Analysmått - läkemedel 2014

Transkript

1 Analysmått - läkemedel 2014 Handläggare: Lena Alsén Melin Verksamhet: Ekonomienheten, ledningsstaben Datum: Diarienummer: RS

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets uppdrag och möjlighet att påverka priset på läkemedel Bakgrund Region Östergötlands möjligheter att påverka priset på läkemedel Region Östergötlands läkemedelskostnader Region Östergötlands kostnader jämfört riket

3 1 Sammanfattning Rapporten ger en kort beskrivning och analys av utfallet för ett antal mått rörande kostnader och volymer för läkemedel som förskrivs på recept till östgötar och för de läkemedel som rekvireras till vården inom Region Östergötland (RÖ). Rapporten behandlar år 2014 och tidigare. Läkemedelskostnadens andel av regionens totala hälso- och sjukvårdskostnader är relativt konstant. Däremot är ökningstakten för regionens läkemedelskostnader tillbaka på den nivå som kännetecknat stora delar av 2000-talet (runt 5,0 procent). En utveckling som främst förklaras av att hälso- och sjukvården under 2014 börjat använda nya läkemedel som revolutionerat behandlingen av hepatit C. Regionens kostnad för dessa läkemedel var cirka 35 miljoner kronor En kostnad som regionen erhållit full ersättning för av staten. Sedan 2008 har läkemedelskostnaderna och mängden läkemedel som används ökat mer i Östergötland än för riket som helhet. Samtidigt är kostnaden per volymenhet och kostnaden per invånare lägre än riksgenomsnittet. Cytostatika och cytoxiska medel samt immunsuppressiva medel är de två läkemedelsgrupper som genererar störst kostnader för Region Östergötland. Detta samtidigt som de är kostnadsdrivande. Gruppen antikogulantia tillhör inte i nuläget de mest kostnadskrävande men vårdens anpassning till Socialstyrelsens riktlinjer har inneburit att gruppen nu är kostnadsdrivande. Medel vid obstuktiva luftvägssjukdomar såsom astma/kol genererar fortfarande stora kostnader för regionen men prissänkningar och en patentutgång gör att kostnaderna för denna grupp minskar Inledning I rapporten ges en kort beskrivning och analys av utfallet för ett antal mått rörande kostnader och volymer för de läkemedel som förskrivs på recept till östgötar och hämtas ut på apotek samt för de läkemedel som rekvireras till kliniker/mottagningar och vårdcentraler inom Region Östergötland. Rapporten behandlar år 2014 och tidigare. Måtten är ett komplement till uppföljning och rapportering av läkemedelskostnader till tjänstemannaledning respektive regionstyrelse (ledningsrapport/delårsrapport/ årsredovisning m.m.). Valet av analysmått är framförallt en konsekvens av tillgängliga data och praxis inom området. Utveckling/trend är i fokus även om nulägesbeskrivningar förekommer. När det är möjligt görs en jämförelse med riket för att på detta sätt åstadkomma en referenspunkt hur regionen ligger till jämfört med andra. 2.1 Bakgrund Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets uppdrag och möjlighet att påverka priset på läkemedel Tandvårds- och läkemedelförmånsverkets (TLV) främsta uppgifter är dels att pröva om ett nytt läkemedel, en förbrukningsartikel eller en tandvårdsbehandling ska subventioneras av samhället och dels om ett befintligt läkemedel får behålla sin subvention, förlorar den eller får begränsad subvention. Detta innebär att basen för det som genererar kostnader för läkemedel inom förmånen för regionen varierar mellan åren. I december 2008 fick Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket en utvidgad roll i samband med omregleringen av apoteksmarknaden. Myndigheten skulle bland annat se till att kostnaderna för läkemedel hålls låga, till nytta för konsument och samhälle. Som ett led i detta arbete genomfördes en engångssänkning av priserna på originalläkemedel med generisk konkurrens den 1 juli Priserna på dessa läkemedel sänktes till en nivå som 3 (13)

