Projektet Sex och samverkan utvärdering av det inledande arbetet på två grundskolor

Transkript

1 Lunds kommun Utbildningsförvaltningen Projektet Sex och samverkan utvärdering av det inledande arbetet på två grundskolor December 2011 Anders Bolin Det blev inte som jag hade trott, det blev mycket bättre. Lärare

2 Kort om projektet Sex och samverkan Inför verksamhetsåret 2009 ansökte utbildningsförvaltningen i Lunds kommun hos Socialstyrelsen om bidrag för projektet Sex och samverkan. Avsikten var att stärka det preventiva arbetet inom grund- och gymnasieskolan i Lund. Detta skulle ske genom nya samverkansformer, kontinuerlig kompetensutveckling för skolpersonal samt förbättrad sex- och samlevnadsundervisning till ungdomarna. 1 Redan 2008 initierade Ingrid Plantin, skolöverläkare och samordningsansvarig för skolhälsovården, idén om ett STI- förebyggande projekt i kommunens skolor. Hon hade med oro noterat den ökade klamydiaincidensen bland unga i Lund och tog upp sin idé med kommunens skolchefer och rektorer. Gensvaret var positivt och fyra rektorer uttryckte direkt sitt intresse för att delta i ett framtida samarbete. Därefter utformade Plantin en plan och ansökan för projektet Sex och samverkan. Anslag beviljades, men det var kraftigt reducerat i förhållande till den begärda summan. En projektsamordnare, Magdalena Abrahamsson, anställdes på deltid och verksamheten inleddes. Första verksamhetsåret beskriver Abrahamsson som ett pilotprojekt : Vi utgick från en ganska lös idé, gick ut med en förfrågan till skolorna och kontaktade sedan de som var intresserade. Sedan började arbetet. Med Vi avser Abrahamsson en projektgrupp bestående av henne och Ingrid Plantin, som också är ytterst ansvarig för projektet. Under år 2011, då Magdalena Abrahamsson var föräldraledig och bara medverkade i höstens utbildningsaktiviteter, har Klara Abrahamsson, folkhälsovetare, fungerat som projektadministratör och Veronika Demmer Selstam, samordnande skolsköterska, som projektsamordnare med ansvar bland annat för kontakterna med skolorna. Processen inleddes på fyra av kommunens skolor, två grundskolor och två gymnasier. Av skäl som inte är direkt relaterade till projektet, fullföljdes inte arbetet på gymnasieskolorna, men lärarna där deltog i utbildningen som man via projektet erbjöd. På en av dessa skolor arbetade lärarna också fram arbetsplaner för ett framtida sex- och samlevnadsarbete. Under år 2009 fokuserades arbetet på att komma igång med arbetet på de aktuella skolorna med fokus på överenskommelse med rektor, inventering av pågående arbete och kunskapsbehov. 1 Ansökan om bidrag för förebyggande hiv/sti-projekt/verksamhet på lokal/regional nivå. År Sökande: Lunds kommun. Socialstyrelsen,

3 Redan från början var projektgruppens ambition att utifrån gjorda erfarenheter utveckla en modell för ett eventuellt fortsatt arbete på andra skolor i kommunen, under förutsättning att ytterligare medel skulle beviljas. Inför år 2010 ansökte kommunen om ytterligare ekonomiska medel. Återigen fick man ett reducerat bidrag på ett år, men nu kunde Abrahamsson arbeta heltid. Arbetet på de aktuella skolorna kunde fortsätta med inriktning på utbildning av lärare och aktivt stöd av dem i deras arbete, i första hand med att utarbeta handlingsplaner för sex- och samlevnadsundervisningen på respektive skola. Dessa handlingsplaner utformades utifrån en struktur och lade grunden både till ämnesövergripande och ämnesintegrerade pedagogiska insatser kring sex- och samlevnad. Nu betraktades inte längre Sex och samverkan som ett pilotprojekt. Abrahamsson konstaterar: 2010 gick vi in i en fördjupningsfas med tre av fyra skolor (en av gymnasieskolorna var då fortfarande kvar) och vi utvecklade vårt koncept mer i detalj. Delmål I ansökan till Socialstyrelsen för år 2010 preciseras delmålen för projektarbetet på ett tydligare sätt än i ansökan för år Egentligen avser de både aktiviteter som genomfördes under 2009 och skulle genomföras under Det innebär att de i praktiken gäller den period som utvärderingen i huvudsak berör, vilket gör delmålen till en bra utgångspunkt för utvärderingen. Man skriver: Att kartlägga och inventera sesamundervisningen på skolorna som ingår i projektet Att utbilda och öka kompetensen hos lärare på grund och gymnasieskolor i Lund inom sesam och förse lärarna med konkreta verktyg och metoder Att genom ökad kunskap hos lärarna på sikt minska sexuella riskbeteenden, attityden till kondomanvändning och hiv/sti samt utarbeta en handlingsplan avseende sesamundervisningen Att stärka samarbetet inom Region Skåne samt lokala aktörer inom Lunds kommun gällande frågor kring sex- och samlevnad Visionen och de långsiktiga målen Under rubriken Vision anger man i löpande text projektets långsiktiga mål. De överensstämmer ofta med delmålen, men har tillägg som ger dem en mer kvalitativ och visionär karaktär. Några viktiga mål är: Utbildning av lärare och elevvårdspersonal för att bättre kunna hantera sexoch samlevnadsfrågor Förbättring och integrering av sex- och samlevnadsundervisningen i samtliga ämnen Ett större engagemang bland både elever och skolpersonal för frågor som sexuell och reproduktiv hälsa 2

