Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012

Transkript

1 Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012 Region Skånes totala kostnader för läkemedel inom förmån och på rekvisition samt handelsvaror inom förmånen uppgick 2012 till 3,6 miljarder kronor, vilket var en minskning med 8,4 procent jämfört med Jämfört med motsvarande kostnadsökning 2011 (+0,3 procent), 2010 (+1,1 procent), 2009 (+2,4 procent), 2008 (+4,6 procent) och 2007 (+5,0 procent)är detta en exceptionell minskning. Vissa ytterligare kostnader för läkemedel utanför förmånen resp rekvisition tillkommer varav den för smittskyddsläkemedel till skåningarna är störst med drygt 90 miljoner kr Med smittskyddsläkemedel inräknade blir den totala kostnadsminskningen 7,8 procent år 2012 jämfört med Av Region Skånes kostnader avsåg drygt 907 miljoner kronor rekvisitionsläkemedel och minskningen motsvarade 6,2 procent. Här är det viktigt att känna till att rekvisitionskostnader från september 2011 faktureras netto, det vill säga med upphandlingsrabatten avdragen. Eftersom upphandlingsrabatter inte har ingått i tidigare beräkningar påverkas jämförbarheten över tid under perioden Volymen av receptförskrivna läkemedel i Region Skåne minskade 0,8 procent under 2012, medan volymökningen för riket visade en svag ökning med 0,1 procent. Förmånskostnaden 2012 för Region Skåne var 2,68 miljarder kronor vilket innebar en minskning med drygt 9 procent. Motsvarande värde för hela riket var en minskning med 5,9 procent. Genomsnittlig förmånskostnad per invånare var kr i Skåne vilket är högre än rikets genomsnitt som var kr. Å andra sidan var kostnadsminskningen räknad per invånare 9,8 procent medan riksgenomsnittet istället uppvisade en minskning med 6,6 procent. I Skåne ligger alltså förmånskostnaden högre i absoluta tal men utvecklas mot lägre belopp. Se också diagram 1 som visar förmånskostnad per invånare i landstingen år 2012 resp 2011.

2 Kostnad för läkemedelsförmånen per invånare Diagram 1. Förmånskostnad per invånare i landsting och Riket 2012 och Patientens egenavgift inom högkostnadsskyddet för läkemedel höjdes vid årsskiftet 2011/2012 till kronor istället för tidigare kronor. Denna höjning beräknas innebära en kostnadsminskning med totalt ca 90 miljoner kronor för läkemedelsförmånen i Region Skåne under och påverkar kostnaden både för bas och klinikläkemedel. Region Skånes budgetmodell för kostnader inom läkemedelsförmånen bygger som tidigare på en indelning i basläkemedel respektive klinikläkemedel. Kostnaden för basläkemedel sjönk med 10,6 procent medan volymen i DDD minskade med 1,3 procent. Kostnadsminskningen kan till stor del förklaras genom patentutgångar, arbete med lägre generikapriser samt en ökad följsamhet till Skånelistans rekommendationer. För klinikläkemedel minskade kostnaden 8,1 procent, medan volymen ökade med 4,9 procent. Bidragande orsaker till minskningen i kostnader för klinikläkemedel är patentutgångar, övergång till kostnadseffektiva val (biosimilar, icke utbytbar generika) och prissänkningar på vissa stora preparat bland t ex TNF-alfa-hämmare och Faktor VIII-koncentrat. Under år 2012 var beloppen för basläkemedel respektive klinikläkemedel 1,08 respektive 1,59 miljarder kronor. I diagram 2 visas rullande årsvärde månadsvis för de olika läkemedelskostnadsslagen i Region Skåne från år 2008.

