Läkemedelskostnader 2013

Transkript

1 1 (17) Läkemedelskostnader 213 Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för 213. Rapporten belyser främst kostnaderna för den allmänna receptförmånen liksom för rekvisitioner direkt till vårdgivare i länet såsom akutsjukhusen, avseende läkemedel och vissa läkemedelsnära varor. Rapporten innefattar ett perspektiv utifrån vårdkvalité och kostnadseffektivitet för läkemedelsförbrukningen utifrån lokala och nationella riktlinjer såsom Kloka Listan. Rapporten grundas på försäljningsdata från landstingets uppföljningsdatabas VAL_LAK samt på uppgifter om landstingets kostnader för särskild läkemedelssubvention till länsinvånare ur tabellen Läkemedelskostnader i Årsbokslutet. Stockholms läns landsting Box Stockholm

2 2 (17) Minskade kostnader för receptläkemedlen 213 Landstingets kostnader för läkemedel på recept minskade med 1,7 procent 213. Ökad följsamhet till Kloka Listan för recept, få nya läkemedel med bred användning utlöpande patent och prissänkningar var några orsaker. Då de volymmässigt största läkemedlen nu finns i generisk utbytbar form, har den kostnadsbesparande effekten av utgående patent blivit alltmer inhämtad. Samtidigt har få men ofta mycket kostsamma medel tillkommit, främst inom specialiserad vård. Förskrivningen av antibitika och förskrivningen till äldre av medel som bör undvikas, minskade i linje med nationella rekommendationer. Fullständiga resultat för rekvisitioner 213 Enligt läkemedelsstatistiken sjönk kostnaderna för läkemedel 213 sammanlagt med 3,2 procent, Tabell 1. En stor del av den redovisade kostnadsminskningen för rekvisitioner berodde på att distributionskostnaden inte ingår i beloppet från och med 213. Justerat för detta bedöms kostnadsminskningen totalt för läkemedel på rekvisition ha varit i nivå med den för recept. Striktare prioriteringar och uppföljning av läkemedelsanvändningen på sjukhusen liksom utgående patent på kostnadstunga sjukhusläkemedel medverkade till minskade kostnader för rekvisitionsläkemedel. Förmånskostnaderna för recept sjönk under 213 med en procentenhet jämfört med 2,5 procent-enheter för enbart första tertialet. Påverkande faktorer för utvecklingen var: - Färre nya läkemedel med breda indikationer liksom färre utgående patent på läkemedel med stor användningspotential. - Alltmer inhämtade kostnadsvinster av tidigare års patentfall och resulterande övergång till generiska läkemedel. - Prissänkningar för några kostnadstunga läkemedel som inte föreligger generiskt, bland annat för insuliner. - Måttfull nyintroduktion av specialläkemedel. Till skillnad från basläkemedel, steg dessa i kostnad, jämför Tabell 2 liksom, Figur 4a. Därmed fortsatte specialläkemedlens kostnadsandel att stiga, Tabell 2 och Figur 1. - Kvarstående styreffekter mot effektivare läkemedelsanvändning genom såväl husläkaravtalen som sjukhusens KÖL. - Viss kvardröjande effekt av den höjda gränsen för läkemedelsförmån och frikort Underliggande volymökning, i storleksordning oförändrad jämfört med tidigare år.

