Prognosrapport. Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne Maj Carlsson, Läkemedelsenheten Linda Staaf, Läkemedelsenheten

Transkript

1 Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel i Region Skåne Maj Carlsson, Läkemedelsenheten Linda Staaf, Läkemedelsenheten

2 Innehållsförteckning Inledning.3 Sammanfattning prognos 3 Kostnadsutveckling och prognos för olika terapiområden A - Matsmältningsorgan och ämnesomsättning B - Blod och blodbildande organ C - Hjärta och kretslopp PAH..21 D Hud G Urin och könsorgan inkl könshormoner 23 H Hormoner exklusive könshormoner och insulin J Infektionssjukdomar L Onkologiska medel L Immunsystemet exkl onkologiska medel M Rörelseapparaten N Nervsystemet N Psykiatri R Andningsorganen S Ögon och öron V Varia... 4 Y Handelsvaror inom förmånen Bilaga 1 Kostnadsutveckling och prognos för de olika terapiområdena, uppdelade på receptförskrivning respektive rekvisition Bilaga 2 Patentutgångar... 6 Bilaga 3: Övriga händelser med påverkan på läkemedelsanvändningen, i urval.62 Bilaga 4. Exempel på förväntade nya läkemedel eller indikationer Referenser

3 Inledning För att kunna ge en adekvat uppskattning av utvecklingen av läkemedelskostnaderna bland annat inför budgetarbete i Region Skåne har Läkemedelsenheten infört ett systematiskt arbetssätt för prognostisering. Denna rapport som avser kostnadsutveckling är den tredje i ordningen. Ambitionen är att årligen presentera en prognosrapport för innevarande och nästkommande år samt att kontinuerligt följa upp utfallet och vidareutveckla arbetet med prognostisering av läkemedelskostnader i Region Skåne. Vi vill tacka Nils Wilking, docent, Divisionen för Cancer och Blodsjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus för arbetet med onkologiavsnittet. Sammanfattning prognos Prognosen omfattar kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen samt rekvisitionsläkemedel och baseras på trendframskrivningar som justerats för förväntad utveckling inom enskilda terapiområden. Svårigheten att förutsäga när patentutgångar för kostnadstunga läkemedel faktiskt infaller har stor inverkan på bedömningen av kostnadsutvecklingen, liksom när nya läkemedel når marknaden och lanseras. Av stor betydelse är också de beslut TLV (Tandvårds och Läkemedelsförmånsverket) fattar angående subvention av läkemedel och modell för generiskt utbyte. Det är även svårt att fullt ut bedöma effekterna av omreglering på apoteksmarknaden, med en ökad tillgänglighet till öppenvårdsapotek och nytt avtal med nettoprisfakturering för sjukvårdens läkemedelsförsörjning från hösten. Konsekvenser av ökande besparingskrav inom sjukvården påverkar också prognosen. Sammantaget tyder prognosen på en total kostnadsminskning på minus 4,3 procent för 212 samt en kostnadsökning på 3,3 procent för 213, vilket motsvarar minus ca 169 miljoner kr 212 samt en ökning med ca 123 miljoner kr 213. Figur 1 visar utvecklingen av läkemedelskostnader över tid uppdelat på de olika terapiområdena. 3

4 Kostnadsutveckling och prognos, -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition Figur 1. Utveckling av läkemedelskostnader över tid. Läkemedlen är grupperade enligt 1-ställig ATCkod och totalkostnaden visas (förmånskostnad + rekvisitionskostnad). Vår bedömning är att förändringstakten för receptläkemedel inom läkemedelsförmånen kommer att vara minus 5, procent för 212 och en ökning med 2,1 procent för 213. Motsvarande förändring för rekvisitionsläkemedel uppskattas till minus 2,2 procent 212 respektive en ökning med 7, procent 213. Här är det viktigt att känna till att rekvisitionsläkemedel från september har fakturerats netto d.v.s. med upphandlingsrabatt avdragen. Eftersom upphandlingsrabatter inte har ingått i tidigare prognosarbete innebär det att jämförbarheten över tid påverkas kraftigt För 213 är kostnadsutvecklingen för rekvisition ytterst svårbedömd då den till stor del kommer att bero på vilka avtalspriser som gäller för Region Skåne. Under 212 och 213 bedömer vi att kostnaderna kommer att drivas av följande läkemedelsgrupper: - ökad användning av nyare diabetesmedel som GLP-1 receptoragonister - fortsatt introduktion av nya perorala antikoagulantia och trombocythämmare - introduktion av nya onkologiska medel främst inom bröstcancer, prostatacancer samt melanom - ökad användning av TNF-alfa-hämmare enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar - introduktion av nya MS-medel - ökad användning av psykostimulantia vid ADHD 4

5 Balanserande faktorer - betydelsefulla patentutgångar under 212 för atorvastatin (Lipitor) och ARB (kandesartan, irbestartan) samt olanzapin (Zyprexa) under hösten. - TLV:s arbete med genomgångar, omprövningar och takpris - ökat upphandlingsarbete för avtalspriser på rekvisitionsläkemedel samt arbete med optimal fördelning mellan recept och rekvisitionshantering. - switchar från recept till rekvisition för dialysvätskor, EPO och beroendemedel budgetrestriktioner på förvaltningarna - höjd egenavgift för patienten i högkostnadsskyddet Bakgrund och metodbeskrivning Under etablerades ett samarbete för horizon scanning på läkemedelsområdet mellan Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Östergötland samt Region Skåne. Detta arbete sker i samverkan med SKL och dess grupp för Nya LäkemedelsTerapier (NLT). Inom ramen för samarbetet har ett omfattande material om nytillkommande läkemedel samlats in bl a via information från läkemedelsindustrin. Samarbetet mellan de fyra landstingen/regionerna har även inneburit jämförelser av prognoser för läkemedelskostnaderna. Grundmetodiken för det skånska prognosarbetet har hämtats från Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. Arbetssättet grundas på en analys av försäljningsdata för både läkemedel inom förmånen och på rekvisition för tidigare år. Baserat på dessa data görs trendframskrivningar. Trendframskrivningarna måste naturligtvis justeras med avseende på nytillkommande läkemedel/indikationer, patentutgångar, myndighetsbeslut, organisationsförändringar, riktlinjer etc. Hänsyn bör även tas till demografiska förändringar. Enligt Befolkningsprognosen för Skåne förväntas en befolkningsökning i storleksordning,95 procent för år 212 respektive,92 procent för år 213. Andelen äldre förväntas öka. Antal vardagar per år kan också påverka kostnaderna för läkemedel och 212 kommer det att vara 3 vardagar mindre jämfört med och 213 en vardag mer jämfört med 212. Höjd egenavgift från januari 212 uppskattas bidra till en total kostnadsminskning på 9 msek för Region Skåne fördelat på både 212 och 213. Påverkan även 213 eftersom patientens individuella högkostnadsskydd varar under en tolvmånadersperiod från det första inköpet. För att hamna så rätt som möjligt i justeringsarbetet har olika expertgrupperingar (t ex Läkemedelsrådets terapigrupper) tillfrågats kring sina läkemedel. För läkemedel med flera användningsområden har inkomna kommentarer från berörda expertgrupper vägts samman. I underlaget ingår Region Skånes kostnader inom läkemedelsförmånen för läkemedel och handelsvaror samt kostnaden för rekvisitionsläkemedel (utan avdrag för eventuell upphandlingsrabatt fram t.o.m augusti ) och därefter som nettokostnad. Vidarefakturering utanför läkemedelsförmånen (t ex kostnader för förskrivning enligt Smittskyddslagen eller tonåringars patientavgift för preventivmedel) ingår ej i beräkningen. Vaccinkostnader ingår enbart då vaccin distribueras via sjukhusapotek. Kostnad för drift av sjukhusapotek och beredningskostnad samt fakturering av dyra rekvisitionsläkemedel till hemlandstinget för utomlänspatienter ingår inte i prognosen. 5

