FÖRSKRIVAREN. Hur kan vi göra medicinlistan säkrare? Riktlinjerna för ApoDos. är reviderade. Förskrivaren önskar alla läsare en Riktigt God Jul
|
|
- Hanna Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSKRIVAREN. Information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län Förskrivaren önskar alla läsare en Riktigt God Jul Riktlinjerna för ApoDos är reviderade Riktlinjerna för ApoDos har på uppdrag av läkemedelskommittén reviderats av en arbetsgrupp bestående av representanter från landstinget, kommunerna i länet och Dosapoteket. Hur kan vi göra medicinlistan säkrare? Revideringen har i huvudsak resulterat i följande: Dokumentet har fått en tydligare struktur för att bli mer lättöverskådligt I avsnittet Nyinsättning av ApoDos finns en tydligare beskrivning av processen Avsnitt som uppdaterats; - Ansvarsfördelning har bl a flyttats längre fram i dokumentet - Förnyelse av ordination - ApoDos - patient på sjukhus Avsnitt som tillkommit; - Definitioner - kontaktperson för Apodos tydliggörs bl a här - Läke medel som endast expedieras som original förpackning. Prenumerera på nyhetsflödet på nätet. Nr
2 Förskrivaren december 2008 E Ska sömnmedel ges av sjuksköterska utan läkarordination? rsättningssystemet i budget 2009 innehåller en del om läkemedel och gäller uppföljning av vissa dyra läkemedel. För att få full pott förväntas en sammanställning avidentifierade patientdata, behandlande klinik, diagnos, insättningsindikation, dosering och adekvat uppföljning av patienterna. Vi har identifierat ett mindre antal läkemedel att följa upp på det sättet och målsättningen har varit att inte överbelasta klinikerna med rapporteringen samt att fördela uppgiften på olika sjukhus och kliniker. En viss övervikt av läkemedel har hamnat på medicinklinikerna vilket känns naturligt. Läkemedelförmånsnämnden, som nu heter TLV (Tandvårds- och LäkemedelsförmånsVerket) har aviserat att man är på väg att ta beslut om förmånen för antidepressiva och lipidsänkande läkemedel. Det blir intressant få information höra tankegångerna. Rådgivande listan 2009 är under beredning. Vi kontaktar de olika FAKTA-gruppernas läkemedelsansvariga, vilket normalt är slutenvårdsrepresentanten. Vi har fått signaler från flera grupper att man inte kan leverera dessa läkemedelsprioriteringar själva utan får ta hjälp av grupperingar av experter inom specialområden som exempelvis demens, parkinsons sjukdom och osteoporos. Det är inte oväntadt men även ett tecken på att subspecialiseringen har drivits långt och att det krävs länsövergripande samverkan. Det ska åter igen påpekas att rådgivande listan är till för läkemedelsval när man har en normalpatient i primärvården eller i slutenvården. En remisspatient som prövat läkemedlen från Rådgivande listan kan behöva alternativa läkemedel och det bör naturligtvis beaktas vid kvalitetsuppföljningen av specialistmottagningar. I gengäld är det inget orimligt krav att specialisten motiverar sitt läkemedelsval. Det bör ske i remissvaret eftersom inte alla klinikers journaler är (eller kommer bli) tillgängliga i patientöversikten eller i Cosmic. Vid ett möte med planeringsdelegationen den 25 november hade några av oss möjlighet att under en timma beskriva läkemedelskommitténs och läkemedelsenhetens arbete. Det finns ett stort intresse och en positiv hållning till vårt arbete. Man förväntar sig att vi återkommer till planeringsdelegationen för att rapportera utvecklingen. Kampanjen om Må bra utan piller pågår för fullt och väcker många frågor och möjligheter. Nyligen diskuterades äldre och sömnmedel på Höglandets Medicinkliniks ledningsgruppsmöte. Man beslöt att undersöka om inte sömnmedel helt ska bort från listan över läkemedel som kan ges av sjuksköterska på avdelningarna utan läkarordination. Det är välkänt att sömmedelsbruk ofta inleds på sjukhus. Apotekets förändring har praktiska följder. Exempelvis har ett dotterbolag till Apoteket AB avknoppats - Apoteket farmaci AB. I dagsläget sköter de sjukhusapoteken, leveranslogistik och den service som apotekets kliniska apotekare har kontrakterats för. Hur detta ska fungera i framtiden är ovisst, men en möjlighet kan vara att fortsätta som nu, att landstinget bildar ett eget sjukhusapotek eller att man upphandlar hela eller delar av den verksamheten hos tredje part. Läkemedelskommittén har ett starkt intresse i att det fungerar