Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent

Transkript

1 Halvårsrapport för läkemedelskostnader i Stockholms län januari juni 2006: Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent Kostnaderna för läkemedel i Stockholms län steg under första halvåret 2006 med 6 procent. Basläkemedlen, det vill säga de läkemedelstyper som dominerar främst i primärvården, kostade lika mycket som föregående år tack vare effekten av sänkta priser efter utgående patent. Däremot steg kostnaderna för specialläkemedel med 13 procent. En volymökning för relativt kostsamma basläkemedel som syrahämmare och direktverkande insuliner och kombinationsmedel mot astma minskade nettoeffekterna av prissänkningar av annan evidensbaserad basterapi såsom ramipril, sertralin och simvastatin i generisk form. Totalkostnaderna för ordinerade läkemedel inom Stockholms län ökade under första halvåret 2006 med 150 miljoner till 3 miljarder kronor (+ 6 procent). Om landstingets sammanlagda kostnader för läkemedelsförmånen inklusive läkemedelsnära produkter samt slutenvårdsrekvisitioner räknas samman, steg de med cirka 75 miljoner till 2,6 miljarder kronor, Tabell 1. Det senare inkluderade förväntade upphandlingsrabatter inom slutenvården. Däremot är den andel artiklar för bestämning av blodglukos som distribuerades via LINK inte medräknade. Enligt uppgift kostade de drygt 60 Mkr. Därmed skulle SLL-kostnaderna för läkemedelsnära produkter ha ökat jämfört med 2005 med cirka 16 procent till knappt 250 Mkr. De sammanlagda SLL-kostnaderna för läkemedel och läkemedelsnära produkter torde därför under första halvåret i realiteten ha stigit med mer än 5 procent. Landstingets kostnader för smittskyddsläkemedel tillkommer. Den sammanlagda kostnadsbilden för läkemedel i länet blir fullständig om värdet av allmänhetens receptfria köp tillfogas. Dessa köp ökade med 10 procent under perioden och motsvarar nu cirka 11 procent av det samlade värdet för alla läkemedel i länet. Läkemedelsstatistik hämtad från Janusinfo.se Publicerat

2 Tabell 1. Kostnader för läkemedel, och läkemedelsnära produkter, januari juni 2006 jämfört med föregående år till boende inom Stockholms län och till vårdenheter inom SLL. Kostnaderna för blodglukostest distribuerade via LINK är ej inkluderade. 2() Totalbelopp Mkr SLL Mkr Läkemedel (exkl moms) 2006-H H1 Förändring 2006-H H1 Förändring Recept inkl. Apodos % % Slutenvårdsrekvisitioner % % Avgår slutenvård SLL-belopp upphandlingsrabatter (cirka) Öppenvårdsrekvisitioner % % Summa recept och rekvisitioner inkl. upphandlingsrabatter % % Läkemedelsnära produkter inom förmån (exkl. moms) Recept / hjälpmedelskort (öppen vård) % % Slutenvårdsrekvisitioner % % Summa läkemedelsnära produkter % % Summa läkemedel och läkemedelsnära produkter % % Läkemedel receptfritt (inkl moms) % Kostnaderna i öppen och sluten vård för basläkemedel steg med 1 procent på grund av prissänkningar efter upphörda läkemedelspatent. Motsvarande kostnader för specialläkemedel ökade med 13 procent, Tabell 2. Kostnadsandelen för specialläkemedel i öppen och sluten vård steg i SLL med 3 procent till 48 procent, Figur 1. Tabell 2. Totalkostnad Mkr för specialläkemedel respektive basläkemedel. Kostnaden för basläkemedel är beräknad som skillnaden mellan den totala kostnaden för läkemedel och kostnaden för specialläkemedel. Som specialläkemedel räknas läkemedel enligt förteckning godkänd av Läksak H H1 Förändring % Basläkemedel recept/apodos % Basläkemedel rekvisitioner % Summa Basläkemedel % Specialläkemedel recept/apodos % Specialläkemedel rekvisitioner % Summa Specialläkemedel % Summa läkemedel %