6 Precis som i föregående prognosrapportredovisas kostnadsutvecklingen och prognosen för de olika terapiområdena nedbruten på receptförskrivning respektive rekvisition. Detta finns i Bilaga 1. Under rubriken Kostnadsutveckling och prognos för olika terapiområden visas totalkostnaden (receptförskrivning och rekvisition sammanslaget) för de olika terapiområdena. Eftersom prognosarbetet i år gjordes under våren för förmånsdelen och under sensommar för rekvisitionsdelen har tillkommande myndighetsbeslut inte kunnat beaktas fullt ut. Som exempel kan nämnas att abirateron hanteras som en förmånskostnad i vår prognos medan kostnader för läkemedel vid Gauchers sjukdom antogs ligga utanför läkemedelsförmånen från juni 212. Nytt för i år är att kostnadsutvecklingen för smittskyddsläkemedel (ex HIV, hepatit) redovisas. Smittskyddsläkemedel ingår dock ej i den totala prognosen. Det bör poängteras att prognosen görs på uppskattat värde vilket inte alltid är detsamma som det önskade läget. För substanser i pipeline är det inte alltid klart vilken ATC-grupp de kommer att tillhöra. Omvärldsförändringar och osäkerhetsfaktorer Stora förändringar på läkemedelsområdet sker genom omreglering av apoteksmarknaden och TLV:s arbetssätt och regelverk. Som exempel kan nämnas nya regler för generikautbyte på apotek samt en utveckling av prissättningsmodellen för originalläkemedel. Då effekterna av omregleringarna fortfarande inte står klara är det svårt att bedöma vilken påverkan detta kommer att få på kostnadsutvecklingen för läkemedel. Nedan listas ytterligare osäkerhetsfaktorer som kan påverka läkemedelskostnaderna, framför alltallt på rekvisitionssidan, och som är svåra att bedöma storleken av: Nettopris på rekvisitionsläkemedel som började gälla september. Tidigare erhölls återbäringen av upphandlade läkemedel på förvaltningsnivå två gånger per år. Eftersom upphandlingsrabatter inte har ingått i tidigare prognosarbete innebär det att jämförbarheten över tid påverkas kraftigt För 213 är kostnadsutvecklingen för rekvisition ytterst svårbedömd då den till stor del kommer att bero på vilka avtalspriser som gäller för Region Skåne. Ökade sparbeting inom vården där introduktion av nya terapier eventuellt bromsas av kostnadsskäl Inget nationellt fastställt pris utöver läkemedelsförmånen. Fri prissättning på läkemedel utanför förmånen om landstingen inte har någon form av avtalat pris. Exakt tidpunkt för effekt av patentutgångar (gäller både förmåns- och rekvisitionsläkemedel) samt omfattning av konkurrens mellan generikaföretag. Läkemedelskostnader i Region Skåne Läkemedels andel av den totala kostnaden för Vård och Hälsa i Region Skåne har under 2- talet stabilt utgjort omkring 15 procent. Under var andelen 13,4 procent vilket är det lägsta värdet under 2-talet, se Figur 1. 6

7 Figur 2. Läkemedlens andel av sjukvårdskostnaderna i Region Skåne under 2-talet. Region Skånes läkemedelskostnad är i princip summan av läkemedelsförmånskostnad och rekvisitionskostnad. Läkemedelsförmånen är benämningen på subventionssystemet för läkemedel, förbrukningsartiklar och speciallivsmedel (till barn under 16 år) som förskrivs på recept. Patienten betalar själv en egenavgift med en maximal summa per tolvmånadersperiod medan övriga kostnader betalas av Region Skåne. Patientens egenavgift till och med år var 1 8 kronor. Från januari 212 är egenavgiften höjd till 2 2 kronor. Region Skånes totala kostnader för läkemedel inom förmån och på rekvisition samt handelsvaror inom förmånen uppgick till 3,92 miljarder kronor, vilket var en ökning med,3 procent jämfört med. Jämfört med motsvarande kostnadsökning (+1,1 procent), (+2,4 procent), (+4,6 procent) och (+5, procent) har ökningstakten dämpats. Vissa ytterligare kostnader för läkemedel utanför förmånen respektive på rekvisition tillkommer varav den för smittskyddsläkemedel till skåningarna är störst med drygt 74 miljoner kr. Med smittskyddsläkemedel inräknade blir den totala kostnadsökningen,32 procent år jämfört med. Av Region Skånes kostnader avsåg knappt 97 miljoner kronor rekvisitionsläkemedel och ökningen motsvarade 3,3 procent. Här är det viktigt att känna till att rekvisitionskostnader från september faktureras netto, dvs med upphandlingsrabatten avdragen. Eftersom upphandlingsrabatter inte har ingått i tidigare beräkningar påverkas jämförbarheten över tid under perioden Volymen av förskrivna läkemedel i Region Skåne ökade drygt två procent under, medan volymökningen för riket var lägre med drygt en procent. Förmånskostnaden för Region Skåne var 2,95 miljarder kronor vilket innebar en minskning med,64 procent. Motsvarande värde för hela Sverige var istället en ökning med,83 procent. Genomsnittlig förmånskostnad per invånare var kr i Skåne vilket är högre än rikets genomsnitt som var kr. Å 7

