Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos"

Transkript

1 Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2007

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar och utvärderingar av reformer, lagstiftning och/eller verksamheter som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Innehåller analys av insamlade data och i förekommande fall forskning som man kan dra generella slutsatser av och som kan användas för att förändra eller utveckla verksamheten. Kraven på vetenskaplighet tillgodoses genom att vetenskaplig expertis medverkar. I första hand bör Socialstyrelsens vetenskapliga råd anlitas. ISBN Artikelnr Publicering september

3 Förord Sedan 2005 lämnar Socialstyrelsen en årlig uppföljning och utvärdering av förändringar i läkemedelsförsäljningen i Sverige och en bedömning av kostnaderna för läkemedelsförmånen de närmaste fem åren. Även åren lämnades uppföljningar och utvärderingar av läkemedelsförsäljningen, men då i form av halvårsrapporter. Uppgifterna hämtas huvudsakligen från Socialstyrelsens läkemedelsregister och från Apoteket AB:s register. Rapporterna vänder sig till regering, riksdag, landsting, kommuner, läkemedelskommittéer och deras informationsläkare samt övriga intresserade. De publiceras på Socialstyrelsens webbplats, Enligt Regleringsbrevet för 2007 ska Socialstyrelsen analysera orsakerna bakom utvecklingen av läkemedelsförsäljningen, och redovisa en bedömning av kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna åren , samt vilka faktorer som påverkar den. Analysen ska omfatta den totala läkemedelsförsäljningen, dvs. läkemedelsförmånerna, receptfria läkemedel, egenavgifter och läkemedel som används i slutenvården. I uppdraget ingår även att belysa och analysera orsakerna till skillnaderna i läkemedelsanvändning i olika landsting och mellan kvinnor och män. Analysen ska rapporteras senast den 30 september Socialstyrelsen ska i arbetet samråda med Läkemedelsförmånsnämnden. Föreliggande rapport består av tre delar och innehåller en översikt över läkemedelskostnadernas utveckling de senaste åren, en bedömning av kostnaden för läkemedelsförmånen åren och en analys av förändringen av försäljningsvolymen i förhållande till förändringen av antalet patienter. Då Socialstyrelsens läkemedelsregister nu innehåller fullständiga individbaserade data för två tolvmånadersperioder (juli 2005 juni 2007), är det för första gången möjligt att göra en sådan analys. Rapporten har sammanställts och författats av Maarten Sengers (projektledare) på Socialstyrelsens analysenhet på Hälso- och sjukvårdsavdelningen och Örjan Ericsson på Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum (EpC). Från analysenhetens sida har även Stefan Håkansson ingått i projektgruppen. De statistiska bearbetningarna har gjorts i samarbete med Andrejs Leimanis på Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. En referensgrupp, bestående av Andreas Engström (Läkemedelsförmånsnämnden), Nils Feltelius (Läkemedelsverket), Ulla Hultgren och Max Wirén (Apoteket AB), Ingemar Eckerlund (SBU), Bodil Ericsson och Jens Tjernström (Sveriges Kommuner och Landsting) samt Karolina Antonov (Läkemedelsindustriföreningen, LIF), har varit knuten till projektet. Bo Lindblom Avdelningschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Kostnaderna för läkemedelsförmånen De terapiområden som bidrar mest till ökningen 8 Kostnaderna för slutenvården 8 Volymutvecklingen av läkemedelsanvändningen i Sverige 8 Inledning 9 Data och metoder 11 Översikt över läkemedelsförsäljningen 13 Allmän utveckling efter införandet av generiskt utbyte 14 Överföringar från läkemedelsförmånen till slutenvården 15 Läkemedelskostnader per försäljningssätt 16 Utveckling per kostnadsökningskomponent 17 Utveckling gällande enskilda läkemedelsgrupper och substanser 18 Övriga grupper 22 Bedömning av kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen 24 Faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen 25 Kostnadsdrivande faktorer 25 Kostnadssänkande faktorer 26 Övriga faktorer 29 Förväntad kostnadsutveckling åren Underliggande trend 31 Effekter av att patent går ut och förväntad introduktion av generika 32 Effekter av förväntad introduktion av nya läkemedel 34 Övriga effekter på kostnadsutvecklingen 40 Slutgiltig prognos 42 Volymutveckling av läkemedelsanvändningen i Sverige 43 Introduktion 43 Volymutvecklingen i Sverige Att analysera volymutvecklingen 43 Generell volymutveckling av receptbelagda läkemedel 44 Volymutveckling av specifika läkemedel 47 Avslutande kommentarer 57 Referenser 58 Bilaga 1 Data och metoder 60 Mått på läkemedelsförsäljning 60 Kostnader 60 5

6 6

7 Sammanfattning Kostnaderna för läkemedelsförmånen Kostnaderna för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen ökade endast marginellt. Sedan slutet av 2006 pekar trenden dock uppåt, och kostnaderna för läkemedelsförmånen väntas öka med 3,5 procent år 2007, vilket motsvarar ett totalbelopp på 19,4 miljarder kronor (exklusive moms). År 2008 och 2009 förväntas kostnadsökningen bli ungefär 4,5 procent om året, för att bli ytterligare något högre 2010 och Kostnaderna för läkemedelsförmånen förväntas då uppgå till mellan 23,3 och 23,6 miljarder kronor. De viktigaste faktorerna som driver upp kostnaderna är: Färre stora patent som går ut. Läkemedelspriserna har generellt sjunkit med 15 procent mellan 2002 och 2005, främst tack vare att ett antal läkemedel med stor försäljningsvolym gick ut under dessa år. År 2007 och 2008 är det förhållandevis få patent som går ut, och de kommer inte att påverka kostnadsutvecklingen i motsvarande utsträckning. Flera nya läkemedel. Efter några år med färre ansökningar om godkännande av nya läkemedelssubstanser ökar nu utbudet av nya läkemedel igen. Det är både bland basläkemedel (speciellt diabetesläkemedel) och specialläkemedel (bl.a. onkologiska läkemedel och vacciner) som nya läkemedel förväntas öka kostnaderna. En större volymökning än tidigare. Volymen sålda läkemedel mätt i definierade dygnsdoser (DDD) ökade med 2,5 procent 2005 och med 3,5 procent En viktig del av volymökningen utgörs av en underliggande trend som speglar förändringar i befolkningens åldersstruktur och levnadsvanor, men det finns även tillfälliga faktorer som gör att volymökningen kan vara större vissa år. Väsentligt färre överföringar till slutenvården. Landstingen har i ett antal år fört över läkemedel från läkemedelsförmånen till slutenvården, främst i grupperna L01 (cytostatiska/cytotoxiska medel) och L04 (immunsuppressiva medel). Detta har lett till betydande kostnadsminskningar inom läkemedelsförmånen, men den största delen av överföringarna tycks ha avslutats Kostnadsökningen skulle ha varit ännu större utan effekterna av vissa kostnadssänkande faktorer. Bland de faktorer som bedöms bromsa kostnadsutvecklingen finns ett antal läkemedelspatent med större försäljningsvolym som går ut 2009 och 2011, Läkemedelsförmånsnämndens genomgång av förhållandevis stora terapiområden de närmaste åren samt ökad kostnadsmedvetenhet bland förskrivarna. Bedömningen av kostnadsutvecklingen gäller under förutsättning att reglerna för läkemedelsförmånen inte ändras. Osäkerhet finns om effekterna av apotekmarknadsutredningen, den rättsliga prövningen av Läkemedelsförmånsnämndens beslut om subvention av läkemedel mot erektil dysfunktion 7

