Trygghetsmätning i Norrköpings kommun

Transkript

1 LINKÖPING UNIVERSITET Trygghetsmätning i Norrköpings kommun Trygghet på allmän plats Viktor Joelsson Jonathan Wretström

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod Målpopulation och urvalsram Urvalsdesign Konstruktion av enkät Bearbetning av data Felkällor Urvalsfel Täckningsfel Bortfall Mätfel Bearbetningsfel Resultat Analys Slutsats Källförteckning Bilagor Enkäten Introduktionsbrevet Chi-två-test Chi-två-test för att testa ev. skillnader beroende på kön Chi-två-test för att testa ev. skillnader beroende på bostadsområde Kommentarer från enkätens sista öppna fråga... 42

3 Tabell- och figurförteckning Tabell 1 95 % konfidensintervall otrygghet utomhus kvällar efter kl 18 i procent. Särredovisning efter kön Tabell 2 95 % konfidensintervall över hur stor andel i procent som någon gång under 2012 eller 2013 oroat sig för att bli utsatt för våld eller överfall. Särredovisning efter bostadsområde Figur 1 Otrygghet utomhus på dagarna. Särredovisning efter kön... 5 Figur 2 Otrygghet utomhus på dagarna. Särredovisning efter bostadsområde Figur 3 Otrygghet efter kl 18 på kvällen. Särredovisning efter kön... 6 Figur 4 Otrygghet efter kl 18 på kvällen. Särredovisning efter bostadsområde Figur 5 Om oro någon gång känts för att utsättas för våld eller överfall under 2012 eller Särredovisning efter kön Figur 6 Hur ofta oro har känts för att utsättas för våld eller överfall under 2012 eller Särredovisning efter kön Figur 7 Om oro någon gång känts för att utsättas för våld eller överfall under 2012 eller Särredovisning efter bostadsområde Figur 8 Hur ofta oro har känts för att utsättas för våld eller överfall under 2012 eller Särredovisning efter bostadsområde Figur 9 Andelen som avstått en aktivitet under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter kön Figur 10 Hur ofta en aktivitet har avståtts under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter kön Figur 11 Andelen som avstått en aktivitet under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter bostadsområde Figur 12 Hur ofta en aktivitet har avståtts under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter bostadsområde Figur 13 Andelen som valt en annan väg eller ett annat färdsätt under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter kön Figur 14 Hur ofta en annan väg eller ett annat färdsätt har valts under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter kön Figur 15 Andelen som valt en annan väg eller ett annat färdsätt under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter bostadsområde Figur 16 Hur ofta en annan väg eller ett annat färdsätt har valts under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter bostadsområde Figur 17 Otrygghet under färd med taxi på sena kvällar. Särredovisning efter kön Figur 18 Anledning till varför vissa aldrig färdas med taxi sena kvällar. Särredovisning efter kön Figur 19 Otrygghet under färd med spårvagn på sena kvällar. Särredovisning efter kön Figur 20 Anledning till varför vissa aldrig färdas med spårvagn sena kvällar. Särredovisning efter kön Figur 21 Otrygghet under färd med buss på sena kvällar. Särredovisning efter kön Figur 22 Anledning till varför vissa aldrig färdas med buss sena kvällar. Särredovisning efter kön.. 17 Figur 23 Otrygghet under färd med cykel på sena kvällar. Särredovisning efter kön Figur 24 Anledning till varför vissa aldrig färdas med cykel sena kvällar. Särredovisning efter kön.. 18 Figur 25 Otrygghet under färd till fots på sena kvällar. Särredovisning efter kön Figur 26 Anledning till varför vissa aldrig färdas till fots sena kvällar. Särredovisning efter kön

4 Figur 27 Otrygghet i krogmiljö. Särredovisning efter kön Figur 28 Anledning till varför vissa aldrig befinner sig i krogmiljö. Särredovisning efter kön Figur 29 Vilken grad är oron högre att någon närstående ska utsättas för brott än att man själv ska göra det. Särredovisning efter kön Figur 30 Hur viktig det är med fler poliser i rörelse kvälls- och nattid. Särredovisning efter kön Figur 31 Hur viktig det är med fler avgångar i kollektivtrafiken. Särredovisning efter kön Figur 32 - Hur viktig det är med senare avgångar i kollektivtrafiken. Särredovisning efter kön Figur 33 - Hur viktig det är med billigare kollektivtrafik. Särredovisning efter kön Figur 34 - Hur viktig det är med bra belysning på allmänna platser. Särredovisning efter kön Figur 35 Hur viktigt det är att minska klotter och skadegörelse. Särredovisning efter kön

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den här undersökningen har utförts på uppdrag av Norrköpings kommun för att ge en övergripande redogörelse vad det gäller unga vuxnas syn på trygghet. Rapporten är skriven av Viktor Joelsson och Jonathan Wretström, två studerande på Statistik och Dataanalysprogrammet på Linköpings Universitet. Enkätundersökningen och insamlingen av data har utförts tillsammans med Rebeca Hultman och Steven Stenqvist, även de studerande på samma program. Trygghet och oro är ett begrepp som alla människor har en relation till. Att känna sig trygg och säker är för många en viktig del för personligt välmående. Trygghet är inte ett helt enkelt begrepp att definiera. Vad som egentligen menas med trygghet kan skilja sig från person till person. I denna undersökning har frågorna konstrueras för att täcka så mycket av begreppet som möjligt. Undersökningen behandlar trygghet i allmänhet likväl trygghet i speciella situationer och miljöer. Den innehåller även konkreta frågor om oro att utsättas för brott och olyckor. I denna rapport kommer fokus ligga på trygghet i allmänna miljöer och oro att utsättas för brott. Vill ni läsa om trygghet i hemmet och om oro att utsättas för olyckor behandlas det i Rebeca Hultmans och Steven Stenqvists rapport. Undersökningen har gjorts som en del av kursen Surveymetodik som ges under andra läsåret på Statistik och Dataanalysprogrammet vid Linköpings Universitet. Det är första gången denna typ undersökning görs för den aktuella målpopulationen. Inspiration har tagits från rapporterna Nationella trygghetsundersökningen 2012 (Brottsförebygganderådet [BRÅ], 2013), Tryggare kan ingen? (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011) och Trygg i Stockholm (Roth, 2011). Då den här undersökningen inte gjorts tidigare saknas någon naturlig jämförelseutveckling över tiden. Med fördel kan dock resultaten i denna undersökning jämföras med ovannämnda undersökningar, då flera frågor är samma. 1.2 Syfte Undersökningens syfte är att undersöka hur trygghet respektive otrygghet uppfattas av unga vuxna i Norrköpings kommun. Dels på ett övergripande plan gällande hur trygga befolkningen känner sig, men även mer specifikt om vad det är som gör folk otrygga. Målet är kunna belysa hur stor otryggheten är, vad som ligger bakom den samt hur den kan minskas. 1.3 Frågeställningar Det har arbetats efter följande frågeställningar: Hur trygga känner sig unga vuxna i Norrköping kommun i allmänna miljöer och hur stor är oron att utsättas för brott? Hur uppfattar unga vuxna i Norrköpings kommun att otryggheten påverkar deras beteende? Vilka åtgärder kan förbättra tryggheten hos unga vuxna i Norrköpings kommun när de vistas på allmänna platser? 1