4 Ett minskat sexuellt risktagande, ökad kondomanvändning, attitydförändringar bland eleverna. 2 År 2011 förväntades de aktuella skolorna att utan externt stöd bedriva en ämnesövergripande och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Nu gick arbetet vidare på tre nya skolor. Framtid och finansiering De ekonomiska medlen från Socialstyrelsen, och som förmedlades via Region Skåne, har använts för att finansiera projektsamordnarens lön, material och genomförandet av lärarutbildningarna. Övriga kostnader har kommunen stått för. Inför år 2011 kunde kommunen en sista gång söka medel hos Socialstyrelsen för verksamheten. Ett reducerat bidrag beviljades igen. Då Socialstyrelsen inte beviljar ytterligare bidrag, står alltså kommunen inför utmaningen att från och med år 2012 själv finansiera hela verksamheten, finna andra medfinansiärer eller lägga ner. Denna utvärdering Syfte och inriktning Under våren 2011 tillfrågades undertecknad, Anders Bolin, om att utvärdera projektet med fokus på de två skolor där samtliga planerade insatser genomförts. I september var avtalet klart och senare samma månad inleddes utvärderingsarbetet. Utvärderingen fokuserar på hittillsvarande resultat och erfarenheter och ambitionen är att beskriva vad som fungerat och inte fungerat i arbetet, det vill säga vad som bidragit till en förbättrad sex- och samlevnadsundervisning och vad som försvårat detsamma. Det är alltså en utvärdering som fokuserar på processen; det vill säga; hur idén introducerats och tagits emot av rektorer och skolpersonal, hur projektets insatser genomförts och samarbetet med skolans personal fungerat, inriktning och kvalitet på resultatet skolans sex- och samlevnadsarbete. Det är alltså inte en utvärdering som granskar resultat i form av förändringar i beteende och attityder bland eleverna utan är mer inriktad på hur skolpersonalen tänker kring sin pedagogiska uppgift, samarbetet med projektet och vad man hittills uppnått. Den kan alltså beskrivas som en kvalitativ, processinriktad utvärdering. Utvärderingen fokuseras på fyra huvudfrågor: Har formulerade mål och intentioner förverkligats? Hur har de genomförts? Slutresultatet relaterat till uppställda mål? 2 Ansökan om bidrag för förebyggande hiv/sti-projekt/verksamhet på lokal/regional nivå. År Sökande: Lunds kommun. Socialstyrelsen,

5 Vilka slutsatser kan man dra av det som fungerat och inte fungerat? Uppläggning och genomförande Efter fastställande av arbetsplan, genomgång med uppdragsgivare av frågeställningarna inleddes själva intervjuarbetet. Inledningsvis intervjuades projektledningen, först Magdalena Abrahamsson i Uppsala och vid ett senare tillfälle de nya medarbetarna Klara Abrahamsson och Veronika Demmer Selstam i Lund. Dagen efter intervjuades rektor och därefter en grupp lärare i den första skolan. Knappt två veckor senare intervjuades rektor och lärare i den andra skolan på motsvarande sätt. Därutöver har en kompletterande telefonintervju gjorts med projektets kontaktperson på den första skolan, en lärare som inte kunde närvara hela tiden under gruppintervjun. En intervju med Agneta Nilsson, Skolverket, har också genomförts i syfte att klarlägga innebörden av de nya läroplanerna och deras betydelse för den framtida undervisningen kring sexualitet och samlevnad. 3 4 Åtta intervjuer har alltså genomförts med totalt 12 personer. Intervjuerna har haft karaktären av samtal med utrymme för både spontana tankar och kommentarer, kompletterande frågor och fördjupande reflektioner. Frågebatterierna har därför fungerat mer som en checklista i en undersökande process. Intervjuerna har i regel pågått mellan en dryg timme till en och en halv. Intervjuerna med projektledningens företrädare var betydligt längre. Ett telefonsamtal med Ingrid Plantin har kompletterat utvärderingen. Svar och kommentarer från intervjuerna har dokumenterats med anteckningar. Sex av de åtta intervjuerna har, med de intervjuades godkännande, också spelats in mot ett löfte att inspelningarna endast kommer att avlyssnas av undertecknad. Avgränsningar Endast två av de fyra skolorna som inledningsvis bjöds in till projektet ingår i utvärderingen. Dessa skolor har fullt ut deltagit i arbetsprocessen. Det är genom att intervjua endast deras företrädare, som vi kan få en uppfattning av hur projektet har fungerat i praktiken. Orsakerna till att två skolor inte fullföljde samarbetet med projektet kan relateras till omständigheter inom skolan, d v s som inte har direkt med projektet att göra. Projektet Sex och samverkans arbetsmodell Under det första verksamhetsåret prövades och utvecklades den grundidé som tagits fram av projektgruppen. Den betraktas nu som projektets arbetsmodell för insatserna på andra skolor och kan i korthet beskrivas på följande sätt: 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/Lgr 11. Stockholm: Skolverket, Läroplanen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144). Skolverket. Stockholm

6 Inbjudan till kommunens skolor kring samarbete kring utveckling av skolans sex- och samlevnadsarbete Möte med rektor och sedan skolans personal på skolor med intresse för samarbete. Genomgång och samtal om projektets syfte, uppläggning, praktiska förutsättningar, roll- och ansvarsfördelning etc Inventering på respektive skola via rektor, lärare, skolsköterska och elever av vad som görs idag och hur vill man ha det i framtiden Återkoppling, dialog och planering tillsammans med lärare av utbildningens innehåll och inriktning Utbildning i form av tre workshops med olika teman och med syftet att ge ny kunskap, nya metoder, tid för reflektion och tillgång till metodmaterial och andra hjälpmedel Handlingsplaner för ett gemensamt och sammanhållet arbete på skolan. Dessa tas fram av arbetslag med lärare på respektive skola med stöd av projektledaren. Skola A och B kort presentation Utvärderingen baserad på granskning och analys av hittillsvarande arbetsprocess på berörda skolor, låt oss kalla dem A och B, är bägge kommunala grundskolor (F 9) i Lunds kommun, men med lite olika förutsättningar. Skola A ligger i ett mindre samhälle i kommunens utkant och har även kringliggande landsbygd som upptagningsområde. Rektorn, som började på skolan för cirka två år sedan, ställdes direkt inför omfattande sparkrav, som bland annat innebar att man på skolan fick byta lokaler, avskeda personal varav en del deltagit i de inledande projektaktiviteterna, skapa större klasser och tidsmässigt prioritera den löpande undervisningen. Det har inneburit att det arbetslag som arbetade med kärlekstemat brutits upp, antalet sex- och samlevnadsutbildade lärare och tid för gemensam planering minskat. Dessa omfattande förändringar har naturligtvis försvårat utvecklingen av skolans sex- och samlevnadsarbete, men lärarna har på intet sätt gett upp. En lärare: Vi är inte riktigt framme ännu, men vi har en bra grund i planen. Arbetssituationen för skolans personal är alltså pressad. Skolans ekonomiska problem har lagt en hämsko på det pedagogiska utvecklingsarbetet, men samtidigt beskrivs arbetsmiljön av lärarna som trivsam och bra och nu är många krävande förändringar genomförda. Man kan återigen se framåt. Trots svårigheterna genomfördes en temadag under vårterminen 2011 på basis av övningar och uppslag som lärarna tagit del av under de tre utbildningstillfällena. Lärarna menar att de kunskaper och insikter som de tagit del av har man god nytta av i sitt dagliga arbete med eleverna. En lärare: Det ämnesövergripande arbetet ligger vilande. Tid och organisation finns inte just nu. Men intresset finns och eldsjälar som gör vad de kan i sina klasser. 5