3 3() (Kostnadsandel för specialläkemedel %) (40 %) (43 %) (45% ) (48%) 418 Mkr totalbelopp H H H H1 Basläkemedel recept/apodos Specialläkemedel recept/apodos Basläkemedel rekvisitioner Specialläkemedel rekvisitioner Figur 1. Kostnader för bas- respektive specialläkemedel i Stockholms län första halvåret , miljoner kronor totalbelopp samt kostnadsandel för specialläkemedel i procent. Fördelning mellan recept och rekvisitioner. Jämfört med 2005 försköts kostnadsandelen specialläkemedel från recept till slutenvårdsrekvisitioner med 2 procent från 27 till 2 procent, Figur 2. Förskjutningen mot rekvisitioner gäller främst läkemedel som administreras polikliniskt. Rekvisition av dessa ger lägre läkemedelskostnad jämför med receptförskrivning. (Rekvisition genererar dock inte några statistikuppgifter om förbrukarna, såsom ålder och kön, av dessa landstingets kostsammaste läkemedel). 30% 25% Kostnadsandel rekvisitioner 20% 15% 10% 5% 0% 2003-H H H H1 Basläkemedel Specialläkemedel Figur 2. Andel totalkostnad för rekvisitioner av bas- respektive specialläkemedel för första halvåret

4 4() Läkemedel 25-i-topp Tjugofem olika läkemedelssubstanser förbrukades i Stockholms län under första halvåret till ett värde av över 20 Mkr vardera, recept och rekvisitioner sammanräknade, Figur Jan - jun 2006 Förändring mot Mkr 0-20 Etanercept [Enbrel] Antihemofilifaktor A (Faktor VIII) Infliximab [Remicade] Formoterol+budesonid [Symbicort] -40 Interferon beta-1a [Rebif] Atorvastatin [Lipitor] Somatropin [Genotropin] Metoprolol [metoprolol] Omeprazol, [omeprazol] Teststickor för glukos *) Erytropoietin [Eprex] Olanzapin [Zyprexa] Salmeterol+flutikason [Seretide] Venlafaxin [Efexor] Budesonid [Pulmicort] Kombinationesmedel mot HIV Adalimumab [Humira] Östradiol, tabletter, plåster Immunoglobulin Trastuzumab [Herceptin] Losartan [Cozaar] Paracetamol Darbepoetin Alfa, [Aranesp] Kolhydratkombinationer till parenteral nutrition Esomeprazol, [Nexium] Figur 3. De 25 värdemässigt mest förbrukade läkemedlen i Stockholms län samt förändringar jämfört med första halvåret För uppgift om användningsområde, se Tabell 3. *) Statistiken redovisar endast teststickor som distribuerats via apotek. Distributionen överförs successivt till LINK. Den huvudsakliga användningen av de värdemässigt mest förbrukade läkemedlen, framgår av Tabell 3.

5 Tabell 3. De 25 mest använda läkemedlen i Stockholms län alfabetiskt, se Figur 3: Huvudanvändning, uppgift om vilka som är specialläkemedel samt uppgift om vilka av de som är basläkemedel som är rekommenderade på Kloka Listan. Läkemedel [Varumärke, exempel] Huvudanvändning Specialläkemedel Kloka Listan Adalimumab [Humira] Svår reumatoid artrit x Antihemofilifaktor A (Faktor VIII) Blödarsjuka x Atorvastatin [Lipitor] Förhöjs serumkolesterol Budesonid [Pulmicort] Astma/(KOL) x Darbepoetin Alfa, [Aranesp] Svår anemi (cytostatikabehandling) x Erytropoietin [Eprex] Svår anemi (cytostatikabehandling) x Esomeprazol, [Nexium] Syrarelaterade mag-symtom Etanercept [Enbrel] Svår reumatoid artrit x Formoterol+budesonid [Symbicort] Astma/(KOL) x Immunoglobulin Immundeffekter x Infliximab [Remicade] Svår reumatoid artrit x Interferon beta-1a [Rebif] Multipel skleros x Kolhydratkombinationer till parenteral nutrition Postoperativ vård x Kombinationesmedel mot HIV HIV x Losartan [Cozaar] Hypertoni, hjärtsvikt x Metoprolol [metoprolol] Hypertoni, hjärtsvikt x Olanzapin [Zyprexa] Psykos x x Omeprazol, [omeprazol] Syrarelaterade mag-symtom x Paracetamol Värk, feber x Salmeterol+flutikason [Seretide] Astma/(KOL) x Somatropin [Genotropin] Tillväxtstörning x Teststickor för glukos Blodsockerbestämning vid diabetes Trastuzumab [Herceptin] Bröstcancer x Venlafaxin [Efexor] Depressionssjukdom x Östradiol, tabletter, plåster Övergångsbesvär hos kvinnor x 5() Några läkemedel i topp är vare sig specialläkemedel eller basläkemedel som rekommenderas på Kloka Listan: Atorvastatin: Evidensen för positiva effekter på sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom är särskilt stor för det tidigare lanserade medlet simvastatin. Därför rekommenderas simvastatin. Medan atorvastatin i en vanlig styrka kostar drygt 12 kronor/dag kostar simvastatin nu från 60 öre och uppåt per dag, beroende på tillgång av billigaste produkt. De stora prissänkningarna på simvastatin kom för några år sedan. Många patienter långtidsmedicinerar med simvastatin, atorvastatin och liknande. Läkare är obenägna att ändra långtidsmedicinering så länge som medicinen ger effekt och tolereras väl. Esomeprazol: Medlet är en kemisk variant av omeprazol (Losec). Enligt Läksak finns inga belägg för att esomeprazol är effektivare eller säkrare än omeprazol. I sin mest prisvärda form är omeprazol mer kostnadseffektivt än esomeprazol. Största ökningar och minskningar Läkemedel med de största kostnadsökningarna i länet återges i Tabell 4 med uppgift om huvudsaklig användning, vilka som är specialläkemedel samt vilka av dessa som är basläkemedel som finns på Kloka Listan.