8 andra sidan var kostnadsminskningen räknad per invånare 1,62 procent medan riksgenomsnittet istället uppvisade en svag ökning med,3 procent. I Skåne ligger alltså förmånskostnaden högre i absoluta tal men utvecklas mot lägre belopp. Se också Figur xx som visar förmånskostnad per invånare i landstingen år resp. Figur 3. Utveckling av förmånskostnad per invånare i Sveriges regioner och landsting, och I Region Skåne har kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen sedan 24 delvis varit decentraliserat. Med den budgetmodell som infördes minskade andelen regional finansiering väsentligt. Budgetmodellen bygger på en indelning i basläkemedel respektive klinikläkemedel. Basläkemedel är vanligt förekommande läkemedel som i huvudsak används i primärvården. Klinikläkemedel är läkemedel som huvudsakligen skrivs ut på sjukhus eller av specialister (ej allmänmedicin). Kostnadsansvaret för basläkemedel fördelas befolkningsbaserat och budgeteras per Hälsovalsenhet efter listade patienter, oberoende av vem som förskrivit läkemedlet. Införande sker successivt med 5 procent kostnadsansvar för Hälsovalsenheter under - och 75 procent under Kostnadsansvaret för klinikläkemedel fördelas förskrivarbaserat på sjukhusförvaltningarna och Psykiatriförvaltningen med 1 procent kostnadsansvar för den egna förskrivningen. Kostnaden för klinikläkemedel som förskrivs av andra budgeteras regionalt. Kostnaden för basläkemedel sjönk med drygt 5 procent år jämfört med. Minskningen kan till stor del förklaras genom patentutgångar, arbete med lägre generikapriser samt en ökad följsamhet till Skånelistans rekommendationer. För klinikläkemedel ökade kostnaden nästan 3 procent. Under år var beloppen för basläkemedel respektive klinikläkemedel 1,21 respektive 1,73 miljoner kronor. I Figur 4 visas rullande årsvärde månadsvis för de olika läkemedelskostnadsslagen i Region Skåne från år. 8

9 Figur 4. Rullande årsvärde månadsvis för de olika läkemedelskostnadsslagen i Region Skåne från år 9

10 På topplistan över de kostnadsmässigt största läkemedlen under (se Tabell 1) finns såväl basläkemedel som klinikläkemedel även om de senare dominerar. TNF-alfa-hämmare finns på de tre översta platserna medan Symbicort som är ett vanligt läkemedel vid astma och KOL ligger på plats nummer fyra. Priserna på teststickor för blodglukos har under sjunkit vilket syns som en kraftig kostnadsminskning. Stora kostnadsökningar ses för blodfettsänkaren Lipitor och för metylfenidat som används för behandling av ADHD. Tabell 1 Topplista över läkemedel med högst totalkostnad (förmån och rekvisition) för Region Skåne under samt kostnadsförändring jämfört med Total vs diff% L4AB1 - etanercept ,3 L4AB4 - adalimumab ,3 L4AB2 - infliximab ,3 R3AK7 - formoterol och övriga medel vi ,2 Y82FA - Teststickor För Glukos ,5 B2BD2 - koagulationsfaktor viii ,3 C1AA5 - atorvastatin ,3 L1XC3 - trastuzumab ,9 J6BA2 - humant, normalt immunglobulin ,2 L3AB7 - interferon beta-1a ,3 N5AH3 - olanzapin ,1 L1XC2 - rituximab ,9 R3BB4 - tiotropiumbromid ,3 N6BA4 - metylfenidat ,9 B3XA2 - darbepoetin alfa ,3 N2BE1 - paracetamol ,5 H1AC1 - somatropin ,6 N3AX16 - pregabalin ,1 1

11 Figur 5 visar läkemedelsgrupperna på enställig ATC-kodsnivå. På x-axeln visas kostnaden (förmån plus rekvisition) medan kostnadsförändringen framgår av y-axeln. De två grupperna (L resp N) med högst kostnad är också de som visar de största kostnadsökningarna. Figur 5. Läkemedelsgrupper på enställig ATC-kodsnivå. På x-axeln visas kostnaden (förmån + rekvisition) medan kostnadsförändring jämfört med framgår av y-axeln. L = tumörer och rubbningar i immunsystemet, N = nervsystemet, B = blod och blodbildande organ, A = matsmältningsorgan och ämnesomsättning, Y = handelsvaror inom läkemedelsförmånen, C = hjärta och kretslopp, R = andningsorganen, J = infektionssjukdomar, G = urin- och könsorgan samt könshormoner, H = hormoner, exkl könshormoner och insuliner, V= varia, S = ögon och öron, D = hud, P = antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel I Tabell 2 respektive 3 visas mer detaljerat läkemedelsgrupper med de största kostnadsökningarna respektive minskningarna. Kostnadsökningen (Tabell 2) för TNF-alfa-hämmare har avtagit jämfört med tidigare. Detta kan bero både på budgetrestriktioner inom SUS (Skånes Universitetssjukhus) samt på aktivt val av mest kostnadseffektiva preparat vid nyinsättning och preparatbyte. Inom ATC grupp A16 finns ett antal särläkemedel där årskostnaden per patient kan vara flera miljoner kronor. Detta innebär att även ett fåtal nytillkomna patienter får stor inverkan på kostnaden. Förskrivning av läkemedel vid ADHD ökar kraftigt. Läkemedlen är ännu bara godkända för behandling av barn/ungdom men i praktiken behandlas även många patienter inom vuxenpsykiatrin. Bland selektiva immunsuppressiva medel ökar t ex MS-läkemedlet Tysabri, särläkemedlet Soliris som används vid PNH (hematologi), mykofenolsyra som används efter transplantation och Orencia som används vid behandlingssvikt på TNF-alfa-hämmare inom reumatologi. Bland epilepsiläkemedel finns de största ökningarna för Keppra och för Lyrica; det sistnämnda läkemedlet har även indikationer inom smärta och ångest. Blodfettsänkande Lipitor ökar mycket men här förutses en kostnadsminskande patentutgång under 212. Även Crestor ökar i kostnad. Bland monoklonala antikroppar inom L1XC ökar t ex Herceptin, 11