7 Projektets kontaktperson på skolan är den drivande. Hon avser att i början av vårterminen 2012 initiera idén om en nystart i form av en studiedag: Om vi inte tar tag i detta nu så kanske vår handlingsplan blir en hyllvärmare och det vore ju synd. Skola B ligger i ett förortsområde till staden Lund med elever från både socialt utsatta och mer medelklasspräglade områden. Man arbetar också med nyanlända, invandrade elever. Utbildning i svenska som andraspråk är alltså relativt omfattande. Arbetsmiljön beskrivs som öppen, tillåtande och lärarna upplever att eleverna ofta visar dem stort förtroende även om arbetet ställer stora krav, bland annat på grund av ett elevunderlag med högst skiftande bakgrund, behov och värderingar. En lärare: men samtidigt är det en bra utgångspunkt för sex- och samlevnadsarbetet. Lärarna har ett nära samarbete och stöttar varandra. Arbetslagen är centrala i det pedagogiska arbetet och fungerar väl. De möjliggör gemensam planering, samarbete, stöd och erfarenhetsutbyte. Lärarna arbetar gärna tematiskt och ser till att eleverna är delaktiga i processen från planering till redovisning och utvärdering. Det underlättar, menar man, att både integrera sex- och samlevnadsmomenten i undervisningen som helhet och att arbeta med ämnet tematiskt och ämnesövergripande. 6

8 Resultat Vad är grunden för ett bra sex- och samlevnadsarbete i skolan? Forskningen pekar ut ett antal förutsättningar som särskilt viktiga, låt oss kalla dem framgångsfaktorer. 5 Framgångsfaktorerna Dessa så kallade framgångsfaktorer är utgångspunkt för denna utvärdering framför allt av två skäl. Om projektarbetet fokuserats på dessa faktorer, så pekar det på att man arbetat med rätt frågor. Har man också lyckats att åstadkomma förändringar och utveckling utifrån dessa framgångsfaktorer, så talar mycket för att projektet också varit framgångrikt. 1. Stöd och förankring hos skolledningen Sex- och samlevnadsundervisning bedrivs i en väl definierad undervisningssituation. Rektors stöd och styrning avgörande för god och varierad undervisning i sex och samlevnad. 6 7 Som ett första steg, efter att rektorerna på de aktuella skolorna uttryckt intresse för att vara med, besökte Abrahamsson dem och presenterade projektet. Man diskuterade idén, vilka krav detta skulle ställa, skolans villkor för deltagande, tidsplan och mycket annat. Abrahamsson fick också första bild av skolornas sexoch samlevnadsundervisning. Att vinna rektorns intresse och få hennes/hans aktiva stöd var förutsättningen för genomförandet av projektet på skolan. Det fick man, men på skola A bytte man ganska snart rektor och då var processen redan igång. Den nya rektorn konstaterar: Jag ärvde det här projektet. När jag kom hit hade redan de första stegen tagits. Det var egentligen på ett möte med Magdalena tillsammans med rektorskollegor som jag fick information om det. Då insåg jag att jag hade missat förtexterna. Men sedan kom Magdalena ut till vår skola för att träffa mig och vår kontaktperson. Hon var ju införstådd med det hela, men själv hade jag ingen riktigt klar bild av projektet i början. Rektorn på skola B minns det första mötet med Abrahamsson: Det var bra. Vi pratade om mycket; om vi vuxna egentligen vet så mycket om våra ungdomar. Alltså om hur erfarna de är, vad de funderar på och så om klamydian som breder ut sig. Och vi vuxna är kanske inte heller så bra 5 Bolin, A., Kings, C. Att utveckla sexualitet och samlevnadsarbetet i Västra Götaland. Göteborg: Hivprevention, Västra Götaland 6 Forsberg, M. Ungdomar och sexualitet en forskningsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. ISBN Nationella kvalitetsgranskningar. Stockholm: Skolverket,

9 på att tala med ungdomarna om det här. Det var nog det som fick oss att gå med, men också på grund av vårt upptagningsområde. Vi har ju elever med olika kulturell bakgrund. Det ställer ju en del krav. Mötena med rektorn följdes upp med samtal med lärarna. Rektorn förklarade att hon/han tyckte detta var ett projekt som skolan borde satsa på och om intresse fanns från lärarnas sida så kunde de räkna med hennes/hans stöd i arbetet. I de inledande samtalen med Abrahamsson klargjorde rektorn vad skolan och dess lärare skulle kunna lägga i tid och engagemang på samtal, utbildning och planering. Rektorn hade på så sätt både inflytande och insyn i projektet, vilket projektledningen såg som en förutsättning. När det gäller rektorns roll i det fortsatta arbetet har det i praktiken begränsats till att bekräfta, visa intresse och verbalt stödja engagerade lärare och arbetslag, som tillsammans med Abrahamsson kommit fram till vad som ska göras. Rektorn på respektive skola bjöds in till planeringsmöten och utbildning men ansåg sig inte kunna delta på grund av tidsbrist och annat. Det är ändå viktigt att observera att genom att rektorn var informerad, tog ställning för projektet och deltog i den inledande planeringen, har den fortsatta processen underlättats. Idag ser vi ändå ett problem på skola A när det gäller rektorns stöd. I intervjun uttrycker han starkt vilja att backa upp sex- och samlevnadsarbetet, men samtidigt är lärarna mer eller mindre osäkra på om de verkligen har det stödet. Man saknar tydliga uttalanden och initiativ. Kommunikationen mellan rektor och personal har uppenbarligen inte fungerat. Det bör ses mot bakgrund av den turbulensen kring skolans ekonomiska problem och kraven på olika åtgärder. Rektor menar att situationen har tvingat honom att fokusera på helt andra frågor än utvecklingen av sex- och samlevnadsarbetet. Därför har antagligen denna fråga hamnat mellan stolarna. Projektet har inte introducerats som en färdig modell så här ska vi göra utan som en pedagogisk idé med en grundstruktur. Att projektgruppen rubricerar första årets verksamhet som ett pilotprojekt förklaras av att de ville utveckla detaljerna i dialog med rektor och lärare på de aktuella skolorna, men beskrivningen av en från början ganska lös idé är egentligen skenbar. Idén var möjligtvis enkel till sin struktur men man utgick ifrån grundstomme med tydliga delmoment som inventering, lärarutbildning och arbetsplaner. Att man sedan utformade resten på plats och tillsammans med skolans personal, innebar att man lyckades skapa delaktighet, engagemang och fokus på relevanta frågor. Det ger snarare intrycket av ett effektivt strategiskt grepp. 2. Tydliga roller och samordning Ett tydligt uppdrag till lärarna/personal med tydlig ansvarsfördelning och fungerande samordning. 8 Efter den inledande kontakten med rektorn på respektive skola, fick Abrahamsson träffa cirka 10 lärare uppdelat på två grupper. Ett krav som hon hade ställt 8 Nationella kvalitetsgranskningar. Stockholm: Skolverket