smidigt och kostnadseffektivt samt att landstingets egna apotekare deltar på ett integrerat sätt. Tisdagen 25 november genomfördes den första av de planerade hearings med tre läkemedelsföretag. En nästan fulltalig läkemedelskommitté och läkemedelsenhet deltog och varje bolag hade 30 min till sitt förfogande att peka på väsentliga nyheter och preparat i pipeline. Vi kommer att fortsätta att bjuda in fler läkemedelsföretag till hearings. Kommittén får många brev, telefonsamtal och e-post från läkemedelsbolag med anmodan om möten. Vi räknar med att inom kort ha en uppdaterad rekommendation för hur det ska hanteras. FAKTA-gruppernas slutenvårdsrepresentant får räkna med att vi vidarebefordrar en del av det. December 2008 Sören Hansen, ordf Sören Hansen ordförande i Läkemedelskommittén soren.hansen@lj.se Förskrivaren innehåller information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län. Produktion: Informationsavdelningen Ansvarig utgivare: Sören Hansen, ordförande i Läkemedelskommittén soren.hansen@lj.se Läkemedelskommittén Landstingets kansli Box Jönköping Tel vx Redaktör: Sven Magnusson, info@svenmagnusson.se
3 Förskrivaren december Läkemedelsföretagens lunch följs upp Under hösten har läkemedelsföretagen gjort 182 lunch på kliniker och mottagningar inom Jönköpings sjukvårdsområde. Totalt är det 51 olika företag som under sina hos förskrivande läkare informerat om sammanlagt 131 olika läkemedel. Det visar en genomgång som gjorts på uppdrag av läkemedelsrådet i Jönköpings sjukvårdsområde. Flest har Medicinkliniken som får totalt 48 informationstillfllen i höst. Privatläkarna i centrum får 33 och Kungshälsan/Rosenhälsan får 18. I antal kommer därefter i fallande skala; Norrahammar, Infektionskliniken, Habo, Hälsan 1/2, Öxnehaga, Psykiatriska kliniken, Geriatriska kliniken, Rosenlund, Bankeryd och Mullsjö som har två. Pfizer gör flest, (23) följda av MSD (18) och Astra-Zeneca (16). Det läkemedel som informerades om vid flest tillfällen är Lyrica (Pfizer), Tradil (Nordic Drugs) och Januvia (MSD). Undersökningen visar också förskrivningen av läkemedlen under sommaren och hösten. Några tydliga samband mellan och ev förändrat förskrivningsmönster är svårt att konstatera, vissa kliniker/mottagningar hade ännu inte fått läkemedelsinformationen när statistiken togs fram. Tradil (Nordic Drugs) Försäljning på tre vårdinrättningar i länet som fått informations Antal informationstillfällen per företag hösten 2008 i Jönköpings sjukvårdområde (Totalt 51 företag) Pfizer Lyrica MSD Tradil Astra Zeneca Januvia Schering-Plough Sanofi-AVentis Astella Pharma Lundbeck Boehringer Ingelheim Novartis Lilly Nordic Drugs Mundipharma Antal informationstillfällen per läkemedel hösten 2008 Jönköpings sjukvårdområde Acomplia Symbicort Atacand Champix Januvia (MSD) Försäljning på tre vårdinrättningar i länet som fått informations. Cipralex Circadin Vesicare Protoptic Protelos Glaxo-Smith Kline Norspan Bayer Nexium Lyrica (Pfizer) Försäljning på tre vårdinrättningar i länet som fått informations. Juni Juli Aug. Sept. Juni Juli Aug. Sept. Juni Juli Aug. Sept. Graferna visar läkemedel där läkemedelsföretagen haft informationstillfällen på tre olika arbetsplatser i länet. (För t ex Tradil noterades en tydlig uppgång efter juli på två vårdinrättningar, medan samma läkemedel fick en sänkt förskrivning på en annan vårdinrättning i september). Någon entydig bild av en koppling mellan många informationstillfällen och förskrivning finns inte. Glukosamin svag dokumentation och pengar att spara Expertgruppsutlåtande från janusinfo.org; Dokumentationen för glukosamin är svag. Det är oklart i vilken utsträckning glukosamin påverkar kliniskt betydelsefulla parametrar som funktionsförmåga eller progress av ledförändringar. Glukosamin kan vara indicerat till vissa patienter som inte svarat på standardbehandling vid artros. Effekt och biverkningar måste fortlöpande utvärderas och preparatet sättas ut vid tveksam nytta av behandlingen. Ett flertal preparat med aktuell substans finns på markanden. Ett i prishänseende fördelaktigt alternativ är Glucosine tablett (ca 50% billigare än Artrox tablett). Glucosine innehåller samma mängd glucosamin som Artrox dvs 625 mg men föreligger i olika saltformer (Glucosine glucosaminsulfatnatriumkloridkomplex, Artrox glucosaminhydroklorid). Preparaten byts inte automatiskt ut på apoteken.
