Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året

Transkript

1 1(6) Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året Läkemedelskostnaderna ökade i genomsnitt 8 procent årligen under hela 90-talet. Under 2000 talets första år mattades ökningstakten av för att 2005 bli 3,8 procent i Stockholms län. Landstingets kostnadsökning blev dock endast 2,1 procent. Detta förklaras av en kombination av generikareformen, patentutgångar med kraftiga prisfall för flera storsäljande läkemedel, minskat inflöde av nya innovativa läkemedel och en ökad kostnadsmedvetenhet hos förskrivande läkare. Den samlade kostnadsökningen om 97 miljoner kr för öppen och slutenvård resulterar i en totalkostnad på 4,82 miljarder kr. Kostnadsökningen i riket var 2,7 procent. Beskrivningen av kostnaden för läkemedel och läkemedelsnära produkter i länet kan visas utifrån flera olika utgångspunkter. Apotekens inköp av läkemedel. Apotekens försäljning ur ett befolkningsperspektiv. Kostnaden utifrån läkemedelsfakturan från Apoteket AB till landstinget. Kostnaden utifrån hur försäljningen gått till. Öppenvård - recept: Recept med läkemedel, livsmedel, hjälpmedel och Apodos. Här betalar både landstinget och kunden varsin del av kostnaden, reglerat i högkostnadsskyddet. Slutenvård - rekvisition: Läkemedel och läkemedelsnära produkter som används inom sjukvården. Det innefattar leveranser till sjukhus, vårdcentraler och sjukhem och betalas helt av landstinget. Egenvård: Köp av receptfria läkemedel för enskilt bruk. Betalas helt av kunden och gäller försäljning från apoteken i Stockholms län. I tabell 1 jämförs landstingets andel av läkemedelskostnaden med totala läkemedelskostnaden i länet. Tabellvärdena omfattar förutom läkemedel även kostnadsfria förbrukningsartiklar, livsmedel och vissa andra läkemedelsnära produkter. Tabell 1: Försäljning av läkemedel o läkemedelsnära produkter till befolkningen i Stockholms län Totalt, Mkr Landstingets andel, Mkr 2004 Andel 2005 Andel Förändr Förändr Öppenvårdsrecept * ,8% ,4% 0,5% ,9% Slutenvårdsrekvisition * ,2% ,3% 20,1% ,1% Egenvård** 643 9,9% ,3% 7,5% Summa % ,0% 3,8% ,1% * Exklusive moms **Inklusive moms Öppenvård - recept Kostnaden för läkemedel och andra produkter på recept i öppenvård har ökat med 0,5 procent, medan andelen har minskat från 77 till 74 procent av den totala läkemedelskostnaden. Av dessa 5 miljarder kr svarade landstinget för 76 procent av kostnaden, resterande del betalade kunden/patienten själv. Förändringen beror på att flera kliniker med poliklinisk läkemedelsbehandling själva betalar läkemedlen. En annan bidragande orsak till att kostnadsutvecklingen hållits nere är att Läkemedelsförmånsnämnden, Lfn, sänkte Apoteket handelsmarginal med 1,5 procent för läkemedel inom läkemedelsförmånen. Samtidigt fick Apoteket ta ut en avgift för dosdispensering av läkemedel. SLLs utnyttjande av dosdispensering är minst i landet, 4 procent. Jämfört med riksgenomsnittet på 10 procent.