3 Diagram 2. På topplistan över de kostnadsmässigt största läkemedlen under 2012 (se Tabell 1) finns såväl basläkemedel som klinikläkemedel även om de senare dominerar. TNF-alfa-hämmare finns på de tre översta platserna medan Symbicort som är ett vanligt läkemedel vid astma och KOL ligger på plats nummer fyra. Priserna på teststickor för blodglukos har sjunkit vilket syns som en kraftig kostnadsminskning. Stora kostnadsökningar ses för metylfenidat som används för behandling av ADHD, Spiriva som används vid KOL samt för de nyare TNF-alfahämmarna Cimzia och Simponi. Kostnadsökningen för TNF-alfa-hämmare totalt är dock bara knappt en procent medan volymökningen är 4,5 procent. Sänkta priser på några av preparaten förklarar detta. Kostnadsminskningen för iv gammaglobulin är en nettopriseffekt. Den stora kostnadsminskningen för atorvastatin beror på att Lipitor förlorade sitt patent i maj Kostnadsminskningen för Glivec beror delvis på övergång till andra tyrosinkinashämmare vid kronisk myeloisk leukemi (KML) men också på att kliniska försök har inletts där man nu avslutar Glivecbehandlingen hos de patienter som svarat bäst på denna terapi. Målsättningen är att åtminstone en del av dessa patienter skall kunna vara medicinfria utan att deras KML-sjukdom kommer tillbaka.

4 Tabell 1 Topplista över läkemedel med högst totalkostnad (förmån och rekvisition) för Region Skåne under 2012 samt kostnadsförändring jämfört med 2011 Total l Diff 2012 vs 2011 Diff% L04AB01 - etanercept (Enbrel) L04AB04 - adalimumab (Humira) L04AB02 - infliximab (Remicade) R03AK07 - formoterol och övriga medel (Symbicort) B02BD02 - koagulationsfaktor viii Y92BA00 - Teststickor För Blodglukos L01XC03 - trastuzumab (Herceptin) L03AB07 - interferon beta-1a (Avonex, Rebif) N06BA04 - metylfenidat (t ex Concerta) R03BB04 - tiotropiumbromid (Spiriva) L01XC02 - rituximab (Mabthera) J06BA02 - humant, normalt immunglobulin iv N02BE01 - paracetamol H01AC01 - somatropin (t ex Omnitrope, Genotropin) A10AB05 - insulin, aspart (NovoRapid) N03AX16 - pregabalin (Lyrica) L04AA23 - natalizumab (Tysabri) A10AE04 - insulin, glargin (Lantus) A10AD05 - insulin, aspart ((NovoMix) Y90BA00 - Påsar, Slutna 1-dels (stomipåsar) L04AD02 - takrolimus (t ex Prograf, Takrolimus) R03AK06 - salmeterol och övriga medel (Seretide) C10AA05 - atorvastatin (t ex Lipitor) L04AB05 - certolizumabpegol (Cimzia) B03XA02 - darbepoetin alfa (Aranesp) L03AX13 - glatirameracetat (Copaxone) L01XE01 - imatinib (Glivec) S01LA04 - ranibizumab (Lucentis) L04AB06 - golimumab (Simponi) Diagram 3 visar läkemedelsgrupperna på enställig ATC-kodsnivå. På x-axeln visas kostnaden 2012 (förmån plus rekvisition) medan kostnadsförändringen framgår av y-axeln. L = tumörer och rubbningar i immunsystemet, N = nervsystemet, B = blod och blodbildande organ, A = matsmältningsorgan och ämnesomsättning, Y = handelsvaror inom läkemedelsförmånen, C = hjärta och kretslopp, R = andningsorganen, J = infektionssjukdomar, G = urin- och könsorgan samt könshormoner, H = hormoner, exkl könshormoner och insuliner, V= varia, S = ögon och öron, D = hud, P = antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel

5 Kostnadsförändring rekvisition 2012 jämfröt med 2011 Miljontal Miljontal Diagram P Miljontal D M S H G A R Kostnad V J B L -40 Y C N -80 Förändring 2012 vs 2011 Diagram A N L S R P D Y C G H M B V J I Diagram 4 visas kostnadsförändringen på enställig ATC-kodsnivå för läkemedel på rekvisition. Stora nettopriseffekter syns inom grupperna J, V och B. Läkemedelsrabatter har