8 samt möjligheten att nya eller etablerade läkemedel dras tillbaka från marknaden p.g.a. biverkningar. De terapiområden som bidrar mest till ökningen De mest kostsamma läkemedelsgrupperna för läkemedelsförmånen är immunsuppressiva medel (bl.a. medel mot reumatoid artrit), insuliner och adrenergika inhalationer (astmaläkemedel). Ett annat område som visar snabba kostnadsökningar är perorala cancerläkemedel av typen proteinkinashämmare, som vuxit snabbt de senaste åren. Kostnaderna för antidepressiva medel, magsårsmedel och blodfettssänkande medel fortsätter däremot att minska efter att patent gått ut tidigare. Förbrukningsartiklar står också för en betydande del av landstingens läkemedelskostnader. Förmånskostnaden för förbrukningsartiklar har dock minskat p.g.a. att flera landsting har centraliserat upphandlingen och ändrat på distributionsrutinerna, speciellt när det gäller teststickor för glukos. Tydliga kostnadssänkningar syns än så länge enbart i fyra landsting (Norrbotten, Kalmar, Jönköping och Stockholm), vilket innebär att det bör finnas utrymme för större kostnadssänkningar även i de andra landstingen. Kostnaderna för slutenvården Läkemedelskostnaderna i slutenvården har mer än fördubblats mellan 2001 och Förutom överföringarna från läkemedelsförmånen har det kommit flera dyra specialläkemedel de senaste åren som har varit kostnadsdrivande. Kostnaderna för läkemedel i slutenvården kommer att fortsätta att öka även om själva ökningstakten är ganska stabil. Volymutvecklingen av läkemedelsanvändningen i Sverige I och med att Socialstyrelsens läkemedelsregister nu innehåller individbaserade data för två tolvmånadersperioder (juli 2005 juni 2007), är det möjligt att på ett mer detaljerat sätt än tidigare kartlägga volymutvecklingen, d.v.s. förändringen av den mängd läkemedel som hämtas ut från apoteket i förhållande till antalet patienter. Socialstyrelsens bearbetning av data i registret visar att det genomsnittliga antalet DDD (dygnsdoser) som hämtas ut per patient, och det genomsnittliga antalet läkemedel som används per patient, stiger med åldern, och att kvinnor använder mer läkemedel än män. Siffrorna pekar dock på att skillnaderna mellan könen blir mindre. Läkemedelsanvändningen verkar också intensifieras bland personer över 45 år. Det genomsnittliga antalet DDD som hämtats ut per patient var högre under perioden än bland dessa personer. En särredovisning av två läkemedel i gruppen blodfettssänkande läkemedel (simvastatin och atorvastatin) och blodtryckssänkande läkemedel (candesartan och losartan) visar att det finns betydande skillnader mellan landstingen vad gäller det genomsnittliga antalet DDD som hämtas ut per patient under ett år. Även förändringen av det genomsnittliga antalet DDD som hämtats ut skiljer sig mycket åt mellan landstingen om man jämför båda tolvmånadersperioderna. 8

9 Inledning Socialstyrelsen gör sedan flera år tillbaka bedömningar av kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen. Med läkemedelsförmåner avses ett skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och vissa andra varor (såsom förbrukningsartiklar och vissa livsmedel till barn under 16 år). Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) beslutar om vilka läkemedel och andra varor som ska ingå i förmånssystemet och om särskilda villkor ska gälla. Förmånerna innebär i praktiken att den del av läkemedelskostnaden som patienterna står för minskas stegvis under en tolvmånadersperiod. Så länge den sammanlagda kostnaden inte överstiger 900 kronor betalar patienten hela kostnaden. Sedan minskar egenavgiftens andel med: 50 procent av den del som överstiger 900 kronor men inte kronor. 75 procent av den del som överstiger kronor men inte kronor. 90 procent av den del som överstiger kronor men inte kronor. 100 procent om den sammanlagda kostnaden överstiger kronor. Det högsta belopp som en patient kan få betala under en tolvmånadersperiod är kronor. Den del av kostnaden för läkemedel och andra förmånsberättigade varor som betalas av patienten benämns egenavgift och den del som bekostas av samhället benämns förmån. Läkemedelsförmånerna bekostas i princip av landstingen, men kostnaden täcks av statsbidrag enligt avtal mellan staten och landstingen. Det finns flera anledningar till att det är viktigt att göra kostnadsanalyser och prognoser när det gäller användning och försäljning av läkemedel. Den främsta anledningen är att läkemedelskostnaderna tidigare ökat snabbare än andra sjukvårdskostnader och därmed inneburit en belastning på landstingens och statens ekonomi. I takt med att kostnaderna stegrades, skapades ett större behov av analyser för att hitta möjligheter att påverka trenden. Socialstyrelsens rapporter om läkemedelsförsäljningen kan användas som ett av flera underlag i arbetet med att åstadkomma en så rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning som möjligt. De senaste tio åren har stora insatser gjorts för att få bättre kontroll över kostnadsutvecklingen. Generikareformen från år 2002 samt insatser från Läkemedelskommittéerna är viktiga exempel på detta. Patent som går ut och generiskt utbyte har dämpat kostnadsökningarna, och läkemedelskommittéernas arbete har i många landsting lett till större medvetenhet hos förskrivarna. I takt med att effekterna av att patent går ut avtar och nya dyra läkemedel introduceras på marknaden, är sannolikheten för att kostnaderna kommer att öka igen dock stor. Arbetet med att följa upp och försöka förstå utvecklingen av läkemedelskostnaderna på ett bättre sätt är därför ständigt aktuellt. I rapportserien Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos har sju rapporter getts ut under perioden juni 2003 september 2006 [1 7]. Föreliggande rapport är en uppdatering av den prognosrapport som publice- 9