10 var att dessa inte bara skulle representera NO- ämnen, vilket är vanligt när det gäller sex- och samlevnad, utan SO, språk o s v, det vill säga så långt som möjligt, samtliga ämnen i skolan. Cirka en timme fick hon för att förklara syftet med projektet, beskriva hur hon tänkt sig det, men också lyssna till vad lärarna tänkte och tyckte om idén. Abrahamsson: Det var ett blandat mottagande. Några var direkt avståndstagande och någon nästan aggressiv, men jag förstod också varför. Det här väckte frustration och rädsla. Jag förklarade vad vi ville och vi hade att erbjuda. Jag berättade om utbildningen och att den skulle utgå ifrån vad de ansåg sig behöva och inte vad jag tyckte. Det var viktigt att ägna tid åt de frågorna. Jag kände att det blev en vändning. En lärare ger sin bild: Från början förstod jag inte vad dom (Abrahamsson och rektorn) menade. Handlingsplaner, dialog att det skulle inte bara vara NO-lärare. Men vi lyssnade, det lät spännande och det var en bra presentation. Efter den informationen tog rektorn ett steg tillbaka och nu var det i praktiken Abrahamsson och lärarna som tillsammans fick ta ansvar för arbetsprocessen. Officiellt beskrivs en rektor som skolans pedagogiska ledare, men lärarna på dessa skolor ställde egentligen inte några förväntningar på att rektorn skulle delta i processen efter de inledande mötena. För dem var denna ordning självklar. Lärarna var klara över vilken roll och vilket ansvar de nu hade i det fortsatta arbetet. 3. Utifrån elevernas behov Insatserna utformas utifrån elevernas olika specifika behov och förutsättningar som ålder, kön, kulturell bakgrund, sexuell erfarenhet (ungdomar är en heterogen kategori). 9 Personal som skapar en trovärdig och tillitsfull relation med eleverna och som har målet att främja deras utveckling och bidrar positivt deras handlingsinriktade tänkande. 10 En öppen kommunikation i undervisningen och en pedagogik som bidrar till att ungdomar reflekterar kring sin situation avseende förhållningssätt, attityder, beteenden och konsekvenser. 11 Nästa steg i processen var att genomföra en inventering kring temat sex- och samlevnadsundervisning på basis av intervjuer, enskilt med rektor och i grupp med lärare och elever. Frågorna gällde bland annat den nuvarande undervis- 9 Forsberg, M. Ungdomars sexuella hälsa, internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Stockholm: 2007, Socialstyrelsen 10 Kindeberg, T. Undervisningens möjligheter att förändra elevernas tänkande vad gäller aids och hiv. Lunds universitet,

11 ningen, hur den fungerade och värderades men också hur man ville att undervisningen skulle se ut i framtiden när det gäller frågeställningar, arbetsformer och annat. Abrahamsson: Det var mycket intressant. Ibland sa rektor en sak och lärarna något annat. Så frågade jag eleverna och de såg det på sitt sätt. Det blev många perspektiv. Rektor och lärare visade sedan stort intresse för redovisningen. I den framkom skillnader i synsätt och erfarenheter mellan flickor och pojkar, yngre och äldre elever. En del föreställningar om hur det är ställdes på ända och vissa uppfattningar bland lärarna utmanades som exempelvis det där kan de läsa på internet, inte skolans sak utan föräldrarnas ansvar. Inte minst fick lärarna klart för sig att eleverna ställde förväntningar på dem. Abrahamsson: Eleverna sa ungefär så här: Vi ser och hör så mycket. Och mycket händer. Man undrar, vad är vad? Vad är det som gäller? Det vet vi inte. Vi kan ju inte tala med våra föräldrar. Urpinsamt! Kanske om kärlek men inte om sex och risker. Det går inte. Så vem snackar man med? En äldre kompis? Men dom vet ju inte mycket heller. De vill faktiskt att lärarna gör det. De utgår ifrån att de vet hur det är och säger det som är rätt. Men som en elev la till: Bara dom inte känner sig generade. För då blir det pinsamt. Detta förmedlade jag tillbaka till lärarna och det vet jag stärkte dem. Inventeringarna tydliggjorde också frågor som var viktiga för eleverna, som exempelvis porr. Abrahamsson: Nää, det där ska vi väl inte jobba med?! sa flera lärare. Men eleverna sa: Porr måste vi ta upp. Det var särskilt flickor som kände sig utsatta av en del pojkar som visade porrbilder och höll på. Inventeringen utmynnade i en mer komplex och fördjupad bild av elevernas situation och behov, som ökade lärarnas intresse och motivationen att gå vidare. Abrahamsson fick också en bra grund för att tillsammans med dem planera utbildningen med fokus på relevanta och aktuella frågeställningar. De var alltså överens om att det som kommit fram i inventeringen skulle vara styrande för det fortsatta arbetet. 4. Ett främjande perspektiv Pedagogisk inriktning på det positiva, att bejaka och understödja mognad. Ansvar och växande blir på så sätt en viktig skyddsfaktor för både barn och tonåringar. 12 Väl definierade hälsomål, insikt om de risk- och skyddsfaktorer som påverkar sexuellt beteende, och ett begränsat men väl valt antal budskap (inte ge för mycket information kring respektive budskap) Nationella kvalitetsgranskningar. Stockholm: Skolverket, Forsberg, M. Ungdomars sexuella hälsa, internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Stockholm: 2007, Socialstyrelsen 10