3 3 (17) Tabell 1. Försäljning i Stockholms län av läkemedel och läkemedelsnära produkter 213 jämfört med 212. Uppgifter om egenvårdsläkemedel saknas. Källor: VAL/GUPS och Läkemedelsbokslut 213. Varutyp, försäljningssätt Totalt, Mkr SLL kostnader, Mkr Diff. % Diff. % Läkemedel: Recept & dosdispenserat VAL Dosdispensering, tjänsten*) Fria läkemedel SLL**) Summa läkemedel recept , ,7 Rekvisitioner VAL ***) , ,2 Summa läkemedel , ,2 Läkemedelsnära: Recept/Hjälpmedelskort Rekvisitioner Summa läkemedelsnära Summa totalt netto ****) , , Upphandl.rabatter (+) Summa totalt brutto , ,3 *) Källa: Läkemedelsbokslutet SLL 213 K. Sollermark. **) Fria läkemedel enl. SML etc. Källa: Läkemedelsbokslutet SLL 213 K. Sollermark. ***) Netto eventuella centrala upphandlingsrabatter 27 Mkr (24 Mkr).Källa: M. Grahm. Beloppet för 213 är till skillnad från 212 exklusive distributionskostnad och minskningen 213 synes således vara skenbart för stor. ****) Inklusive direktdistribuerade hjälpmedel vid diabetes 95 Mkr (89 Mkr). Tabell 2. Fördelning av totalbelopp för bas- respektive specialläkemedel* ) år i Stockholms län samt förändring , jämför, Tabell Källa: VAL /GUPS *) För definitioner av begrepp inom läkemedelsuppföljning, se sidan 16. Typ av läkemedel Mkr Diff. % Basläkemedel recept , Basläkemedel rekvisition , Summa basläkemedel , Specialläkemedel recept , Specialläkemedel rekvisition , Summa specialläkemedel , Summa läkemedel , Beloppsandel specialläkemedel (%)

4 4 (17) Mkr % 55% 56% 57% Basläkemedel recept Basläkemedel rekvisition Specialläkemedel recept Specialläkemedel rekvisition Figur 1. Fördelning av totalbelopp per år mellan bas- och specialläkemedel i Stockholms län. Uppgifterna för rekvisitioner är inklusive leverantörsrabatter, jämför texten till Tabell Miljoner kroner Figur 2. Totalbelopp (recept befolkningen SLL + rekvisitioner vårdgivare SLL) för största huvudgrupper av läkemedel (ATC-1) netto officiella rabatter. *) Avser i huvudsak beredningar och licenser för specialiserad sjukhusvård. Källa: GUPS. Immunsuppressiva fortsätter att öka Läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, ATC-grupp L, fortsatte att ha den största kostnadsandelen, 22 procent, Figur 2. Kostnaderna steg med 1

5 5 (17) procent vilket innebar sjunkande ökningstakt i linje med föregående år. Den begränsade ökningen avspeglar tillkomsten av generiska läkemedel inom detta område. Vidare synes patientpopulationerna för flera läkemedel med stor kostnadsmassa, såsom TNF-hämmare mot reumatiska sjukdomar och trastuzumab mot bröstcancer, nu i stora delar har nåtts av behandling. Samtidigt har nya biologiska läkemedel tillkommit, ofta riktade till små patientgrupper. Immunsuppressiva medel vilka innefattar TNF -hämmarna, steg med 7 procent. Det var en halverad ökningstakt jämfört med några år tillbaka, 21. Läkemedel inom ATC-grupp L4 som under 213 ökade kraftigt var fingolimod mot multipel skleros, TNF-hämmarna adalibumab och infliximab mot bland annat reumatoid artrit, lenalidomid mot multipelt myelom och ipilimumab mot avancerat melanom, Figur 4 och Tabell 4. Några av dessa är särskilt kostsamma per behandlad patient. För TNF-hämmare förväntas uppbromsad kostnadsutveckling som en effekt av att flera potentiella patientgrupper nu har nåtts av behandling. Tillgång till nya läkemedel med lägre priser har också påverkat. Recept + rekvisition Mkr Figur 3. Onkologiska och immunologiskt verkande medel (ATC-grupp L): Förändring av totalbelopp för dess undergrupper, 213 exklusive distributionskostnad. Reservation för osäkra kostnader för ingående beredningar av cytostatika för 213. Källa: GUPS. Nervsystemets läkemedel minskade med,3 procent, Figur 2. Jämfört med 212 var det en uppbromsad minskning. Det berodde främst på att generiska läkemedel inom grupperna morfinanalgetika och att läkemedel mot epilepsi och neuroleptika inte minskade lika mycket i kostnad som tidigare år. Samtidigt steg volymerna inom grupp N i oförminskad takt. Det var tillgången på prispressade generiska medel mot bland annat nedstämdhet, Alzheimers sjukdom och opiatberoende liksom tunga