10 rades i oktober 2006 och bygger på försäljningsstatistik t.o.m. den 31 juli Rapporten har i stora drag samma disposition som tidigare rapporter, om än med något mer renodlade kapitel: 1. Kort genomgång av data och metoder. 2. Översikt över läkemedelsförsäljningen i Sverige de senaste 20 åren. 3. Bedömning av kostnaderna för läkemedelsförmånen En analys av volymutvecklingen. Utgångspunkten för själva prognosen är volymutvecklingen mätt i DDD, som i första hand genereras av ändringar i befolkningens åldersstruktur och levnadsvanor. Med den underliggande trenden som bas, beräknar man sedan den förväntade kostnadsutvecklingen fem år framöver med hjälp av det som vi vet idag om pågående förändringar och förväntade händelser. Det kan handla om både kostnadsdrivande och kostnadssänkande faktorer. Bedömningen av kostnadsutvecklingen förutsätter att reglerna för läkemedelsförmånen inte ändras. Dessutom finns det vissa händelser som inte kan tas med i prognosarbetet eftersom deras effekt inte går att förutse eller som man inte vet om de inträffar över huvud taget. Detta gäller exempelvis effekterna av apotekmarknadsutredningen, Regeringsrättens slutgiltiga dom om subvention av läkemedel mot erektil dysfunktion, samt möjligheten att dyra läkemedel dras tillbaka från marknaden i samband med eventuella nya larmrapporten om allvarliga biverkningar. Rapportens sista del brukar innehålla olika tematiska fördjupningar. Från och med i år kommer denna del av rapporten att kretsa kring en återkommande analys av volymutvecklingen per patient, d.v.s. förändringen av antalet DDD av ett läkemedel i förhållande till antalet patienter som hämtar ut läkemedlet på apoteket. I och med att Socialstyrelsens läkemedelsregister nu innehåller individbaserade data för två tolvmånadersperioder (juli 2005 juni 2007) är det för första gången möjligt att göra en sådan analys. Genom att jämföra olika läkemedel inom ett antal terapeutiska områden och studera de förändringar som sker från år till år, förbättras underlaget för det prognosarbete som är huvuduppgiften i denna rapport. Perioden är än så länge för kort för att man med säkerhet ska kunna tala om trender, men siffrorna ger ändå en intressant fingervisning om vissa tendenser när det gäller användning av vissa läkemedel/läkemedelsgrupper i riket och på landstingsnivå. Detta sätt att analysera kan även användas för att följa upp effekten av nationella riktlinjer (så vida det handlar om farmaceutisk behandling) samt uppföljning av prisförändringar eller subventionsbeslut. Även om den analys som presenteras i denna rapport fokuseras på läkemedelsförmånen, tas även receptfria läkemedel och läkemedel som används i slutenvården i beaktande. Rapporten belyser och analyserar också orsakerna till skillnaderna mellan landsting och i viss mån skillnaderna mellan mäns och kvinnors läkemedelsanvändning. En mer övergripande analys av skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller läkemedelsanvändning och -kostnader, har tidigare redovisats i rapporterna Läkemedel i användning förändringar och tendenser 2001:1 [8] och Jämställd vård? från 2004 [9]. 10

11 Data och metoder Läkemedelsregister En stor del av de data, som denna rapport bygger på, har hämtats från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Registret bygger på Apoteket AB:s receptregister. I registret finns uppgifter om läkemedlets ATC-kod (se bilaga 1), namn, styrka och förpackning. Uppgifter om dosering finns, men inte i sådan form att de kan bearbetas statistiskt. Uppgift om förskrivningsorsak saknas. Patientens kön, ålder och bostadsort (län, kommun, församling) finns i läkemedelsregistret, och från juli 2005 finns även personnummer. Det innebär att det är möjligt att analysera köns- och åldersskillnader samt geografiska skillnader i läkemedelsförsäljningen, och från andra halvåret 2005 går det att se en persons hela läkemedelsuttag. Det kommer också att gå att koppla en persons läkemedelsanvändning till uppgifter i andra individbaserade hälsodataregister (patientregistret, cancerregistret, medicinska födelseregistret). Uppgifterna om försäljningen av läkemedel till slutenvården samt om receptfri försäljning har också hämtats från Apoteket AB:s register. Läkemedlen säljs dels till allmänheten mot recept eller utan recept, dels till slutenvården. När det gäller läkemedel mot recept används ofta begreppen förskrivning, försäljning och användning som om det skulle vara samma sak, men dessa begrepp är inte synonyma. En del av de läkemedel som förskrivs köps inte ut från apoteket, och en del av de läkemedel som köps ut används inte av patienten eller används inte enligt ordinationen. Vi har ofullständig kunskap om hur stora skillnaderna i verkligheten är mellan förskrivning, försäljning och användning. Generika och parallellimporterade preparat produktnamn Alla läkemedelssubstanser har ett fastställt generiskt namn. Samma läkemedelssubstans kan finnas i flera olika produkter, t.ex. tabletter och stolpiller, som också kan produceras av flera olika företag efter det att patentet på läkemedlet har gått ut. Kopior av originalläkemedlet marknadsförs ofta under läkemedelssubstansens generiska namn och benämns generika. Samma läkemedel kan importeras till Sverige av olika företag och från olika länder, s.k. parallellimport. Parallellimporterade läkemedel ska inte skilja sig från varandra i terapeutiskt hänseende. Mindre skillnader kan dock förekomma, t.ex. i fråga om färg och brytskåra. Läkemedlet har i allmänhet samma namn som originalpreparatet, men namnet åtföljs av namnet på importören. Exempel är Valtrex GlaxoSmithKline (originalpreparat) och Valtrex Orifarm (parallellimporterat preparat). Priset på de parallellimporterade preparaten är något lägre än på originalpreparaten. 11

12 Mått på läkemedelsförsäljningen Patienternas, kundernas och sjukvårdens köp av läkemedel kan redovisas och mätas på flera olika sätt beroende på syftet med presentationen. Vid uppföljning av kostnader (se bilaga 1) är givetvis kronor den vanliga måttenheten, men när mängden läkemedel är av intresse används DDD (Definierade DygnsDoser), DDD per invånare per dag eller antal recept (se bilaga 1). Det är viktigt att hålla isär kostnaden för läkemedelsförmånen och totalkostnaden för receptbelagda läkemedel, som även inkluderar patientens egenavgift. Från och med juli 2005 går det inte bara att se hur många DDD av ett visst läkemedel som har sålts av landets samtliga apotek, utan även hur många personer som har hämtat ut det aktuella läkemedlet. Läkemedel på recept är inte momsbelagda. Det är däremot förbrukningsartiklar och läkemedel som säljs utan recept. I rapporten diskuteras kostnader exklusive moms när inte annat anges. Prognosmetoder Socialstyrelsens första kostnadsbedömningar byggde på framskrivningar av historiska trender. Logiken bakom denna metod var att tidigare reformer av läkemedelsförmånssystemet gav besparingar för samhället på kort sikt, men introduktionen av nya läkemedel gjorde att kostnadsökningen snabbt återgick till samma höga nivå som tidigare. Generikareformen i oktober 2002 visade sig emellertid framkalla ett trendbrott, och det blev därför omöjligt att basera en bedömning av de framtida kostnaderna på en historisk trend. Den metod som nu används bygger på identifiering av den underliggande och mycket stabilare utvecklingen av antalet definierade dygnsdoser. Kostnadsutvecklingen beräknas sedan med hjälp av kännedom om pågående kontinuerliga förändringar och förväntade kommande händelser, t.ex. introduktioner av generika. 12

