Läkemedel en viktig del av sjukvården

Transkript

1 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som t.ex. depression och hjärtinfarkt. Men nya läkemedel har också kommit att revolutionera möjligheterna att behandla flera ovanliga men allvarliga sjukdomar. Under de första tre kvartalen 2002 registrerade Läkemedelsverket 40 nya läkemedel, varav några vacciner, men endast ett fåtal av dessa ska användas vid vanliga sjukdomar. De ökande läkemedelskostnaderna beror endast till ringa del på prisökningar och endast till viss del på att befolkningen åldras. De viktiga förklaringarna till ökade läkemedelskostnader är istället introduktion av nya, dyra läkemedel samt nya indikationer för läkemedel. Den genomsnittlige östgöten använder lika mycket receptbelagda läkemedel som genomsnittssvensken. De vanligaste receptbelagda läkemedelsgrupperna visas i tabellen nedan. Läkemedelsgrupp Ex. på handelsnamn Kostnad 2002 Ökning jmf (kod och medicinsk beteckning) (pris på apotek) med 2001 Statiner C10A A (blodfettsänkande) Zocord, Lipito 66 mkr + 23 % Protonpumpshämmare A02BC (mot bl.a. magsår och matstrupssjukdom) Losec, Lanzo 57 mkr + 0 % Serotoninåterupptagshämmare N06A B (mot bl.a. depression) Cipramil, Zoloft 51 mkr - 4 % Läkemedelsgrupp Ex. på handelsnamn Uppskattat antal Ökning jmf (kod och medicinsk beteckning) östgötar per med 2001 som behandlas varje dag ACE-hämmare C09A A (mot bl.a. högt blodtryck och hjärtsvikt) Renitec, Triatec % Trombocytaggregationshämmande medel B01A C (förebyggande mot blodpropp) Trombyl, Plavix % Statiner C10A A (blodfettsänkande) Zocord, Lipitor %

2 23 Första året med kostnadsansvar för läkemedel Sedan den 1 januari 2002 har landstinget fullt ut kostnadsansvar både för läkemedel i sluten vård och för läkemedelsförmånen i öppen vård. För 2002 t.o.m räknas ersättningen från staten för läkemedelskostnader upp med drygt 5 procent medan den årliga ökningen de senaste decennierna legat på den dubbla nivån. Om läkemedelskostnaderna ökar med mer än ersättningen från staten, måste landstinget själv stå för denna kostnad genom att minska tillgången till annan sjukvård eller genom att höja skatter och avgifter. Detta är en del av den läkemedelsreform som inleddes Mer information om läkemedelsreformen finns på Landstingsförbundets hemsida. För landstinget innebär reformen att ökade kostnader för läkemedel minskar möjligheterna att utveckla andra delar av sjukvården. Då nya läkemedel har höga priser är det viktigt att värdera läkemedel så att det är de med väl dokumenterad nytta som används och att de används på rätt sätt. Det är det bästa sättet för sjukvården att i framtiden både kunna använda mycket dyra men för patienten mycket viktiga läkemedel och dessutom kunna erbjuda god vård i övrigt. Kostnaden för östgötarnas läkemedel Under år 2002 ökade kostnaden för läkemedelsförmånen för östgötar med 9,5 procent att jämföras med ett riksgenomsnitt på 8,9 procent. Direkta jämförelser är vanskliga eftersom flera landsting, dock ej Östergötland, under 2002 valde att föra över stora läkemedelskostnader från receptförskrivning i öppenvård till slutenvården. Totalt ligger Östergötland som förut på ett riksgenomsnitt såväl vad gäller kostnaden för som val av läkemedel på recept. Landstinget betalar i dag kostnaderna för slutenvårdsläkemedel och förmånskostnaden för läkemedel på recept vilket totalt utgör omkring tre fjärdedelar av de totala läkemedelskostnaderna. Fördelning av läkemedelskostnader De läkemedelsgrupper som ökar snabbast i kronor är de blodfettsänkande läkemedlen (C10AA, Statiner) som ökade 12 miljoner kronor till knappt 66 miljoner kronor samt nya läkemedel mot ledgångsreumatism som beräknas öka med 4,5 miljoner kronor till totalt knappt 22 miljoner kronor. Användningen av blodfettsänkande läkemedel (Zocord, Lipitor m.fl.) ligger fortfarande på betydligt lägre nivå än vad som skulle kunna vara motiverat utifrån nationella behandlingsriktlinjer. Den ökade användningen av nya läkemedel mot ledgångsreumatism (Remicade, Embrel, Arava) innebär att patienter som annars i stor utsträckning skulle ha värk och vara sjukskrivna nu kan leva aktiva liv. Trots att de nya läkemedlen mot ledgångsreumatism har goda resultat i det korta perspektivet så saknas uppföljning av långtidseffekter varför de bör ges inom ramen för särskilda behandlings- och uppföljningsprogram. Förändringar i läkemedelsförmånen Enligt beslut i Sveriges riksdag trädde en ny lag om läkemedelsförmån i kraft den 1 oktober. Från och med detta datum ska läkemedel som innehåller samma substans (och av Läkemedelsverket bedömts som utbytbara) bytas ut mot det billigaste alternativet på apotek, om patienten inte vill betala mellanskillnaden. Utbyte av läkemedel inom vårt landsting har