6 6 (17) analgetika, som höll tillbaka kostnadsutvecklingen, jämför tabell 3. Medel mot ADHD fortsatte att öka i både kostnad och volym, Tabell 4. Inom ATC-grupp B steg kostnaden för nya antikoagulationsmedel Figur 4a. Det vägdes upp av kostnadsminskningar för andra medel inom B-gruppen. I antal recept räknat var warfarin relativt oförändrat medan nya antikoagulantia tredubblades. Kampanjen för minskad antibiotikaförbrukning gav under året resultat, Figur 9 och 1. Receptvolymen för antibiotika sjönk med närmare 9 procent och kostnaderna totalt med 14 procent, se J1 Tabell 3 och fenoximetylpenicilin Figur 4b. Utvecklingen gynnades av måttlig influensavåg under perioden. Läkemedel mot HIV steg i belopp med 6 procent. Nya säkrare patentskyddade kombinationsmedel mot HIV till högre priser än för generiska monoläkemedel steg, Tabell 4a. Läkemedel mot hepatit C inom J5, minskade samtidigt med mer än hälften. Aktuella patienter har sannolikt redan tidigare år nåtts av behandling, jämför teleprevir Tabell 4b. Totalt sjönk Antivirala medel med 3 procent, Tabell 3. Sammanlagt sjönk medel mot infektionssjukdomar (J) med 6 procent, Figur 2. Tabell 3. Beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel (ATC-3). Totalbelopp recept (förmånsbelopp + egenavgifter) + belopp för rekvisitioner netto rabatter 212 och 213, avrundade belopp Mkr. Källa: GUPS ATC-grupp Diff. MKr Diff. (%) Immunomodulerare ( L4 ) Cytostatika ( L1 ) Medel mot astma/kol ( R3 ) Antidepressiva, demensmedel ( N6 ) Antivirala ( J5 ) Hemostatika ( B2 ) Neuroleptika, medel mot oro/sömnsvårigheter ( N5 ) Analgetika ( N2 ) Könshormoner ( G3 ) Diabetesmedel ( A1 ) Antikoagulantia ( B1 ) Antibiotika ( J1 ) Ögonläkemedel ( S1 ) Antiepileptika ( N3 ) Immunstimulerande medel ( L3 ) Urologiska medel ( G4 ) Hypofys-/hypotalamushormonerr ( H1 ) Medel vid anemi ( B3 ) Plasma/vätskeprodukter ( B5 ) RAAS-blockerare ( C9 ) Medel mot bland annat mag-tarmsjukdomar och diabetes, grupp A, steg med 3 procent trots att medel mot diabetes sjönk med 3 procent till följd av priskonkurrens, jämför insulin glargin Tabell 4. Övriga diabetesmedel ökade i volym och