4 var 65 procent lägre än det pris som gällde tolv månader före patentutgången. Den 1 oktober 2011 trädde en uppdaterad version av ovan i kraft (TLVFS 2009:4). I samband med detta införde Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket en takpriskonstruktion för läkemedel med generisk konkurrens som resulterat i lägre priser än tidigare och därmed sänkta läkemedelskostnader för vården. I september 2013 slöt regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) en överenskommelse om prissättning av läkemedel som funnits på marknaden i femton år. Den gällde receptbelagda läkemedel inom högkostnadsskyddet som inte omfattas av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets system för takpriser, och ledde till prissänkningar med 7, 5 procent på sådana läkemedel som introducerades 1998 eller tidigare. Valet att göra prisjusteringar femton år efter så kallat marknadsgodkännande bygger på att patentskyddet och övriga exklusivitetsskydd i de flesta fall har löpt ut efter den perioden. Läkemedelsindustriföreningens åtagande gällde endast 2014, men prissänkningarna är bestående. Under 2014 blev överenskommelsen om 15-årsregeln obligatorisk och regleras i regleras i Tandvårds- och läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel (TLVFS 2014:9). 2.2 Bakgrund Region Östergötlands möjligheter att påverka priset på läkemedel Även inom Region Östergötland sker aktiviteter som gör att priserna på läkemedel varierar mellan åren. Läkemedelsupphandling är ett sådant område. Genom att upphandla läkemedel kan vården spara stora belopp i förhållande till inköp till företagens ordinarie priser. För att ytterligare kunna ta tillvara potentialen kring upphandling har regionen sedan 2013 utökat sitt samarbete i Sydöstra sjukvårdsregionen samt upphandlat fler produkter. 4 (13)

5 3 Region Östergötlands läkemedelskostnader Diagram 1: Totala läkemedelskostnadens andel av den totala kostnaden för hälso- och sjukvård. 10,4% 10,3% 10,2% 10,3% 10,3% 10,4% 10,3% 9,8% 9,4% 9,7% År Källa: Ekonomidatalager, Region Östergötland. Läkemedelskostnadens andel av regionens totala hälso- och sjukvårdskostnader är relativt konstant under perioden , vilket indikerar att kostnadsökningen på detta område inte är större än för övriga kostnader inom hälso- och sjukvård. En situation som även gäller för övriga landsting. Under 2012 och 2013 minskade dock läkemedelskostnadens andel något för samtliga landsting till följd av lägre läkemedelskostnader 2012 jämfört med Regionens läkemedelskostnad minskade av flera orsaker. Dels på grund av att patienten på grund av höjd egenavgift för receptläkemedel som infördes den 1 januari 2012 fick bära en större andel av kostnaden än tidigare och dels på grund av lägre kostnader i samband med flera stora patentutgångar. Att läkemedelskostnadens andel även minskade 2013 var en konsekvens av fortsatta effekter av patentutgångar och att övriga kostnader inom vården ökade mer än läkemedelskostnaderna. Under 2014 har däremot läkemedelskostnaderna ökat kraftigt. Den främsta enskilda förklaringen är att hälso- och sjukvården under 2014 började använda nya läkemedel som revolutionerat behandlingen av hepatit C. Som jämförelse kan nämnas att lönekostnadernas andel av regionens totala hälso- och sjukvårdskostnader var 33,0 procent 2012 och har ökat med 0,5 procentenheter fram till Samtidigt är regionen inne i en fas av omfattande investeringar, vilka påverkar kostnaderna för hälso- och sjukvård både idag och den närmaste framtiden. 5 (13)

