Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF), NKR14-088

Transkript

1 Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF), NKR Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF) Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund IVF är idag en kliniskt etablerat verksamhet omfattande drygt startade behandlingar/år resulterande i ca 4000 födda barn per år, motsvarande drygt 3 % av alla barn som årligen föds i Sverige. Mellan 1989 och 2006 rapporterades årligen till Socialstyrelsen sammanställningar från varje klinik. Då rapporterades inga individuella data avseende samtliga behandlingar. I mitten av 90-talet erhölls tillåtelse från Datainspektionen att upprätta ett individbaserat IVF-register innehållande samtliga IVF-behandlingar som lett till förlossning med syftet att studera IVF behandlingens ev. risker för barnen och mödrarna. Vid fyra tillfällen har rapportering till detta register skett, varefter jämförelse gjorts med fem populationsregister - medicinska födelseregistret, cancer-, patient-, missbildnings- och dödsorsaksregistret. Resultaten från dessa studier finns publicerade. Sedan 2007 har rapporteringar skett till det nu upprättade kvalitetsregistret med individuella data. Syfte Individbaserad rapportering från varje klinik syftar till att ge: 1. Snabbare återkoppling till enskilda kliniker om deras resultat i relation till riksgenomsnittet. 2. Bättre möjlighet för enskilda kliniker att värdera kvaliteten på sina behandlingar i relation till riksgenomsnittet 3. Bättre tillgänglighet för patienter, beslutfattare och myndigheter till aktuella data 4. Enklare rapportering direkt från registret till Socialstyrelsen och internationella register 5. I samråd med Socialstyrelsen och Epidemiologiskt Centrum (EpC), samkörningar med andra populationsbaserade hälsoregister 6. Bättre möjligheter till forskning. Processmått a. Antal startade hormonstimuleringar b. Antal ägguttagningar c. Antal embryo transfers (ET), andel ET/startad cykel d. Antal resp andel ett- eller två-embryo transfers e. Antal resp andel dag 2, dag 3, dag 5 transfers(blastocyst) Resultatmått a) Resultat per behandling (hormonstimulering, ägguttag, embryotransfer) - graviditeter, missfall och förlossningar b) Förlossningsutfall, andelen flerbörd, förtidsbörd o.s.v. c) Riskanalys för både IVF-barnen och IVF-mödrarna och för de behandlade kvinnorna som ej blev gravida beträffande mortalitet och morbiditet genom korskörningar med populationsbaserade hälsoregister. d) Patienttillfredställelse e) Komplikationer