7 7 (17) Fingolimod ( GILENYA ) - multipel skleros Metylfenidat ( RITALIN ) - ADHD Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit Emtricitabin, tenofovir disoproxil, rilpivirin ( EVIPLERA ) - HIV Aflibercept ( EYLEA ) - makuladegeneration Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit Rivaroxaban ( XARELTO ) - blodpropp Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipet myelom Kolekalciferol ( DEVITRE ) - D-vitaminbrist Ipilimumab ( YERVOY ) - metastaserande melanom Dabigatranetexilat ( PRADAXA ) - blodpropp Formoterol, salmeterol ( SYMBICORT TURBUHALER ) - astma Imiglukeras ( CEREZYME ) - Gauchers sjukdom Koagulationsfaktor VIII ( ADVATE ) - blödarsjuka Erytropoietin ( RETACRIT ) - anemi Basläkem. i Kloka Listan 213 Basläkem. ej i Kloka Listan Spec.läkem. i Kloka Listan 213 Spec.läkem. ej i Kloka Listan Förändring Mkr 213 Figur 4a. Största ökningar 213 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Rekommendationen av specialläkemedel gäller endast inom specialiserad vård. Källa: VAL/GUPS Darbepoetin alfa ( ARANESP ) - anemi Basläkem. i Kloka Listan 213 Basläkem. ej i Kloka Listan Spec.läkem. i Kloka Listan 213 Spec.läkem. ej i Kloka Listan Pegfilgrastim ( NEULASTA ) - blodbildsförändring av cytostatika Fenoximetylpenicillin ( KÅVEPENIN ) - infektion Ranibizumab ( LUCENTIS ) - degeneration av gula fläcken Tolterodin ( DETRUSITOL SR ) - inkontinens Galantamin ( REMINYL ) - Alzheimers sjuikdom Elektrolyter ( NATRIUMKLORID ) - vätske-/elektorlytrubbning Peginterferon alfa-2a ( PEGASYS ) - kronisk hepatit B och C Buprenorfin ( SUBUTEX ) - opiatberoende Immunglobulin i.v. ( XEPOL ) - immunbrist Atorvastatin ( LIPITOR ) - förhöjda blodfetter Montelukast ( SINGULAIR ) - astma Telaprevir ( INCIVO ) - hepatit C Paklitaxel ( PACLITAXEL TEVA ) - tumörsjukdom Kandesartan ( ATACAND ) - hypertoni, hjärtsvikt Förändring Mkr 213 Figur 4b. Största minskningar 213 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VAL/GUPS

8 8 (17) vissa medel även i kostnad, Tabell 3. Medel mot D-vitaminbrist hos äldre och medel mot den medfödda sällsynta Gauchers sjukdom, var läkemedel som totalt bidrog till kostnadsökningen för grupp A, Figur 4a. Tabell 4 Läkemedel, recept + rekvisitioner med största totalbelopp 213. Rek (S): Rekommenderat endast inom specialiserad vård. Basläkemedel: Se definition sid. 16. Källa: VAL/MJH ATC-grupp Läkemedel ( PRODUKT - exempel ) - användningsområde Kloka Diff (%) Listan Basläkem. 213 (B); Upphandl. Mkr (U) Diff 212 Mkr L4AB4 Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit Rek (S) L4AB1 Etanercept ( ENBREL ) - reumatoid artrit R3AK7 Formoterol och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar Rek B, U ( SYMBICORT TURBUHALER ) - astma B2BD2 Koagulationsfaktor VIII ( ADVATE ) - blödarsjuka L4AB2 Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit Rek (S) -U N6BA4 Metylfenidat ( RITALIN ) - ADHD Rek (S) L1XC3 Trastuzumab ( HERCEPTIN ) - tumörsjukdom (bröstcancer) - -U L1XC2 Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom, reumatoid artrit - -U 74 L3AB7 Interferon beta-1a ( AVONEX ) - multipel skleros R3BB4 Tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) - kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL Rek B, U B1AB4 Dalteparin ( FRAGMIN ) - blodpropp Rek B, U N2BE1 Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta, feber Rek B, U N3AX16 Pregabalin ( LYRICA ) - ångest, neuropatisk smärta, epilepsi - B, L4AA23 Natalizumab ( TYSABRI ) - multipel skleros - -U L1XE1 Imatinib ( GLIVEC ) - tumörsjukdom (leukemi) - -U G3CA3 Östradiol ( VAGIFEM ) - östrogentillägg lokalbehandling Rek B, C7AB2 Metoprolol ( METOPROLOL SANDOZ ) - hjärtsvikt, hypertoni Rek B, U R3AK6 Salmeterol och övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar Rek B, ( SERETIDE DISKUS FORTE ) - astma H1AC1 Somatropin ( NORDITROPIN NORDIFLEX ) - tillväxtstörning J5AR2 Lamivudin och abakavir ( KIVEXA ) - HIV A1AE4 Insulin, glargin ( LANTUS (SOLOSTAR) ) - diabetes mellitus Rek (S) B, J5AR3 Tenofovirdisoproxil och emtricitabin ( TRUVADA ) - HIV R3BA2 Budesonid ( PULMICORT ) - astma Rek B, J5AR6 Emtricitabin, tenofovirdisoproxil och efavirenz ( ATRIPLA ) - HIV L4AD2 Takrolimus ( PROGRAF ) - transplantationsavstötning L4AX4 Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipelt myelom D2AX Övriga hudskyddande och uppmjukande medel ( PROPYLESS ) - Rek B, uppmjukande S1LA4 Ranibizumab ( LUCENTIS ) - degeneration av gula fläcken - -U G4BE3 Sildenafil ( VIAGRA ) - hypertoni lungkretsloppet Rek B, G4BE8 Tadalafil ( CIALIS ) - erektil dysfunktion Rek B, Medel mot hjärt-kärlsjukdom, ATC-grupp C, fortsatte att minska mest (-12 %), Figur 2, trots fortsatt treprocentig volymökning. Det var liksom 212 främst atorvastatin