6 Diagram 2: Kostnadsökningstakt i procent för recept (förmån), rekvisition samt totalt (rullande 12-månaderstal) Rekvisition Totalt Recept Innehåller även RÖ: s andel av riksslasken Rabatter Kostnad för läkemedelsförsörjningen Kostnad för dosdispensiering Receptläkemedel utan förmån Kostnaden för de (nat.) sol fin läkemedlen 19,3 Procent , , Källa: Ekonomidatalager, Region Östergötland. Av diagram 2 ovan framgår att rekvirerade läkemedel har genererat de största kostnadsökningarna och de största förändringarna över tid. När det gäller utvecklingen för de totala läkemedelskostnaderna är ökningstakten nu tillbaka på den nivå som kännetecknat stora delar av 2000-talet. I december 2014 var ökningstakten till och med högra än normalt, 6,7 procent. En utveckling som främst förklaras av att hälso- och sjukvården under 2014 börjat använda nya läkemedel som revolutionerat behandlingen av hepatit C, se diagram 3 nedan. 6 (13)

7 Diagram 3: Regionens kostnader för nya hepatit C läkemedel Mnkr Per månad Ackumulerat Källa: E- hälsomyndigheten, Insikt. Diagram 3 visar att regionens kostnader för de nya läkemedel som används vid behandlingen av hepatit C uppgår till cirka 35 miljoner kronor En kostnad som regionen erhållit full ersättning för av staten. Tidigare tillgänglig behandling genererade en årskostnad motsvarande cirka 3,5 miljoner kronor. Det råder stor osäkerhet på detta område kring kostnadsutvecklingen framöver. Nya riktlinjer som innebär att fler patienter blir aktuella för behandling, att nya läkemedel introduceras under 2015 och omförhandlingar av priserna för hepatit C-läkemedel skapar denna osäkerhet. Det råder även osäkerhet kring i vilken grad staten från och med 2016 kommer att vara medfinansiär. 7 (13)

8 Diagram 4: Kostnadsanalys recept (förmån) + rekvisition, år 2014 jämfört med Källa: Rådatafiler från Apoteket AB och E-hälsomyndigheten med bearbetning i Region Östergötlands läkemedelsdatalager. Diagram 4 illustrerar bland annat de läkemedelsgrupper som under 2014 genererade stora kostnader för regionen och samtidigt var kostnadsdrivande. Grupper såsom immunsuppressiva läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar och läkemedel som används vid cancersjukdomar. Kostnaden för cytostatika har ökat med cirka 16 procent 2014 jämfört med 2013, vilket motsvarar 18 miljoner kronor. Därmed är cytostatika tillbaka i toppen som den läkemedelsgrupp vars kostnad ökar mest. Ökningen är kraftig ur ett historiskt perspektiv. År 2013 och 2012 ökade kostnaden för denna grupp med cirka 6 miljoner kronor per år och 2011 minskade kostnaderna 3,5 miljoner kronor, vilket var ovanligt för denna läkemedelsgrupp. Kostnadsökningen 2014 förklaras av en ökning i användningen av monoklonala antikroppar och preparat såsom Herceptin, Yervoy samt Perjeta. Detta framgår av diagram 5 nedan där monoklonala antikroppar ingår i gruppen övriga cytostatika/cytotoxiska medel. Kostnaden för immunsuppressiva läkemedel ökade med cirka 8 procent 2014, vilket motsvarar 13 miljoner kronor, se diagram 5 och tabell 1 nedan. År 2013 ökade kostnaderna med 21 miljoner kronor och 2012 ökade kostnaderna med endast 2 miljoner kronor. Det senare var en effekt av lägre pris för upphandlad biosimilar och sänkta priser för flera läkemedel inom gruppen. Under 2013 började vården använda nya effektiva bromsmediciner vid multipel skleros (MS) såsom Gilenya och Orencia. Detta tillsammans med en utökad indikation för Revlimid och en generell volymökning inom gruppen gör att kostnadsökningen är tillbaka på 2011 och 2010 års nivåer, då kostnaden ökade med 18 respektive 13 miljoner kronor. Antikoagulantia med en kostnad på 53 miljoner kronor 2014 tillhör inte de mest kostnadskrävande läkemedelsgrupperna. Vårdens anpassning till Socialstyrelsens riktlinjer för de Nya Orala Antikogulantia (NOAK) har dock inneburit att kostnaderna för denna grupp ökat med 19 procent jämfört med 2013 och är därmed en av de läkemedelsgrupper som ökat mest under 2014, se diagram 5 nedan. 8 (13)