6 2. Metod 2.1 Målpopulation och urvalsram Målpopulationen för denna undersökning är unga vuxna bosatta i Norrköpings kommun. Unga vuxna definieras i detta fall av personer mellan 20 och 30 år. Urvalsramen som användes togs fram ifrån Norrköpings Kommuns register av folkbokförda i kommunen. Enligt urvalsramen bor det i Norrköping st i det aktuella åldersintervallet, varav män och kvinnor. 2.2 Urvalsdesign Den totala urvalsstorleken bestämdes till 2000, alltså ca 10 % av den totala populationen. Att inte en större urvalsstorlek valdes beror på att det skulle bli för tidskrävande inom ramen för uppgiften samt p.g.a. ekonomiska aspekter. I Nationella trygghetsundersökningen 2012 (BRÅ, 2013) går att läsa att kvinnor tenderar att vara mer otrygga än män. I Trygg i Stockholm (Roth, 2011) fastslås att otryggheten vanligtvis varierar mellan olika områden i Stockholm. Det fanns goda avsikter att tro att den här undersökningen skulle få snarlika resultat. Därför valdes det att stratifieras efter just kön och bostadsområde. Att stratifiera efter hjälpvariablar som anses ha stor betydelse ger mer korrekta skattningar. Även åldern kan tyckas ha en stor inverkan på tryggheten, men då den här enkäten enbart skickades till unga vuxna ansågs det inte nödvändigt att stratifiera efter det. Det antogs inte vara några påtagliga skillnader mellan svaren från en 20-åring och en 30-åring. Enligt önskemål från uppdragsgivaren valdes åtta olika bostadsområden ut som ansågs intressanta. För att kunna göra vissa uttalande gällande hela kommunen lades ett nionde område till. Det nionde området täcker resterande bostadsområden i kommunen. De nio områden som har undersökts är: 1. Ektorp och Vilbergen 2. Klockaretorpen 3. Hageby och Navestad 4. Lindö 5. Eneby och Haga 6. Smedby 7. Innerstan och de centrala delarna 8. Kolmården och Krokek 9. Övriga områden i Norrköpings Kommun (Övrigt) Eftersom det även stratifierades efter kön inom varje område gav det 18 olika strata. Inom varje strata drogs ett OSU (obunden slumpmässigt urval). För denna undersökning var tidsplanen något begränsad vilket ledde till att det ej fanns tid till en ordentlig bortfallsuppföljning, som att tex kontakta respondenter via telefon. Det fanns dessutom bara tid till att skicka ut en påminnelse. P.g.a. dessa omständigheter ansågs det inför undersökningen rimligt att svarsfrekvensen skulle komma att hamna på ca 15 %. 2

7 I Nationella trygghetsundersökningen 2012 (BRÅ, 2013) 1 finns statistik på att ca 25 % av kvinnorna i den aktuella åldern känner sig otrygga vid utomhusvistelse kvällstid. Bland männen känner sig ungefär 7 % otrygga. För att få fram urvalsstorleken i varje strata utgicks det ifrån en lika allokering med lika antal personer i varje strata. Med hjälp av antagandet om en svarsfrekvens på 15 % och sifforna gällande att kvinnor är mer otrygga än män uppskattades en potentiell varians ( ) i varje strata med hjälp av följande formel: ( ) Där = propotionen för otrygghet beroende på kön n = antal svarande N = totalpopulation Om kvinnor i större utsträckning känner sig otrygga kommer vi få en större varians för kvinnliga strata. Med hjälp av detta valdes en urvalsmodell med ungefär samma varians i varje strata. För område Övrigt sattes ett bestämt urval på 50 personer av varje kön. Ett proportionellt mindre urval än i de andra områdena. Detta för att det ej finns något intresse att analysera detta område mer ingående. Området togs endast med för att kunna göra en punktskattning för hela Norrköpings kommun och då ansågs 100 personer i urvalet räcka. 2.3 Konstruktion av enkät Enkäten arbetades fram utifrån uppdragsgivarens önskemål. Det genomfördes en noggrann enkätgranskning under ett seminarium tillsammans med andra kursdeltagare som arbetade med liknande projekt. En kognitivintervju genomfördes med en person likvärdig en i målpopulationen. Det lades ner mycket tid och jobb på enkätkonstruktionen, detta för att kunna sammanställa en så bra och enkel enkät som möjligt. Detta kändes extra viktigt eftersom enkäten handlar om något som kan vara lite svårt att definiera. Det lades även stor noggrannhet på att försöka göra enkäten så bred som möjligt, med många olika infallsvinklar på begreppet trygghet. Respondenterna fick svara på enkäten via en webenkät, på websidan Andelen i målpopulatonen som saknar tillgång till internet ansågs väldigt låg, varpå det beslutades att inte erbjuda ett svarsalternativ via vanlig pappersenkät. Enkäten gick att svara på via dator, smartphone samt surfplatta. I introduktionsbrevet påtalades även att dator med internet finns att tillgå på stadens bibliotek. Ett kuvert innehållandes introduktionsbrev och länk till webenkäten gick ut med post till respondenterna den 6 april Den 30 april skickades en påminnelse ut med post. Undersökningen stängdes den 8 maj. 1 Tabell 4A:1 sidan 143 3