13 Översikt över läkemedelsförsäljningen Kostnaderna för läkemedelsanvändningen i Sverige har de senaste 20 åren främst påverkats av tre faktorer: ett ökat behov av läkemedel och därmed ökade försäljningsvolymer, förändringar i läkemedelsutbudet, bl.a. på grund av övergången till nya, dyrare läkemedel, och slutligen förändringar i ersättningssystemet för läkemedel. Figur 1 ger en översikt över läkemedelskostnadernas utveckling under dessa två decennier. Den snabba ökningstakten av receptbelagda läkemedel under 90-talet berodde till stor del på att nya dyra läkemedel, som lämpade sig väl för behandling av ett antal stora folksjukdomar, såsom höga blodfetter, högt blodtryck, magsår och depression, introducerades på marknaden. Ett antal av dessa läkemedel blev snabbt storsäljare och stod överst på Apoteket AB:s försäljningslistor i flera år framöver (t.ex. Losec, Zocord och Cipramil) Milj kronor Slutenvård Receptfritt Recept Förmån Förmån 2006 års priser Figur 1. Läkemedelsförsäljningens utveckling i Sverige. Förmånen är inklusive förbrukningsartiklar och livsmedel, men exklusive moms. Övriga är enbart läkemedel (ATC-kod A V) inklusive moms. Förmån 2006 års priser har inflationsjusterats med hjälp av konsumentprisindex. Källa: Apoteket AB och Riksförsäkringsverket (som från 2005 är en del av Försäkringskassan). Från politiskt håll har det under denna period fattats en rad beslut för att dämpa kostnadsutvecklingen. Den 1 januari 1993 infördes referensprissys- 13

14 temet, vilket innebar att läkemedelsförmånssystemet endast ersatte kostnader upp till tio procent över kostnaden för det billigaste tillgängliga generiska läkemedlet (preparat med samma läkemedelssubstans som originalpreparatet). Samma år överfördes ansvaret för priskontrollen från Apoteksbolaget AB till dåvarande Riksförsäkringsverket. Den 1 januari 1997 gjordes en större ändring i läkemedelsförmånssystemet. Förmånstrappan med högkostnadsskydd infördes och kostnadsfriheten för vissa läkemedel avskaffades. Detta ledde till en hamstring av receptförskrivna läkemedel i slutet av år 1996 och en efterföljande minskning av försäljningen år 1997 (figur 1). År 1999 höjdes maximibeloppet i högkostnadsskyddet och den 1 oktober 2002 infördes generiskt utbyte på apotek. Samtidigt avskaffades referensprissystemet. De totala kostnaderna för läkemedel i Sverige var 31 miljarder kronor (AUP exkl. moms) år Kostnaden för läkemedel som såldes mot recept var 23,3 miljarder kronor (totalkostnad, dvs. förmånskostnad plus egenavgift), för läkemedel utan recept 2,7 miljarder, för läkemedel till slutenvården 4,8 miljarder och för rekvisitioner i den öppna vården 0,3 miljarder kronor. Den nya smittskyddslagen, som kom 2004, innebar att läkemedel mot HIV och hepatit C blev kostnadsfria för patienten. Landstingen står för hela kostnaden, vilket har minskat kostnaderna för läkemedelsförmånen med cirka 200 miljoner kronor per år. Kostnaderna för läkemedel på recept minskade år 1997 med 16 procent och ändrades åren med mellan -1 och 18 procent per år (fasta priser). Kostnaderna för läkemedel utan recept har ändrats med mellan -3 och 8 procent per år sedan år Läkemedelsförmånens kostnader (inklusive förbrukningsartiklar och livsmedel) har åren ökat med mellan 0 och 14 procent per år, utom år (ändrade betalningsrutiner) och år 1997 (hamstringseffekt). Den genomsnittliga ökningen har varit fem procent. De första åren efter ändringarna i läkemedelsförmånsreglerna i oktober 2002 var kostnaderna för läkemedelsförmånen nästan oförändrade, men sedan slutet av 2006 finns en tendens till ökning. I slutenvården ökade läkemedelskostnaderna med i genomsnitt fem procent per år i fasta priser åren , men ökningen har varit snabbare de senaste åren. Orsaken till detta är till en del introduktionen av nya läkemedel, men också en strävan från landstingens sida att föra över läkemedelskostnader från recepten till slutenvården. Allmän utveckling efter införandet av generiskt utbyte När införandet av generiskt utbyte i oktober 2002 hade brutit den tidigare trenden med kostnadsökningar i storleksordningen 10 procent per år, var det till en början svårt att förutse hur utvecklingen på några års sikt skulle bli. Nu, efter nästan fem år av närmast oförändrade kostnader, kan ett tydligt resultat avläsas. Generikareformen i kombination med patent som gått ut har medfört stora besparingar, och trots fortsatt ökande försäljningsvolymer har kostnaderna för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen bara stigit marginellt (figur 2). Enligt Läkemedelsförmånsnämnden uppgick den genomsnittliga prissänkningen mellan oktober 2002 och december 2005 till 15 procent för den 14