12 Avastin och Mabthera. Livsmedel inom läkemedelsförmånen (Y75) är de som förskrivs till barn. Övriga livsmedelskostnader redovisas ej bland läkemedel. Interleukinhämmare med ökningar är Stelara som används vid psoriasisbehandling och RoActemra som används inom reumatologi. Proteinkinashämmare inom L1XE används vid behandling av olika cancerformer. Preparat med kostnadsökningar är t ex Sprycel, Tarceva, Sutent och Afinitor. Astma och KOL-läkemedlet Symbicort ökar stadigt i R3AK medan Spiriva orsakar ökningen i R3 övriga. Bland systemiska medel vid svampinfektion ses störst ökning för Cancidas. Talidomidanalogen Revlimid som används inom hematologi vid myelombehandling ökar betydligt. Bland medel vid behandling av opiatmissbruk ökar framför allt metadon men även buprenorfin. Kostnaden för diabetesläkemedel exkl insulin har ökat nästan 15 procent och den största orsaken till detta är ökad förskrivning av Victoza. Relativt nyintroducerade Multaq ger ökad kostnad inom medel vid hjärtsjukdomar, medan Efient bidrar till ökning bland antikoagulantia. Däremot ses ännu ingen större inverkan på kostnader av Pradaxa. Demensläkemedlen Ebixa och Aricept ökar liksom de antidepressiva Cipralex, Voxra, Valdoxan och Cymbalta. Tabell 2 Total vs diff% L4AB - TNF-alfa-hämmare ,4 A16 övriga medel matsmältning ,1 N6B - psykostimulantia, medel vid adhd ,2 L4AA - Selektiva immunsuppressiva medel ,1 N3 - antiepileptika ,6 C1 - medel som påverkar serumlipidnivå ,6 L1XC - Monoklonala antikroppar ,3 Y75 - livsmedel för särskilda näring ,9 L4AC - Interleukinhämmare ,2 L1XE - Proteinkinashämmare ,6 R3AK - kombinationspreparat obstruktiv luftvägss ,2 J2 - antimykotika för systemiskt bruk ,6 L4AX2 & L4AX4 Talidomidanaloger ,5 N7 medel vid behandling av beroende etc , A1B - blodglukossänkande medel, exkl insulin ,6 Y8 - förbrukningsartiklar - stomi , C1 - medel vid hjärtsjukdomar ,2 B1 antikoagulantia exkl PAH ,2 N6D - medel vid demenssjukdomar ,7 R3 övr medel obstruktiv luftvägssjukdom , N6A - antidepressiva medel ,7 12

13 Kostnadsminskningen (Tabell 3) för protonpumpshämmare beror på patentutgång för Nexium med lägre priser för generiskt esomeprazol. Volymen för protonpumpshämmare är däremot fortsatt ökande i Region Skåne, 7 procent under. Priserna på blodglukosstickor har minskat under vilket ses som en stor kostnadsminskning för förbrukningsartiklar. Volymen, dvs antal stickor, har däremot inte förändrats mellan och. Patentutgången på losartan ger minskade kostnader för ARB, medan kostnadsminskningen för röntgenkontrastmedel främst är en nettopriseffekt. Nettoprisfakturering påverkar även kostnader för antibiotika, immunglobuliner, onkologiläkemedel samt vacciner. Till den minskade vaccinkostnaden bidrar också minskad förskrivning av HPV-vaccin inför landstingets väntade vaccinering av flickor. Den minskade kostnaden för L3AA beror på ett aktivt skifte från Neulasta (pegfilgrastim) till filgrastim där det finns biosimilars. I Tabell 4 visas andel biosimilar av total försäljning för de substanser där det finns biosimilar på marknaden. Jämfört med riket har Region Skåne en betydligt högre andel biosimilar vilket ger en lägre kostnad. Patentutgångar för Taxotere (L1), Arimidex (L2) och Optinate (M5) resulterar i kostnadsminskningar i respektive grupper medan förlorad läkemedelsförmån för Avodart (dutasterid) ger en kostnadsminskning i G4C då förskrivningen övergått till generiskt finasterid. Förlorad läkemedelsförmån förklarar även minskningen för glukosamin, medan biosimilaranvändning kan vara en delförklaring till kostnadsminskningar inom B3 och H1. Tabell 3 Total vs diff% A2 - medel vid syrarelaterade symtom ,8 Y82 - förbrukningsartiklar - diabetes ,7 C9C+C9D Angiotensinreceptorblockerare ,6 V8 - kontrastmedel ,9 J7 - vacciner ,6 L3AA - Kolonistimulerande faktorer ,9 L1 - Övriga onkologiska medel ,8 L2 - Endokrin terapi ,4 J1 - antibakteriella medel för systemiskt bruk ,7 J6 - immunsera och immunglobuliner ,8 M5 bisfosfonater mm inkl Forsteo ,2 Y83 - förbrukningsartiklar - läkemedelsnära ,7 G4C - medel vid benign prostatahyperplasi ,2 B2 - hemostatika främst koagulationsfaktorer ,6 Glukosamin ,7 G3G - gonadotropiner och andra ovulationsstim ,3 Y85 - gaskostnader , B3 - medel vid anemier ,7 H1 - hypofys- och hypotalamushormon ,7 På samma sätt som det sedan länge funnits generiska kopior av vanliga originalläkemedel där patenten har gått ut har det inom EU sedan 26 godkänts allt fler motsvarande produkter till patentlösa biologiska läkemedel. De så kallade bbiosimilars är enkelt uttryckt kopior på biologiska läkemedel. Men eftersom det handlar om biologiska läkemedel blir begreppet kopia lite mer komplicerat än för vanliga kemiska substanser. Biosimilars sänker kostnaden för behandling med biologiska läkemedel och finns godkända för den svenska marknaden för somatropin, erytropoetin samt filgrastim. I Tabell 4 redovisas kostnaderna för dessa 13

14 substanser och hur stor andel av kostnaden som utgörs av biosimilars. Nästa läkemedelsgrupp som är aktuell för konkurrens av biosimilars är de monoklonala antikropparna, t ex infliximab (Remicade) och rituximab (Mabthera). Tabell 4 Substans Riket Skåne B3XA1 - erytropoietin Andel biosimilar 33% 49% H1AC1 - somatropin Andel biosimilar 11% 33% L3AA2 - filgrastim Andel biosimilar 54% 89% Sammantaget har den dämpade kostnadsökningstakten på läkemedel flera orsaker där nettoprisfakturering, patentutgångar, TLVs beslut om läkemedelsförmån samt en ökande kostnadsmedvetenhet hos förskrivare har stor betydelse. 14