12 En pedagog med lång erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning konstaterar: Jag trodde inte jag hade nåt nytt att lära, men det var fel. Jag lärde mig faktiskt mycket och har fått mina ögon ännu mer öppna. Och så har jag kommit mina kollegor mycket närmare. Det var en riktigt bra utbildning. Utbildningen kan tyckas kort. Den omfattade tre eftermiddagar á två och en halv timme, men å andra sidan var den välplanerad och Abrahamsson hade lagt ner tid och arbete på att få fram ett upplägg och innehåll som svarade emot vad lärarna ville och behövde. Abrahamsson: Det uppskattades naturligtvis, men det var också helt nödvändigt. Trots skolornas sinsemellan oberoende planeringsprocesser fick kurserna ett likartat innehåll och med samma teman för de tre kurstillfällena nämligen; kondomer och STI, normer och HBT samt porr. Utbildningen beskrivs som interaktiv, en workshop där lärarnas egna synpunkter och erfarenheter var utgångspunkten i övningar och samtal. Med några få undantag var det samma lärare som deltog i de inledande samtalen och som gick kursen. Några riktlinjer för kursen var att: Återknyta till vad som kommit fram i inventeringen, särskilt med fokus på eleverna, för att understryka val av ämne och stärka lärarna i att ta sig an frågorna Att få lärarna att inse att de redan vet och kan mycket och att kursen också bygger på deras kunnande och kompetens Att lärarna förväntas vara aktiva, reflektera och bidra med sina erfarenheter och vara tydliga med vad de tycker och står i olika frågor. I arbetsprocessen kombinerades korta inspel i form av presentation av forskningsresultat, statistik och andra fakta med övningar, reflektion oftast med utgångspunkt i egna erfarenheter, åsikter och värderingar. På samma sätt som lärarna aktiverades, förväntades de sedan aktivera eleverna, alltså stimulera dem att lära, förstå och ta ställning utifrån egna och andras behov, attityder och beteenden. Kort sagt, bidra till elevernas utveckling och mognad. I en fristående utvärdering av utbildningarna framkommer det att samtliga kursdeltagare tyckte att utbildningen var bra eller mycket bra och att alla också skulle kunna rekommendera den till andra lärare i kommunen. 14 En lärare: Allt var handfast, användbart. Ja, mycket bra. Sånt här tenderar ju annars att bli lite teoretiskt, alltså svårt att överföra i praktiken. Men här var det konkreta övningar, tips och ändå snackade vi igenom det hela. Även om lärarna fick en arsenal av bra övningar och pedagogiska tips, så återkommer de ofta till den centrala utmaningen, nämligen att man som pedagog 14 Utvärderingsrapport över sex- och samlevnadsutbildning i två grundskolor och två gymnasieskolor i Lunds kommun. Lund kommun,

13 måste kunna leda och föra samtal kring frågor som kan vara personliga, känsliga och laddade. Några lärare understryker att uppläggningen av processen, men framför allt utbildningen, blev en slags övning i samtalsmetodik och reflektion. En lärare: Många känner sig nog lite obekväma och besvärade. Det är väl därför det blir som det ofta blir med sexualitet och samlevnad. Men Magdalena avdramatiserade det hela. Hon tog upp det på ett rakt och enkelt sätt. Fick alla att prata och spänna av. Det är ju egentligen inte så knepigt. Utbildningen gav alltså förutsättningar för en sex- och samlevnadsutbildning, som inte bara baseras på fakta utan framför allt på aktiviteter och samtal som bidrar till elevernas mognad och utveckling. 5. Metoder för att motverka vissa budskap och antaganden Viktiga är strategier och aktiviteter som motverkar vissa budskap som förmedlas genom grupptryck, via media e t c (som exempelvis uppmuntrar till oskyddat sex) genom träning av elevernas förmåga i kritiskt tänkande, tolkning av media budskap, underliggande ideologier och antaganden. 15 Inventeringen av elevernas frågor och önskemål bidrog till att motivera och stärka utbildningens fokus på aktuella och relevanta problem och frågeställningar. En lärare: Jag känner att jag fått mycket mer kött på benen när det gäller reklam, internet, mobbing på nätet med foton och kränkningar och sånt. Men också om normer. En bra övning vi lärde oss var att jobba med massa bilder på människor. Eleverna skulle para ihop dem två och två och sedan fundera över varför just dom eller dom skulle bilda par. Sen diskuterade vi hur man tänker om andra, rangordnar dom, status och annat. Det var ett bra sätt att komma åt normer, fördomar och sånt. Man blir medveten om saker och ting. 6. Systematiskt arbete tydlig struktur, röd tråd i arbetet, kontinuitet och utvärdering Undervisningen/insatserna utformas utifrån lokala förutsättningar, sker med bred ansats, uthållighet över tid, behandlas i olika ämnen. 16 Planerad sex- och samlevnadsundervisning som kan utvärderas. 17 Även elevhälsan har stor betydelse och utgör ett stöd för elever som lärare. 18 Genom förankringen hos rektorn, anpassning till skolans förutsättningar, inventering och utbildning, lades en bra grund för det fortsatta arbetet, det vill säga att tillsammans med lärarna ta fram arbetsplaner för ett uthålligt och lokalt anpassat 15 Utvärderingsrapport över sex- och samlevnadsutbildning i två grundskolor och två gymnasieskolor i Lunds kommun. Lund kommun, Forsberg, M. Ungdomars sexuella hälsa, internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Stockholm: 2007, Socialstyrelsen Nationell handlingsplan för klamydiaprevention, Stockholm: Socialstyrelsen,

14 sex- och samlevnadsarbete på skolan. Att detta ingick i projektet, var inledningsvis inte så tydligt menar några. En lärare: Om vi hade förstått det från början? Nja, då vet jag inte om vi hade ställt upp. Men utbildningen var en riktig öppnare. Så planen platsade så naturligt efteråt. På respektive skola tillsattes en arbetsgrupp med sex till åtta lärare, i första hand representerande NO, SO och språk som träffades vid minst tre tillfällen och arbetade fram arbetsplaner, en för respektive årskurs från sex(skola B) alternativt sju (skola A) till och med nio. Projektgruppen hade redan tagit fram en enkel och grundläggande struktur för lärarna att arbeta utifrån. Sedan fick de, två och två, diskutera och komma fram till vilka teman som borde tas upp i respektive årskurs. De preciserade vad dessa teman borde omfatta samt angav förslag på lämpliga arbetsmetoder, arbetsmaterial och referenser. Under arbetets gång visade lärarna sina förslag för övriga i gruppen för att få feed-back och färdigställa slutgiltiga planer som alla berörda kunde vara överens om. Förslagen visades också för elevrådet som fick lämna synpunkter. Planerna blev enkla, överskådliga och enligt lärarna praktiska och verklighetsanpassade. I den processen fungerade Abrahamsson både som processledare och sekreterare för att underlätta lärarnas arbete, men var noga med att inte gå in och ta över lärarnas ansvar och uppgift: De (lärarna) fick bestämma innehållet. Jag bevakade egentligen bara att HBT frågorna kom med, men ofta var de överambitiösa. Det blev snarare för mycket. Arbetsplanerna utgör en grund både för det ämnesövergripande och ämnesintegrerade pedagogiska arbetet kring sexualitet och samlevnad. Innehållet speglar väl en tematik som svarar både mot resultatet av inventeringen och målet att bidra till minskat sexuellt risktagande, ökad kondomanvändning, attitydförändringar. På båda skolorna diskuterade sedan lärarna i sina arbetslag praktiska frågor och fördelningen av ansvar för olika teman, så att undervisningen i sex- och samlevnad skulle kunna bilda en för eleverna meningsfull helhet. Med arbetsplanen som underlag har lärarna också planerat gemensamma temaveckor och fördelat olika arbetsmoment. En annan intressant effekt beskriver en lärare: Det var inte alla som kände sig bekväma med allt vi ville göra. Men vi hade kommit så långt så det gick att säga: nej, det här kan inte jag ta och då sa någon annan men då tar jag det. Det är okej för mig. Vi blev ett bra team, hjälpte varandra framåt. Men sånt kräver tid. Planeringsarbetet har på bägge skolorna bidragit till ett fördjupat och mer utvecklat samarbete där man bland annat fördelar uppgifterna med hänsyn till vad den enskilde läraren kan och vill. 13