2 2(6) Landstingets kostnad för läkemedelsförmånen uppgick år 2005 till 3,79 miljarder kr, en minskning med 1,9 procent Det motsvarar 2022 kr/invånare. I volym räknat ökade försäljningen med 1 procent till 500 dygnsdoser per invånare. Stockholm låg strax under riksgenomsnittet 2069 kr avseende kostnad per capita. Jämfört med andra län har Uppsala, Örebro, Västerbotten och Skåne högre kostnad per invånare totalt än Stockholm(tabell 2). Det är dock vanskligt att jämföra data mellan länen då läkemedelsförsörjningen organiseras på olika sätt i olika län. Tabell 2: Landstingens läkemedelskostnad en jämförelse utifrån beställningsförfarande, kr per invånare och år Slutenvårdsrekvisition Öppenvårdsrecept Toal försäljning AUP exkl Förmån exkl AUP exkl Område moms / inv* förändr moms / inv förändr moms / inv** förändr 03 - Uppsala ,4% ,2% ,9% 18 - Örebro 638 7,3% ,0% ,3% 24 - Västerbotten ,4% ,6% ,3% 12 - Skåne 584 6,5% ,8% ,9% 05 - Östergötland ,9% ,1% ,5% 01 - Stockholm ,3% ,6% ,7% 10 - Blekinge ,7% ,1% ,2% Riket ,8% ,6% ,7% 14 - Västra Götaland ,0% ,5% ,2% 04 - Södermanland ,0% ,1% ,3% 22 - Västernorrland ,5% ,0% ,4% 25 - Norrbotten ,1% ,5% ,8% 20 - Dalarna 488 5,8% ,6% ,8% 07 - Kronoberg ,3% ,6% ,5% 08 - Kalmar 436 5,7% ,2% ,8% 09 - Gotland ,6% ,0% ,9% 17 - Värmland ,8% ,5% ,1% 21 - Gävleborg ,5% ,0% ,2% 19 - Västmanland ,7% ,4% ,9% 13 - Halland ,0% ,2% ,8% 06 - Jönköping ,9% ,4% ,9% 23 - Jämtland ,5% ,8% ,3% * Beräkningen per invånare tar inte hänsyn till eventuell behandling av utomlänspatienter. ** Uppgifterna innefattar även egenvård och öppenvård rekvisition. Slutenvård - rekvisition Försäljningen till slutenvården uppgick till 1,03 miljarder kr under år 2005, en ökning med drygt 20 procent. Den kraftiga ökningen kan hänföras till övergången till att klinikerna själva beställer läkemedel för poliklinisk användning samt till inrättande av läkemedelsförråd vid kommunala sjukhem. Värdet avser all försäljning enligt avtalet mellan landstinget och Apoteket AB. Återbetalning av rabatter utifrån upphandling sker numera separat. För första halvåret 2005 uppgick dessa till 47,8 miljoner kr. I figur 1 visas försäljningsutvecklingen för slutenvårdsköp över tiden. Läkemedelsförråd vid sjukhemmen började introduceras under Kostnaden var knappt 10 miljoner kr per månad under Läkemedelsförsörjningen till sjukhemmen är inte enhetlig och det förekommer även receptförskrivning och rekvisition av Apodos.

3 3(6) Specialistklinikerna inom Karolinska Universitetssjukhuset har även erbjudits att beställa tidigare receptförskrivna läkemedel direkt till klinken. Det avser läkemedel för parenteralt bruk som administreras polikliniskt. Denna förändring av distributionsformen kallas för switch. I figuren kan man se att dessa åtgärder har påverkat kostnadsutvecklingen för slutenvården. Jämfört med riket totalt, med en kostnadsökning om 16 procent, ligger Stockholm på sjunde plats i kostnadsökning. Spridningen mellan länen är stor, från 6 procent till 32 procent. 100 Figur 1: Försäljning av humanläkemedel total efter slutenvårdsrekvisition. Särredovisning av leveranser till sjukhemsförråd och leverans enligt switchavtal Humanläkemedel totalt Humanläkemedel sjukhem Summa switchar poliklin 70 Miljoner kronor jan-02 mar-02 maj-02 jul-02 sep-02 nov-02 jan-03 mar-03 maj-03 jul-03 sep-03 nov-03 jan-04 mar-04 maj-04 jul-04 sep-04 nov-04 jan-05 mar-05 maj-05 jul-05 sep-05 nov-05 Egenvård Den receptfria försäljningen av läkemedel i länet har ökat med 7,5 procent och uppgick år 2005 till 691 miljoner kr. Räknat i antal förpackningar ökade volymen med 5,0 procent. Kostnadsökningen beror dels på en ökad handelsmarginal för Apoteket AB samt rena prisökningar från fabrikanterna. Under året infördes förbud mot rökning på restauranger. Det medförde en nära 10 procents försäljningsökning av nikotinläkemedel räknat i förpackningar. I tabell 3 visas försäljningen i Stockholms län fördelat på de största ATC-grupperna. Tabell 3: Fördelning av egenvårdsförsäljning i Stockholms län på ATC-grupper Läkemedelsgrupp Värde, Mkr Andel 2005 Vanligaste terapeutisk gruppm ATC 7 A - matsmältningsorgan o ämnesoms % Medel mot karies & hist-2-antagonister D - hud 75 11% Uppmjukande medel & herpes M - rörelseapparaten 68 10% Medel mot inflammation & reumatism N - nervsystemet % Medel vid nikotinberoende & paracetamol R - andningsorganen % Medel vid nässjukdomar Övriga 58 8% Humanläkemedel %