15 Kostnadsutveckling och prognos för olika terapiområden -213 Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av förändringar inom respektive terapiområden. För de största läkemedelsgrupperna inom varje terapiområde följer förklaring till ökningar respektive minskningar i volym och kostnad. A - Matsmältningsorgan och ämnesomsättning A2 - Ulcusmedel Gruppen innehåller läkemedel för behandling av syrarelaterade symtom som magsår och refluxsjukdom. Protonpumpshämmare (PPI) förskrivet på recept står för den största delen av både kostnaden och volymen. Enligt Socialstyrelsens Läkemedelsregister var det strax över 11 skåningar som någon gång under hämtade ut PPI, vilket motsvarar drygt 9% av den skånska befolkningen. Den stora ökningen i volym ses för omeprazol och baserat på historiska data förutspås en fortsatt ökning på 5-1% per år. Introduktionen av generiskt esomeprazol har bidragit till kraftigt sänkta kostnaderna för PPI under. En ytterligare sänkning av kostnaderna kan vara att vänta under på grund av förväntad prispress på generiskt esomeprazol. Kostnadsutveckling och prognos mage-tarm, -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition A4 - Antiemetika Patentutgångar på ondansetron och granisetron har hållit kostnaderna nere. Nu har nya antiemetika introducerats, palonosetron (Aloxi) och aprepitant (Emend). Dessa preparat förväntas öka i användningen och därför kommer kostnaden för läkemedlen troligen att öka. Kostnaderna för läkemedlen i denna grupp ligger huvudsakligen på rekvisitionssidan med avtalade priser vilket ger en viss nettopriseffekt

16 A6 - Laxantia Movicol på recept står för den största kostnaden och användningen ser ut att öka, samtidigt minskar kostnaderna för Laktulos och övriga bulkmedel... Prukaloprid (Resolor) godkändes för kronisk förstoppning hos kvinnor men har inte funnits tillgängligt i Sverige förrän 212, en viss användning väntas Linaclotide (Constella) är ett nytt preparat som förväntas bli godkänt på indikationen kronisk förstoppning och IBS under slutet av 212, Detta kan förväntas bidra till ökade kostnader för gruppen 213. A7 - Antidiarroika och tarminflammationer Mesalazin (Pentasa, Asacol) på recept står för största delen av kostnaden och den uppåtgående trenden ser ut att fortsätta När det gäller budesonid är fortfarande förskrivningen av Entocort störst, men en viss övergång till Budenofalk ses. Eftersom Budenofalk är billigare än Entocort men inte utbytbart på apoteken, är det viktigt att förskrivaren anger Budenofalk på recepten från början om detta preparat önskas. Sammantaget väntas en kostnadsutveckling enligt tidigare trend A8 - Obesitasmedel I oktober avregistrerades Accomplia efter att studier och rapporter som tillkommit efter godkännandet visade på risker med psykiska biverkningar. I januari rekommenderade EMA att försäljningstillståndet för Reductil skulle dras tillbaka eftersom nyttan med läkemedlet inte uppvägde riskerna. Det innebär nu att endast Xenical finns kvar på den svenska marknaden och kostnaden för hela gruppen har därför minskat kraftigt under -. Användningen ses nästan uteslutande på recept. Ett flertal läkemedel mot fetma finns i pipeline: lorcaserin (Lorqess) (5-HT 2C agonist), och kombinationspreparatet phentermin/topiramat (Qsymia) har godkänts i USA under 212 och förväntas ta sig in på den europeiska marknaden under 213. Kostnaden för obesitasmedel kan därför komma att öka något. A1A - Insuliner Ökningstakten för de långverkande preparaten insulin glargin (Lantus) och insulin detemir (Levemir) verkar mattas av något. Den substans som står för störst volym och kostnad är insulin aspart på recept. Insulin aspart finns både i kortverkande NovoRapid och i mixinsulinet NovoMix. Ett nytt ultralångverkande insulin, insulin degludec, förväntas komma in på marknaden under 213. Nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket rekommenderar insulinbehandling i ett tidigare skede vid behandling av typ 2 diabetes, vilket kan förväntas öka volymen. Sammantaget förväntas kostnaderna för insulinerna att öka under 212 och 213. A1B Diabetesmedel exkl insulin Metformin förskrivet på recept dominerar volymmässigt i denna grupp och trenden är uppåtgående. Mätt i kostnad är de inkretinaktiva läkemedlen liraglutid (Victoza) och sitaglitpin (Januvia) störst och framförallt Victoza förväntas öka ytterligare under Under gick repaglinid (NovoNorm) av patent och kostnaderna för denna substans har därmed minskat betydligt. Under kommer sannolikt fler DPP4-hämmare, GLP1- analoger och olika kombinationer att registreras. Även den första SGLT2-hämmaren dapagliflozin är godkänd och efterföljande canagliflozin finns i pipeline. Sammantaget kan kostnaderna för gruppen förväntas öka något mer än tidigare år. 16

17 A11 - Vitaminer & A12 - mineraler Kalciumpreparaten står för de största kostnaderna i denna grupp och den största användningen ses på recept. Följsamhet till nationella riktlinjer med fler osteoporosbehandlade som får kalcium + vit D kan förväntas bidra till något ökade kostnader för gruppen A16 Övriga medel för matsmältning och ämnesomsättning Gruppen innehåller medel för sällsynta enzymbristsjukdomar, t.ex. idursulfas (Elaprase) vid Hunters sjukdom, agalsidas beta (Fabrazyme) vid Fabrys sjukdom och imiglukeras (Cerezyme) vid Gauchers sjukdom. Under tillkom miglustat (Zavesca) och velagluceras alfa (Vpriv) vid Gauchers sjukdom. I gruppen tillkommer under teduglutide (Revestive) till patienter med kort tarm (SBS Short Bowel Syndrome) Sammantaget är det svårt att förutse kostnadsutvecklingen för denna läkemedelsgrupp eftersom den drivs av enstaka patienter.dde beslut som TLV fattar kring subvention för nya såväl som befintliga läkemedel påverkar också kostnaderna för denna grupp. B - Blod och blodbildande organ 16 Kostnadsutveckling och prognos blod (exkl PAH), -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition B1 - Antikoagulantia Acetylsalicylsyra (Trombyl) är volymmässigt störst medan Innohep utgör den största kostnaden i gruppen antikoagulantia. Ungefär två tredjedelar av användningen sker på recept, resten på rekvisition. Patentet på Plavix gick ut och gav en kraftig kostnadsminskning. Därefter har prasugrel (Efient) och tikagrelor (Brilique) tillkommit som alternativ till klopidogrel vid behandling av akut koronart syndrom. Av dessa förväntas tikagrelor öka i volym Under godkändes dabigatran (Pradaxa) på indikationen strokeprofylax vid förmaksflimmer och flera andra perorala antikoagulantia är på väg in på marknaden. Under sen höst 212 förväntas TLV-beslut för rivaroxaban (Xarelto) på samma indikation och 17