8 2.4 Bearbetning av data Under bearbetningen av data har programmeringsspråket R (R Core Team, 2012) används. Surveypaketet (T. Lumley, 2012) har använts för att göra tester och skapa intervall. Det skapades koder för att vikta svaren med designvikter, det vill säga hur många som svarat i relation till den totala populationen i varje strata. Eftersom det var fler kvinnor som svarade än män, valdes det även att göra en bortfallskalibrering. Eftersom bortfallet i större utsträckning består av män, så viktades männen upp gentemot kvinnorna. Det viktade resultatet användes sedan för att göra punktskattningar över målpopulationen. Skattningarna visualiserades sedan i stapeldiagram. Alla enkätfrågor redovisas efter uppdelning för kön. För vissa intressanta frågor gjordes även en uppdelning efter bostadsområde. För en del frågor har 95 % konfidensintervall bildats. Chi-två-test har använts för att visa på om det finns några statistiska skillnader i vad folk tycker beroende på kön eller bostadsområde. Vid chi-två-testen har uteslutande följande hypoteser satts upp: H 0 : Det finns inga skillnader i vad målpopulationen tycker beroende på kön/bostadsområde H 1 : Det finns skillnader i vad målpopulationen tycker beroende på kön/bostadsområde Alla chi-två-test har gjorts på 5 % signifikansnivå, vilket betyder att om p-värdet varit under 0,05 har signifikans konstaterats och H 0 har förkastats. Chi-två-testen för skillnader i kön har gjorts på samma svarsalternativ som finns i enkäten. För bostadsområden har alternativen slagits ihop till ett färre till antalet. trygg och mycket trygg har exempelvis blivit trygg. Detta för att vi haft för få svarande av varje alternativ i de olika områdena, vilket gjort att kraven för ett chi-två-test inte uppfyllts. Resultat uppdelat på ålder har utelämnats helt eftersom målpopulationen endast sträcker sig över 10 år. Det har antagits att svaren inte skiljer sig nämnvärt beroende på det korta åldersintervallet. 2.5 Felkällor Urvalsfel Eftersom det här inte är en totalundersökning finns det ett urvalsfel. Urvalsfelet grundar sig i att slumpen kan göra att urvalet inte är representativt för hela målpopulationen Täckningsfel I urvalsramen finns det en risk för både över- och underteckning. Registret uppdaterades 27 mars 2013, vilket får anses som nyligen och därmed borde risken för täckningsfel minska drastiskt. Överteckningsfelet består av de som flyttat eller dött. Som underteckningsfel finns de som har flyttat in till kommunen efter ramen uppdaterades. En annan typ av underteckning är de som faktiskt bor i Norrköpings kommun men inte är skrivna på någon adress i kommunen Bortfall Bortfall förebyggdes genom ett välarbetat introduktionsbrev och att ett påminnelseutskick gjordes. Undersökningen har ett objektsbortfall på 77,4 %. Det visade sig att variabeln kön i viss utsträckning samvarierade med bortfallet. Kvinnor var mer benägna att svara på enkäten än vad män var. Via en logistisk regression togs det fram en oddskvot på 1.35 för kvinnor mot män. Det var alltså 1.35 gånger vanligare att en kvinna svarade. För att ta hänsyn till detta gjordes en bortfallskalibrering där 4

9 männen viktades upp något i jämförelse med kvinnorna. Förutom gällande kön anses bortfallet vara slumpmässigt. Vilket betyder att MAR (Missing at random) har antagits. Partiellt bortfall förebyggdes genom att man var tvungen att svara på enkätfrågorna för att gå vidare i enkäten. Ett fel gjordes i sista frågan där man kunde lämna in utan ikryssat svar. Där finns några respondenter som hoppat över att svara. En respondent har avslutat enkäten utan att fullfölja den. Dessa har hanterats som saknade värde. De saknade värdena var väldigt få och har ej tagits med i redovisningen i diagrammen Mätfel Mätfel uppstår när respondenterna missförstår eller tolkar en fråga på fel sätt. Det som händer då är att det inkommer svar på något annat än vad som egentligen ska undersökas. Mätfel minskar om enkäten är enkel och bra konstruerad. För att minska mätfelet i den här undersökningen har enkäten granskats noga i flera steg och en kognitiv intervju har utförts Bearbetningsfel Precis som i alla undersökningar kan den mänskliga faktorn ställa till det och fel kan uppkomma i samband med inläsning av data och uträckningar. För minska detta typ av fel har noggrannheten under datainläsningen varit hög och alla steg har granskats av minst två personer. 3. Resultat 265 respondenter svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 12,6 %. En svarsfrekvens som ligger nära antagandet på 15 % som gjordes inför undersökningen. 67,2 % av de svarande var kvinnor och 32,8 % män. Figur 1 Otrygghet utomhus på dagarna. Särredovisning efter kön otrygg otrygg trygg trygg Vet ej 5

10 Figur 2 Otrygghet utomhus på dagarna. Särredovisning efter bostadsområde otrygg otrygg trygg trygg Vet ej Nästan alla unga vuxna i Norrköpings kommun känner sig mycket eller ganska trygga på dagtid. Staplarna för andelen otrygga ligger alla under 5 % för båda könen. Det är enbart i områdena Eneby/Haga, Hageby/Navestad, Innerstaden och Klockaretorpet som det finns några som känner sig otrygga. Figur 3 Otrygghet efter kl 18 på kvällen. Särredovisning efter kön otrygg otrygg trygg trygg Vet ej Tabell 1 95 % konfidensintervall otrygghet utomhus kvällar efter kl 18 i procent. Särredovisning efter kön. Kvinnor Män otrygg 0,4 24,3 1,1 10,3 otrygg 12,6 21,0 0,3 8,2 trygga 40,2 71,3 16,6 31,3 trygga 2, ,7 74,5 6