15 Sättet att planera sex- och samlevnadsarbetet på de aktuella skolorna ligger i linje med intentionerna i Lgr 11. Där beskrivs sex- och samlevnad som ett ämnesövergripande kunskapsområde, som berör ett stort antal olika ämnen i skolan. Rektorn anges som ansvarig för att sex- och samlevnad integreras i dessa ämnen. I Lgr 11 tydliggörs också vad som ska integreras i de olika ämnena. Här anges alltså teman som sexualitet, reproduktion, jämställdhet, kön, könsroller, identitet, kärlek, ansvar, hälsa, sjukdom i de olika ämnenas kursplaner. 19 Tydligheten i Lgr 11 när det gäller innehåll och ansvar för genomförandet av sex- och samlevnadsarbetet skiljer sig påtagligt från tidigare läroplaners mer allmänt hållna skrivelser. Planerad sex- och samlevnadsundervisning är naturligtvis lättare att utvärdera eftersom mål, innehåll, metoder e t c angivits från början, så att utfallet kan granskas i förhållande till de ursprungliga ambitionerna. De förutsättningarna finns i detta projekt. Ur skolans perspektiv är kanske uppföljningen i klassrummet, där lärare och elever funderar tillsammans över vad man uppnått, den centrala formen för utvärdering. Sådan uppföljning möjliggör kontinuerlig förbättring och utveckling men är också ett gott incitament för fördjupade diskussioner kring ämnet, både i klassrummet och i arbetslaget. Kontinuerlig uppföljning av det pedagogiska arbetet tillsammans med eleverna i klassrummet tillämpas på skola B. Det är en etablerad rutin som utgör en del i skolans ämnesövergripande arbetssätt, där eleverna är delaktiga från planeringsstadiet till utvärdering. Lärare: På så sätt är sex- och samlevnad ingen främmande fågel för oss. Vi jobbar med det som med allt annat. Samma struktur diskuterar, planerar, sätter upp mål, jobbar, redovisar och utvärderar. Vi arbetar flexibelt och arbetsplanerna underlättar det. Just nu, höstterminen 2011, ger skola A intrycket av att befinna sig i ett avvaktande läge när det gäller det ämnesövergripande sex- och samlevnadsarbetet. De intervjuade lärarna arbetar mer eller mindre med frågorna i respektive klass. De använder sig av kunskaper och övningar som de lärt sig genom utbildningen. Några exempel nämns, men lärarna påpekar också att de inte vet så mycket om vad som händer i andra klassrum. Samtidigt är de måna om att framhålla att det gemensamma arbetet ändå inte ligger helt nere. Under våren arrangerades en temadag kring sex- och samlevnad på skolan som både lärare och elever uppskattade. Lärarna har förväntningar på att skolans kontaktperson med projektet ska initiera sådana dagar igen till nästa vår. I den nya skollagen, som tillämpas fr o m 1 juli 2011, anges elevhälsans ansvar och uppgift när det gäller arbetet med sex- och samlevnad på skolan. Bland an- 19 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/Lgr 11. Stockholm: Skolverket,

16 nat konstateras att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor och en god arbetsmiljö för eleverna som främjar deras lärande, utveckling och hälsa. Det framhålls också att elevhälsans medverkan är viktig i arbetet som rör skolans värdegrund exempelvis när det gäller frågor som berör kränkande behandling, jämställdhet och sexoch samlevnad. 20 Detta projekt har inte varit inriktat på att utveckla elevhälsans arbete med sexoch samlevnad. Man har satsat på lärarkollektivet och det pedagogiska arbetet och enligt min uppfattning är det strategiskt riktigt om man vill komma framåt, särskilt med tanke på de begränsade resurser som projektet haft till förfogande. I år, 2011, har projektgruppen börjat fördjupa arbetet med skolsköterskorna genom utbildning, ett kondomprojekt och ett utvecklat samarbete mellan dem och Region Skånes ungdomsmottagning i Lund. Skolsköterskorna är alltså inte bortglömda i projektet och deras insatser i skolan värdesätts av de intervjuade lärarna. Skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna lyfter lärarna fram som särskilt viktiga både ur allmän hälsosynpunkt och när det gäller att stödja och hjälpa den enskilde eleven när det gäller problem och frågor som berör sexualitet, identitet och relationer. Skolsköterskorna är också ett stöd på klasskonferenser när man tar upp enskilda elevers situation och problem. 7. Engagerade och utbildade pedagoger Personal med adekvat utbildning, medvetenhet om egna värderingar/förställningar, trygghet i yrkesrollen och med ett genuint intresse. 21 Personal som inte bara förmedlar ämnet utan också kommunicerar på rätt sätt. Undervisning som utmanar elever och kopplar tillbaka till deras egna erfarenheter upplevs som mest meningsfull. 22, 23 En fråga som diskuterats genom åren är om och hur ämnet sex- och samlevnad ska ingå i lärarutbildningen. Erfarenheterna utifrån detta projekt bör inte betraktas som ett inlägg i den debatten, men vi kan i alla fall se att utbildning på plats i skolan kan fungera väl. Ett sådant upplägg skapar förutsättningar för att arbeta med frågor som är aktuella på skolan, att ta tillvara aktiva pedagogers kunskaper och erfarenheter och att stärka och utveckla gruppen, i detta fall arbetslaget. Detta är särskilt viktigt med tanke på att lärarna och arbetslagen på skolorna, efter att projektinsatserna avslutats, förväntas vara självgående; en verklig utmaning som innebär att lärarna på egen hand fortsätter och utvecklar verksamheten och introducerar nya kollegor. Det är ingen tvekan om att självförtroendet och viljan att klara det finns bland de intervjuade lärarna på skola B och också på 20 Elevhälsan i skollagen. Stockholm: Skolverket, Forsberg, M. Ungdomar och sexualitet en forskningsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Kindeberg, T. Undervisningens möjligheter för att förändra elevernas tänkande inom området aids och sex. Lunds universitet,