18 apixaban förväntas nå marknaden under 213. En ytterligare indikation för Xarelto, behandling av DVT (djup ventrombos), förväntas också bidra till ökade kostnader för gruppen. På rekvisitionssidan står alteplas (Actilyse) och de lågmolekylära heparinerna för de största kostnaderna. En viss nettopriseffekt ses för gruppen 212. Sammantaget kommer vi att se kraftigt ökade kostnader i takt med ökad användning av nya trombocythämmare och antikoagulantia. B2 - Koagulationsfaktorer Gruppen innehåller läkemedel som används vid behandling av blödarsjuka. Preparat med faktor VIII förskrivet på recept dominerar gruppen. En stor kostnadsökning sågs och den berodde främst på behandling av patienter som utvecklat antikroppar. Dessa patienter förväntas kvarstå i behandling under de närmsta åren. Kostnaderna för gruppen kommer att påverkas av den genomgång som TLV gjort för läkemedel vid blödningsrubbningar, vilken ledde till viss prissänkning. För denna läkemedelsgrupp förväntas därför en viss kostnadsminskning under 212 och 213. B3 - Medel vid anemier I denna grupp dominerar erytropoesstimulerande läkemedel som ges till patienter med anemi på grund av njursvikt och till cancerpatienter med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi och har symtomgivande anemi. Ett flertal biosimilars finns till erytropoietin (bla Retacrit) och användningen av dessa ökar. Förskrivningen i volym är ganska jämnt fördelad mellan recept och rekvisition och en stor nettopriseffekt ses 212, därefter beror kostnadsutvecklingen till stor del på vilka avtalade priser som kommer att gälla. B5 - Blodsubstitut & infusionsvätskor Vätskor för peritonealdialys har tidigare skrivits på recept men en switch till rekvisition har genomförts under. En omfördelning av kostnaderna har alltså skett mellan recept och rekvistion. Många av produkterna i gruppen används uteslutande i slutenvård och är upphandlade, vilket ger en stor nettopriseffektt 212, därefter beror kostnadsutvecklingen till stor del på vilka avtalade priser som kommer att gälla. B6 - Övriga hematologiska medel Till gruppen hör numera C-1-esterashämmaren Berinert samt ikantibant (Firazyr) för behandling av hereditärt angioödem (HAE). Ett byte av ATC-koder för dessa substanser från B2 samt C1 till denna grupp gör att kostnaderna förväntas öka C - Hjärta och kretslopp C1 - Medel vid hjärtsjukdomar I denna grupp ingår antiarytmika, hjärtstimulerande medel och nitrater. Läkemedlen används både i öppen och sluten vård. Under våren lanserades ett nytt rytmreglerande medel, dronedaron (Multaq), med förhoppning att ha färre biverkningar än amiodaron. Allvarliga leverbiverkningar sågs emellertid efter introduktionen och nyare data har också visat att patienter med hjärtsvikt som behandlas med Multaq löper ökad risk för allvarliga kardiovaskulära komplikationer. Hösten kom EMA:s vetenskapliga kommité (CHMP) med rekommendationen att användningen ska begränsas och att noggrann uppföljning ska ske av patienter under behandling. Vi tror härmed inte på någon direkt ökad kostnad för Multaq Vernakalant (Brinavess) godkändes under hösten för konvertering av 18

19 förmaksflimmer. Det kan tänkas att detta läkemedel leder till kortare vårdtider på akutmottagningar och ett minskat behov av elkonverteringar. Under förskrevs Brinavess för,5 msek och trenden kan förväntas fortsätta uppåt. Ivrabradin (Procoralan) för behandling av hjärtsvikt (alternativ till betablockad alternativt som tillägg till standardterapi) finns tillgängligt 212 men något subventionsbeslut från TLV finns inte och det är därmed svårt att sia om en framtida förskrivning. Kostnaden för gruppen beräknas vara oförändrad 212 för att sedan öka något 213. C3 - Diuretika Medlen i denna grupp har som helhet haft en oförändrad kostnad de senaste åren. Tolvaptan (Samsca) för behandling av hyponatremi sekundärt till SIADH började förskrivas något under. Preparatet ingår inte i läkemedelsförmånen och användningen är begränsad. Sammanfattningsvis kommer kostnaden för läkemedlen i denna grupp att ligga relativt stabilt. Användningen sker till största del på recept men en viss nettopriseffekt förväntas på grund av avtalat pris för furosemid injektion. 12 Kostnadsutveckling och prognos hjärta-kärl (exkl PAH), -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition C7 - Betablockerare Läkemedlens användning och plats i terapin vid hypertoni har begränsats efter nya riktlinjer samt TLVs beslut om begränsning av subvention. Vid kronisk hjärtsvikt kvarstår betablockerare tillsammans med RAAS-blockad som basbehandling. Betablockerarna har också en fortsatt plats i terapin vid ischemisk hjärtsjukdom. Prispress på metoprolol har gett kostnadsbesparingar och dessa antas nu ha nått sitt maximum. Konsekvenserna av detta ses primärt på receptsidan eftersom det är där användningen sker. Kostnaden för betablockare förväntas öka något under 212 och

20 C8 - Kalciumantagonister Gruppen omfattar kalciumantagonister som huvudsakligen skrivs på recept och används för behandling av hypertoni och för symtomatisk behandling av stabil angina pectoris (kärlkramp). Patentutgångar för amlodipin och felodipin har de senaste åren resulterat i en kostnadsminskning för gruppen men priserna har förmodligen nått lägsta nivå och med en intensivare hypertonibehandling av en allt större och äldre befolkning kan kostnaden istället förväntas vara oförändrad under 212 och 213. C9A & C9B - ACE-hämmare inkl komb ACE-hämmare används för behandling av hypertoni och hjärtsvikt och de rekommenderas som förstahandsalternativ på dessa indikationer. Användningen sker nästan uteslutande på recept. Patentutgångar och prispress har de senaste åren gett en kostnadsminskning för gruppen men priserna har förmodligen nått lägsta nivå och med en viss volymökning kan kostnaderna förväntas ligga still under 212 och 213. C9C & C9D - ARB inkl komb Angiotensinreceptorblockerare (ARB) används för behandling av hypertoni och hjärtsvikt och har tidigare stått för de största kostnaderna inom hela ATC grupp C Hjärta och kretslopp. TLV-beslut om att endast subventionera ARB för patienter som tidigare provat ACEhämmare samt ökad följsamhet till Skånelistan och måltal har brutit den tidigare uppåtgående trenden för kostnader i denna grupp. Under våren gick patentet för losartan (Cozaar/Cozaar Comp) ut och detta har inneburit stora kostnadsminskningar. Våren gick patentet för valsartan (Diovan/Diovan Comp) ut, under 212 förlorar kandesartan (AtacandAtacand Plus) samt irbesartan (Aprovel). Detta förväntas leda till en kraftig kostnadsminskning för gruppen under 212 och 213 och denna kommer primärt att ses på receptsidan. C1 - Lipidsänkare Generiskt simvastatin på recept är störst i volym men atorvastatin (Lipitor) dominerar i kostnad. Patentet på Lipitor gick dock ut under våren 212 och detta kommer att leda till kraftiga kostnadsminskningar för gruppen

