Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Transkript

1 Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland

2 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt slumpvis utvalda invånare i Östergötland (1 procent av befolkningen). Syftet har varit att diskutera gapet mellan behov och resurser, men också de etiska principer och värdekonflikter som uppstår när begränsade resurser ska fördelas. Mer än östgötar har svarat på enkäten och bland dessa har drygt 400 angett att de gärna vill lära sig mer om prioriteringar. De inbjuds till träffar med sjukvårdspolitiker och får hemsänt informationsmaterial kring resursfördelning i sjukvården. Två resultatomgångar har tidigare presenterats och här följer den tredje. Sjukvårdskonsument eller hälsoproducent? Många människor är rädda för genmodifierade grödor, besprutade grönsaker, mejeriprodukter, kycklingkött, bestrålad mat, stekt mat, grillad mat, mat med tillsatsämnen och så vidare. Dessa risker är mer eller mindre väl belagda i forskningen, men ändå kan man säga att den rädsla många upplever är ganska omotiverad relativt sett. Vad vi däremot med stor säkerhet kan säga, det är att rökning, överdriven alkoholkonsumtion, felaktig kost och brist på motion har starkt negativa effekter på hälsan. Dessa risker är inte bara mycket allvarligare; det handlar om beteenden som var och en av oss har stora möjligheter att påverka. Ur ett befolkningsperspektiv finns det inget som påverkar vår hälsa mer än valet av livsstil. Detta är faktiskt en tendens som blir allt starkare. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kommer 70 procent av alla sjukdomar år 2015 vara så kallade livsstilssjukdomar. Man kan säga att vi får ett allt större ansvar för vår egen hälsa. Ibland argumenteras för att livsstilsrelaterade vårdbehov ska ges lägre prioritet; antingen för att man tycker att det är mer rättvist att premiera dem som tar ansvar för sin hälsa eller för att man vill påverka fler att förändra sin livsstil. Det finns också en rad argument mot att din livsstil ska kunna påverka vilken vård du för alla har kanske inte samma förutsättningar att leva sunt, alla ska ha samma rätt till vård och så vidare. En annan fråga som berör individens egenansvar är om människor i allmänhet är beredda att i större utsträckning praktisera egenvård (och därmed minska trycket på sjukvården). Ingen söker naturligtvis vård i onödan, men med bättre kunskap skulle kanske många slippa besöka sjukvården. Alla är nog inte medvetna om att det allra mesta faktiskt går över av sig själv, och i många fall kan sjukvården inte påverka förloppet. Frågan blir lite besvärligare då det handlar om att avstå från vård för att någon annan behöver de begränsade resurserna bättre. Det tredje ämnet som berörs i enkätstudien är läkemedel. Skrivs det ut för många läkemedel idag? Måste läkemedlen vara så dyra? Kostnadsutvecklingen för läkemedel har varit dramatisk i hela landet, även om Östergötland hanterat detta bättre än de flesta övriga landsting. Också i framtiden räknar man med årliga kostnadsökningar kring 10 procent, och på sikt utgör detta ett hot mot den övriga sjukvården som därigenom får mindre resurser att röra sig med. Hur ser östgötarna på denna problematik? Egenansvar och livsstil De tidigare svaren visar att medborgarna önskar en solidarisk sjukvård, huvudsakligen skattefinansierad, där alla får vård på lika villkor. Samtidigt menar två tredjedelar av de svarande att människor inte tar tillräckligt stort ansvar för sin livsstil. Det står ganska klart att många av oss har osunda vanor; vi kanske röker eller dricker för mycket alkohol, har dåliga kostvanor eller rör oss för lite. Andra kanske ägnar sig åt riskfyllda aktiviteter, använder droger eller missbrukar läkemedel. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med 30 procent sedan mitten av 1990-talet och även antalet överviktiga och feta ökar snabbt. Mer än häften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna är överviktiga