2 Täckningsgrad - både av behandlande kliniker och behandlade patienter: Samtliga 16 kliniker har förbundit sig, via kontrakt att medverka. I bifogad rapport för produktionen 2011 (förlösta ) ingår samtliga 16 kliniker. Täckningsgrad 100 % avseende både kliniker och patienter. Exempel på förbättringar som ett nytt register kan förväntas bidra med: Att kunna bibehålla bra resultat för IVF behandlingarna genom att snabbare kunna vidtaga åtgärder när resultaten förändras gentemot riksgenomsnittet. Se i övrigt "Syfte" ovan! Årsrapport och verksamhetsberättelse för register som tidigare fått bidrag, bilaga 1 och 2. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad 1. Registret har 100% täckning, både när det gäller kliniker och behandlade patienter. 2. Registret innehåller "Öppna jämförelser" med förlossningsresultat, flerbördsfrekvens samt andel ett- och tvåembryo återförande för samtliga kliniker. 3.Genom "Öppna jämförelser" skapas förutsättningar för att förbättra sina egna resultat, dels gentemot riksgenomsnittet men även mot andra kliniker. Ett exempel är att återförande på dag 5 visat generellt bättre resultat vilket inneburit att fler kliniker intresserat sig för att införa detta. 4.Viktiga mått för att indikera god kvalitet: Förlossningsfrekvens, flerbördsfrekvens och andel ett-embryoåterförande. Nya tekniker, såsom ny frysteknik av obefruktade ägg och embryon (vitrifiering) samt time-lapse övervakning av embryon registreras och resultatredovisas. Detta ger möjlighet till snar återkoppling på nationell nivå avseende effektivitet och risker. 5.Rapportering endast en gång per år motiveras av att behandlingscykeln inte går att utvärdera förrän barnet är fött, dvs en fördröjning på ca ett år. Rapportering en gång årligen beror också på den manuella inrapportering registret för närvarande använder men som vi arbetar med att förändra till en online överföring. Ett arbete (Q-IVF direkt) pågår i samarbete med UCR, med on-line inrapportering från varje klinik. 6. Kompetensökning av stryrgruppen har skett genom att docent Ulla-Britt Wennerholm, obstetriker och ordföranden i patientföreningen "Barnlängtan" även ingår. 7. Bakgrund till infertiliteten har tidigare efterfrågats av SKL. Infertilitetsorsak utreds och registreras idag i begränsad omfattning varför eventuella diagnoser saknas eller är otillförlitliga. Av denna anledning har Q-IVF valt att inte registrera infertilitetsorsak. 8. Från och med 2013 kommer en nationellt, vetenskapligt utvärderad enkät avseende patienttillfredsställelse att ingå i kvalitetsregistret (KUPP= Kvalitet utifrån patientens perspektiv). Studierna som ligger till grund för denna enkät kommer att presenteras i en avhandling under Den metodologiska utvärderingen av detta instrument har preliminärt accepterats för publikation i Human Reproduction. Patienttillfredställelse kommer fortsättningsvis att redovisas i Q-IVF med följande indikatorer : Medicinsk vård, Tillgänglighet, Information, Bemötande, Delaktighet. Dessa indikatorer kommer att redovisas för kvinnor och män separat. Resultaten kommer att ingå i "Öppna jämförelser". 9. Registrets användning i forskning: I ett skandinaviskt samarbete (Sverige, Norge, Danmark, Finland) avseende barn och mamma utfall efter IVF hämtas data från Q-IVF. Denna skandinaviska databas (ConARTas) innehåller fn ca IVF-barn med kontroller och möjliggör identifierande av framför allt sällsynta risker såsom cancer, "imprinting disorders", missbildningar. I två andra projekt analyseras resultat och risker med äggdonation respektive blastocystodling. I ett fjärde projekt analyseras barn födda till mödrar som tidigare behandlats för cancer. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg)

3 1.Under 2013 har vi arbetat med donationsdelen i kvalitetsregistretregistret. 2.Vi har utvecklat och lagt till nya variabler för behandlingskomplikationer. 3.Under året har Q-IVF tillsatt en projektgrupp (Q-IVF Direkt) som arbetar med online överföring av data från respektive klinik. 4.Arbetet med att ta fram en validerad IVF-version av patientenkäten KUPP har slutförts under året. Metodarbetet av själva instrumentet för mätning av patienttillfredställelse är under publikation i tidskriften Human Reproduction.Vi har haft planeringsmöten under våren för "KUPP-ansvariga" barnmorskor/sjuksköterskor från alla Sveriges IVF-kliniker. Mätning av patienttillfredställelse genomförs under hösten 2013 och resultaten lämnas till respektive klinik samtidigt som en öppen jämförelse kommer att presenteras för allmänheten på Q-IVFs hemsida. Fem indikatorer kommer att redovisas; 1) Medicinsk vård, 2) Tillgänglighet, 3) Information, 4) Bemötande och 5)Delaktighet. 5.Under 2013 har 3 ansökningar om att få arbeta med forskningsprojekt inkommit till registret. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) 1. Fortsätta arbetet med online överföring. 2. Styrgruppens kompetens breddas. 3. Fortsätta ett initierat arbete för att förbättra den publika delen av hemsidan, fram för allt avseende resultatredovisningen. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 88 Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF) Q-IVF Startår 2006 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Certifieringsnivå 3 Kategori Kontaktperson Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson Ja christina.bergh@vgregion.se eller kia.borg@fertilitetscentrum.se Regionstyrelsen Västra Götaland Mats Dahlbom (mats.dahlbom@vgregion.se) Obstetrik och barn

