarens uppdrag genomfört en undersökning om inställningen för
Läs merUndersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden
Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 216 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Bakgrund Med en av världens mest digitala befolkningar
Läs merMAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER
MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst
Läs merKursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017
Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Lina Collin Ahlgren Innehåll Inledning...3 Datainsamling...4 Resultat...6 Barntillsyn och boende...6 Barntillsyn... 6 Boende... 8
Läs merRapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12
Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling
Läs merLRF Jeanette Scherman. Rapport. IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand. Nöjd Medlem Datum:
Rapport Nöjd Medlem 2018 LRF Jeanette Scherman IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand Datum: 2018-04-18 1 Innehåll 3 Sammantaget 29 Övriga resultat Synen på LRF, Framtid och Digitalisering 5 Inledning
Läs merKärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen november
Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen november 05 05-11 -21 T- 112183 Kontaktpersoner: TEMO: Arne Modig 073 950 3005, arne.modig@temo.se David Ahlin 073 950 3016, david.ahlin@temo.se
Läs merUndersökning om Stureplanerna
Undersökning om Stureplanerna 18 september 2017 Johan Orbe Om undersökningen Undersökningen genomfördes under perioden 8-15 september 2017 i Sifos webbpanel. Totalt tillfrågades 1003 personer boende i
Läs merFärdtjänst och riksfärdtjänst 2018
Färdtjänst och riksfärdtjänst 218 5 personer hade färdtjänsttillstånd. färdtjänsttillstånd per 1 invånare var utfärdade. 79 % av tillståndsinnehavarna var 65 år eller äldre. 3 av 4 utnyttjade sitt färdtjänsttillstånd.
Läs merByten och attityder på den svenska elmarknaden
Byten och attityder på den svenska elmarknaden 13-015 Svensk Energi: Kalle Karlsson Ipsos: Fredrik Borg Datum: 2013-10-11 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen & bakgrund 3 Sammanfattning Resultatredovisning
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merResultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016
Resultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016 Rapport Mölndals stad 1 Innehåll 1. Om undersökningen.. 3 2. Syfte.. 3 3. Enkäten. 3 4. Svarsfrekvens.. 4 5. Vård- och omsorgsnämndens mål... 5 6. Resultat.
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merBifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).
TRN 2016-0082-99 Från: Ann-Louise Ornerud Till: TRF Funk Registrator Ärende: VB: remiss klimatfärdplan 2050 Datum: den 2 oktober 2017 11:41:35 Bilagor: image001.png D-2017-108257 Remiss - Förslag till
Läs merLMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun
LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merKfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen
KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772
Läs merSammanställning av aktörsmätningar hastighet
RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30
Läs merKommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar
Läs merInformation till eleverna
Information till eleverna Här följer en beskrivning av det muntliga delprovet som ingår i det nationella provet. Delprovet genomförs i grupper om 3 4 elever som sitter tillsammans med läraren. Var och
Läs merPubliceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
Läs merTrafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki
Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas
Läs merSammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet
Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2017 Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Läs merMätningen genomfördes under oktober- november 2016.
Detta är en analys av resultaten från Sidas attitydundersökning 2016. Fältarbetet har gjorts av Kantar Sifo genom frågor till företagets webbpanel, som alltså har lämnat sina svar online. Antalet svarande
Läs merAllmänheten och växthuseffekten 2006
Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om
Läs merNordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009
Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas
Läs merEffekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden
Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-07-03 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merSamhällsekonomi och finansiering
2018-11-20 Samhällsekonomi och finansiering konferens 20 nov 2018 Dagordning Kostnadsansvaret har förändrats över tid. Transportsektorn betalar för sig. Internaliseringsgraden förändras. Transportpolitiska
Läs merKärnkraftsattityder Olika sätt att mäta
Kärnkraftsattityder Olika sätt att mäta 22-3-28 Folke Johansson Docent Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 2 Kärnkraftsattityder Olika sätt att mäta Folke Johansson På initiativ av
Läs merSammanställning av aktörsmätningar - hastighet
RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika
Läs merAktuellt - flyget i EU ETS
Aktuellt - flyget i EU ETS Louise Bednarz Naturvårdsverket 2012-12-13 Innehåll Om flyget i EU ETS Utsläppsstatistik Lagstiftning och vägledningar Tilldelning Kroatiens inträde Länkning med andra ETS Stop
Läs merKärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige
Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige 2003-11-13 T- 24932 Kontaktpersoner: Kundföretaget AB: TEMO: Kontaktperson: Arne Modig TEMO AB,
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1
MSB-. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner samhällsskydd och beredskap () Inledning Opinioner är en undersökning med lång historik. Frågeställningarna har rört allmänhetens
Läs merVad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål
TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs merFackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!
Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.
Läs merRedovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015
Dnr 41-639/215 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 215 stockholm.se Brukarundersökning 215 3 (42) Innehållsförteckning Om undersökningen 4 Sammanfattning av årets resultat 4 Vård och omsorgsboende
Läs merÄr du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus.
Novus undersökning riksdagsledamöter avsnitt 1 Undersökningen är ett samarbete mellan främst Torbjörn Sjöström och Jan Scherman, med syfte att presenteras i en SVT dokumentär. Kund: Sveriges Television
Läs merBakgrund och syfte MARKÖR
Bakgrund och syfte Tunnelbygget vid Hallandsås har pågått sedan 1992. E fter byggstoppet i tunneln 1997 riktades mycket kri tik mot Trafikverket (tidigare Banverket), inte minst från de boende som bland
Läs merBesöksnäringens Konjunkturbarometer
Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konjunkturindikatorer för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen September 2018 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet
Läs merEffekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson
Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten
Läs merKvalitetsbarometern 2011
Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten
Läs merÅsikter om företagens miljöuttalanden
Åsikter om företagens miljöuttalanden Resultat från en undersökning i Sverige 2012 Yttra Rapport 2012:1 Åsikter om företagens miljöuttalanden Resultat från en undersökning i Sverige 2012 Yttra Rapport
Läs merRegionfrågor Skåne. Rapport 2015-05-27
Regionfrågor Skåne Rapport 201-0-2 Om undersökningen Ämne: Regionfrågor Skåne Projektnummer: 12 Uppdragsgivare: New Republic Projektledare Sifo: Johan Orbe, Mikaela Ekblad Målgrupp: Allmänheten 18- år
Läs mer