9 9 (17) mot höga blodfetter och kandesartan mot högt blodtryck och hjärtsvikt, som bidrog, Figur 4b. Endast ett fåtal läkemedel inom grupp C är nu patentskyddade med relativt sett högre prissättning än generiska läkemedel. Ringa kostnadsökning inom de största vårdgrenarna Läkemedelskostnaderna för akutsjukhusen sjönk 213 med 1 procent, främst till följd av att distributionskostnad inte ingår, Tabell 5. Ökad följsamhet till Kloka Listan för recept, Figur 6, som följd av KÖL och större fokus på läkares fortbildning, samt återhållsamhet med helt ny terapi inom specialiserad vård kan förklara. Tabell 5. Fördelning av SLL-kostnader per vårdgren och varuslag. recept respektive rekvisitioner för läkemedel och vissa läkemedelsnära varor i Stockholms län. Beloppet för rekvisitioner är netto upphandlingsrabatter. Psykiatri innefattar privata specialistmottagningar. Urvalet för Geriatrik + SÄBO kan innefatta brister på grund av felaktiga arbetsplatskoder. Källa: VAL/MJH Vårdgren / varuslag Ordination 213 Andel av 212 Diff. Diff. (%) (Mkr) Total (%) Akutsjukhus Recept Rekvisitioner Akutsjukhus Summa Primärvård HLM/VC Recept Rekvisitioner Husläkarverksamheter Summa Psykiatri Recept Rekvisitioner Psykiatri Summa Geriatrik, SÄBO, ASIH Recept Rekvisitioner Geriatrik+SÄBO Summa Övriga SLL Recept Rekvisitioner Övr. vårdgivare SLL Summa Övriga ej SLL Recept Rekvisitioner Övriga ej SLL Summa Uppgift saknas Recept Rekvisitioner - Uppgift saknas Summa Totalt Recept Rekvisitioner Totalt Summa

10 1 (17) 3 5 Förmånskostnad resp. belopp Mkr Rekvisition Recept Figur 5. Landstingskostnad för recept- och rekvisitioner per vårdgren, Källa: VAL/MJH Följsamhet till Kloka Listan (%) enl DU9% Heldragen linje: Enligt generell rekommendation Streckad linje: Endast rekommenderat i specialiserad vård Alla vådgivare SLL Inkl. rek. för specialiserad vård Akutsjukhus Inkl. rek. för specialiserad vård Allmänpsykiatri Inkl. rek. för specialiserad vård Husläkarverksamhet Inkl. rek. för specialiserad vård Geriatrisk basverksamhet Inkl. rek. för specialiserad vård Figur 6. Följsamhet till Kloka Listan (%) enligt DU9% för recept för några huvudkategorier av vårdgivare, enligt Kloka Listan generellt samt inkl. begränsad rekommendation inom specialiserad vård. Källa: GUPS.