3 eller lider av fetma. Socialstyrelsen konstaterar att ungefär varannan svensk lever sunt, det vill säga äter nyttigt, rör sig, har ingen övervikt, röker inte och dricker måttligt med alkohol. Fråga 1. Upplever du att människor i allmänhet tar ett tillräckligt stort ansvar för sin hälsa? Ja (22) Nej (64) Vet inte/osäker (14) Antal svar: 2306 Hur är det då med oss människor, har vi lättare för att ställa krav på andra än på oss själva? Tycker vi att andra borde ta ett större ansvar för sin hälsa, medan vi själv gärna kan fortsätta leva så som vi alltid gjort? Två tredjedelar av de svarande säger sig till exempl vara beredda att ta ett större egenansvar för att därigenom garantera vård till dem med större behov. Detta kan tolkas både som att de svarande är beredda att avstå från sjukvård eller att de är beredda att leva mer hälsosamt och därmed undvika sjukdomar. Endast 17 procent svarar Nej. Nu är det en sak att svara på en enkätfråga och en annan sak att faktiskt leva upp till det man sagt här har forskningen visat på stora skillnader. Fråga 2. Är du beredd att ta ett större egenansvar (och därmed minska ditt sjukvårdsbehov) för att garantera vård till dem med större behov? Ja (65) Nej (17) Vet inte/osäker(18) Antal svar: 2288 En intressant iakttagelse är att svaren på just Fråga 2 skiljer sig åt mellan olika grupper. Till exempel svarar de äldre Ja i större utsträckning medan endast 58 procent i åldern gör detsamma. De som upplever sig ha en bättre hälsa än övriga i samma åldersgrupp instämmer i högre utsträckning än de som upplever sin hälsa sämre. Sjukvårdspersonal är mer positiva till ökat egenansvar än övriga och med högre utbildning följer att man instämmer i högre grad.

4 En fråga kring patientavgifter handlar om ifall det finns människor som söker sjukvård för besvär som de egentligen skulle kunnat hantera själva. Det kan handla om att patienten upplever stark oro, kanske för att han eller hon saknar kunskap om hur man hanterar lätta sjukdomar. Någon kanske är känslig för obehag och söker läkemedel för att mildra symptomen. En tredje person kan vara i behov av att prata med en medmänniska bara. Åsikterna går lite isär kring hur vanliga dessa patientgrupper är. Bland östgötarna råder också delade meningar kring om man bör använda patientavgifter för att minska denna typ av vårdsökande. Mer än hälften ställer sig tveksamma till sådana metoder. Fråga 3. Är ökade patientavgifter ett sätt att få människor att inte söka sjukvård i onödan? Ja (32) Nej (54) Vet inte/osäker (14) Antal svar: 2295 Ska den enskildes livsstil kunna påverka hans eller hennes tillgång till hälso- och sjukvård? Eftersom allt fler vårdbehov uppstår som konsekvens av våra livsstilar kan det verka rimligt att nedprioritera människor som vägrar upphöra med rökning, dåliga alkohol- eller matvanor. Ungefär hälften av de svarande instämmer i detta. I vissa fall är det så att den medicinska behandlingen faktiskt inte har samma effekt om patienten fortsätter leva osunt, och då kan patienten prioriteras ned av medicinska skäl. Besvärligare blir frågan om det bara finns ett statistiskt samband mellan en viss ovana och en viss sjukdom, det vill säga läkaren vet inte om just den enskilde patienten får ett sämre behandlingsresultat genom att fortsätta sin osunda livsstil. Det finns argument mot att använda osund livsstil som motiv för nedprioritering. Ett sådant system skulle främst drabba socioekonomiskt svaga grupper eftersom rökning, övervikt etc är vanligare bland dessa grupper. En annan sak är att så som frågorna är formulerade med löften om avhållsamhet undrar man hur detta ska gå att kontrollera. Är det kostnadseffektivt med sådana kontroller? Människor har olika förutsättningar att ändra livsstil och fatta frivilliga val det kan finnas såväl genetiska som sociala hinder för olika individer. Är det då rättvist att ställa samma krav på alla? Det finns alltså många argument mot att nedprioritera patienter som på något sätt själva framkallat sina vårdbehov. Å andra sidan tycker många att det ändå borde finnas sätt att påverka människor att ändra livsstil. Diskussionen lär fortsätta i takt med att allt fler vårdbehov blir livsstilsrelaterade.