3 24 tidigare möjliggjorts genom generella fullmakter som flertalet läkare, i princip samtliga i primärvården, skrivit under. Förändringen för patienterna blev därför inte så dramatisk. Läkemedelskommittén Enligt lag ska samtliga landsting ha en läkemedelskommitté. Läkemedelskommittén i Östergötland har under året ökat informationsinsatserna inom landstinget för att svara mot ett ökat behov i sjukvården. Under hösten 2002 har Läkemedelskommittén tagit fram en ny lista över rekommenderade läkemedel samt en särskild lista för att samordna förskrivning och lagerhållning på apotek av de läkemedel som sedan den 1 oktober kan bytas ut fritt på apotek. Upphandling av läkemedel till slutenvården Genom samarbete mellan Inköpsenheten och Läkemedelskommittén har läkemedel till slutenvården upphandlats för perioden januari 2002 t.o.m. februari Besparingen uppskattas till 8,6 miljoner kronor per år vilket motsvarar knappt 7 procent av de totala kostnaderna för slutenvårdsläkemedel. Att budgetera läkemedel I Östergötland hanteras läkemedelskostnaderna på samma sätt som andra kostnader inom sjukvården. Det innebär att verksamhetschefen som har ansvar för kostnaderna för en vårdcentral eller ett sjukhuscentrum också har ansvar för kostnader för de receptförskrivna läkemedel som är kopplade till verksamheten. Detta är nytt inom primärvården. Inom sjukhus har det tidigare gällt läkemedel som ges på sjukhuset men nu gäller det även för läkemedel som förskrivs på recept. Att hantera läkemedelskostnader på samma sätt som övriga kostnader har en rad fördelar: Det finns redan klara regler för hur underskott och överskott inom verksamheten ska hanteras. Det finns alltså inget behov av särskilda bonussystem som används i en del andra landsting. Det är tydligt vem eller vilka som har ansvar för balansen mellan kostnad och kvalitet för läkemedel respektive för att den totala kostnadsramen är rimlig. Prioritering mellan läkemedel och andra insatser kan påverkas lokalt. Nackdelen med att hantera läkemedelskostnader på samma sätt som övriga kostnader är att det inte finns en klar och entydig modell i Sverige för hur läkemedelskostnader bäst fördelas och följs upp. Inom landstinget bedrivs för närvarande ett intensivt arbete för att utveckla modellen med decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel.