15 totala läkemedelsmarknaden [10]. I vissa läkemedelsgrupper kunde man också se ett skifte från originalpreparat till billigare läkemedel med annan aktiv substans men likvärdig effekt, vilket sänkte kostnaderna. Ett exempel är övergången från lansoprazol (Lanzo) till generiskt omeprazol. Förmånskostnaderna ändrades därför ganska kraftigt för vissa läkemedelsgrupper och enskilda läkemedelssubstanser (se tabell 3 och 4), men resultatet blev en stabil utveckling av de totala förmånskostnaderna. Andra faktorer som förmodligen bidragit till att ökningstakten varit låg är att färre nya läkemedel har introducerats på marknaden de senaste åren, och att läkemedelskommittéernas rekommendationer har lett till en ökande kostnadsmedvetenhet hos förskrivarna. Kostnaderna för läkemedelsförmånen var nästan oförändrade åren År 2006 uppgick kostnaderna till 18,7 miljarder kronor, en ökning med 1,3 procent jämfört med föregående år. Under januari till juli 2007 var kostnaderna 4 procent högre än under motsvarande period Miljoner kronor jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 Figur 2. Kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen inklusive kostnadsfria förbrukningsartiklar och livsmedel, medelvärde för den senaste tolvmånadersperioden. Källa: Apoteket AB Överföringar från läkemedelsförmånen till slutenvården Landstingen har de senaste åren strävat efter att föra över läkemedelskostnader från läkemedelsförmånen (receptbaserad förskrivning) till slutenvården (rekvisitionsläkemedel). Priserna på läkemedel i slutenvården kan tack vare upphandlingsavtal bli lägre än för läkemedel på recept, men det finns även medicinska skäl för att föra över vissa typer av läkemedel (framför allt i grupp L01 och L04). Det gäller ofta läkemedelsordinationer som kräver övervakning eller hjälp av sjukvårdspersonal (t.ex. injektioner eller infusioner). Betalningsrutinerna liknar dem som finns i den slutna vården. Patienterna betalar bara en patientavgift och inte någon separat läkemedelsavgift. 15

16 Receptbaserad förskrivning används främst i den öppna vården där patienten tar ansvar för sin egen vård och behandling. Överföringen av kostnader från läkemedelsförmånen till slutenvården har fortsatt år 2006 (figur 3). Kostnaderna för läkemedel i slutenvården ökade med 676 miljoner kronor (17 procent), medan kostnaderna för läkemedelsförmånen ökade med endast 184 miljoner kronor (1 procent). Ökningen av läkemedelskostnaderna i slutenvården beror också på introduktion av nya, dyra läkemedel, t.ex. vissa cancerläkemedel KPI 1987=100 Slutenvård 1987 års priser 1987=100 Förmån 1987 års priser 1987=100 Fasta priser, 1987= Figur 3. Procentuell kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen och för läkemedel i slutenvården. Fasta priser, index (1987=100) och jämförelse med konsumentprisindex (KPI). Källa: Apoteket AB. Läkemedelskostnader per försäljningssätt Tabell 1 visar Läkemedelskostnaderna för åren uppdelade mellan olika försäljningssätt: slutenvård, recept (förmån och egenavgift), receptfritt och rekvisition i öppenvård. Redovisningen visar att slutenvårdskostnaderna har fördubblats under perioden medan utvecklingen för receptbelagda läkemedel, d.v.s. förmånen och egenavgift, har varit mer måttlig. Läkemedelskostnaderna som andel av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård har sjunkit något under perioden. 16

17 Tabell 1. Läkemedelskostnader (AUP, miljoner kronor) 1 fördelade på olika försäljningssätt samt andel av kostnader för hälso- och sjukvård. Recept 2 Slutenvård Receptfritt Rekvisition i öppenvård Läkemedel totalt Andel av kostnader för hälsooch sjukvård (%) , , , , , Humanläkemedel, ATC-kod A V 2 Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + patientens egenavgift 3 Preliminär siffra 4 Uppgift om kostnad för hälso- och sjukvård 2006 ännu ej tillgängliga: Apoteket AB, SCB Källa: Apoteket AB, Statistiska centralbyrån (SCB) Utveckling per kostnadsökningskomponent I tabell 2 framgår hur läkemedelsförsäljningen på recept kan delas upp i tre komponenter: förändringar i pris, volym och värde. Siffrorna i tabellen visar effekten av patentutgångar och generiskt utbyte efter 2002 i form av lägre priser. Volymförändringen av försålda läkemedel har under dessa år varit stabil kring 3 procent. För år 2006 gäller att försäljningen, som ökade med 2,7 procent, har följande komponenter: prisförändring i befintligt sortiment (0,4 procent) förändrad försäljningsvolym (DDD), dvs. total mängd läkemedel, av befintligt sortiment (3,5 procent) värdeökning, eller förändringar i sortimentet (nya, oftast dyrare, preparat för behandling av samma åkomma, nya preparat för tidigare ej behandlingsbara åkommor eller övergång från ett billigare till ett dyrare, men inte nödvändigtvis nytt, läkemedel) (-1,2 procent). Tabell 2. Kostnadsökningskomponenterna i läkemedelsförsäljningen på recept i Sverige Apotekens utförsäljningspris (AUP). Procentuella förändringar. År AUP Mkr Försäljningsökning Prisförändring Volymförändring (DDD) Värdeförändring (residual) ,6-0,1 6,2 0, ,6 0,1 4,5 3, ,8-2,3 3,0 0, ,3 0,1 3,2-2, ,2-1,6 2,5-0, ,7 0,4 3,5-1,2 Källa: Apoteket AB 17

18 Utveckling gällande enskilda läkemedelsgrupper och substanser Genomgången nedan visar utvecklingen för de tio mest kostsamma läkemedelsgrupperna som ingår i läkemedelsförmånen (4-ställiga ATC-grupper, se tabell 3), samt de tio mest kostsamma läkemedelssubstanserna (se tabell 4). Siffrorna avser de senaste två åren (juli 2005 t.o.m. juni 2007). I detta avsnitt diskuteras även utvecklingen för ett antal andra ATC-grupper som bedöms vara av intresse. Tabell 3. Läkemedelsförmånskostnad (i miljoner kronor) exklusive moms för de tio mest kostsamma läkemedelsgrupperna de senaste två åren. 1 2 Användningsgrupp och användningsområde L04A immunsuppressiva medel (reumatoid artrit, transplantationer m.m.) A10A insuliner (diabetes) Juli 2006 juni 2007 Juli 2005 juni 2006 Förändring % Läkemedelsförmånens andel av totalkostnaden juli 2006 juni 2007 (%) Antal patienter * R03A adrenergika inhalatorer (astma) B02B vitamin K och andra koagulationsfaktorer (blödarsjuka) N06A antidepressiva medel (depressioner mm.) N05A neuroleptika (schizofreni, psykoser) L03A cytokiner och immumodulerande medel (multipel skleros, hepatit C m.m.) A02B medel vid magsår och gastroesofageal reflux (magsår m.m.) N03A antiepileptika (epilepsi, neuropatisk smärta) C10A kolesterol- och triglyceridsänkande medel (blodfettsänkande) *Landstingen står för den del av kostnaden som inte faller inom läkemedelsförmånen. Källa: Socialstyrelsen L04A: Gruppen immunsuppressiva medel (se tabell 3) är sedan 2005 den mest kostsamma läkemedelsgruppen för läkemedelsförmånen. Den kraftiga 18