11 11 (17) Såväl husläkarverksamheterna som annan specialiserad vård utanför sjukhusen minskade sina receptkostnader med 5 respektive 1 procent. Samtidigt steg följsamheten till Kloka Listan, Figur 6. Psykiatrins läkemedelskostnader för recept steg något, Tabell 5, men följsamheten till Kloka Listan sjönk, Figur 6. En viktig förklaring kan vara psykiatrins starkt specialiserade och individanpassade terapi, samtidigt som flertalet psykofarmaka nu är generiska. Acetylsalicylsyra ( Trombyl ) - förebygger blodpropp Enalapril ( generisk ) - hjärtsvikt, hypertoni Amlodipin ( generisk ) - hypertoni Simvastatin ( generisk ) - förhöjda blodfetter Omeprazol ( generisk ) - syrarelaterade symtom Cyanokobalamin ( Betolvidon ) - vitamin B12-brist Furosemid ( Furix ) - vätskedrivande Kandesartan ( generisk ) - hypertoni, hjärtsvikt Levotyroxin, T4 ( generisk ) - för ämnesomsättningen Metoprolol ( Levaxin ) - hjärtsvikt, hypertoni Paracetamol ( generisk ) - smärta, feber Ramipril ( Alvedon ) - hjärtsvikt, hypertoni Zopiklon ( generisk ) - sömnsvårigheter Kalcium, vitamin D3 ( Kalcipos-D ) - benskörhet Sertralin ( generisk ) - depression Citalopram ( generisk ) - nedstämdhet Losartan ( generisk ) - hypertoni, hjärtsvikt Felodipin ( generisk ) - hypertoni, kärlkramp Metformin ( generisk ) - diabetes mellitus Propiomazin ( Propavan ) - sömnsvårigheter Antal dygnsdoser DDD / 1 inv & dag Figur 7. Läkemedels volym, recept + rekvisitioner, i topp per 1 invånare och dag i Stockholms län 213. Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: GUPS. Kloka Listans läkemedel volymmässigt i topp De volymmässigt största läkemedlen i länet var liksom tidigare medel ur Kloka Listan Figur 7. Detta och kontinuiteten i Kloka Listans rekommendationer har underlättat hög följsamhet för läkemedel med bred användning. För läkemedel som i stor utsträckning förskrivs för tillfälligt bruk, var följsamheten räknat i antal individer som köpt läkemedel på recept, något lägre, Figur 8. Dessa medel såsom hostmediciner, omfattas i lägre grad av läkemedelssubventionen varför förskrivning då inte påverkar landstingets kostnader. Följsamheten till Kloka Listan fortsatte att stiga under 213, Figur 6. Det förklaras av att volymmässigt stora vårdgivarkategorier förbättrade sin följsamhet. En bidragande förklaring är också att flera tidigare ej rekommenderade läkemedel togs in i listan efter att de fått generiskt status och lägre pris, till exempel atorvastatin mot höga blodfetter, jämför Figur 4b.