11 På kvällarna är otryggheten mer utbred. Majoriteten av männen känner sig dock fortfarande mycket trygga. De flesta kvinnorna är ganska trygga. En större andel kvinnor är otrygga jämfört med männen. Med 95 % säkerhet finns det statistiska skillnader i att kvinnor känner sig mer otrygga än män på kvällarna. I tabell 1 visas ett skattat resultat av hur trygga kvinnor och män mellan 20 och 30 år i hela Norrköpings kommun känner sig på kvällarna. Med 95 % säkerhet ligger andelen för respektive mått av trygghet enligt intervallerna i tabellen. Figur 4 Otrygghet efter kl 18 på kvällen. Särredovisning efter bostadsområde otrygg otrygg trygg trygg I figur 4 visas resultatet av hur trygga befolkningen i de olika områdena känner sig på kvällarna. Chitvå-test visar att det finns skillnader. Kolmården/Krokek sticker ut som ett område där de bosatta känner sig trygga. Även de som bor i Lindö och Smedby verkar känna sig relativt trygga. Bland övriga områden är otryggheten större. 7

12 Figur 5 Om oro upplevts för att utsättas för våld eller överfall någon gång under 2012 eller Särredovisning efter kön Ja Nej Figur 6 Hur ofta oro upplevts för att utsättas för våld eller överfall under 2012 eller Särredovisning efter kön sällan sällan ofta ofta Vet ej Strax över 60 % av kvinnorna har någon gång under 2012 eller 2013 känt en oro över att bli utsatt för våld eller överfall. För männen är resultatet något lägre, knappt 40 %. Testet är dock inte signifikant, vilket betyder att vi inte kan statistiskt säkerställa skillnader mellan könen. Med 95 % konfidens ligger andelen kvinnor som oroat sig för våld eller övergrepp mellan 46,7 och 80,4 %. Mellan 20,5 och 80,1 % av männen skulle svara ja på samma fråga. Hur ofta det har hänt för dessa visas i figur 6. Det vanligaste är att det har hänt mycket eller ganska sällan. 8

13 Figur 7 Om oro upplevts för att utsättas för våld eller överfall under 2012 eller Särredovisning efter bostadsområde Ja Nej Figur 8 Hur ofta oro har känts för att utsättas för våld eller överfall under 2012 eller Särredovisning efter bostadsområde sällan sällan ofta ofta Vet ej 9

14 Tabell 2 95 % konfidensintervall över hur stor andel i procent som någon gång under 2012 eller 2013 oroat sig för att bli utsatt för våld eller överfall. Särredovisning efter bostadsområde. Ektorp/Vilbergen 25,5 70,7 Eneby/Haga 34,1 73,7 Hageby/Navestad 30,7 66,6 Innerstan/Centrala delarna 49,1 74,1 Klockaretorpet 39,3 88,1 Kolmården/Krokek 21,2 61,8 Lindö 28,7 64,9 Smedby 9,9 79,2 I Eneby/Haga, Innerstaden och Klockaretorpet är det fler som känt oro att utsättas för våld eller överfall jämfört med övriga områden. Med chi-två-test har det konstaterats att det finns skillnader i hur stor andel i varje bostadsområde som någon gång under 2012 eller 2013 oroat sig för att bli utsatt för våld eller överfall. Även i figur 8 över hur ofta det har hänt kan skillnader mellan områdena påvisas. Bland boende i Smedby hittas det största konfidensintervallet vilket har att göra med att andelen svarande jämfört med populationen i detta område var låg. Figur 9 Andelen som avstått en aktivitet under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter kön Ja Nej 10

15 Figur 10 Hur ofta en aktivitet har avståtts under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter kön sällan sällan ofta ofta Vet ej De flesta har inte avstått från en aktivitet för att de varit oroliga att utsättas för ett brott. Detta gäller för båda könen. Bland kvinnorna är det dock 1 av 5 som någon gång under 2012 eller 2013 faktiskt har avstått en aktivitet.i figur 10 ser vi att männen i stor utsträckning har svårt att svara på hur ofta det har hänt. Figur 11 Andelen som avstått en aktivitet under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter bostadsområde Ja Nej 11

16 Figur 12 Hur ofta en aktivitet har avståtts under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter bostadsområde sällan sällan ofta ofta Vet ej Resultatet i figur 11 visar en relativt jämn fördelning mellan bostadsområdena. I figur 12 syns det att det oftare hänt att folk i områdena Eneby/Haga, Hageby/Navestad och Innerstaden avstått aktviteter. Figur 13 Andelen som valt en annan väg eller ett annat färdsätt under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter kön Ja Nej 12

17 Figur 14 Hur ofta en annan väg eller ett annat färdsätt har valts under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter kön. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% sällan sällan ofta ofta Vet ej Trots att skattningarna i figur 13 visar att det är vanligare att kvinnor valt en annan väg eller färdsätt, finns det inga signifikanta test som visar att det finnas skillnader mellan kvinnor och män. Vilket troligtvis beror på ett för litet urval. Med 95 % säkerhet har mellan 40,0 och 73,6 % av kvinnorna valt en annan väg eller färdsätt. Motsvarande för männen ligger mellan 17,3 och 54,8 %. Hur ofta det hänt redovisas i figur 14. Precis som tidigare (figur 10) så är det en betydande andel av männen som inte vet. Figur 15 Andelen som valt en annan väg eller ett annat färdsätt under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter bostadsområde Ja Nej 13

18 Figur 16 Hur ofta en annan väg eller ett annat färdsätt har valts under 2012 eller 2013 p.g.a. oro att utsättas för ett brott. Särredovisning efter bostadsområde sällan sällan ofta ofta Vet ej Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader över om bosatta i de olika områden någon gång valt en annan väg eller färdsätt. Fördelningen är relativt jämn där bosatta i Kolmården/Krokek i lägre grad verkar ändra sina färdrutiner. Det är ett ganska litet urval i varje bostadsområde vilket kan ha bidragit till att inga statistiska skillnader kunnat fastslås. Figur 17 Otrygghet under färd med taxi på sena kvällar. Särredovisning efter kön. 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Färdas aldrig med taxi sena kvällar otrygg otrygg trygg trygg Vet ej 14