9 Det fanns även kostnadssänkande läkemedelsgrupper under Flertalet av dem är betydligt mindre resurskrävande än de kostnadsdrivande läkemedelsgrupperna. De sänkta kostnaderna är i huvudsak relaterade till patentutgångar. Gruppen medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar såsom astma/kol var tidigare både kostnadskrävande och kostnadsdrivande. En patentutgång 2013 på substansen montelukast som finns i preparatet Singulair och en prissänkning 1 november 2014 på det vanligt förekommande preparatet Symbicort turbohaler har gjort att regionen under 2013 och 2014 haft lägre kostnader för denna läkemedelsgrupp. Hemostatika och övriga hematologiska medel är också en grupp som tidigare var både relativt kostnadskrävande och kostnadsdrivande men där kostnaderna minskat kraftigt De minskade kostnaderna förklaras av ett minskat behov av blödarpreparatet Wilate i samband med en lägre dos än tidigare till patient under behandling. Psykoanaleptika är en läkemedelsgrupp där kostnaderna ökat under flera år ökade kostnaderna med cirka 3,5 miljoner kronor. Den fleråriga kostnadsökningen förklaras av att allt fler patienter, både barn och vuxna, har fått diagnosen ADHD och behandlats med psykostimulantia, medel vid ADHD och nootropika. Under 2014 har användningen av dessa läkemedel fortsatt att öka. Samtidigt har det skett ett antal patentutgångar 2012 och 2013 för medel vid demenssjukdomar. Till exempel patentutgången för substansen menantin med efterföljande generika och prissänkning på originalprodukten Ebixa. Detta gör att kostnaderna för psykoanaleptika ändå minskar Diagram 5: Förändrad kostnad per farmakologisk undergrupp (ATC kod nivå 4, år 2014 jämfört med 2013, exklusive hepatit C läkemedel. Källa: Rådatafiler från Apoteket AB och E- hälsomyndigheten med bearbetning i Region Östergötlands läkemedelsdatalager. 9 (13)