17 skola A, men då måste arbetslaget komma igång igen och för det krävs bland annat en signal från rektorn inför vårterminen 2012 att nu satsar vi igen. När det gäller arbetslaget på skola B ser vi inte bara att man planerar tillsammans och fördelar arbetet sinsemellan utan också kompletterar varandra så att man exempelvis, utan prestigeförlust, kan låta kollegor ta över uppgifter som man av någon anledning inte själv vill eller kan ta sig an. Detta är ett bra exempel på hur en organisation eller grupp kan utvecklas mot större mognad, tillfredsställelse och effektivitet. 24 Att inte bara förmedla fakta utan också koppla tillbaka till elevernas erfarenheter är en pedagogisk kompetens som de intervjuade lärare anser att utbildningen gav dem möjlighet att fördjupa. Att arbeta på det sättet är egentligen en grundläggande tanke i skolans hela pedagogiska verksamhet. Om projektet bidragit till en sådan utveckling så har dess insatser omfattat mer än bara utveckling av skolans sex- och samlevnadsarbete. 8. Bra pedagogisk miljö En trygg social miljö som möjliggör aktiv och involverande pedagogik. 25 Bägge skolorna tycks ha en fungerande social miljö. Intrycket är att pedagogerna trivs med sina arbeten och arbetsplatser. Även om skola A på grund av sina ekonomiska problem tvingades avskeda lärare, och tyvärr sådana som gått utbildningen, så är intrycket att personalomsättningen är måttlig. På bägge skolorna tycks det pedagogiska arbetet bedrivas med god kontinuitet, vilket naturligtvis är av särskilt värde när det gäller ett kunskapsområde som sex- och samlevnad som i så hög grad baseras på dialog och reflektion. Arbetsmiljön på skola A beskrivs som trivsam och man menar att det beror på elevunderlaget. Året innan hade man en hel del problem men nu: är det god stämning. Det beror faktiskt mycket på eleverna. Här är en hjälpsam, demokratisk anda. Vi har bra kamratstödjare och en pågående diskussion om hur vi ska vara mot varandra. På skola B, med sitt socialt mer mångfasetterade elevunderlag, där en del jobbar med att lära sig svenska och andra kommer från välutbildade familjer och ofta har siktet inställd på akademiska studier, blir bilden av arbetsmiljön mer motsägelsefull. Här uppstår kulturkrockar, både i skolan och i kontakten med hemmen, och en del elever kan ibland uppvisa en bristande förståelse för skolans gränser när det gäller regler och beteende. Därför finns på skolan beredskap och ett betydande utrymme för brandkårsutryckningar av olika slag. Det innebär också att lärarna kommer vissa elever nära, etablerar förtroenden som ger möjlighet att ta upp frågor kring relationer, 24 Schutz Will. The Human Element. San Francisco: Jossey-Bass Publishers, Forsberg, M. Ungdomars sexuella hälsa, internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Stockholm: 2007, Socialstyrelsen 16

18 genus, respekt e t c utifrån konkreta situationer och problem. Även om lärarnas arbete är krävande så är dessa omständigheter också inspirerande, menar de. Det är tydligt att på bägge skolorna tar berörda lärare ansvar för arbetet med sex- och samlevnad och försöker skapa den trygga miljö för eleverna som är förutsättningen för dialog och reflektion kring personliga tankar och frågor. 9. Samarbete med externa aktörer Samarbete med externa aktörer vars budskap ligger i linje med och samverkar med det skolbaserade arbetet. 26 En framgångsfaktor kan vara att utveckla en formaliserad samverkan mellan andra aktörer med ansvar för ungas utveckling och utbildning inom området sex- och samlevnad. 27 Samverkan mellan ungdomsmottagningarna och elevhälsan kan bidra till ökad självkänsla hos unga flickor. 28 Under de två första åren hade projektgruppen ett informationsutbyte med Ungdomsmottagningen så att man här skulle veta vad som pågick i skolorna. Däremot arbetade man inte med RFSU, RFSL och andra lokala frivilliga organisationer Däremot har Abrahamsson haft en dialog med RFSU på riksnivå kring projektet och dess metodik. Enligt min bedömning, var det strategiskt riktigt att fokusera projektarbetet, åtminstone inledningsvis, på lärarnas pedagogiska verksamhet. Samarbete med externa aktörer förutsätter att skolan har ett fungerande sex- och samlevnadsarbete. Då kan det bli riktigt bra. Risken är annars att de externa aktörerna, som i och för sig kan vara mycket ambitiösa och kunniga, blir en ersättning för vad skolan själv borde ansvara för. Externa aktörer saknar dessutom förutsättningar till ett kontinuerligt och långsiktigt arbete och kan inte i vardagsarbetet knyta an till skolans värdegrund. Det kan bara skolans personal göra. Lärarnas förväntningar Efter de tre utbildningstillfällena hösten 2009 tillfrågades deltagarna vad de hoppades att utbildningen och projektet skulle bidra till. Svaren gällde framför allt utveckling av egen kompetens, förmåga att föra samtal och bidra till elevernas utveckling. Nu, cirka två år senare, fick de frågan om de tycker att dessa förväntningar hade uppfyllts. Här får ett urval av svaren tala för sig själva: A. Ökad säkerhet som samtalsledare och kunskapsförmedlare? Ja, på sätt och vis, men samtidigt tycker jag nog att den säkerheten hade jag innan också. Absolut. Att leda samtal avdramatiserades. Många lärde sig mycket här. 26 Forsberg, M. Ungdomar och sexualitet en forskningsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 27 Forsberg, M. Ungdomars sexuella hälsa, internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Stockholm: Socialstyrelsen