4 4(6) Landstingsandel Sammantaget har landstingskostnaden, förmånsbelopp + slutenvårdsrekvisition, ökat med 2,1 procent till 4,8 miljarder kr i Stockholms län. I riket var motsvarande ökning 2,8 %, Västra Götaland 2,5 % och Skåne 5,1 %. I Norrbottens, Kalmar och Östergötlands län minskade de sammanlagda kostnaderna för läkemedelsförmånen med mellan -0,7 % - -2,3 %. Detta kan sammanhänga med länsvisa lokala förändringar av leveranssätt av förbrukningsartiklar som hjälpmedel vid diabetes, inkontinenshjälpmedel eller så kallade switchar, se ovan. Kostnadsutvecklingen varierar mellan olika terapiområden Figur 2 visar kostnadsutvecklingen totalt inom olika terapiområden sedan Figur 2: Försäljning av läkemedel per ATC-grupp i Stockholms län, rekvisition och recept slutenvårdsrekvisition öppenvårdsrecept 700 Miljoner kronor A - mage - tarm B - Blod C - Hjärta - kärl D - Hud G - Urin - könsorgan H - Hormoner J - Infektion L - Tumörer M - Rörelseapparaten N - Nervsystemet R - Andningsorganen Övriga A - mage - tarm B - Blod C - Hjärta - kärl D - Hud G - Urin - könsorgan H - Hormoner J - Infektion L - Tumörer M - Rörelseapparaten N - Nervsystemet R - Andningsorganen Övriga För flera av grupperna kan man se en fortsatt ökad kostnad som till stor del förklaras av introduktion av nya läkemedel. Här kan nämnas immunsuppressiva läkemedel och cytostatika. Införandet av utbyte på apotek av synonyma läkemedel liksom att patentskydd har upphört för flera originalläkemedel har gjort att ökningstakten minskat för en del läkemedelsgrupper, se vidare under rubriken Patentutgångar påverkar läkemedelskostnaden. Kostnaderna för specialläkemedel, eller läkemedel som i normalfallet inte sätts in i primärvården, har dubblerats sedan Under 2005 utgjorde de drygt 35 procent av kostnaden för de läkemedel som förskrevs i öppenvården och 70 procent av slutenvårdskostnaden. Förändringar på topplistorna I figur 3 och 4 visas de största substanserna utifrån försäljningsvärde och volym (DDD/TID), allt mätt utifrån recept. Under det senaste året har lagen om generikabyte slagit igenom fullt ut och därmed har jämförelser på preparatnivå ett begränsat värde. Figur 3 visas de största substanserna rangordnade efter kostnad. För varje substans anges den största produkten.