10 Tabell 1: De mest kostnadskrävande enskilda läkemedelssubstanserna förskrivna till östgötar och uthämtade på apotek samt rekvirerade till klinik/mottagning under Läkemedelsgrupp Förändring Förändring Huvudsakligt Utfall 2014 Preparat (exempel) 2014 jmf jmf 2013 användningsområde (kr) (kr) (%) L04AB04 Adalimumab Grav reumatoid artrit Humira ,8 B02BD02 Koagulationsfaktor VIII Blödarsjuka ReFacto, Advate, Kogenate ,0 R03AK07 Formoterol och Astma/ kronisk obstruktiv Symbicort (forte) budesonid lungsjukdom (KOL) turbuhaler ,8 N06BA04 Metylfenidat ADHD Concerta, Ritalin ,3 L04AB02 Infliximab Grav reumatoid artrit Remicade ,2 L04AB01 Etanercept Grav reumatoid artrit Enbrel ,1 N02BE01 Paracetamol Smärta, feber Panodil, Alvedon ,1 L01XC02 Rituximab Lymfkörtelcancer/ grav reumatoid artrit MabThera ,7 L01XC03 Trastuzumab Bröstcancer/ ventrikelcancer Herceptin ,1 R03BB04 Tiotropiumbromid Kronisk obstruktiv lungsjukdom Spiriva (KOL) ,0 Y92BA00 Teststickor för Glucocard X Sensor, Diabetes blodglukos FreeStyle Lite ,6 B02BD06 von Willebrandfaktor och koagulationsfaktor VIII i Blödarsjuka Wilate ,2 kombination L03AB07 Interferon beta 1a Multipel skleros Avonex ,3 L04AA23 Natalizumab Multipel skleros Tysabri ,6 R03BA02 Budesonid Astma Pulmicort turbuhaler ,2 B01AB10 Tinzaparin Antitrombos (blodpropp) Innohep ,2 J06BA02 Humant, normalt immunglobulin för intravaskulärt Immunbristsjukdom Kiovig, Octagam ,3 bruk C07AB02 Metoprolol Hypertoni (högt blodtryck) Metoprolol Sandoz ,7 N04BA02 Levodopa och dekarboxylashämmare Parkinson Duodopa, Sinemet ,7 B02BD03 Aktiverat protrombinkomplex mot faktor VIII antikroppar Blödarsjuka Feiba ,6 Källa: Rådatafiler från Apoteket AB och E-hälsomyndigheten med bearbetning i Region Östergötlands läkemedelsdatalager. Tabell 1 ovan visar de mest kostnadskrävande läkemedelssubstanserna för regionen. Dessa 20 substanser står för 25 procent av den totala kostnaden för läkemedel under Läkemedlen ges till patienter inom ett flertal sjukdomsgrupper såsom blödarsjuka, reumatiska sjukdomar, immunbristsjukdomar, sjukdomar i andningsorgan, diabetes, hjärta och kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa. TNF-alfa hämmarna Humira, Enbrel och Remicade finns som tidigare högt upp på topplistan och Humira är under 2014 den mest kostnadskrävande substansen som används inom region Östergötland. Den relativt kraftiga kostnadsökningen för Humira förklaras av utökad och nya indikationer. Flera preparat vid astma och/eller KOL finns på listan. Symbicort är det största följt av Spiriva. Under 2014 har flera prissänkningar skett inom detta område som följd av ökad konkurrens och/eller Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets omprövningar, vilket medfört att kostnaderna nu börjat minska. På topplistan finns även ett antal läkemedel som används inom onkologi och hematologi. Flera av dessa preparat har funnits på listan under många år. Till exempel Herceptin och Refacto. Kostnaden för Herceptin har också ökat under 2014 då preparatet gått från andra till första linjens behandling när det kombineras med annan substans. När det gäller substansen von Willebrandfaktor och koagulationsfaktor VIII i kombination som används vid blödarsjuka finns ett mycket kostnadskrävande läkemedel, som ges till en mycket liten grupp patienter. Under 2013 behandlades en patient med detta preparat, vilket då resulterade i en kraftig kostnadsökning. Sedan minskades dosen 2014 och kostnaderna minskade med cirka 14 miljoner kronor jämfört med (13)

11 4 Region Östergötlands läkemedelskostnader jämfört riket Tabell 2: Procentuell förändring - kostnad för recept- och rekvisitionsläkemedel 2013 och Förändring 2014 jmf 2013 Förändring 2013 jmf 2012 Riket 3,0-0,4 Östergötland 3,5-0,4 Differens Östergötland - riket 0.5 0,0 Källa: E- hälsomyndigheten, Insikt. Enligt den nationella läkemedelsstatistik som tillhandahålls av E-hälsomyndigheten har både Östergötland och riket som helhet haft en kostnadsutveckling med stigande kostnader 2014 när det gäller läkemedel. En kostnadsökning som framförallt är en konsekvens av att hälso- och sjukvården börjat använda nya preparat vid behandling av hepatit C. Samtidigt har antalet patentutgångar minskat under 2014 och effekterna av de tidigare patentutgångarna klingat av. Överenskommelsen mellan regeringen och Läkemedelsindustriföreningen om att priset på läkemedel äldre än 15 sänks med 7,5 procent gör dock att kostnadsökningen 2014 dämpas något. Av tabell 2 framgår också att Östergötland hade en kostnadsökning 2014 som var 0,5 procentenheter högre än i riket som helhet. Denna uppgift kan tyvärr inte verifieras eller värderas på grund av de brister som finns i den nationella statistiken inklusive det faktum att flera läkemedelskostnader saknas i statistiken. Enligt regionens egen redovisning ökade kostnaderna med 6,7 procent 2014 jämfört med Tabell 3: Läkemedelskostnad per invånare 2013 och 2014 (recept- + rekvisitionsläkemedel, AUP, kronor, exkl. moms) Riket Östergötland Källa: E- hälsomyndigheten, Insikt. Tabell 3 ovan visar landstingens kostnad per invånare för läkemedel uttagna på recept och läkemedel rekvirerade av sjukvården. Kostnaden per invånare i Östergötland är lägre än riksgenomsnittet trots att kostnadsökningen på senare år varit högre än för riket. 1 Brister i den nationella statistiken gör att den kostnadsutveckling som redovisas för riket och flera landsting/regioner avviker från faktisk kostnadsutveckling. Trots bristerna ger den nationella statistiken ändå en relativt god bild av hur Region Östergötland ligger i förhållande till riksgenomsnittet. 2 Se not (13)