19 kostnadsökningen beror främst på ökad användning av etanercept (Enbrel) och adalimumab (Humira) (se tabell 4), som används för behandling av bland annat reumatoid artrit, och som tillsammans står för 43 procent av den totala kostnadsökningen inom läkemedelsförmånen (samt 81 procent av ökningen i gruppen L04A). Kostnaderna för dessa läkemedel steg med 23 respektive 22 procent under den uppmätta perioden, bland annat p.g.a. att indikationerna vidgades till att gälla andra kroniska inflammationssjukdomar såsom psoriasis. Enbrel är sedan ett år tillbaka den mest kostsamma läkemedelssubstansen i Sverige, och har därmed gått om teststickor för glukos. Det finns några tecken som tyder på att den tidigare mycket snabba ökningstakten när det gäller användningen av Enbrel kan vara på väg att (tillfälligt) mattas av något. Situationen är dock svårbedömd, eftersom siffrorna svänger mycket från månad till månad, och försäljningen kommer förmodligen att stiga snabbare igen om det blir aktuellt att vidga indikationerna ytterligare. Förmånskostnaden för det tredje stora RA-preparatet, infliximab (Remicade), minskade kraftigt 2005 men ökade däremot mycket snabbt i slutenvården. Orsaken till att läkemedlen utvecklades olika är att infliximab måste ges intravenöst medan de andra kan injiceras subkutant av patienten i hemmet. Tittar man på siffrorna för de övriga läkemedlen i gruppen L04, kan man konstatera att försäljningsnivåerna för mykofenolsyra (Cellcept, Myfortic), infliximab (Remicade), ciklosporin (Sandimmun) och takrolimus (Prograf) har legat förhållandevis stabilt på mellan fem miljoner och tio miljoner kronor per månad de senaste åren. Av dessa fyra medel är det bara takrolimus vars kostnader har ökat svagt hela tiden. Läkemedlet efalizumab (Raptiva) tappade en del i försäljning våren 2007, medan försäljningen av det nya medlet natalizumab (Tysabri) har kommit igång ganska snabbt. Båda dessa medel ligger dock än så länge under en miljon kronor/månad i försäljning. Intressant i sammanhanget är att natalizumab är ett läkemedel mot MS, som annars främst ligger i grupp L03. Skulle natalizumab börja förskrivas i större utsträckning kommer det därför att innebära en ökning i grupp L04 och en minskning i grupp L03. A10A: Kostnaderna för insulin fortsätter att öka på grund av förskrivning till fler patienter samt ändrade behandlingsprinciper, som bl.a. innebär ökad användning av långverkande och mycket kortverkande insuliner och analoger. Storsäljarna bland insulinerna är det långverkande insulinet Lantus, det kortverkande insulinet NovoRapid och mixinsulinet NovoMix. En nyhet är introduktionen av inhalerbart insulin. Ett läkemedel som bör bevakas i sammanhanget är Exubera (se även kapitel 3). R03A: Läkemedel i gruppen adrenergika inhalationer används vid astma. Kostnadsökningen under perioden juli 2006 juni 2007 har varit måttlig (se tabell 3), vilket delvis beror på att antalet patienter är ganska stabilt. En viktig trend de senaste åren är att fler patienter använder kombinationspreparat i stället för steroider och adrenergika var för sig. I gruppen syns för närvarande en nedgång i antalet sålda DDD, medan kostnaderna ökar. Symbicort (formoterol och övriga antiastmatika, tabell 4) står för nästan hela kostnadsökningen när det gäller antiastmatika. B02B: Gruppen vitamin K och andra koagulationsfaktorer domineras helt av medel som används vid blödarsjuka (tabell 3). Kostnadskurvan har sta- 19

20 digt pekat uppåt de senaste åren och ökningen har accelererat under 2006 och 2007 (+ 13 procent). Antihemofilifaktor a/faktor VIII är den läkemedelssubstans som är störst i gruppen. Det är också den tredje dyraste läkemedelssubstansen i läkemedelsförmånen, nästan jämsides med teststickor för glukos (tabell 4). N06A: Kostnaderna för antidepressiva läkemedel har minskat kraftigt sedan 2002, mest p.g.a. att patenten för citolapram (Cipramil) och sertralin (Zoloft) gått ut (tabell 3). Volymen mätt i antal DDD den senaste tolvmånadersperioden har däremot gått upp med 4,9 procent jämfört med föregående period, vilket innebär att volymökningen är något högre än året innan. Läkemedlet venlafaxin (Efexor) är f.n. det försäljningsmässigt största läkemedlet mot depression i Sverige och de tionde mest kostsamma substansen i läkemedelsförmånen (tabell 4). Tabell 4. Läkemedelskostnad för de tio mest kostsamma läkemedelssubstanserna (i miljoner kronor) under de två senaste åren Läkemedelssubstans och användningsområde L04AA11 etanercept (reumatoid artrit, psoriasisartrit mm.) Y82FA00 teststickor för glukos (används vid diabetes) B02BD02 antihemofilifaktor a / faktor VIII (blödarsjuka) R03AK07 formoterol och övriga antiastmatika (astma) H01AC01 somatropin (vissa tillväxtrubbningar) L03AB07 interferon beta-1a (multipel skleros) C10AA05 atorvastatin (blodfettsänkande) N05AH03 olanzapin (schizofreni, psykoser) L04AA17 adalimumab (reumatoid artrit, psoriasisartrit mm.) N06AX16 venlafaxin (depressioner mm.) juli 2006 juni 2007 juli 2005 juni 2006 Förändring % Läkemedelsförmånens andel av totalkostnaden juli 2006 juni 2007 (%) Antal patienter Källa: Socialstyrelsen N05A: Kostnaderna för neuroleptika har ökat avsevärt de senaste åren (tabell 4). Landstingskostnaden har gått upp med mer än 10 procent flera år i rad, trots att antalet patienter minskar något. Kostnadsökningen beror helt och hållet på övergången till nya läkemedel som är dyrare än de äldre. L03A: I gruppen cytokiner och immunmodulerande medel finns bl.a. läkemedel mot multipel skleros och hepatit C (tabell 3). I gruppen har ökningen av interferon beta-1a (mot MS) nästan stannat av (tabell 4). Introduktio- 20

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2006 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos September 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Maj 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är uppföljning och utvärdering. Med detta avses uppföljningar och

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Maj 2011 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Rapporten redovisar kortfattat de viktigaste förändringarna i läkemedelsförsäljningen under 2008. Utförligare information finns på Apoteket AB:s hemsida