6 6() Tabell 4. Största ökningar, totalbelopp öppen och sluten vård januari juni 2006 Mkr. Läkemedel [Produkt exempel] Huvudanvändning Mkr jan - juni Specialläkemedel Ökning % Ack. ökning Kloka Listan Etanercept [Enbrel] Grav reumatoid artrit % 14 x Trastuzumab [Herceptin] Bröstcancer % 25 x Formoterol+budesonid [Symbicort] Astma % 34 x Antihemofilifaktor A (Faktor VIII) Blödarsjuka % 43 x Adalimumab [Humira] Grav reumatoid artrit % 50 x Kombinationer mot HIV [Combivir] HIV % 57 x Aktiverat Protrombinkomplex [Feiba] Blödarsjuka % 64 x Omeprazol [Omeprazol Sandoz] Syrarelaterade symtom % 70 x Insulin Aspart [NovoMix] Diabetes % 76 x Darbepoetin Alfa [Aranesp] Grav anemi % 81 x Duloxetin [Cymbalta] Depression % 85 Candesartan [Atacand] Hypertoni % 0 x Infliximab [Remicade] Grav reumatoid artrit % 4 x Esomeprazol [Nexium] Syrarelaterade symtom % Budesonid [Pulmicort] Astma % 103 x Somatropin [Genotropin] Tillväxtstörning % 107 x Oxykodon [OxyContin] Smärta % 111 x Dalteparin [Fragmin] Blodpropp % 114 x x Immunoglobulin [Gammanorm] Immunbrist % 118 x Olanzapin [Zyprexa] Psykos % 121 x Anastrozol [Arimidex] Bröstcancer % 125 x Pegfilgrastim [Neulasta] Tumörsjukdom % 128 x Temozolomid [Temodal] Hjärntumör % 131 x Caspofungin [Cancidas] Allvarlig svampinfektion (immunbrist) % 134 x Imatinib [Glivec] Leukemi % 137 x Insulin Aspart [Novorapid] Diabetes % 140 x Pregabalin [Lyrica] Kronisk neurogen smärta % 143 Metylfenidat [Concerta] ADHD % 145 x Kväveoxid Medicinsk gas % 148 Losartan [Cozaar] Hypertoni % 150 x Några läkemedel har ökat kraftigt i försäljning trots att de inte vare sig är specialläkemedel eller tillhör de läkemedel som rekommenderas på Kloka Listan: Duloxetin (Cymbalta, Yentreve): Detta medel har nyligen lanserats med var sitt eget varumärke mot depression respektive ansträngningsinkontinens hos kvinnor. Enligt Läksak är läkemedlets evidens högst måttlig. Vid ansträngningsinkontinens finns få alternativa läkemedel medan det vid depression finns många behandlingsalternativ. Som de flesta nya läkemedel är duloxetin mer kostsamt än etablerad terapi. Esomeprazol: Medlet är en kemisk variant av omeprazol (Losec). Enligt Läksak finns inga belägg för att esomeprazol är effektivare eller säkrare än omeprazol. I sin mest prisvärda form är omeprazol mer kostnadseffektivt än esomeprazol. De läkemedel och liknande som kostnadsmässigt har ökat och minskat mest i länet under perioden, framgår av Figur 4. Huvudsaklig användning, eventuell klassificering som specialläkemedel eller rekommendation på Kloka Listan framgår för de läkemedel som har ökat mest av Tabell 4. Motsvarande uppgifter för de som har minskat mest finns i Tabell 5.