4 4 Förskrivaren december 2008 Ett utbyte som sparar tio miljoner till sjukvård Lagen om generiskt utbyte gäller inte för alla läkemedel. Generiskt läkemedel istället för originalläkemedel Ett utbyte till Lamotrigin istället för Lamictal skulle innebär en besparing runt fyra miljoner för landstinget. Landstingets ungefärliga besparing i kronor Alfuzosin istället för Xatral OD Lamotrigin istället för Lamictal Gabapentin istället för Neurontin Totalt Den grundläggande förutsättningen för utbyte av läkemedel på apotek är att läkemedlen innehåller samma aktiva substans (i samma mängd) och är medicinskt likvärdiga. För de tre nämnda läkemedlen till vänster sker inte utbyte automatiskt på apoteket. Vid nyinsättning av dessa läkemedel bör generika förskrivas. Vid receptförnyelse bör generika övervägas under förutsättning att en utvärdering av effekt sker. Om dessa generika förskrivs minskar landstingets kostnader för läkemedel med nästan 10 miljoner kronor. Detta får vi för 10 miljoner kronor 10 distriktsläkare/överläkare eller 15 ST-läkare eller 24 ssk/biomedicinska analytiker Tydlig tendens: Förskrivning på rekvisition av NeoRecormon ökar kr kr Försäljning av erytropoietinpreparatet Jönköpings län 2008 I januari/februari gick Läkemedelskommittén ut med rekommendationen att förskriva NeoRecomon på rekvisition istället för Aranesp på recept. Rekommendationen efterlevdes tydligt initialt men har under de sista månaderna sakta börjat gå tillbaka. Det finns en kostnadsmässig besparing att använda erytropoietinpreparatet NeoRecormon på rekvisition jämfört med Aranesp på recept. NeoRecormon är upphandlat med 67 procents rabatt. Förskrivaren skrev om skillnaden i januarinumret i år. Månadskostnaden för Aranesp var då ca kronor. I juli hade kostnaden gått ner till under kronor. Samtidigt ökade förskrivningen av NeoRecormon på rekvisition kraftigt. Men eftersom priset nu ligger på 33 procent av den ursprungliga nivån blev det en nettobesparing för landstinget. (se staplarna här intill. Den starkt röda visar den faktiska kostnaden för NeoRecor kr Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Läs tabellen så här: Linjediagrammen visar erytropoietinpreparatet på recept i kronor. NeoRecormon Aranesp Eprex Mircera mon, den ljust röda priset före rabatten). Det är glädjande att se att det rekvirerade läkemedelet har en så tydligt ökande tendens, säger Sören Hansen, ordförande i läkemedelskommittén. Vid flera tumörsjukdomar används erytropoietin numera endast undantagsvis, vilket Staplarna visar försäljningen på rekvisition av NeoRecormon, hela stapeln visar kostnaden före rabatt, den kraftig röda visar landstingets faktiska nettokostnad. Kostnad före rabatt Nettokostnad kan förklara den minskande användning de senaste åren. Användning av erytropoesstimulerande läkemedel kan ge en stor förbättring av livskvaliteten hos patienter med njursvikt, innebär ofta färre följdsjukdomar och även mindre behov av blodtransfusioner.