12 12 (17) Paracetamol ( generisk ) - smärta, feber Fenoximetylpenicillin ( Kåvepenin ) - infektion Omeprazol ( generisk ) - syrarelaterade symtom Acetylsalicylsyra ( Trombyl ) - förebygger blodpropp Simvastatin ( generisk ) - förhöjda blodfetter Metoprolol ( Levaxin ) - hjärtsvikt, hypertoni Naproxen ( generisk ) - inflammation Mometason ( Nasonex ) - rinit Kodein, paracetamol ( Citodon ) - smärta Zopiklon ( generisk ) - sömnsvårigheter Etylmorfin, expektorantia ( Cocillana-Etyfin ) - hosta Levotyroxin, T4 ( generisk ) - för ämnesomsättningen Enalapril ( generisk ) - hjärtsvikt, hypertoni Cyanokobalamin ( Betolvidon ) - vitamin B12-brist Efedrin, bromhexin ( Mollipect ) - hosta Diklofenak ( generisk ) - inflammation Amlodipin ( generisk ) - hypertoni Propylenglykol ( Propyless ) - torr hud Kalcium, vitamin D3 ( Kalcipos-D ) - benskörhet Makrogol, kombinationer ( Laxabon ) - obstipation Andel av befolkningen (%) Figur 8. Läkemedel i topp 213 efter andel länsinvånare som erhållit på recept minst en gång under 213 resp Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: VAL Tabell 6. Följsamhet till Kloka råd från Stockholms läns läkemedelskommitté vid läkemedelsförskrivning 213. Blå markering där någon förbättring uppnåtts. Kloka Råd 213 Indikator Mål Utfall Behandling med protonpumpshämmare är olämpligt vid magont utan känd orsak. Avvakta med antibiotika i 2-3 dygn vid okomplicerad otit hos barn 1-12 år. Volym protonpumpshämmare (DDD / 1 invånare & dag; TID) Volym luftvägsantibiotika (barn); Recept/ / 1 invånare TIN kalenderåret R12 till individer 1-12 år Skall minska 41,2 42,3 Skall minska Behandla inte asymtomatisk bakteriuri Volym urinvägsantibiotika; Recept/TIN Skall minska hos äldre. Odla endast vid symtom R12 till individer ej officiell indikator*) från urinvägarna. Bisfosfonat är ofta indicerat efter osteoporosfraktur. Ompröva terapin efter 3-5 år då risken för atypiska frakturer ökar med behandlingstiden. Undvik propiomazin och tramadol till äldre. (Andel individerr 5+ med Recept på bisfosfonat ej officiell indikator) Volym propiomazin och tramadol till individer 65+ (DDD / 1 invånare & dag TID) Skall öka 4,4% 4,1% Skall minska 25, 24,6 Ökad följsamhet till tre av fem Kloka råd Av årets åtta Kloka Råd gick fem helt eller delvis att följa upp enbart med läkemedelsstatistik. Bäst resultat uppnåddes för de båda råd som gällde minskad antibiotikaförbrukning, Tabell 6. Förskrivningen av såväl luftvägsantibiotika som urinvägsantibiotika minskade med cirka 1 procent, Figur Stockholms

13 13 (17) Antal receptposter per 1 invånare R12 Figur 9. Totalt antal försålda antibiotikarecept per 1 invånare per månad rullande 12 månader R12, alla åldrar i Stockholms län. Källa: GUPS 8 7 Antal receptposter PcV per månad (%) Andel receptposter PcV av luftvägsantibiotika till barn (%) Figur 1. Antal utköpta antibiotikarecept på fenoximetylpenicilin PcV av alla recept på luftvägsantibiotika lämpliga till barn -6 år, Stockholms län. Källa: GUPS

14 14 (17) Andel (%) Andel receptposter icke-kinoloner av UVI-antibiotika kvinnor år (%) Figur 11. Andel recept på icke-kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor år i Stockholms län. Källa: VAL/GUPS. antibiotikaförbrukning är fortfarande näst högst i landet, se Strama Stockholm Förbrukningen av PPI fortsatte att stiga även om tendens till volymmässigt dämpad förskrivning går att skönja. Förskrivningen till äldre av det smärtstillande medlet tramadol och propiomazin mot sömnsvårigheter, minskade något i linje med regeringens äldresatsning. Jämför volymutvecklingen för dessa och andra medel som bör undvikas till äldre, Figur 12, liksom andelen äldre individer som får dessa läkemedel Figur 13. Dessa nationella riktlinjer har således fått gott genomslag i Stockholm. Förskrivningen av bisfosfonater mot benskörhet var oförändrad och kampanjen för ökad andel medelålders och äldre patienter som får dessa medel efter en första fraktur, går vidare. Ytterligare en rekommendation inom regeringens äldresatsning på läkemedel var att minska förskrivningen av inflammationsdämpande medel, så kallade cox-hämmare eller NSAID, till äldre. Det är främst med hänsyn till negativa cirkulatoriska effekter av kontinuerlig användning till individer med förhöjd hjärt-kärlrisk. Även denna rekommendation följdes kvalitativt för personer 75 år och äldre, Figur 14.