19 Figur 18 Anledning till varför vissa aldrig färdas med taxi sena kvällar. Särredovisning efter kön Annat skäl För att jag känner mig otrygg De flesta färdas aldrig med taxi på sena kvällar och bland dessa är det endast knappt 30 % av kvinnor som avstår taxi p.g.a. otrygghet. Annars verkar taxi anses som ett ganska tryggt färdsätt. Det går att säkerställa skillnader mellan könen. Männen känner sig tryggare än kvinnorna. Figur 19 Otrygghet under färd med spårvagn på sena kvällar. Särredovisning efter kön. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Färdas aldrig med spårvagn sena kvällar otrygg otrygg trygg trygg Vet ej 15

20 Figur 20 Anledning till varför vissa aldrig färdas med spårvagn sena kvällar. Särredovisning efter kön Annat skäl För att jag känner mig otrygg Av de som väljer att avstå från att åka spårvagn på sena kvällar är det väldigt få som gör det för att de känner sig otrygga. Gällande tryggheten på spårvagnar finns det statistiska skillnader mellan män och kvinnor. Återigen känner sig männen tryggare. Figur 21 Otrygghet under färd med buss på sena kvällar. Särredovisning efter kön. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Färdas aldrig med buss sena kvällar otrygg otrygg trygg trygg Vet ej 16

21 Figur 22 Anledning till varför vissa aldrig färdas med buss sena kvällar. Särredovisning efter kön Annat skäl För att jag känner mig otrygg Det är väldigt liten andel som inte åker buss på kvällarna för att de är otrygga. Resultatet är väldigt likt det för spårvagnar. Männen är mer trygga än kvinnorna. Figur 23 Otrygghet under färd med cykel på sena kvällar. Särredovisning efter kön. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Färdas ej med cykel sena kvällar otrygg otrygg trygg trygg Vet ej 17

22 Figur 24 Anledning till varför vissa aldrig färdas med cykel sena kvällar. Särredovisning efter kön Annat skäl För att jag känner mig otrygg Männen känner sig i mycket större utsträckning tryggare på cykel än vad kvinnorna gör. Skillnaderna är större än för de tidigare färdsätten. Figur 25 Otrygghet under färd till fots på sena kvällar. Särredovisning efter kön. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Färdas aldrig till fots sena kvällar otrygg otrygg trygg trygg Vet ej 18

23 Figur 26 Anledning till varför vissa aldrig färdas till fots sena kvällar. Särredovisning efter kön Annat skäl För att jag känner mig otrygg Det är ganska liten andel som aldrig färdas till fots sena kvällar, men bland dessa är skälet för de flesta kvinnorna att de känner sig otrygga. 100 % av männen som aldrig går utomhus på kvällarna gör det av andra skäl. Till fots är det färdsätt som uppfattas mest otryggt. Det finns stora statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män. Figur 27 Otrygghet i krogmiljö. Särredovisning efter kön Befinner mig aldrig i krogmiljö otrygg otrygg trygg trygg Vet ej 19

24 Figur 28 Anledning till varför vissa aldrig befinner sig i krogmiljö. Särredovisning efter kön Annat skäl För att jag känner mig otrygg Majoriteten känner sig trygga inne på och runt omkring krogar och pubar. Några påtagliga skillnader mellan könen går ej att styrka. Figur 29 Vilken grad är oron högre att någon närstående ska utsättas för brott än att man själv ska göra det. Särredovisning efter kön. 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Ingen alls I ganska låg grad Viss grad hög grad hög grad Ingen åsikt I viss grad och ganska hög grad är det vanligaste oavsett kön gällande i vilken grad man oroar sig mer för en närstående än sig själv. 20

25 Figur 30 Hur viktig det är med fler poliser i rörelse kvälls- och nattid. Särredovisning efter kön Resultatet visar tydligt att de flesta tycker att fler poliser ute i rörelse på kvällar och nätter är en viktigt åtgärd. Jämn fördelning mellan könen. Figur 31 Hur viktig det är med fler avgångar i kollektivtrafiken. Särredovisning efter kön. 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Även här jämnt fördelat mellan könen och det anses vara ganska viktigt med fler avgångar i kollektivtrafiken. 21

26 Figur 32 - Hur viktig det är med senare avgångar i kollektivtrafiken. Särredovisning efter kön. 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Snarlikt resultat för senare avgångar som för fler avgångar. Uppfattas som en ganska viktigt åtgärd. Figur 33 - Hur viktig det är med billigare kollektivtrafik. Särredovisning efter kön. 35% 3 25% 2 15% 5% Att kollektivtrafiken ska vara billigare uppfattas inte som lika viktigt som fler och senare avgångar. 22

27 Figur 34 - Hur viktig det är med bra belysning på allmänna platser. Särredovisning efter kön Att det finns bra belysning på allmänna platser tycker folk är den absolut viktigaste åtgärden. Figur 35 Hur viktigt det är att minska klotter och skadegörelse. Särredovisning efter kön. 35% 3 25% 2 15% 5% Vad det gäller minskning av klotter och skadegörelse är det svårt att se något tydligt i resultatet. Det verkar vara spridda åsikter. Går att tyda att kvinnorna i viss utsträckning tycker det är mer oviktigt och att männen anser det varken viktigt eller oviktigt. Överlag anses det inte var en lika viktig åtgärd som övriga. 23