6 Kostnadsförändring förmån 2012 jämfört med 2011 Miljontal stor betydelse för t ex antibiotika, immunglobuliner, röntgenkontrastmedel och infusionsvätskor. Ökningen i grupp A beror på tillkommande kostnader för särläkemedel (främst Vpriv vid Gauchers sjukdom) medan ökningen i N är en effekt av switch till rekvisition för vissa beroendeläkemedel. Diagram J H P V D M G R S A B L Y C N I diagram 5 visas motsvarande kostnadsförändring för läkemedelsförmånskostnaden. I gruppen Y beror den minskade kostnaden främst på sänkta priser på blodglukosstickor. Patentutgångar har haft stor inverkan på kostnaderna, framför allt inom N och C. I Tabell 2 listas de viktigaste patentutgångarna under Tabell 2. Patentutgångar med stor inverkan under 2012 aromatashämmare (Arimidex, Femar, Aromasin), 2011 olanzapin (Zyprexa), sept 2011 latanoprost (Xalatan), jan 2012 donepezil (Aricept), febr 2012 candesartan (Atacand, Atacand Plus), april 2012 irbesartan (Aprovel), augusti 2012 atorvastatin (Lipitor), maj 2012 montelukast (Singulair), aug 2012 oxykodon depotberedning (Oxycontin), nov 2012

7 I Tabell 3 respektive 4 visas mer detaljerat läkemedelsgrupper (ATC3-nivå) med de största kostnads-ökningarna respektive minskningarna i förmånen. I tabell 5 och 6 redovisas motsvarande för läkemedel på rekvisition Tabell 3 Största kostnadsökningar i förmånen 2012 jämfört med 2011 Största ökning i kr förmån Förskrivning Förskrivning Förmån inkl moms Förmån inkl moms Diff Diff% A10 - diabetesmedel J05 - virushämmande medel för system Y75 - livsmedel för särskilda näring B02 - hemostatika L03 - immunstimulerande medel B01 - antikoagulantia J02 - antimykotika för systemiskt br B06 - övriga hematologiska medel H05 - medel som reglerar kalciumomsä A07 - medel vid diarré, intestinala Kostnadsökningen (Tabell 3) för diabetesläkemedel beror främst på ökad användning av inkretinaktiva medel som liraglutid (Victoza). Bland insuliner ökar den långverkande insulinanalogen detemir (Levemir). Ökningen i förmånskostnad för virushämmande medel beror på att läkemedel som borde förskrivits enligt smittskyddslagen delvis hanteras inom läkemedelsförmånen vilket är felaktigt. Tabell 4 Största kostnadsminskningar i förmånen 2012 jämfört med 2011 Största minskning i kr förmån Förskrivning Förskrivning Förmån inkl moms Förmån inkl moms Diff Diff% Y92 - förbrukningsartiklar - diabete N05 - neuroleptika, lugnande medel o C09 - medel som påverkar renin-angio C10 - medel som påverkar serumlipidn B05 - blodersättning och infusionsvä L02 - endokrinterapi N07 - övriga läkemedel med verkan på N02 - analgetika N03 - antiepileptika A16 - övriga medel för matsmältning Kostnadsminskningen (Tabell 4) för förbrukningsartiklar diabetes beror främst på att priserna för blodglukosstickor har sänkts. Patentutgångar för Zyprexa(N05), Lipitor(C10) samt för angiotensinreceptorblockerare(c09) som Atacand och Diovan förklarar de stora kostnadsminskningarna. Att läkemedelshantering förflyttats från recept till rekvisition är orsak till minskningar i grupperna B05, N07 och även i A16 (på grund av TLVs beslut om att Gaucherläkemedlet Vpriv inte ingår i läkemedelsförmånen). Patentutgångar för