Läs mer

Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året

Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året 1(6) Knappt fyra procents ökning av läkemedelskostnaderna i Stockholm län under förra året Läkemedelskostnaderna ökade i genomsnitt 8 procent årligen under hela 90-talet. Under 2000 talets första år mattades

Läs mer

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare Läkemedelsförmånsnämndens beslut att begränsa subventionen av syrahämmare på recept medförde totalt sett fortsatt ökad konsumtion. Förskrivningen av protonpumpshämmare

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos April 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. April 2015

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. April 2015 Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos April 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. April 2014

Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos. April 2014 Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos April 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent

Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent Halvårsrapport för läkemedelskostnader i Stockholms län januari juni 2006: Sex procent ökade totalkostnader för läkemedel trots att basläkemedlen steg en procent Kostnaderna för läkemedel i Stockholms

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Analysmått - läkemedel 2014

Analysmått - läkemedel 2014 Analysmått - läkemedel 2014 Handläggare: Lena Alsén Melin Verksamhet: Ekonomienheten, ledningsstaben Datum: 2015-10-07 Diarienummer: RS 2015-749 www.regionostergotland.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009

Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009 Årsrapport läkemedel Jämtlands läns landsting 2009 Maria K Johansson, läkemedelsstrateg Läkemedels andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna är stor och ökar för varje år. I detta exempel inkluderar

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens Regelverk och bakgrund Reglerna för generiskt utbyte har vidareutvecklats Generiskt utbyte sedan 2002 Uppdaterade regler 2009 med anledning av att den svenska

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Bilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden

Bilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden Bilaga 1. Uttag av teststickor analys av statistik från Läkemedelsregistret för perioden 2005-07 2008-06 Bakgrund Egna glukosmätningar är en viktig del av behandling av diabetes. För personer med diabetes

Läs mer

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Karl Arnberg Om mig Karl Arnberg Nationalekonom, utbildad vid Lunds universitet Jobbat som hälsoekonom på TLV sedan 2004 Jobbar huvudsakligen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Läkemedelsförmånerna

Läkemedelsförmånerna 1376 Lisa Landerholm, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm Anna Märta Stenberg, Stockholm Inledning regleras i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m m. Lagen ersatte den tidigare lagen

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-02-01 1229/2004 SÖKANDE PFIZER AB Box 501 183 25 Täby Företrädare: Johan Bolander SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Utbyte av läkemedel Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Innehåll Första timmen: Läkemedelsverket (LV) Andra timmen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV:s uppdrag, organisation och

Läs mer

TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden 12/5/2011 TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN

TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden 12/5/2011 TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN 2011-11-28 1 TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden Nivå och konstruktion av den ersättning som apoteken erhåller för sitt uppdrag Generiskt utbyte

Läs mer

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012

Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012 Läkemedelskostnader i Region Skåne 2012 Region Skånes totala kostnader för läkemedel inom förmån och på rekvisition samt handelsvaror inom förmånen uppgick 2012 till 3,6 miljarder kronor, vilket var en

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Läkemedel statistik för år HS0202

Läkemedel statistik för år HS0202 EpC 2007-06-13 1(6) Läkemedel statistik för år 2006 2006 HS0202 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden föreskrifter (LFNFS 2002:1) om ansökan och beslut hos Läkemedelsförmånsnämnden

Läkemedelsförmånsnämnden föreskrifter (LFNFS 2002:1) om ansökan och beslut hos Läkemedelsförmånsnämnden 1 (8) Enligt sändlista REMISS Läkemedelsförmånsnämnden föreskrifter (LFNFS 2002:1) om ansökan och beslut hos Läkemedelsförmånsnämnden Läkemedelsförmånsnämnden översänder härmed förslag till föreskrifter

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011 1/26 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk

Läs mer

Utbyte av läkemedel - En uppföljning av de första 15 månaderna med läkemedelsreformen

Utbyte av läkemedel - En uppföljning av de första 15 månaderna med läkemedelsreformen Utbyte av läkemedel - En uppföljning av de första 15 månaderna med läkemedelsreformen Apoteket AB Landstingsförbundet Läkemedelsförmånsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning. 3 2. Bakgrund.4 3. Effekter

Läs mer

Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter?

Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter? Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter? Sveriges Apoteksförening driver en kampanj mot generikasystemet och har skrivit många debattartiklar om allt skulle bli så mycket bättre om

Läs mer

Läkemedelsutvecklingen 2008

Läkemedelsutvecklingen 2008 Läkemedelsutvecklingen Läkemedelsutvecklingen jämfört med Innehållsförteckning: Sammanfattning av kostnads- och volymutvecklingen Inledning Apotekens totala försäljning Per kundtyp och varutyp Läkemedel

Läs mer

Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband

Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband Modul 1 Maj 2010 Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler - Utbyte av läkemedel på apotek de olika aktörernas roller - Utbyte av läkemedel

Läs mer

Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Användningsområden Vad finns i registret?

Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Användningsområden Vad finns i registret? Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Workshop individdata läkemedel 2011-10-17 19 Katarina Baatz Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Lagen om receptregister (1996:1156) Utan pnr f.o.m.

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter

Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 26-2-21 Vår beteckning 325/26 Regeringen Socialdepartementet 3 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter (S24/794/HS)

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel. Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare

Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel. Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare Snabb utveckling av nya DYRA läkemedel Har vi råd? Karin Lindgren, Läkemedelsstrateg i Region Jämtland Härjedalen och leg Apotekare Kostnadsutveckling 2000-2014 i norra regionen 1 200 000 000 Alla humanläkemedel,

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 17316090HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter

Läs mer

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vårt apoteksuppdrag 2 Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vi reglerar apoteksmarknaden Vi styr apoteksmarknaden bland annat genom reglerna för det generiska utbytet. Vi är en av flera myndigheter

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel

Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel A ndel av befolkning en (% ) Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel Fler kvinnor än män i Stockholms län fick läkemedel på recept under 2007 och kvinnor svarade för 57 procent av den totala läkemedelsanvändningen.

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Vilka läkemedel använder Stockholmarna? 1 Vilka läkemedel använder Stockholmarna? Björn Wettermark Enhetschef & Docent Utvecklingsavdelningen, HSF, SLL och CPE, Karolinska Institutet 2 Några frågor att besvara Hur stor andel av befolkningen

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011 1/25 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information

Läs mer

Pia Frisk Analys & Utvärdering Pia Frisk Analys & Utvärdering 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83%

Pia Frisk Analys & Utvärdering Pia Frisk Analys & Utvärdering 1. 23% 2. 41% 3. 54% 4. 66% 5. 83% 1 2 Läkemedelskommittéarbete & läkemedelsvärdering Disposition Läkemedelsanvändningen Hur påverkar man förskrivningen Läkemedelsarbetet i landstingen Läkemedelsvärdering i en läkemedelskommitté Kalmar

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Camilla Ledin, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm. Marit Carlsson, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm

Camilla Ledin, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm. Marit Carlsson, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm LÄKEMEDELSFÖRMÅNERNA Camilla Ledin, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm Marit Carlsson, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Stockholm Lisa Landerholm, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Om TLV 2015 Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Generaldirektör Sofia Wallström Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är en statlig myndighet som beslutar om vilken tandvård, vilka läkemedel

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

Med stöd av 21 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreskrivs följande.