5 Förskrivaren december Arbetssättet har givit resultat vilket medfört en sänkt läkemedelskostnad på 4,1 miljoner kronor. Klinisk erfarenhet av läkemedelsförskrivning till äldre Under 2007 startade arbetet med SÄLMA (säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre) inom Vetlanda primärvårdsområde. Detta har inneburit att samtliga vårdtagare på äldreboenden (cirka 380 personer) fått sina läkemedel genomgångna och närmare granskade och analyserade. Varje vårdtagare har fått sina tidigare journalhandlingar penetrerade där underlaget för påstådda kroniska diagnoser verifierats eller avfärdats. Personal på aktuellt boende har genom en triggerlista kontrollerat om vissa symtom föreligger (smärta, andnöd oro/ångest, sömnproblem etc) och om detta varit fallet även specificerat när under dygnet dålig symtomkontroll sker. Andra uppgifter som inhämtats i samband med denna revision har även varit relevanta laboratorieprover (HbA1c, thyroideaprover, kreatinin etc), blodtryck, puls inklusive vikt. Insamlade data har sedan legat till grund för om det är rätt preparat, i rätt dos, i rätt administreringsform och till rätt patient. Detta förhållningssätt har medfört att mediciner har satts ut, ändrats till mediciner enligt aktuella rådgivande riktlinjer eller titrerats till doser för att målvärden ska uppnås. Ändamålet för aktuell medicinering har sedan dokumenterats i apodos så att detta framöver tydligt framgår. Praktiskt utförs alla ändringar av läkemedel direkt i e-dos. Akut omdispensering blir sällan aktuellt. I samband med genomgång utav patienter inom hemsjukvården har symtomskattnings- formulär använts där ansvarig distriktssköterska fyllt i dessa. Landstingets apotekare har varit behjälpliga att inhämta medicinskt underlag, laboratorieprover/resultat, belysa GFR (glomerulär filtrationshastighet) med hänsyn till pågående medicinering och dess risk för nefrotoxicitet samt olika mediciners kända interaktionsmönster. Om patienten har UKG-verifierad hjärtsvikt eller ett klart förhöjt BNP/kliniska symtom har detta medfört att läkemedelsverkets behandlingstrappa och riktlinjer tillämpats. I mycket stor utsträckning tillämpas förskrivning av generika då detta per automatik medför stor kostnadsbesparing. Låt oss exemplifiera detta med följande: 1. Om patienten drabbats av flera lågenergifrakturer och där osteometri eller röntgen visar tecken på osteoporos eller kotkompressioner insättes kalk/d-vitaminsubstitution inklusive bisfosfonater. Den behandling vi väljer är då Calcichew D3 samt veckotablett Alendronat. 2. Om smärtproblematik med känd tumörsjukdom och där laboratoriedata visar normal njurfunktion används Dolcontin samt Morfin som vid behovsmedicin som första handsmedel. Om patienten står på andra opioider vid tillfället, utsättes dessa och konverteras enligt ovan. 3. Vid neuropatisk smärta används generiskt Gabapentin istället för Neurontin eller Lyrica. Även låg dos av Tryptizol kan övervägas men då med ökad observans för dess antikolinerga effekt och risk för subjektiva obehag. 4. Med hänsyn till ändrade regler för blodtrycksmediciner från och med har detta medfört att förstahandsmedel vid hypertoni är Enalapril inklusive tiazider. Hos äldre med systolisk hypertoni utgör Felodipin alternativt Amlodipin ett mycket fullvärdigt alternativ och som även uppmärksammats i nya studier vilket sannolikt även kommer Roland Lundgren, distriktläkare i Vetlanda, beskriver arbetssättet för säkrare läkemedelsförskrivning inom primärvårdsområdet. påverka framtida rekommendationer. Vårdtagare som har ARB (angiotensin receptorblockerare) och tidigare ej prövat ACE-hämmare eller har mediciner som fått sina subventioner