28 4. Analys På dagarna känner sig de allra flesta unga vuxna i Norrköpings kommun trygga. Inte helt oväntat ökar otryggheten på kvällarna även om majoriteten även då känner sig trygga. Precis som förutspått finns det ofta skillnader mellan kvinnor och män när det gäller frågor angående trygghet. Statistiska säkerställda skillnader visar på att kvinnor i större utsträckning känner sig otrygga på kvällarna än vad män gör. Även vid nyttjande av olika färdsätt på sena kvällar är otryggheten större bland kvinnorna. Att kvinnor är mer otrygga än män när de rör sig utomhus i offentliga miljöer är något som gäller för hela landet (Nationella trygghetsundersökningen, 2012) och Norrköpings kommun är alltså inget undantag. När det gäller oro att utsättas för brott kan i den här undersökningen inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män fastställas. Detta kan bero på att urvalet är litet. Skattningarna visar ändå att en större andel kvinnor än män har oroat sig för att utsättas för våld eller överfall under 2012 eller Detta trots att männen i mycket större utsträckning utsätts för överfall. (Nationella trygghetsundersökningen, 2012). Just att männen är mer utsatta för överfall kan vara förklaringen till varför skillnaderna mellan könen inte är lika tydlig vad det gäller oro för just överfall och trygghet generellt. Att ta sig hem med cykel eller till fots uppfattas som otryggare än kollektivtrafiken. I krogmiljön känner sig majoriteten trygga. En slutsats man kan dra av detta kan vara att otryggheten ofta är ihopkopplad med om man är ensam eller inte. I kollektivtrafiken och på krogar har man ofta andra människor runt omkring sig. När man åker hem med cykel eller till fots är risken stor att man under stora delar är ensam. Det finns kommentarer från respondenter (bilaga 7.4) som visar att flera tycker att tryggheten ökar där det är folk i rörelse. Att avstå helt från att använda ett färdsätt p.g.a. oro är mycket ovanligt, men undantaget att en del kvinnor väljer att inte färdas till fots under sena kvällar. Bland männen är det ytterst få som väljer bort ett färdsätt för att oron är för stor, även om 40 % av männen någon gång oroat sig för att råka ut för våld eller bli överfallen. Männen kanske inte anser att oron är tillräckligt stor för att göra uppoffringarna gällande att t.ex. ta en längre väg. En annan slutsats är att varken kvinnor eller män låter otryggheten i någon större utsträckning påverkar deras beteende i vardagen. Det är ovanligt att avstå från aktiviteter som att träffa vänner eller liknande för att man är orolig eller otrygg. Ett beteende som är lite vanligare är att man någon gång tagit en annan väg eller färdsätt. Just att välja en tryggare väg hem verkar vara vanligt. En orsak till detta kan vara dålig belysning på vissa vägar. Att förbättra belysningen anses vara den absolut viktigaste åtgärden. Även i kommentarerna på den öppna sista frågan tas vikten av bra belysning upp. Exempelvis skriver en kvinna att: Under över en vecka var stensgatan utan ljus på natten, och det tyckte jag var obehagligt. Skattningar visar att en högre andel kvinnor någon gång ändrat färdsätt eller väg, även om det inte går att bevisa några statistiska skillnader gentemot männen. Däremot finns signifikanta test på att det händer oftare att kvinnor väljer att ändra färdsätt eller väg p.g.a. oro. Vad det gäller bostadsområden går det att dra slutsatsen att de som bor i vissa områden anser sig tryggare än andra. Boende i Eneby/Haga, Innerstaden, Klockaretorpet och Hageby/Navestad känner 24

29 sig mer otrygga på kvällarna och oroar sig i större utsträckning för att utsättas för våld eller överfall. Bosatta i Kolmården/Krokek och Lindö känner sig tryggare. Enligt statistik (Norrköpings Kommun, 2013) är Hageby, Navestad, Klockaretorpet och Haga områden som ligger över snittet när det gäller andelen arbetslösa. Hageby och Navestad hittas på de två första platserna. Norrköpings kommuns statistik visar också att alla dessa områden har en lägre medelinkomst jämfört med t.ex. Lindö och Krokek. Otryggheten tycks alltså vara större i de fattigare områdena i kommunen. I Innerstaden är nattaktiviteten större och krogarna ligger tätt vilket borde medföra fler berusade människor och mer stökig stämning, vilket säkert kan vara en bidragande orsak till en högre otrygghet bland de boende där. Detta kan även styrkas av fritextsvaren (bilaga 7.4). Tillsammans med bra belysning är fler poliser i rörelse en åtgärd som folk anser viktig. Många kommentarer finns att läsa om detta i bilagan. Fler poliser men även många människor överlag i rörelse verkar vara viktigt för unga personer. Fler och senare avgångar i kollektivtrafiken efterfrågas i stor grad. Att den ska bli billigare anses inte lika viktigt. Vad gäller satsning på att minska klotter och skadegörelse är det en åtgärd som av unga inte anses så viktigt för att minska otryggheten. En gissning är att detta är en fråga som i större utsträckning engagerar äldre människor. 5. Slutsats Hur trygga känner sig unga vuxna i Norrköpings kommun i allmänna miljöer och hur stor är oron att utsättas för brott? Majoriteten av unga vuxna i Norrköpings kommun är trygga. Kvinnor är mer otrygga, både generellt och i specifika miljöer. Mörker och lite folk i rörelser ökar otryggheten. På frågan om man oroat sig för att utsättas för våld eller överfall är skillnaderna mellan könen inte lika tydlig. Även om skattningar visar att en liten större andel kvinnor känt oro. Påverkar otryggheten beteendet hos unga vuxna i Norrköpings kommun? I ganska liten grad ändrar unga vuxna i Norrköpings kommun sitt beteende för att de känner sig oroade eller otrygga. De flesta har under 2012 eller 2013 inte avstått från aktiviteter p.g.a. oro. Observeras bör dock att bland kvinnor är det 1 av 5 som avstått från minst en aktivitet, vilket kanske kan ses som en liten för hög andel. Det känns ganska allvarlig när en person väljer att avstå en aktivitet de egentligen vill deltaga i. Det är inte heller vanligt att avstå från att använda ett visst färdsätt på kvällarna. Med undantaget att kvinnor i en större andel väljer bort att färdas till fots på sena kvällar. Något vanligare är det att välja en annan väg för att man är orolig att utsättas för ett brott, det gäller främst kvinnor. En anledning till detta tycks vara brist på bra belysning. En procentuellt högre andel väljer att ändra väg eller färdsätt jämfört med att avstå aktivitet. Dock så känns det som en större och allvarligare uppoffring att avstå en aktivitet. Vilket kanske gör det mer anmärkningsvärt att det faktiskt finns personer, framför allt kvinnor som idag avstår aktiviteter för att de känner oro 25