4 25 En mycket viktig del i landstingets arbete är att stimulera kvalitetsarbete kring läkemedel så att det på sikt ingår som en naturlig del i det löpande arbetet och i verksamhetsberättelsen. Varje verksamhet ska redovisa och motivera sina egna mål för läkemedelsanvändningen. För att åstadkomma detta har landstinget satsat på ett eget internt uppföljningssystem för läkemedelsstatistik. Aktuell läkemedelsstatistik finns idag tillgänglig för anställda och förtroendevalda på landstingets intranät. I Norrköping har ett lokalt initiativ tagits till samarbete mellan sjukhus och primärvård kring läkemedel Pillrens övergångsställe. Under vintern genomför KomRev, på initiativ av landstingets revisorer, en revision av landstingets hantering av läkemedelsreformen. Två röster från sjukvården angående den nya läkemedelsreformen Anna-Maria Ottosson, klinikchef, medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset Att budgetera för läkemedel på samma sätt som för övrig sjukvård är egentligen en självklarhet, men det är först nu som läkemedelsbudgeten blivit verklig. Från att ha varit en skuggbudget och en ganska obestämd, möjligen tänjbar, summa pengar har den från och med i år blivit en angelägenhet för varje produktionsenhet. Att beakta kostnaden för läkemedel är sedan länge en självklarhet för Anna-Maria Ottosson, överläkare på medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset. Det indirekta kostnadsansvaret för läkemedel har väl sjukvården alltid haft, resonerar hon. Jag har blivit mera kostnadsmedveten under de senaste fem åren och skriver ofta generika (dvs. läkemedel med samma aktiva substans som annat läkemedel och där läkemedlen kan anses likvärdiga). Kostnadsutvecklingen har påverkat oss och vi har blivit mera kritiska när vi tolkar forskningsresultat och nyttan av nya mediciner. Johan Walan, distriktsläkare, Ekholmens vårdcentral i Linköping Hur påverkar läkemedelsbudgeten personalen på vårdcentralerna? Johan Walan, distriktsläkare vid Ekholmens vårdcentral i Linköping, ser en tydlig förändring i både förskrivningsmönster och attityd. Vad som förut varit trender har nu blivit reella förändringar. - Vi följer debatten noga idag och är mer benägna att ta den till oss och verkligen ändra förskrivningen. Vi ser ju resultatet direkt i vår budget. Johan säger att det ska mycket till för att han ska välja ett annat läkemedel än det rekommenderade, när det är lämpligt. Särskilt gäller det för de vanligaste läkemedlen som förskrivs ofta och har stora prisskillnader.

5 26 Fysisk aktivitet som komplement eller ersättning till läkemedel FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling FYSS FYSS är en informationsbank som sammanfattar dagens kunskap om hur olika sjukdomstillstånd kan förebyggas och behandlas med fysisk aktivitet. FYSS ska fungera som verktygslåda och stöd för vårdpersonal. FYSS uppdateras kontinuerligt och består i dagsläget av rekommendationer för fysisk aktivitet kopplat till drygt 20 olika sjukdomstillstånd. Den finns bara i elektronisk form på svensk Idrottsmedicinsk förening eller Håll Sverige i rörelse Fysisk aktivitet på recept FaR Fysisk aktivitet på recept innebär att ordinera fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel, dvs. att ta upp anamnes, ge ordination på en receptblankett samt följa upp behandlingsresultat. FaR används för att förhindra och behandla vissa sjukdomar. Receptet ska vara individuellt anpassat avseende dosering intensitet, varaktighet och frekvens och typ av aktivitet. Fysisk aktivitet på recept kan vara ett komplement till eller ersättning för läkemedel. Den som skriver ut receptet ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om den aktuella patientens hälsostatus och känna till vilken aktivitet som är mest lämplig. Som hjälpmedel för detta har FYSS tagits fram. Enligt en väntrumsenkät som gjorts inom ramen för den nationella utvärderingen av FaR skulle drygt 80 procent välja fysisk aktivitet framför läkemedel. Väntrumsenkät nr 2 visade att de allra flesta patienterna anser att det är viktigt att läkaren/sjukvårdspersonalen tar upp livsstilsfrågor vid besök på vårdcentral. Cirka 40 procent anser det viktigt vid alla besök och cirka 49 procent att det är viktigt men bara vid besvär kopplade till livsstilen. Endast 2,2 procent ansåg att livsstilen var deras ensak och upp till dem själva att lösa och skaffa information om. Idag finns det vetenskapliga belägg för att många av våra vällevnadssjukdomar orsakas av inaktivitet. Vi kan angripa grundorsaken genom att öka den fysiska aktiviteten till den nivå som vi är anpassade för.