15 15 (17) Antal DDD / 1 inv & dag 75+ år R Antikolinergika Tramadol & propiomazin Långverkande bensodiazepiner Figur 12. Volym läkemedel på recept som ska undvikas till äldre personer 75+ som fått läkemedel på recept, genomsnitt av senaste 12 månaderna per dag. Källa: VAL/GUPS Andel individer i länet (%) Andel 75+ med minst ett olämpligt läkemedel Andel 75+ med något antikolinergikum Andel 75+ med tramadol eller propiomazin (Propavan) Andel 75+ med någon långverkande bensodiazepin 2 Figur 13. Andel av befolkningen 75+ som får läkemedel på recept som ska undvikas till äldre, räknat per kvartal. Var tionde individ 75+ fick fjärde kvartalet 213 således minst en gång minst ett läkemedel som bedöms som olämpligt till äldre. Källa: VAL/GUPS.

16 16 (17) Andel individer i länet 75+ (%) Andel med COX-hämmare 75+ (%) 1 21Q3 21Q4 211Q1 211Q2 211Q3 211Q4 212Q1 212Q2 212Q3 212Q4 213Q1 213Q2 213Q3 213Q4 Figur 14. Andel av befolkningen 75+ som får inflammationsdämpande medel på recept per kvartal. Källa: VAL/GUPS. Sten Ronge Apotekare Utvecklingsavdelningen Björn Wettermark Enhetschef, docent Utvecklingsavdelningen

17 17 (17) Läkemedelsdefinitioner: Basläkemedel Enligt definition inom SLL, läkemedel som vanligtvis insättes inom primärvården. Omklassificering från specialläkemedel, beslutas av läkemedelskommittén. DDD Definierad Daglig Dygnsdos. Vedertaget volymmått för läkemedel vid sidan om antal receptposter. Fastsälls av WHO gäller i princip främst per oral terapi för dagligt bruk. DU9% Metod för uppföljning av följsamhet till rekommendationslista baserad på DDD som innebär att visst utrymme lämnas för att avvika från rekommendationerna på grund av bristande tolerans hos enskilda patienter och andra individuella faktorer. Följsamhet kan därmed endast baseras på terapi som är åsatt DDD, i praktiken per orala medel. Fria läkemedel SLL-kostnad Enligt Smittskyddslagen SML är landstingen skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla läkemedel mot smittfarliga sjukdomar. Därutöver har SLL beslutat att generellt för länsinvånarna subventionera vissa läkemedel som p-piller till unga eller vissa läkemedel till psykiskt sjuka utan sjukdomsinsikt. Landstinget subventionerar även vissa läkemedel i särskilda vårdärenden. Dessa kostnader redovisas ej i förmånsbeloppet inom den allmänna subventionen. Det är möjligt att de döljs i totalbeloppet för läkemedel i form av egenavgifter vid receptköp, vilka inte särredovisas i denna sammanställning. Beloppet är synligt i de fakturor som separat når HSF. I denna framställning förmånsbelopp vid receptförsäljning samt fakturerat belopp för rekvisitioner vårdgivare inom Stockholms län oavsett driftsform. Specialläkemedel Läkemedel som vanligtvis endast insättes inom specialiserad vård. Totalbelopp läkemedel Summan av förmånsbelopp och egenavgifter för receptförsäljning samt fakturabelopp för rekvisitioner netto eventuell upphandlingsrabatt SLL, för cytostatika ATC-grupp L1 är beloppet brutto rabatter, se text och tabeller. Upphandlingsrabatter SLL Avser endast läkemedel till rekvisition, i första hand till akutsjukhusen. Dessa ingår numera i rekvisitionsbeloppet (netto-belopp). Storleken totalt är därför svår att exakt uppskatta. VAL Landstingets databaser för sjukvårdsdata, för uppföljning och analys av vården.