30 Vilka åtgärder kan förbättra tryggheten hos unga vuxna i Norrköpings kommun när de vistas på allmänna platser? Absolut viktigast anses det vara att det är bra upplyst på allmänna platser. poliser i rörelser är också något som efterfrågas i stor utsträckning. Fler och senare avgångar i kollektivtrafiken anser de flesta som ganska viktigt. Minskning av klotter och skadegörelse hade en jämn fördelning från mycket oviktigt till mycket viktigt och var därmed den åtgärd som ansåg mest oviktig. 6. Källförteckning Lohr, S.L. (2010): Sampling: Design and Analysis, 2nd ed., Brooks/Cole Cengage Learning. (ISBN-13: paperback). Japec, L. Ahtiainen, A. Hörngren, J. Lindén, H. Lyber, L. Nilsson, P. (1997) Minska bortfallet: Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB) Fråga rätt!: utveckla, testa, utvärdera och förbättra blanketter. (2001): Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB) Nationella trygghetsundersökningen 2012 (Brottsförebygganderådet [BRÅ], 2013) Tryggare kan ingen? (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011) Trygg i Stockholm (Roth, 2011) Måns Magnusson. Doktorand vid IDA Föreläsning 22/ Norrköpings kommun: Arbetslöshet år, delområde, kön, år ( ) Norrköpings kommun: Förvärvsinkomst - individ, delområde, kön, åldersgrupp, år ( ) R Core Team (2012). R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. ISBN , URL T. Lumley (2012) "survey: analysis of complex survey samples". R package version

31 7. Bilagor 7.1 Enkäten 1. Kön 2. Ålder år 3. I vilket bostadsområde är du folkbokförd? Ektorp/Vilbergen Klockaretorpet Hageby/Navestad Lindö Eneby/Haga Smedby Innerstaden/centrala delarna Kolmården/Krokek Övrigt 4. Hur trygg känner du dig när du trygg trygg otrygg otrygg Vet ej..är hemma i bostaden på dagarna?..är hemma i bostaden efter kl 18 på kvällarna?..är ute i ditt bostadsområde på dagarna?..är ute i ditt bostadsområde efter kl 18 på kvällarna?..är ute i andra områden än ditt bostadsområde på dagarna?..är ute i andra områden än ditt bostadsområde efter kl 18 på kvällarna? 27

32 5. a) Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du oroat dig för att du ska bli utsatt för våld eller övergrepp i Norrköping? Ja Nej Gå till fråga 6 b) Hur ofta har det hänt? ofta ofta sällan sällan Vet ej 6. a) Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du har oroat dig för att dina ägodelar ska bli utsatta för stöld eller skadegörelse i Norrköping? Ja Nej Gå till fråga 7 b) Hur ofta har det hänt? ofta ofta sällan sällan Vet ej 7. Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du har oroat dig för att du ska utsättas för ett inbrott i ditt hem? Ja Nej Gå till fråga 8 b) Hur ofta har det hänt? ofta ofta sällan sällan Vet ej 8. a) Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du valt att ta en annan väg eller färdsätt då du känt dig otrygg p.g.a. oro att utsättas för brott? Ja Nej Gå till fråga 9 b) Hur ofta har det hänt? ofta ofta sällan 28

33 sällan Vet ej 9. a) Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du avstått från någon aktivitet exempelvis gå på promenad, bio eller träffa någon, för att du känt dig otrygg p.g.a. oro att utsättas för brott? Ja Nej Gå till fråga 10 b) Hur ofta har det hänt? ofta ofta sällan sällan Vet ej 10. Hur ofta har det hänt att du oroat dig för att drabbas av följande olyckor? ofta ofta sällan sällan Aldrig Vet ej brand trafikolycka fallolycka elolycka 11. a) Hur trygg känner du dig när du färdas sena kvällar med följande färdsätt i Norrköping? trygg trygg otrygg otrygg Använder ej detta färdsätt Taxi Spårvagn Buss Cykel Till fots Vet ej 29

34 b) Vilket är skälet till att du inte använder.? För att jag känner mig otrygg Annat skäl 12. Hur trygg känner du dig när du befinner dig i krogmiljö i Norrköping? (Med krogmiljö menas inne och runt omkring resturanger/pubar/nattklubbar.) trygg trygg otrygg otrygg Vet ej Jag befinner mig aldrig i krogmiljö Svara på b-frågan nedan b) Vilket är skälet till att du inte befinner dig i krogmiljö? För att jag känner mig otrygg Annat skäl 13. I vilken grad tänker du på säkerhet i din vardag? I mycket hög grad I viss grad Ingen åsikt I ganska hög grad Ingen alls 14. I vilken grad är du mer orolig för att någon närstående (familj/vänner) ska drabbas av en olycka än att du själv ska göra det? I mycket hög grad I viss grad Ingen åsikt I ganska hög grad Ingen alls 15. I vilken grad är du mer orolig för att någon närstående (familj/vänner) ska utsättas för ett brott än att du själv ska göra det? I mycket hög grad I viss grad Ingen åsikt I ganska hög grad Ingen alls 30

35 16. Hur viktiga tycker du att följande åtgärder är för att öka din säkerhet när du vistas utomhus i Norrköping? oviktiga oviktiga Varken viktiga eller oviktiga viktiga viktiga Har ingen uppfattning Fler poliser i rörelse kvälls/nattetid Fler avgångar i kollektivtrafiken Senare avgångar i kollektivtrafiken Billigare kollektivtrafik Bra belysning på allmänna platser Satsning på att minska klotter/skadegörelse 17. Hur viktiga tycker du att följande åtgärder är för att öka din säkerhet i hemmet? oviktiga oviktiga Varken viktiga eller oviktiga viktiga viktiga Har ingen uppfattning Ha fungerande brandvarnare Ha handbrandsläckare i bostaden Ha inbrottslarm i bostaden Ha jordfelsbrytare i bostaden Ha halkskydd under lösa mattor 18. Har du några övriga synpunkter på tryggheten i Norrköping? 31