5 Fråga 4. Instämmer du i följande påstående? Om ett klart och entydigt samband mellan rökning och en viss lungsjukdom konstaterats, bör den som upphör med sin rökning ges behandling före den som inte vill sluta röka? Instämmer helt (51) Instämmer delvis (27) Intsämmer inte alls (14) Vet inte/osäker (8) Antal svar: 2285 Fråga 5. Instämmer du i följande påstående? Om ett klart och entydigt samband mellan alkolholkonsumtion och en viss leversjukdom konstaterats, bör den som slutar dricka alkohol ges behandling före den som inte vill sluta dricka? Instämmer helt (52) Instämmer delvis (28) Instämmer inte alls (13) Vet inte/osäker (7) Antal svar: 2293

6 Fråga 6. Instämmer du i följande påstående? Om ett klart och entydigt samband mellan fetma och en viss hjärtsjukdom konstaterats, bör den som ändrar sina matvanor ges behandling före den som inte vill ändra sina matvanor? Instämmer helt (47) Instämmer delvis (30) Instämmer inte alls (15) Vet inte/osäker (8) Antal svar: 2291 Att diskutera: 1. Kan man etiskt motivera att patienter med osund livsstil prioriteras ned? 2. Kan vi säkert veta vilka livsstilar som är farliga för hälsan och vilka som inte är det? 3. Är det rätt att kräva utökat egenansvar? Hur kan det i så fall göras? Läkemedel Idag förskrivs läkemedel för i genomsnitt kr per person och år. Läkemedel står för cirka 13 procent av sjukvårdskostnaderna och denna andel växer. Samtidigt bränner samhället upp kasserade läkemedel för många miljoner kronor årligen. På Läkemedelsverket beräknar man att det sker en överförskrivning av läkemedel i Sverige på drygt en miljard kronor varje år. Å andra sidan finns det troligen underförskrivning av vissa läkemedel också. Lars-Åke Lewin vid Linköpings universitet menar att varannan hjärtsvikt går odiagnosticerad och därmed obehandlad, och detsamma gäller benskörhet. Vad tycker då östgötarna i allmänhet om förskrivningen av läkemedel? Mer än hälften anser att det skrivs ut för mycket läkemedel idag, medan 35 procent svarar att de inte vet. Kanske hade svaren blivit annorlunda om frågan gällt förskrivning till de äldre. Fråga 7. Skrivs det ut för mycket läkemedel idag? Ja (55) Nej (10) Vet inte/osäker (35) Antal svar: 2293

7 En utredning om läkemedelsanvändning på äldreboenden visade att det inte alls var ovanligt att äldre tvingas ta hela 25 olika mediciner varje dag. Omkring 40 procent av de boende fick antidepressiva medel, och utredarna konstaterar att det är orimligt att nästan hälften av de äldre har en diagnostiserad depression. Lugnande medel är också vanligt förekommande och har negativa effekter på minnesfunktion och motorik. Närmare 25 procent av de äldre ges dessutom neuroleptika mot psykoser och andra psykiska sjukdomar och utredarna menar att samhället tappat kontrollen över förskrivningarna. Andra talar om förskrivningskaskaden, vilket är när en biverkning av ett läkemedel misstolkas som en ny åkomma som behandlas med ytterligare läkemedel. Stora mängder läkemedel konsumeras idag för att förebygga sjukdomar, som blodfettssänkande medel för att förebygga blodpropp. Till skillnad från tidigare används dessa läkemedel av en mycket stor del av befolkningen och ofta under lång tid. Även en liten prisskillnad påverkar därför kostnaden mycket. I verkligheten kan det dessutom handla om mycket stora prisskillnader. Ett läkemedel med patentskydd (originalpreparat) kan kosta tio gånger mer än en godkänd kopia. När en läkare ska besluta om val av läkemedelsbehandling finns det ofta flera så kallade likamedel att välja bland. Det kan handla om rena kopior (generiska läkemedel) eller om substanser som är kemiskt olika (analoga läkemedel), men som beter sig på ett snarlikt sätt i kroppen. Apoteks-personalen kan också föreslå utbyte av originalpreparat mot en billigare kopia, något som en majoritet av de svarande ställer sig positiva till. Fråga 8. Läkemedelskostnaderna stiger kraftigt. Ska apoteken kunna byta ut det läkemedel som läkaren förskrivit mot ett billigare läkemedel om detta är lika effektivt? (Kunden har ändå rätt att få det dyrare läkemedlet, men måste då betala mellanskillnaden). Ja (82) Nej (12) Vet inte/osäker (6) Antal svar: 2287 Att diskutera: 1. Är det bra att förebygga hjärt/kärlsjukdomar genom användning av kolesterol- och blodtryckssänkande läkemedel? 2. Borde människor ta ett större kostnadsansvar för sina läkemedel när allt fler sjukvårdsbehov handlar om livsstilssjukdomar? 3. Borde fler läkemedel vara receptbelagda eller receptfria?