8 aromatshämmare har minskat kostnaderna inom ATC-grupp L02. Ökad följsamhet till rekommendationer inom smärtbehandling med minskad användning av fentanylplåster och en större andel morfinbehandlade patienter har tillsammans med lägre pris för oxikodon givit en kostnadsminskning för analgetika(n02). Sänkta priser inom antiepileptika(n03) ger lägre kostnader trots viss volymökning. Tabell 5 Största kostnadsökningar på rekvisition 2012 jämfört med 2011 Största ökning i kr rekvisition Slutenvård Slutenvård AUP exkl moms AUP exkl moms Diff Diff% L04 - immunsuppressiva medel A16 - övriga medel för matsmältning N07 - övriga läkemedel med verkan på L02 - endokrinterapi B05 - blodersättning och infusionsvä N03 - antiepileptika B02 - hemostatika N06 - psykoanaleptika V03 - medel vid förgiftningar, överd C01 - medel vid hjärtsjukdomar S01 - medel vid ögonsjukdomar Kostnadsökningen (Tabell 5) för L04 immunsuppressiva medel på rekvisition beror ökningar för TNF-alfa-hämmaren Remicade och för läkemedlen Orencia och Roactemra som används som alternativ till TNF-hämning inom reumatologin. MS-läkemedlet Tysabri och särläkemedlet Soliris ökar också i användning. I gruppen A16 finns ett antal särläkemedel med hög kostnad per patient. Enstaka nytillkommande patienter påverkar kostnaderna kraftigt vilket syns liksom en teknisk överflyttning från recept (se kommentar till Tabell 4 ovan). Switch från recepthantering är också en viktig förklaring till ökningen för grupp N07. Ökningen för L02 på rekvisition orsakas av abirateron (Zytiga) som är ett nytt läkemedel vid prostatacancer. Tabell 6 Största kostnadsminskningar på rekvisition 2012 jämfört med 2011

9 Största minskning i kr rekvisition Slutenvård Slutenvård AUP exkl moms AUP exkl moms Diff Diff% V08 - kontrastmedel J01 - antibakteriella medel för syst B03 - medel vid anemier L01 - cytostatiska/cytotoxiska medel L03 - immunstimulerande medel J06 - immunsera och immunglobuliner J07 - vacciner N01 - anestetika N02 - analgetika B01 - antikoagulantia A02 - medel vid syrarelaterade symto Kostnadsminskningarna på rekvisition är främst nettopriseffekter. I Tabell 7 visas andel biosimilar av den totala försäljningen för de tre substanser där godkända biosimilar finns på marknaden. Skåne har generellt en hög andel vilket indikerar kostnadseffektiva val av läkemedel. Tabell Substans Riket Skåne Riket Skåne B03XA01 - erytropoietin Andel biosimilar 33% 49% 49% 42% H01AC01 - somatropin Andel biosimilar 11% 33% 14% 40% L03AA02 - filgrastim Andel biosimilar 55% 89% 72% 85% På samma sätt som det sedan länge funnits generiska kopior av vanliga originalläkemedel där patenten har gått ut har det inom EU sedan 2006 godkänts allt fler motsvarande produkter till patentlösa biologiska läkemedel. De så kallade Biosimilars är enkelt uttryckt kopior på biologiska läkemedel. Men eftersom det handlar om biologiska läkemedel blir begreppet kopia lite mer komplicerat än för vanliga kemiska substanser. Biosimilars sänker kostnaden för behandling med biologiska läkemedel och finns godkända för den svenska marknaden för somatropin, erytropoetin samt filgrastim. Nästa läkemedelsgrupp som är aktuell för konkurrens av biosimilars är de monoklonala antikropparna. Den exceptionellt stora minskningen i läkemedelskostnader 2012 jämfört med 2011 har flera orsaker där nettoprisfakturering, patentutgångar, höjning av egenavgifter i högkostnadsskyddet och TLVs arbete har stor betydelse. Skånes stora minskning i förmånskostnad per invånare jämfört med riksgenomsnittet kan med stor säkerhet bero på ett aktivt läkemedelsarbete som leder till en ökande kostnadsmedvetenhet hos förskrivarna Maj Carlsson