ändrade med beslutet enligt ovan, utsättes och konverteras till något av alternativen som nu rekommenderas. Vårt arbetssätt och metod inom Vetlanda PVO där olika professioner samverkat har varit mycket konstruktivt och medfört en säkrare, effektivare och mer kvalitetsmedveten läkemedelsförskrivning. Viktigt är att systematiskt utvärdera effekten av pågående medicinering, dosanpassa utifrån individens ålder, kliniska symtom, laboratoriedata och ompröva behandlingen om förväntad effekt ej erhållits. Arbetssättet har givit resultat vilket medfört en sänkt läkemedelskostnad på 4,1 miljoner kronor t.o.m oktober 2008 jämfört med senaste årsskiftet. Övriga kollegor kan varmt rekommenderas aktuell arbetsmetodik. Roland Lundgren Medicinskt ansvarig läkare Vetlanda
6 6 Förskrivaren december 2008 Björn Westerlind är medicinskt ansvarig och biträdande verksamhetschef på geriatriska kliniken i Jönköping. Han ser flera möjligheter att göra medicinlistan säkrare vilket skulle förebygga fel och misstag i vårdens övergångar. Medicinlistan - en rysare att få rätt Studier visar att fel i läkemedelslistan förekommer hos upp till hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus. Vid en avstämning på Länssjukhuset Ryhov i september 2008 hade patienterna i genomsnitt 5,5 läkemedel. Vid förnyad läkemedelsanamnes med riktade frågor tillkom 1,5 läkemedel per patient och jämfördes uppgifterna med apotekets läkemedelsförteckning tillkom 1,8 läkemedel. Ett klassiskt problem är att patienterna tror att sjukvården vet allt, att alla uppgifter finns i datorn, säger Björn Westerlind, biträdande verksamhetschef och medicinskt ansvarig på geriatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. Ett sådant fungerande datasystem kan dröja många år. Istället får vårdpersonal bli detektiver och försöka pussla ihop en trovärdig medicinlista med hjälp av patienten, anhöriga, distriktssköterskor, hemtjänst eller annan vårdpersonal. Ibland kan vi kontakta apoteken - med patientens tillåtelse - och höra vad som hämtats ut. Men fortfarande vet vi ju inte om patienten tagit den medicinen, säger Björn Westerlind. En arbetsgrupp i Jönköping har jobbat med nya rutiner, och man föreslår nu att alla läkare ska tala med patienterna om vikten av en korrekt lista. Konkret innebär en ofullständig lista att patienten riskerar felaktig medicinering. Jag hade nyss en patient som hade två olika sömnmedel, den ena fanns på läkemedelslistan. Patienten visste inte att den andra medicinen var synonymläkemedel och riskerade alltså att använda båda parallellt Vid vårdens övergångar sker ofta förvecklingar. Inte minst när en patient skrivs ut från slutenvården. Där är det viktigt att vi motiverar alla beslut vi tar, så att distriktsläkaren, som kanske känner patienten väl sedan länge, förstår hur vi tänker. Vi ska inte vara klåfingriga och ändra en väl utprovad medicin i oträngt läge. Men om vi sett en förändrad sjukdomsbild kan vi motivera och förklara så att den nya medicinen inte blir utskriven av nästa vårdgivare. Svårt kontrollera Apodos Ett annat problem är när patienten kommer till akutmottagningen. Det kan vara bråttom och personal sätts då på att bl a kontrollera om patienten har Apodos. Det syns inte automatiskt, personalen måste logga in i apodossystemet. Tyvärr skrivs inte en lista ut automatiskt då, säger Björn Westerlind. Det markeras i ett hörn, men med den omsättning på läkare vi har på akuten är det lätt att han/ hon missar att titta i rätt hörn. Även om listan finns i journalen är det svårt att avgöra om den är aktuell. Datumet på listan visar heller inte när den är utskriven utan när den senast skrevs ut på apoteket, säger Björn Westerlind.