7 7() Figur 4. Största ökningar och minskningar samt totalbelopp recept plus rekvisitioner Mkr, jan- jun 2006 per substans med exempel på läkemedelsnamn. Minskningen för teststickor avser endast apoteksförsäljningen. Totalt har användningen fortsatt att öka, se ovan.

8 8() Tabell 5. Läkemedel som har minskat mest, jämför Figur 4, i figurens ordning. Huvudanvändning och uppgift om eventuell klassificering som specialläkemedel eller rekommendation på Kloka Listan. Läkemedel [Varumärke exempel] Huvudanvändning Specialläkemedel Kloka Anmärkning Listan Mirtazapin [Remeron] Depressionssjukdom x Prissänkning efter generisk introduktion Buprenorfin [Subutex] Opiatberoende x Atenolol [Tenormin] Hypertoni Utgått från Kloka Listan Glukosamin [Artrox] Artros Cefuroxim [Zinacef] Infektion i sluten vård Blandinsulin humant [Insulatard] Diabetes mellitus x Ökad övergång till insulin med direktverkande komponent. Terbinafin tabletter [Lamisil] Hud-/nagelsvamp Prissänkning efter generisk introduktion. Pravastatin [Pravachol] Förhöjda blodfetter Simvastatin mer väldokumenterat och kostnadseffektivt. Simvastatin Förhöjda blodfetter x Ytterligare prissänkning efter tidigare generisk introduktion. Erytropoietin [Eprex] Anemi (cytostatikabehandling) x Annan liknande terapi har ökat (darbepoetin alfa) Metoprolol [Seloken ZOC] Hjärtsvikt, hypertoni Ej längre förstahandmedel vid hypertoni. x Underbehandling av hjärtsvikt. Amlodipin [Norvasc] Hypertoni x Prissänkning efter generisk introduktion Lansoprazol [Lanzo] Syrarelaterade symtom Utgått från Kloka Listan Sertralin [Zoloft] Depressionssjukdom x Prissänkning efter generisk introduktion. Samtliga läkemedel som ökat, recept plus rekvisitioner, i totalbelopp i Stockholms län med mer än cirka 1 Mkr under första halvåret, finns katalogiserade tillsammans med motsvarande uppgifter för dess farmakologiska huvudgrupp i Bilaga 1. Eftersom det har skett viss förskjutning från receptförskrivning till slutenvårdsrekvisition för många kostsamma specialläkemedel, har procentuella förändringar i leveranssätt grundat på kostnader indikerats. Eftersom det finns potentiella möjligheter till förskjutning av viss konsumtion från receptförskrivet till köp receptfritt, har även förändringar i andelen försäljning för egenvård indikerats. Sammanställningen åskådliggör att de utan jämförelse största kostnadsökningarna för läkemedel under perioden gäller läkemedel inom den farmakologiska gruppen L, medel vid tumörsjukdomar, autoimmuna sjukdomar med mera, + 72 Mkr januari-juni. Dessa specialläkemedel sätts uteslutande in i högspecialiserad vård, inom SLL företrädesvis på Karolinska Universitetssjukhuset. Sten Ronge

9 () APPENDIX Rapportens huvudsyften Ge översiktlig bild av kostnadsutvecklingen för läkemedelskostnaderna inom SLL för första halvåret 2006 i termer av totalbelopp och eller särkostnader för SLL. Spegla kostnadsutvecklingen för specialläkemedlen och kostnadsbalansen mot basläkemedlen. Belysa eventuellt förändrade andelar slutenvårdsrekvisitioner av totalkonsumtionen. Belysa eventuellt förändrad andel receptfria köp av totalkonsumtionen till följd av ändrad läkemedelsförmån eller liknande. Källor Försäljningsdata från Apotekets statistikdatabas Xplain. Identiska uppgifter föreligger i princip i VAL (Lak_2005.lak och Lak_2006.lak). Data har relaterats till boende i Stockholms län avseende samtliga förskrivare i riket, samliga slutenvårdsrekvisitioner oavsett organisationstillhörighet hos mottagaren, receptfri försäljning på öppenvårdsapotek i Stockholms län. Rekvisitioner från öppenvårdsenheter, ringa volym, är inkluderade när det sägs enbart rekvisitioner. Förbrukningen av läkemedelsnära produkter redovisas framförallt avseende testmateriel för bestämning av blodglukos. Informella uppgifter om resulterande upphandlingsrabatter för slutenvården liksom kostnaderna för distribution av teststickor via Link är inkluderade. Aktuell lista över Specialläkemedel inom SLL, se Janusinfo.se, Läkemedelsstatistik, Användarhandledning.