12 Diagram 6: Kostnad per total mängd dygnsdos läkemedel (recept- och rekvisitionsläkemedel, AUP, kronor, exkl. moms) 7,00 Utveckling kronor per definierad dygnsdos (DDD) (kostnad per volymenhet) 6,50 AUP exkl moms per DDD 6,00 5,50 5,00 4,50 4,00 RÖ Riket Källa: E- hälsomyndigheten, Insikt. Kostnaden per volymenhet har under flera år legat mellan 5 och 6 kronor. Under 2014 har kostnaden per volymenhet ökat. Ökningen beror på flera faktorer. Introduktionen av nya och i jämförelse med äldre läkemedel dyra läkemedel såsom nya cancerläkemedel, nya hepatit C läkemedel och nya antikogulantia är en förklaring. En annan förklaring är färre prissänkningar i och med att antalet patentutgångar är mindre än under tidigare år. Samtidigt har priserna stigit för vissa vanliga substansgrupper inom systemet för periodens vara. Exempelvis har priset på paracetamol ökat varje år sedan Läkemedelsbolagen har möjlighet att under ett visst tak sätta priserna fritt och därmed kan priserna ibland stiga. Detta bidrar också till att kostnaden ökat. Skillnaden mellan riket och Östergötland är trots ökningen relativt konstant under perioden (13)

13 Diagram 7: Procentuell kostnads- och volymutveckling för recept (förmån)- och rekvisitionsläkemedel (per invånare, rullande 12-månaderstal). 6% Kostnad (AUP exkl moms)- och volymutveckling (DDD) i procent % 4% 3% Volym/inv RÖ 2% 1% 0% Kostn/inv RÖ -1% -2% Volym/inv Riket -3% -4% Kostn/inv Riket -5% Källa: E- hälsomyndigheten, Insikt. Diagram 7 ovan visar ökningstakten för de kostnader som recept- och rekvisitionsläkemedel generar sjukvården och motsvarande förändring av volymen läkemedel. År 2010 gick Stockholm som första landsting över till införandet av nettopriser. Därefter har fler landsting följt efter. Stockholms läns landstings (SLL) storlek gör att denna förändring inte bara påverkar de uppgifter som presenteras i statistiken för SLL utan även har en kraftig påverkan på siffrorna för hela riket. I detta fall är rikets kostnadsökning 2010 och 2011 något högre än vad som redovisas i statistiken. Östergötland började tillämpa nettopriser den 1 juli Under perioden 2010 till 2014 har läkemedelskostnaderna ökat med cirka 5 procent i Östergötland medan ökningen i riket var cirka 0,5 procent, se dock ovan. Denna utveckling med kostnader som ökar mer än riket har pågått sedan Mellan 2004 och 2007 ökade kostnaderna istället långsammare än i riket. Trots att kostnaderna under senare år ökat mer i Östergötland än i riket som helhet är kostnaden per invånare fortfarande lägre i Östergötland, se tabell 3. Samtidigt som kostnaderna ökat mer i Östergötland har volymen läkemedel också ökat mer än i riket. I Östergötland var mängden läkemedel 2014 som östgötar hämtade ut på apotek och läkemedel som vården rekvirerade till sin verksamhet 581 dygnsdoser per invånare. I riket var motsvarende siffra 537 dygnsdoser per invånare (13)