7 Förskrivaren december Vi måste ge oss tid att ständigt uppdatera listan Det är distriktsläkaren som oftast har ett övergripande helhetsansvaret för en patient som står på flera olika mediciner. Därför måste vi också ta oss tid med att få medicinlistan så korrekt som möjligt, säger Lotta Larsdotter, distriktsläkare i Norrahammar, som tillsammans med bl a Björn Westerlind ingår i en grupp inom Jönköpings sjukvårdsområde som ska förebygga fel i vårdens övergångar. Det handlar dels om att avsluta varje åter av en kroniskt sjuk patient med en utskrift av en aktuell medicinlista (om patienten har fler än tre läkemedel) och en genomgång tillsammans med patienten. Vi ska skriva ut en ny medicinlista oavsett om vi förändrat den gamla eller inte. Det är viktigt att vi markerar med nytt datum att listan är uppdaterad. Distriktsläkaren ska också rensa i datorn från recept som tagits bort och lägga till i medicinlistan när det kommer besked från slutenvården om nyinsättningar. Det kan ta tid, ibland får vi remissvar i form av en anteckning, ibland bara ett besked om att kolla i Pösen. Men då måste vi logga in och se vad som hänt, säger Lotta Larsdotter. Och sedan gå tillbaka via externmodulen till patientens medicinlista och föra in den nya medicinen. Som de flesta andra läkare har hon sett exempel på hur lätt det går snett när medicinlistan inte fungerar, när t ex en blodtryckspatient får Metoprolol på sjukhuset och fortsätter med sin vanliga Seloken i tron att det två olika typer av mediciner. Men istället fördubblar sin dos. En utmaning för läkarna Hon ser det som en utmaning och pedagogiskt viktigt för alla kollegor att rensa bort gamla, inaktuella medicinlistor och försöka få patienterna att förstå att listan är en värdefull handling. De flesta utgår från att alla läkare kan trycka fram en lista i datorn, vi måste förklara att medicinlistan är enda säkra sättet att föra över rätt information om de kommer till läkare på sjukhuset. Ett annat - något mindre - problem är de mindre specialistklinikerna som själva förtjänstfullt förnyar recepten på de ordinarie medicinerna. Vi tar ju inte över patienter som har metotrexat mot en reumatisk sjukdom eller som kanske får ögondroppar mot grön starr, en medicin som patienterna knappt tror är medicin som kan påverka eller interagera med andra mediciner. Det innebär också att medicinen inte kommer in i medicinlistan och det kan vara viktigt, exempelvis om vi ser att reumapatienten utvecklar en njursvikt. Men det problemet är mindre. Specialistklinikerna har ju sina patienter under uppsikt, säger Lotta. Så här vill Lotta Larsdotter avsluta kroniskt sjuka patienters åter. Med en utskrift av den aktuella medicinlistan och en genomgång av medicinerna. Dessutom med frågor om det finns andra mediciner i skåpet hemma, inklusive ev naturpreparat och receptfria läkemedel. Förslag för att förebygga fel i vårdens övergångar Se till att det på kallelser står att patienten ska ta med sig medicinlista till et. Fråga alltid om patienten har med sig en medicinlista eller förteckning över sina läkemedel när denne söker vård. Efterfråga naturläkemedel och receptfria läkemedel. Skaffa en rutin på vårdenheten så patientens egna läkemedel förvaras säkert under vårdtiden samt skickas med hem efter avslutat. Ha en rutin på vårdenheten för att säkra självmedicinering, allt ifrån att patienten sköter ögondropparna själv till att de sköter alla sina läkemedel! Se till att patienter med tre eller fler läkemedel har en aktuell medicinlista med sig hem efter sitt läkar/ sjukhusvistelse. På medicinlistan ska aktuell indikation finnas med för samtliga läkemedel. Gå igenom medicinlistan tillsammans med patienten! För ytterligare information se hemsidan för Säker vård alla gånger, Genom Landstings-Nytt har patienter uppmanats att ta med sina medicinlistor vid alla läkar, alternativt ta med sig läkemedelsförpackningar eller dosetter. Alla patienter uppmanas också att fråga efter en aktuell medicinlista vid varje läkar som ett kvitto på fortsatt behandling.