5 5(6) Figur 3: Substanser i topp efter belopp. Försäljninmg i öppenvård till boende i Stockholms län Miljoner kronor teststickor glukos - Accu-Chek S C etanercept - Enbrel interferon beta- 1a - Avonex faktor VIII - Recombinate metoprolol - Seloken ZOC atorvastatin - Lipitor formoterol - Symbicort T sertralin - Zoloft somatropin - Genotropin salmeterol - Seretide D omeprazol - Losec venlafaxin - Efexor Olanzapin - Zyprexa Budesonid - Pulmicort erytropoietin - Neorecormon Teststickor för glukostest är den produktgrupp som toppar försäljningen. Den sammanlagda kostnaden för alla insuliner är i samma storleksordning. Kostnaden för etanerecept, Enbrel, ett läkemedel mot reumatoid artrit har ökat fyrfaldigt under den senaste femårsperioden till drygt 90 miljoner kr. Användningen av infliximab, Remicade, har minskat kraftigt i öppenvården de senaste åren tack vare switch till slutenvårdsrekvisition. Läkemedlet finns inte längre med bland de 15 största läkemedelssubstanserna i öppenvård. Kostnaden för betainterferon, som används vid MS, har ökat de senaste åren. Ett trendbrott kan dock ses Kostnaden för receptförskrivning har minskat från 93 miljoner kr 2003 till 83 miljoner kr Det finns två preparat på marknaden varav Avonex är tre gånger så dyrt per DDD som Rebif. Försäljningen av formoterol i kombination med budesonid har ökat med mer än 60 procent de senaste två åren uppgick kostnaden till 70 miljoner kr. Kostnaden för det kolesterolsänkande läkemedlet atorvastatin har minskat något under de senaste åren. Denna substans kostar sex gånger mer per DDD jämfört med simvastatin. Kostnaden för depressionsbehandling med selektiva seretoninåterupptagshämmare, SSRI, har minskat under Det beror på patentutgång för citalopram och introduktion av generika. Citaloprams användning ökar mätt i volym, se fig 4. Under november 2005 introducerades generiskt sertralin till en kostnad kring 1 kr/ddd medan originalets kostnad låg kvar på 9 kr/ddd. Omeprazolförsäljningen har nära dubblerats till 9000 DDD de senaste två åren samtidigt som kostnaden har minskat med 10 miljoner till knappt 55 miljoner kr. Preparat för att behandla allvarlig anemi, här representerat av Neorecormon, kostade drygt 70 Mkr under Användningen ligger stabilt men genom switchning har kostnaden minskat kraftigt i receptförskrivning.

6 6(6) Figur 4:Substanser i topp efter DDD. Försäljning till boende i Stockholms län DDD / TID acetylsalicylsyra - Trombyl simvastatin - Simvastatin Hexal furosemid - Lasix Retard levotyroxin, t4 - Levaxin felodipin - Felodipin Hexal enalapril - Enalaprol Sandoz cyanokobalamin - Behepan metoprolol - Seloken ZOC ramipril - Triatec citalopram - CNSpharma atorvastatin - Lipitor zopiklon - Imovane paracetamol - Alvedon hydroklorotiazid+amilorid - Normorix mite atenolol - Tenormin Vid en jämförelse mellan de 15 dyraste och 15 volymmässigt största preparaten återfinns endast två av de dyraste substanserna i volymgruppen; atorvastatin och metoprolol, varav metoprolol är rekommenderad i Kloka listan. Många volymmässigt stora preparat har lågt pris, till exempel acetylsalicylsyra (Trombyl), levotyroxin (Levaxin) och furosemid (Furix & Lasix Retard). I februari 2004 ändrade Läkemedelsförmånsnämnden Apotekets marginalpåslag för billiga läkemedel. Kostnaden för dessa läkemedel belastar till större delen den enskilde användaren. En del extremt dyra preparat används av ett begränsat antal patienter, exempelvis erytropoetin (Neorecormon) och interferon beta-1 (Avonex och Rebif). När dessa köps på recept når patienten snabbt frikortsgränsen ofta redan vid första receptuttaget. Landstinget får därför via läkemedelsförmånen ofta bekosta den största delen av dessa dyra läkemedel. Slutord Sammanfattningsvis ökade kostnaden för läkemedel och läkemedelsnära produkter under Ett intensifierat arbete från läkemedelskommittéer med fortbildning och Kloka Råd har lett till att förskrivare gör bättre och mer kostnadseffektiva val. Flera kostnadsdrivande och volymmässigt stora läkemedel har förlorat sitt patentskydd under de senaste åren vilket lett till minskade kostnader. Apotekens generikabyten har avsevärt skärpt priskonkurrensen för ej patentskyddade läkemedel. Detta kommer sannolikt att på verka kostnadsbilden framöver. Läkemedelsförmånsnämndens arbete med att se över vilka läkemedel som skall omfattas av rabattering är en annan faktor för kostnadsutvecklingen och under 2006 beräknas kostnaden för protonpumpshämmarna att minska. Per Göransson Leg apotekare LEpC