4 Kontaktuppgifter Förnamn Christina Efternamn Bergh Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post Sjukhus/Vårdcentral Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbetsplats Reproduktionsmedicin Adress Blå Stråket 6 Postnummer Stad Göteborg Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Totalt startades färska IVF behandlingar och 5704 behandlingar med frysta embryon. Detta är en väsentligen oförändrat jämfört med föregående år. Var god se Fig 1 i verksamhetsberättelsen. Alla data, både processmått och resultatmått är baserade på behandlingscykler (en patient kan ha gjort en eller ett par cykler per år). Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). För 2000-talets början finns en avhandling avseende kostnader i Sverige och Norden. Economic aspects of infertility treatment, Maria Granberg I en vetenskaplig rapport jämfördes kostnader per IVF förlossning respektive per IVF barn vid återförande av ett resp två embryon. Rapporten är baserad på en stor skandinavisk rct. Kostnaden räknat per fött barn var SEK för barn födda efter tvåäggsåterförande och SEK per barn födda efter ett-embryo återförande (Kjellberg AT et al. Randomized single versus double embryo transfer: obstetric and paediatric outcome and a cost-effectiveness analysis. Hum Reprod 2006;21:210-6). I den analysen är ej livstidskostnader för allvarliga sequele medräknade vilket förekom oftare i tvåembryo gruppen. I en svensk rapport (Svensson et al. Longterm fiscal implications of subsidizing in-vitro fertilization in Sweden: A lifetime perspective. Scand J Public Health 2008;84:841-9) redovisas ett "Net Present Value" för IVFbarn på SEK. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Data avseende behandlingar på IVF-kliniker registreras endast i Kvalitetsregistret för assisterad befruktning, ej någon annanstans. Gravida patienter sköts huvudsakligen i mödravården och registreras i det registret. Data angående födslar registreras i IVF-registret, men mer detaljerat i Medicinska födelseregistret. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser

5 Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? IVF har visat sig vara den effektivaste metoden att få barn vid ofrivillig barnlöshet. Standard-IVF (in vitro fertilisering - provrörsbefruktning) och ICSI (intracytoplasmatisk spermieinjektion - mikroinjektion) är kvantitativt dominerande av de metoder som räknas in under assisterad befruktning. Sedan slutet på 80-talet regleras IVF-verksamheten i Sverige genom lagstiftning. Effektiviteten av behandlingen mäts i första hand såsom graviditet och förlossning per behandlingscykel. Det finns idag en mängd randomiserade kontrollerade studier (RCT), samt flera systematiska översikter (ffa. Cochranerapporter), där man värderat olika aspekter av assisterad befruktning. Följande områden kan nämnas: 1. IVF jämfört med exspektans vid oförklarad infertilitet 2. IVF jämfört med ICSI vid normalt spermaprov 3. Hormonstimulering inför IVF med jämförelser av olika typer av hormonpreparat och stimuleringsmetoder 4. Jämförelser mellan olika metoder vid återförande av embryon 5. Värdering av det hormonella stödet efter embryoåterförande (stöd under lutealfasen) 6. Antal embryon som återförs vid embryo transfer 7. Dag 2- eller 3-återförande jämfört med dag 5-transfer (blastocystodling) Förutom studier avseende effektivitet vid assisterad befruktning finns även kostnadsanalyser. Kostnadsanalyser har visat vad IVF-behandling kostar per förlossning med levande barn och per behandlad kvinna. Det finns vidare "cost effectiveness"-analyser som bygger på randomiserade studier, där man jämfört kostnaden per förlossning vid återförande av ett respektive två embryon. Det finns än så länge få studier som belyser patientupplevd kvalitet vid infertilitet och i relation till IVF. Ett arbete har pågått för att utveckla ett validerat instrument för att mäta patientkvalitet (var god se ovan). Assisterad befruktning är ett område i ständig utveckling. Bland nya tekniker inom IVF kan nämnas blastocystodling, in vitro-mognad av ägg och nya metoder avseende frysning av embryon (vitrifiering). Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Syfte Att effektivisera och höja kvaliteten på uppföljningen av IVF verksamheten genom att: 1. Rapportera individuella cykelbaserade data för samtliga IVF behandlingar. 2. Uppnå en snabbare feed-back till klinikerna som därmed bättre kan utnyttja data för att förbättra sin verksamhet 3. Höja kvaliteten på SoS årliga rapport 4. Göra resultaten tillgängliga för professionen, beslutsfattare och för allmänheten 5. I samråd med EpC göra samkörningar med befintliga populationsbaserade hälsoregister för att undersöka samtliga IVF patienter och IVF barns risker i förhållande till risker i populationen. 6. Patientupplevd kvalitet kommer att från och med 2013 ingå i det nationella kvalitetsregistret och bidra till verksamhetsutveckling på den enskilda kliniken. Se ovan! Beskriv avgränsning till närliggande register 2013 startade det nya graviditetsregistret bestående av MHV, obstetrikregistret och fosterdiagnostik-registret. Q-IVF samarbetar med detta register för att på sikt ev sammanslås. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Samarbetar med det nystartade Graviditetsregistret.