19 Det känns som man blev säkrare. Och så vet man vad som funkar. Bra övningar att följa upp med. B. Uppdatering på förändringar i samhälle? Tja, som SO-lärare följer man ändå med vad som händer. Är man intresserad så Ja, men vad menas egentligen... kanske man bättre förstår vad som händer i samhället och kan diskutera när det dyker upp. Det tycker jag nog. Det där med nätet och allt som händer där, mobbing, kränkning. Och så porren. Det var bra. Man har nog blivit mer medveten. C. Ökad trygghet att ta sig an olika ämnen som omgärdas med spänning och osäkerhet? Njae. Jag har aldrig känt mig otrygg, men jag kanske har fått en bredd som gör mig säkrare. Visst. Jag har blivit mer rättfram. Det känns mer naturligt att ta i de här frågorna och diskutera med eleverna. Ja, man blir ju mer trygg och säker om man vet vad man ska göra. D. Tillgång till fler övningar och metoder? Ja absolut! Var det något vi fick så var det bra verktyg och sånt. Ja visst! Massor av bra tips och övningar. E. Att inte fastna i faktainformation utan också kunna leda diskussioner och övningar? Jo det är klart. Är man osäker så håller man sig nog till fakta och ger sig inte ut på djupt vatten. För min del känner jag mig stärkt och vågar mer. Man har ju blivit säkrare på att snacka. Och övningarna är ju inriktade på värderingar och tänkande. Vi fick träna och det har utvecklat oss. F. Att kunna svara upp mot efterfrågan från elever viktiga frågor i livet? Vi tycker nog att vi alltid varit rätt lyhörda. Så på sätt och vis är inte det något nytt. Och så arbetar vi i grupper med tät kontakt, öppna dörrar men visst. Man har breddat spektrat. Jag hade nog ett mer avgränsat perspektiv. Det här gav fler perspektiv på vad man faktiskt möter Mmm men man måste vara försiktig också. Tar man upp till exempel abort, så ska man veta att det kan finnas någon som gjort det och så har vi andra som inte vet nånting. Eller incest. Viktigt att ta upp såna här saker på rätt sätt, inte lägga skuld och förstå vilka frågor som kanske tänks men inte formuleras. G. Att hjälpa elever att lättare sortera och värdera information, förstå och bearbeta erfarenheter och funderingar? Visst, vi pratade porr i en klass. Jag tog upp det här att det killarna ser och tror är kanske inte alltid vad flickorna tänker och vill. Det blev en bra diskussion och jag tror att många fattade 18

20 Det gör ju var och en på sitt sätt, men vi har redan mycket av det här. Vår människosyn är en av våra grundstommar i samtalen med elever och den fick vi med oss redan i vår utbildning till lärare. H. Att stödja elevernas utveckling till trygga och självständiga individer? Vi har ju det som mål i alla fall alltså att lära eleverna att tänka efter, ta ställning och formulera en åsikt. Och stå för den Lättare sagt än gjort, särskilt när det gäller elever i puberteten. Men jätteviktigt och det var ju det egentligen utbildningen handlade om När man får perspektiv, breddar sin syn, så känns det som man jobbar med frågan hela tiden. Så man bidrar väl till det förhoppningsvis. Kommentarerna pekar på att utbildningen och deltagandet i projektet i hög grad motsvarat lärarnas ställda förväntningar, även i relation till vardagen och dess utmaningar. Stor del av kommentarerna fokuserar på värdet av bra verktyg och nya insikter, men framför allt på utvecklad kommunikativ förmåga som arbetet med sexualitet och samlevnad ställer stora krav på. Vi ser också i en del kommentarer att det finns ett behov av att inte överdriva värdet av projektet när det gäller utveckling av den egna pedagogiska kompetensen och förmågan. Det kan uppenbarligen upplevas som en nedvärdering av vad man redan kan och gör som lärare och av den grundutbildning som man genomgått. Det belyser väl det dilemma som det innebär att komma utifrån och erbjuda utveckling av kompetens och verksamhet till redan professionellt arbetande pedagoger. Respekten för yrkesrollen, insatser på lärarnas och skolans villkor och deras delaktighet i utvecklingsprocessen är avgörande villkor, som inte alltid är så enkla tillämpa i praktiken, men som man i projektet Sex och samverkan har ändå på ett övertygande sätt lyckats arbeta efter. 19

21 Sammanfattning, analys och slutsatser Här sammanfattar vi utvärderingens resultat och drar slutsatser om projektet Sex och samverkans inledande arbete på två grundskolor i Lunds kommun och med start året Granskningen av projektet är gjord utifrån nio framgångsfaktorer, som baseras på aktuell forskning. Här sammanfattas den granskningen. En annan viktig fråga är också om man genomfört de aktiviteter som angavs från början (se delmål, sid. 2). Den granskningen presenteras liksom en kort analys av hur projektet står sig gentemot vision och vissa långsiktiga mål som anges i den (se långsiktiga mål, sid. 2). Utifrån framgångsfaktorerna Granskningen av Sex och samverkan utifrån nio framgångsfaktorer visar att detta är ett framgångsrikt projekt och de tydliggör också varför. Grunden för projektgruppens arbete har varit en bra arbetsmodell, entusiasm för ämnet, förmåga att kommunicera, en konstruktiv attityd till skolan samt kunskap och insikt om hur praktiskt orienterade utvecklingsprojekt bör bedrivas. Projektgruppen har förankrat projektet hos skolledningen, mobiliserat engagerade lärarna och genomfört utvecklingsarbetet tillsammans med dem. Man har också fokuserat på tydlig rollfördelning, elevernas behov, en god utbildning för lärarna och en strukturerad planering av både arbetslagets och den enskilda lärarens arbete. Intervjuerna pekar på att resultatet blivit en aktuell, främjande och relevant undervisning i sex- och samlevnad av god kvalitet. Skola A:s svårigheter betingade av ekonomiska sparbeting och omorganisation har visserligen bidragit till att ansvarigt arbetslag nu, det vill säga höstterminen 2011, inte aktivt arbetar med frågan, men det bör observeras att deras arbetsplaner är framtagna och gäller och flera lärare arbetar med sex- och samlevnad i sina klasser. Problemen i skola A är inte relaterade till projektet utan andra omständigheter som inte heller var kända vid starten av arbetet. Projektets kontaktperson på skolan har för avsikt att diskutera situationen med rektorn i syfte att få honom att lyfta sex- och samlevnadsarbetet som en prioriterad fråga, få igång arbetslaget och samarbetet på skolan igen kring ämnet. Har planerade aktiviteter genomförts? En viktig fråga är också om projektgruppen har genomfört planerade aktiviteter. Då samma mål ofta tas upp som ett operativt mål (delmål), som ska genomföras under den aktuella perioden, och som långsiktigt mål, förenklar vi vår granskning genom att kombinera del- och långsiktiga mål när så är lämpligt. 20