8 Förskrivaren december 2008 Förskrivarprofiler skapar debatt bland läkarna i Nässjö Sedan fyra år tillbaka har läkarna inom Nässjö primärvårdsområde sett sina egna förskrivarprofiler och diskuterat vårdcentralernas totala förskrivning jämfört med de kvalitetskriterier som finns. Med hjälp av profilen kan vi se vad vi förskriver och diskutera om vi använder vår gemensamma läkemedelsbudget på bästa sätt, säger verksamhetschefen Marianne Jansson. Verksamhetschef Marianne Jansson i Nässjö med en bunt förskrivarprofiler för primärvårdsområdets läkare. Kronor Från början avidentifierades profilerna vid gemensamma diskussioner, bara vid enskilda medarbetarsamtalen diskuterades den individuella förskrivningen. Men idag är alla öppna mot varandra. Ingen upplever profilen som en kontroll. Marianne Jansson är verksamhetschef för vårdcentralerna i Nässjö och Bodafors. Tidigare fanns den nu privatdrivna vårdcentralen i Forserum också inom området. Primärvårdsområdet överskrider sin läkemedelsbudget, senast med 3,6 miljoner kronor. Vi har en spännande och konstruktiv debatt helt utan pekpinnar, säger hon. Och jag tror att alla är eniga om att det är orimligt att vi fördelar kakan så att vissa får ta extra stora delar. Berömmer läkarna Hon berömmer läkarna som just nu jobbar i en gemensam arbetsgrupp för att hitta nya vägar. Vi följer kvalitetskriterierna väldigt bra idag. Alla ställer upp. I Bodafors har man t o m sänkt kostnaderna, trots fler dygnsdoser, berättar Marianne Jansson. Tidigare har man bl a tagit fram en lathund för tio olika läkemedelsgrupper med förslag på förskrivning, allt från bensodiazipiner till protonpumpshämmare. Förskrivarprofilerna har blivit ett naturligt hjälpmedel - tillsammans med Diverportalen - i arbetet med att kostnadseffektivisera läkemedelsförskrivningen. Marianne tar fram statistiken som visar de 20 läkemedel som ligger i topp. Varför ligger t ex Lipitor och Cozaar i topp hos någon läkare? Varför finns Oxycontin, Seloken Zoc och Efexor på listan? Det handlar inte om pekpinnar, men frågorna kan ställas mot bakgrund av de fakta vi ser i profilerna. Underförskrivning Men hon kan också leta efter underförskrivning - astmamedicin bör finnas högt upp på listan under våren, t ex. Och visst kan till synes märkliga mediciner hamna högt. Men då ska vi veta varför och gruppen av läkare ska gemensamt kunna motivera det, tycker hon. Snart elektroniskt Alla förskrivare kan beställa sin egen profil via apotekets hemsida och där söka efter förskrivarprofil. Nytt är att man inte behöver hämta ut förskrivarprofilen som rekommenderat brev utan att den skickas som vanligt brev till angiven adress (helst arbetsplatsen). Arbete pågår också med att skapa rutiner för att förskrivarprofilerna framöver ska kunna skickas elektroniskt till beställaren. Det vore en förbättring jag skulle uppskatta, säger Marianne Jansson Kronor DDD Läk Läk Läk Läk4 330 Läk Läk 6374 Läk Läk Läk Läk Läk Läk Läk Läk Ett diagram som visar försäljning av läkemedel baserat på förskrivning från resp läkares förskrivarkod hos 14 olika läkare på Nässjö vårdcentral under en tremånadersperiod. Diagrammet skapade en dialog mellan läkarna på vårdcentralen som ska mynna ut i konkreta förslag till större likhet i förskrivningen. Fotnot: Alla läkarna har ansvar för äldreboenden. Siffran under stapeln visar antalet patient/läkare.
Apotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merLäkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1
Läs merUppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel
Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en
Läs mer2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna
Läs merKlinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se
Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merRutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun
Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som
Läs merLäkemedel en viktig del av sjukvården
22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merFÖRSKRIVAREN. Hur kan läkemedelslistorna bli bättre?
FÖRSKRIVAREN. I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n Nya rekommendationer vid epilepsi Läkemedelsverket publicerar nya rekommendationer
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merBESLUT. Datum 2011-12-19
BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-19 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merNär ditt konto är klart att använda kommer du att få din PIN-kod och anvisningar från företaget SysTeam som är landstingets samarbetspartner.
Ett eget Vårdkonto Det finns många patienter som i lugn och ro skulle vilja ta del av sina egna data som finns lagrade inom Hälso- och sjukvården. Orsakerna kan vara flera: - Man har glömt vad man fick
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merReceptlära och läkemedels- förmånerna
Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merMin guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merUtvärdering av läkemedelsavstämning
ehälsoinstitutet Utvärdering av läkemedelsavstämning rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län Projektrapport 2010-10-25 Clara Axelsson 2(24) 1 Sammanfattning Sveriges
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merHar du svårt att sova?
Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs mer4. Ordination av läkemedel.
4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel
Läs mer2010-05-24. Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Visionen. Ordförande
LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-05-24 Tid Måndag den 24 maj 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Visionen Närvarande Annika Braman Eriksson Ann Eriksson Kristin
Läs merKraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet?
Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag Camilla Berglund, leg. Apotekare Är hälso- och sjukvård en rättighet? Kraftig kostnadsökning under 1990-talet 2002 bildas myndigheten
Läs merPå svenska Så här använder du det elektroniska receptet
På svenska Så här använder du det elektroniska receptet Alla apotek och den offentliga hälso- och sjukvården har redan börjat använda det elektroniska receptet. Den privata hälso- och sjukvården håller
Läs merFortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL
1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merBoehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
Läs merSkicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
Läs merOmprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid
Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Presenterades 9 mars 2011 Besluten träder i kraft den 1 maj 2011 Bakgrund TLV inledde en omprövning
Läs merBESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
Läs merTill hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci
Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merFrågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär
1 (6) 100701 Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Om TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär 1. Vilka läkemedel har TLV granskat? TLV
Läs merAntagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering
Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merDistriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2
Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merDX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3
Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs merÖkad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer
Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer Projekt Utbyte VC Bäckaskog Vansbro sep 2008-aug 2010 Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, ordförande i
Läs merDOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR
DOSEXPEDITION Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR Vården måste hålla ihop och samarbeta för patientens bästa. Patientsäkerhet = säker läkemedelsbehandling = säker läkemedelsuppföljning = säker läkemedelshantering.
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige 2011
1/25 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk
Läs merMotion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning
Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,
Läs merFörvaltning av 48-72
2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merBESLUT. Datum 2010-06-07
BESLUT 1 (6) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merOklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som
Läs merSlutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering
Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS
Läs merSluta röka, börja leva
Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (10) 960-08 och 3047-08 meddelad i Stockholm den 24 juni 2010 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala 2. Navamedic ASA Ombud: Advokat Elisabeth Legnerfält
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merUppstartsmöte för läkemedelskommitté och läkemedelssektionen. Tid: 2012-09-06 08.30-16 Hooks herrgård
PROTOKOLL 1(6) Plats: Hooks herrgård Närvarande: Ej närvarande: Abrahamsson Lars Adamsson Anna Axelsson Thomas Buhr Juris Jonatan Bäckström Andersson Marie Dénes Judit Frisk Karlsson Helene Fyhr Ann-Sofie
Läs merUtvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
Läs merPlevnagården, Malmköping
Gösta Lööf, 016-10 45 81, acj PROTOKOLL Protokoll från sammanträde med läkemedelskommittén Datum: 2010-09-28 Tid: Kl. 13.00-16.00 Plats: Närvarande: Plevnagården, Malmköping Anders Stjerna Ruth Lööf Marie
Läs merSå här beställer du från Apoteket Farmaci via nätet www.apoteketfarmaci.se
1(21) Så här beställer du från Apoteket Farmaci via nätet www.apoteketfarmaci.se Lathund beställning_.doc 2(21) Innehållsförteckning 1 INNAN DU BÖRJAR... 3 2 LOGGA IN... 3 3 PÅGÅENDE BESTÄLLNING... 4 4
Läs merEtt personligt stödprogram
Starta din behandling med Enbrel tillsammans med Ett personligt stödprogram Gå med i Together Om Enbrel hjälper mig Varför behöver jag extra stöd? Vi vill att du får största möjliga nytta av din behandling
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merInformationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016
Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska
Läs merDatum 2013-06-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Pargitan Tablett 5 mg Plastburk, 100 534909 70,00 115,50.
1 (5) Datum 2013-06-20 Vår beteckning SÖKANDE Nevada Pharma AB Torsgatan 4 111 23 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bifaller ansökan
Läs merFrågor och svar Dosdispenserade läkemedel
1 (5) Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Läkemedelsenheten och svar Dosdispenserade läkemedel 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten
Läs merRiktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
Riktlinje 1/Läkemedelshantering Rev. 2014-12-18 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
Läs merLäkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering
Läs merMötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07
Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merFrågor om Din lungsjukdom
Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merRegelbok för specialiserad gynekologisk vård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs mer- kundsituationer. Modul 3. Maj 2010. - Utbyte av läkemedel på apotek regler och samband - Utbyte av läkemedel på apotek de olika aktörernas roller
Utbyte av läkemedel på apotek - kundsituationer Modul 3 Maj 2010 Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler - Utbyte av läkemedel på
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merLäkemedelsförsäljningen i Sverige 2011
1/26 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk
Läs merBättre liv för sjuka äldre 2011-05-02
Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.
Läs merTillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen
Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merProtokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015
Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Maria Söderlin Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Maud Janzon
Läs merProtokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde
Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 3/6 2014 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Avdelningschef Marie Schmidt Privatläkare Ingela Juth Apotekare Mats Josefsson
Läs merSvar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende
2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium
Läs merNär godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ
1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merMultisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov
Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs mer