Med stöd av 21 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreskrivs följande. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets författningssamling Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om ansökan och beslut om läkemedel och varor som förskrivs i födelsekontrollerande

Läs mer

Generisk substitution. Bra läkemedel till lägre pris. Broschyrer 2002:9swe

Generisk substitution. Bra läkemedel till lägre pris. Broschyrer 2002:9swe Generisk substitution Bra läkemedel till lägre pris Broschyrer 2002:9swe Hälsa och trygghet för alla Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet, Finland Besöksadress Sjötullsgatan 8 00170

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet 2009-02-11 1 (5) Vår beteckning BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Lagervägen 7 136 50 Haninge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om läkemedelsförmåner m.m.; SFS 2002:687 Utkom från trycket den 16 juli 2002 utfärdad den 4 juli 2002. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna

Läs mer

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Presenterades 9 mars 2011 Besluten träder i kraft den 1 maj 2011 Bakgrund TLV inledde en omprövning

Läs mer

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2006:4. Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2005

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2006:4. Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2005 STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2006:4 Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten

Läs mer

Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) (Dnr: S2008/184/HS)

Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) (Dnr: S2008/184/HS) YTTRANDE 2008-04- Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) (Dnr: S2008/184/HS) Gotlands kommun tillstyrker i huvudsak

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (8) Datum 2012-05-07 Vår beteckning FÖRETAG Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2015-10-23 Vår beteckning SÖKANDE Evolan Pharma AB Box 120 182 12 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Nya läkemedel prissatta 1998 och 1999

Nya läkemedel prissatta 1998 och 1999 ANALYSERAR 2001:5 Nya läkemedel prissatta 1998 och 1999 hälsoekonomiskt underlag och internationella priser I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings-

Läs mer

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK 1 Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept,

Läs mer

Subvention av avgift för preventivmedel

Subvention av avgift för preventivmedel Central förvaltning Datum 2013-01-28 Sida 1 (5) Medicinsk enhet Dnr LD12/03562 Uppdnr 412 2013-01-28 2013-02-18 Landstingsfullmäktige Subvention av avgift för preventivmedel Ordförandes förslag föreslår

Läs mer

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2013-2014. och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel

Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2013-2014. och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2013-2014 2013-04-01 Anna Lindhé, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Område Läkemedel Christian Lindberg, Hälso- och sjukvårdsavdelningen,

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Regelverk kring läkemedel

Regelverk kring läkemedel Regelverk kring läkemedel Linda Grahn Ordförande Norrbottens Läkemedelskommitté Informationsapotekare Läkemedelsförmånerna Lag om läkemedelsförmåner (2002:160) Skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel

Läs mer

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning? Svenska Läkaresällskapets inspirationsdag IT-kontaktmötet den 23 april 2012 23 april 2012 Michael Öberg, michael.oberg@inera.se Tjänsteansvarig

Läs mer

Frukostmöte Dagens medicin Pharma network. 27 september 2016 Sofia Wallström

Frukostmöte Dagens medicin Pharma network. 27 september 2016 Sofia Wallström Frukostmöte Dagens medicin Pharma network 27 september 2016 Sofia Wallström Utvecklad värdebaserad prissättning Ersättningsmodell för antibiotika Utvecklad tillämpning av den etiska plattformen Marknaden

Läs mer

Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2010-2011

Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2010-2011 Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Västra Götalandsregionen 2010-2011 2010-03-22 Anna Lindhé, Läkemedelsenheten Lena Gustafsson, Läkemedelsenheten Lennart Andrén, Klinisk Farmakologi,

Läs mer

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Receptlära & Läkemedelsförmånerna Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006 STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1 Läkemedel statistik för år 2006 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier?

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Rune Dahlqvist Professor klinisk farmakologi Medicinsk rådgivare TLV Norrländska Läkemedelsdagarna jan 2012 Staten vem är det i detta sammanhang? Socialdepartementet

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-11-26. Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Datum 2012-11-26. Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum 2012-11-26 Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB P.O. Box 516 169 29 Solna SAKEN Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter 2010-12-02 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Abcur AB Campus Gräsvik 5 371 75 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar Bryssel den 16 november 2016 Tidiane Diao Bakgrund: Mellan 2015 och 2020 går dem flesta patenten på biologiska läkemedel (inom reumatologin) ut och i samband med detta

Läs mer

Yvonne Borg och Helena Calles Apoteket AB, Stockholm

Yvonne Borg och Helena Calles Apoteket AB, Stockholm 1216 Yvonne Borg och Helena Calles, Stockholm Inledning regleras i lagen (2002:160) och i förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m m. ger skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och vissa

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet?

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet? Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag Camilla Berglund, leg. Apotekare Är hälso- och sjukvård en rättighet? Kraftig kostnadsökning under 1990-talet 2002 bildas myndigheten

Läs mer

För uppgifter om landstingets totala faktiska kostnad för läkemedel hänvisar jag till Årsredovisningen.

För uppgifter om landstingets totala faktiska kostnad för läkemedel hänvisar jag till Årsredovisningen. LÄKEMEDELSUTVECKLINGEN I NORRBOTTEN Läkemedelsdata kan redovisas på många olika sätt beroende på bl.a syftet samt vilka datakällor som använts. De vanligaste måtten som används är kostnad och volym. Kostnaden

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26 Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Förlängning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 juni

Läs mer

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna YTTRANDE 1(2) Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna Att Landstinget tillskriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att läkemedlet

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Sex steg mot en fungerande apoteksmarknad

Sex steg mot en fungerande apoteksmarknad 2014-04-16 PM Sex steg mot en fungerande apoteksmarknad I åtta år har regeringen konsekvent prioriterat skattesänkningar och privatiseringar före en väl fungerande välfärd. Ideologiska marknadsexperiment

Läs mer

Rapport - Användning av läkemedel som ingått i klinikläkemedelsprojektet. Karolina Antonov

Rapport - Användning av läkemedel som ingått i klinikläkemedelsprojektet. Karolina Antonov Rapport - Användning av läkemedel som ingått i klinikläkemedelsprojektet Karolina Antonov Karolina.antonov@lif.se 070 598 23 86 141124 BAKGRUND 2 Bakgrund Det finns en stor samstämmighet i bedömningen

Läs mer