36 7.2 Introduktionsbrevet Trygghetsmätning i Norrköping Hej Du har valts ut att delta i en undersökning som syftar till att ta reda på hur personer i Norrköping mellan 20 och 30 år upplever trygghet, vilka miljöer som kan uppfattas som otrygga och hur man kan öka tryggheten hos kommuninvånarna. Undersökningen utförs av studenter vid Linköpings universitet på uppdrag av Norrköpings kommun. Enkätsvaren kommer under våren att analyseras av studenter från programmet Statistik & Dataanalys vid Linköpings universitet för att sedan redovisas för Norrköpings kommun i maj. Du har blivit slumpmässigt utvald att delta i undersökningen och svaren du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och utan att några personuppgifter behandlas. Frågorna besvaras via en online-enkät som du hittar via nedanstående internetlänk. Du kan svara på enkäten från en internetansluten dator eller via din smartphone eller surfplatta. Om du inte har tillgång till dator med internet finns publika sådana att utnyttja t ex vid Biblioteket i Norrköping. Enkäten tar endast några minuter att fylla i och vi är mycket tacksamma för ditt deltagande! Har du frågor angående enkäten eller är du intresserad av resultatet av undersökningen? Skicka då ett mejl till vikjo416@student.liu.se Med vänliga hälsningar Viktor Joelsson, Rebeca Hultman, Steven Stenquist och Jonathan Wretström Statistik och Dataanalysprogrammet, Linköpings Universitet Richard Tjernström, Håkan Karlsson Norrköpings Kommun, Brottsförebyggande rådet 32

37 7.3 Chi-två-test Chi-två-test för att testa ev. skillnader beroende på kön Utskrifter från R > > cal.nobra <- update(cal.nobra, dag=rawdata$utomhus.dag, kon=rawdata$kon) > svychisq(~dag+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~dag + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 4, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, kvall=rawdata$utomhus.kvall, kon=rawdata$kon) > svychisq(~kvall+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~kvall + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 4, p-value = 5.977e-07 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, vald=rawdata$oro.vald, kon=rawdata$kon) > svychisq(~vald+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~vald + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 1, p-value =

38 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, vag=rawdata$annan.vag, kon=rawdata$kon) > svychisq(~vag+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~vag + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 1, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, vag.ofta=rawdata$annan.vag.ofta, kon=rawdata$kon) > svychisq(~vag.ofta+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~vag.ofta + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 5, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, aktivitet=rawdata$aktivitet, kon=rawdata$kon) > svychisq(~aktivitet+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~aktivitet + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 1, p-value =

39 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, taxi=rawdata$taxi, kon=rawdata$kon) > svychisq(~taxi+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~taxi + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 5, p-value = 4.097e-05 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, sparvagn=rawdata$sparvagn, kon=rawdata$kon) > svychisq(~sparvagn+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~sparvagn + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 5, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, buss=rawdata$buss, kon=rawdata$kon) > svychisq(~buss+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~buss + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 5, p-value =

40 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, cykel=rawdata$cykel, kon=rawdata$kon) > svychisq(~cykel+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~cykel + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 5, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, fots=rawdata$fots, kon=rawdata$kon) > svychisq(~fots+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~fots + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 5, p-value = 2.07e-06 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, krog=rawdata$krog, kon=rawdata$kon) > svychisq(~krog+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~krog + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 5, p-value =

41 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, oro.for.familj=rawdata$oro.for.familj, kon=rawdata$kon) > svychisq(~oro.for.familj+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~oro.for.familj + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 4, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, poliser=rawdata$poliser, kon=rawdata$kon) > svychisq(~poliser+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~poliser + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 6, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, fleravgangar=rawdata$fler.avgangar, kon=rawdata$kon) > svychisq(~fleravgangar+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~fleravgangar + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 6, p-value =

42 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, senareavgangar=rawdata$senare.avgangar, kon=rawdata$kon) > svychisq(~senareavgangar+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~senareavgangar + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 6, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, billigarekollektiv=rawdata$billigare.kollektiv, kon=rawdata$kon) > svychisq(~billigarekollektiv+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~billigarekollektiv + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 6, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, belysning=rawdata$belysning, kon=rawdata$kon) > svychisq(~belysning+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~belysning + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 5, p-value = 1.069e-06 38

43 > > cal.nobra <- update(cal.nobra, vagar=rawdata$vagar, kon=rawdata$kon) > svychisq(~vagar+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~vagar + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 6, p-value = > > cal.nobra <- update(cal.nobra, klotter=rawdata$klotter, kon=rawdata$kon) > svychisq(~klotter+kon, design=cal.nobra, statistic = "Chisq") data: svychisq(~klotter + kon, design = cal.nobra, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 6, p-value = Chi-två-test för att testa ev. skillnader beroende på bostadsområde > cal.nobra2 <- update(cal.nobra2, vald=rawdata2$oro.vald, omrade=rawdata2$folkbokford) > svychisq(~vald+omrade, design=cal.nobra2, statistic = "Chisq") data: svychisq(~vald + omrade, design = cal.nobra2, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 18, p-value < 2.2e-16 39

44 > > cal.nobra2 <- update(cal.nobra2, vald.ofta=rawdata2$oro.vald.ofta, omrade=rawdata2$folkbokford) > svychisq(~vald.ofta+omrade, design=cal.nobra2, statistic = "Chisq") data: svychisq(~vald.ofta + omrade, design = cal.nobra2, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 27, p-value = > > cal.nobra2 <- update(cal.nobra2, vag=rawdata2$annan.vag, omrade=rawdata2$folkbokford) > svychisq(~vag+omrade, design=cal.nobra2, statistic = "Chisq") data: svychisq(~vag + omrade, design = cal.nobra2, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 18, p-value < 2.2e-16 > > cal.nobra2 <- update(cal.nobra2, aktivitet=rawdata2$aktivitet, omrade=rawdata2$folkbokford) > svychisq(~aktivitet+omrade, design=cal.nobra2, statistic = "Chisq") data: svychisq(~aktivitet + omrade, design = cal.nobra2, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 18, p-value < 2.2e-16 40

45 > > cal.nobra2 <- update(cal.nobra2, senareavgangar=rawdata2$senare.avgangar, omrade=rawdata2$folkbokford) > svychisq(~senareavgangar+omrade, design=cal.nobra2, statistic = "Chisq") data: svychisq(~senareavgangar + omrade, design = cal.nobra2, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 36, p-value = > > cal.nobra2 <- update(cal.nobra2, billigarekollektiv=rawdata2$billigare.kollektiv, omrade=rawdata2$folkbokford) > svychisq(~billigarekollektiv+omrade, design=cal.nobra2, statistic = "Chisq") data: svychisq(~billigarekollektiv + omrade, design = cal.nobra2, statistic = "Chisq") X-squared = , df = 36, p-value =