21 Medel vid pulmonell arteriell hypertension (PAH) 2 18 Kostnadsutveckling och prognos PAH, -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition Medel vid Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH) Denna grupp ligger inte samlad under en ATC-kod utan är sammanställd utifrån indikation. Läkemedlen förskrivs i de flesta fall på recept. Antalet patienter är litet men behandlingarna kostsamma, det är därför svårt att förutse kostnadsutvecklingen eftersom enstaka patienter kan ha stor inverkan. Under 213 förväntas imatinib (Ruvise) bli godkänt på indikationen PAH och i pipeline finns ytterligare perorala substanser (selexipaq och riociguat) men dessa beräknas inte nå marknaden under prognosperioden. Sildenafil (Revatio) går av patent 213 och detta förväntas balansera kostnadsökningen för gruppen något. Med dagens indikationer, incidens och ökad kombinationsbehandling kan kostnaderna för PAH-medel förväntas öka enligt trend

22 D Hud D2 - Hudskyddande & uppmjukande Riktlinjer för när mjukgörare ska förskrivas på recept inom förmånen finns sedan en längre tid i Region Skåne. Användningen av något dyrare preparat innehållande propylenglykol ökar men kostnaderna för gruppen ligger runt 2 msek per år och kan förväntas ligga still på grund av större genomslag för riktlinjerna för när mjukgörare ska skrivas på recept. 25 Kostnadsutveckling och prognos hud, -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition D5 - Medel vid psoriasis Gruppen omfattar medel vid psoriasis för lokal behandling och dessa används nästan uteslutande på recept. Kombinationspreparatet Daivobet driver kostnaderna. Flera läkemedel finns i pipeline och kostnaderna kan förväntas öka enligt trend. De biologiska läkemedel som används vid psoriasis ligger under ATC-kod L och diskuteras längre fram. D6 - Medel vid bakterie- & virusinfektioner I gruppen finns läkemedel för behandling av bla aktiniska keratoser. Användningen av imikvimod (Aldara) på denna indikation har ökat sedan -. Ingenol (Picato) är ett nytt preparat vid aktinisk keratos som kan nå marknaden 213. Preparaten används primärt i öppen vård. Kostnaden förväntas öka enligt trend. D7- Utvärtes glukokortikoider I denna grupp står betametason (Betnovat), mometason (Elocon) och klobetasol (Dermovat) för de största kostnaderna. Nya rekommendationer om att dosering en gång dagligen inte är sämre än två gånger dagligen kan ha bidragit till att volymer och kostnader har minskat något de senaste åren. Oförändrad trend förutspås för

23 D8 - Antiseptika & sårmedel Kostnaderna i denna grupp utgörs nästan uteslutande av klorhexidin (t.ex. Descutan) på rekvisition. D11 - Calcineurinhämmare mfl Gruppen omfattar bla läkemedel för behandling av atopisk dermatit och används i de flesta fall i öppen vård. På Skånelistan för togs takrolimus (Protopic)in som andrahandsmedel vid atopisk dermatit. En ökning av behandling av handeksem med retinoider kan förväntas. Sammantaget kommer kostnaden för gruppen att öka något G Urin och könsorgan inklusive könshormoner 35 Kostnadsutveckling och prognos urin-könsorgan (exkl PAH), -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition G3A - Antikonceptionella medel Dessa läkemedel skrivs nästan uteslutande på recept och en stor andel av kostnaderna betalas av patienterna själva. Därför återspeglar denna statistik inte den verkliga volymen. Under valde läkemedelsindustrin av marknadsstrategiska skäl att ta bort minipillret Cerazette och det kombinerade p-pillret Neovletta ur förmånen. Detta har medfört minskade förmånskostnader. Även 212 förväntas kostnaderna för gruppen att minska för att sedan stabilisera sig

24 G3G - Ovalutionsstimulerande medel Ett fortsatt ökat behov av behandlingar för in vitro-fertilisering gör att kostnadsutvecklingen för denna grupp förväntas fortsätta uppåt. Kostnadsminskningen mellan och beror på att man införde en behandlingsform där man inte använder hormonstimulering, Effekten av detta på kostnaderna var dock tillfällig och en kostnadsökning är att vänta En omprövning av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteniserande hormon (LH) pågår vid TLV. G3 - övriga medel I denna grupp finns läkemedel för hormonell substitutionsbehandling, både östrogen och testosteron. Det pågår en TLV genomgång av Estradiol samt övriga lokala östrogener som beräknas vara klar under 212. Den svagt nedåtgående trenden förväntas fortsätta G4BD - Medel vid överaktiv blåsa Läkemedel vid överaktiv blåsa används till största delen på recept. TLV redovisade sommaren sin genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär och detta ledde till en prissänkning för Minirin. Ett nytt läkemedel vid överaktiv blåsa, mirabegron väntas nå marknaden 213 vilket kan leda till viss kostnadsökning. Patentutgång för tolterodin (Detrusitol) 212 balanserar något. Sammantaget förväntas en svagt uppåtgående trend av volymer med tanke på en ökad äldre befolkning och därmed ökade kostnader framförallt 213. G4BE - Medel vid erektil dysfunktion Medel vid erektil dysfunktion förskrivs enbart på recept. Av preparaten i denna grupp är det i dagsläget endast Caverject som är med i förmånen och som syns här. Sildenafil med indikation PAH (Revatio) redovisas i separat diagram. Lilly som marknadsför tadalafil (Cialis) har ansökt om utökad indikation vid BPH (benign prostatahyperplasi), som beräknas bli godkänd i slutet av 212 och om det kommer in i läkemedelsförmånen kommer kostnaderna för gruppen att öka 213. G4C - Medel vid benign prostatahyperplasi (BPH) Den största användningen av medel vid BPH ses på recept. På grund av patentutgång för finasterid (Proscar) syntes en kraftig kostnadsminskning -. En TLV-genomgång och patentutgång för alfuzosin (Xatral) under ledde till ytterligare prispress. Under sommaren kom TLV med sin genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär. Detta ledde till att dutasterid (Avodart) uteslöts ur förmånen eftersom det kostade åtta gånger mer än generiskt finasterid. Sammantaget har detta lett till en årlig kostnadsminskning för denna grupp men effekterna är nu inhämtade och vi bedömer att kostnaderna kommer att stabiliseras

25 H Hormoner exklusive könshormoner och insulin Kostnadsutveckling och prognos hormoner, -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition H1AC1- Somatropin Under - introducerades biosimilar till somatropin och detta har lett till att kostnaderna minskade under och. Trenden förväntas forsätta 212. TLV startade i maj 212 en omprövning av tillväxthormon som skulle kunna påverka kostnaderna 213. H1- Hypofys- & hypotalamushormon (exkl somatropin) Kostnaderna i gruppen drivs av lanreotid (Somatuline), okreotid (Sandostatin) och desmopressin (Minirin, Octostim). En ny substans pasireotid (Signifor) har godkänts 212 för behandling av vuxna patienter med Cushings sjukdom, det rör sig dock om ett fåtal patienter. Sammantaget förväntas en kostnadsökning H2 - Kortikosteroider, systemiska Prednisolon förskrivet på recept dominerar i denna grupp och beviljades av TLV en prishöjning under våren, detta gav en kostnadsökning under. Ökade volymer och en fortsatt svag kostnadsökning kan förväntas H5 - Medel som reglerar kalcium Vi har exkluderat teriparatid (Forsteo), detta preparat redovisas längre fram tillsammans med bisfosfonater (M5). Kostnadsdrivande i denna grupp är cinakalcet (Mimpara) på recept som används för behandling av hyperkalcemi vid både primär och sekundär hyperparatyreoidism. Kostnaderna förväntas öka något under

26 J Infektionssjukdomar Kostnadsutveckling och prognos infektion exkl smittskydd, -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition J1 - Antibiotika Antibakteriella medel för systemiskt bruk används nästan i lika stor utsträckning på recept som på rekvisition. Satsningar görs nu både nationellt och lokalt för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens genom att minska antibiotikaanvändningen. Även om dessa satsningar skulle ge minskade volymer så kan man behöva använda dyrare antibiotika vid resistensutveckling. Patentutgångar på slutenvårdsantibiotika som Tazocin och Meronem har gett kostnadsminskningar de senaste åren. För 212 ses dessutom en viss nettopriseffekt på rekvisitionssidan. Sammantaget tror vi på en kostnadsminskning 212 och därefter en viss kostnadsökning 213. J2 - Antimykotika Antimykotika för systemiskt bruk används till största del vid svåra systemiska svampinfektioner på inneliggande patienter. Intensiva cancerbehandlingar och organtransplantationer där immunförsvaret sätts ner ökar risken för dessa svampinfektioner. Kostnaden kan under 212 och 213 förväntas öka. J5 - Antivirala medel Antivirala medel för systemiskt bruk skrivs primärt på recept. Kostnaderna för HIV och hepatitmedel går enligt smittskydd (inte inom förmånen) och redovisas separat nedan. Patentet för valaciklovir (Valtrex) har gått ut och avsevärt mycket billigare generika kan väntas sänka kostnaderna ytterligare för preparatet. För gruppen förväntas en viss kostnadsminskning 212 som stabiliserar sig

27 J6 - Immunglobuliner Exempel på preparat i denna grupp är Privigen och Gammanorm som användsanvänds nästan uteslutande på sjukhus vid immunbristtillstånd och flera andra sjukdomar. Kostnadsutvecklingen bedöms vara mycket beroende av avtalade priser och för 212 är nettopriseffekten stor Kostnadsutvecklingen 213 är svårbedömd.. J7 - Vacciner Diagrammet redovisar enbart kostnaden för vacciner distribuerade via apoteken. Pneumokockvaccin utgör en stor del av kostnaden. När det gäller HPV-vaccinering inom vaccinationsprogram och catch up ingår det inte i det sifferunderlag som används i prognosen. Läkemedelsförmånen har dock utökats till att omfatta kvinnor upp till 26 år, vilket skulle kunna ge en viss kostnad på recept. Under prognosperioden förväntas det nationella vaccinationsprogrammet för barn att utökas med hepatit B. Detta skulle kunna ge en viss tillkommande kostnad under slutet av 213. Det råder stor ovisshet om när bältrosvaccinet Zostavax blir tillgängligt på den svenska marknaden. Beroende på marknadsföring skulle detta kunna ge kostnadsökningar 213. J Smittskyddsläkemedel I denna grupp återfinns kostnader för läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen, störst är medel vid HIV och Hepatit. De nya läkemedlen mot hepatit C, telaprevir (Incivo) och boceprevir (Victrelis) introducerades i slutet av, de ges som tillägg till interferon och ribavirin och kommer att ge en kostnadsökning Kostnadsökningen för HIV-medel förväntas fortsätta enligt trend Kostnaderna redovisas i diagrammet nedan men påverkar inte den övriga prognosen. 8 Kostnadsutveckling och prognos "smittskydd", -213 Region Skåne - recept

28 L Onkologiska medel 16 Kostnadsutveckling och prognos onkologiska medel, -213 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition Detta avsnitt är skrivet av Nils Wilking, Docent, Divisionen för Cancer och Blodsjukdomar vid Skånes Universitetssjukhus L1XC - Monoklonala antikroppar I denna grupp finns många av de nyare läkemedlen som är kostnadsdrivande inom onkologin och användningen sker nästan uteslutande på sjukhusklinikerna. De största läkemedlen är trastuzumab (Herceptin) vid bröstcancer och rituximab (Mabthera) vid maligna blodsjukdomar och även reumatisk sjukdom. Bevacizumab (Avastin) används idag framförallt vid kolorektal cancer, men pågående studier indikerar ett värde vid avancerad ovarialcancer. Överlevnadsdata kommer under 213 och det kan därefter eventuellt bli aktuellt med en användning av Avastin även på denna indikation. Ipilimumab (Yervoy) vid malignt melanom blev tillgängligt under. Efter mycket debatt kring kostnaderna av detta läkemedel har det successivt kommit till användning. Två nya antikroppar vid HER2 positiv bröstcancer, pertuzumab samt trastuzumab DM-1 (TDM-1) kommer att registreras under Detta innebär att terapiarsenalen vid denna form av bröstcancer kommer att utökas. Samtidigt kommer vi att få en ökad användning av trastuzumab i kombination med lapatinib (Tyverb) vid denna form av bröstcancer. Kostnadsökningen kanske blir relativt blygsam under 213, men på sikt kan den bli betydande. Eventuellt kan den förestående patentavgången för Mabthera ha viss inverkan på kostnaderna, men det är oklart om, och i vilken omfattning, biosimilars av rituximab kommer till klinisk användning redan under 213. Sammantaget är en kostnadsökning att vänta för denna läkemedelsgrupp. 28