6 Beskriv även annan relevant samverkan Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Samarbete med UCR sedan Kontrakt upprättade. Hemsida finns. Regelbundna möten med UCR, styrgrupp, registerhållare och Karin Källén. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Christina Bergh, professor i obstetrik och gynekologi, registerhållare Karin Källen,docent, statistiker, Lunds universitet har anlitats som statistisk kompetens och tills vidare datainsamlare. Ulla-Britt Wennerholm, docent, obstetriker, Göteborg Kersti Lundin, docent, laboratoriechef, Sahlgrenska universitetssjukhuset, adjungerad En läkare från varje IVF enhet i Sverige Cornelia Adamo, patientrepresentant-adjungerad Styrgruppen samarbetar med UCR: Rodrigo Funes, Åsa Kölnerud Förbättringsmetodik

7 Biostatisk och epidemiologi Karin Källen Relevanta kliniska ämnen Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Förutom IVF läkare och statistiker ingår obstetriker med mycket god kunskp om IVF barn i styrgruppen. Kersti Lundin, docent, laboratoriechef, är adjungerad medlem till Styrgruppen. Kersti Lundin har lång erfarenhet av bl.a rapportering av IVF data. Vi har rekryterat en patient representant. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Kvalitetsregistret för IVF har förankrats i Specialistföreningen för obstetrik och gynekologi, SFOG. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Ja Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Patient representant från Patientföreningen "Barnlängtan" har rekryteras. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Godkänd av SoS för att bedriva IVF verksamhet. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? 100%, både vad gäller patienter och behandlande kliniker. Samtliga påbörjade IVF cykler och dess utfall ingår i registret. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 100%

8 Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 16 st Hur många enheter deltar i registret? 16 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 100% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Ej relevant Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Ej relevant Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Validitetskontroller: Karin Källen validerar inskickade data genom att kontrollera rimligheten av data. För vissa variabler finns automatiska spärrar inlagda i programmet som validerar inkomna data. K. Källen återkopplar till klinikerna ang. de uppgifter som ej förefaller riktiga eller är ofullständiga. Hittills har alla kliniker, i varierande omfattning, haft sådana problem. Mellan Karin Källen och UCR sker regelbundet validitetskontroller. Klinikerna kontrollerar data för den egna kliniken som presenteras av Kvalitetsregistret mot klinikens egna årsresultat. Reliabilitetskontroller:Några systematiska reliability tester har ej utförts mellan de enskilda IVFklinikerna och Karin Källen. Vid misstanke om felaktiga siffror har dock data skickats en/flera gånger. Mellan Karin Källen och UCR utförs regelbundna reliabilitetstester. I det pågående arbetet med online registrering ingår inbyggda validitetskontroller. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Kommentar till ovanstående frågor Steg 7 - Mått

9 Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Deltagande individer: Ålder på kvinnan, ålder på mannen. BMI (kvinnan), tidigare födda barn. Deltagande kliniker: Antal startade cykler, antal "lost of follow up". Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Processmått a. Antal startade behandlingar (färska, frysta, egna respektive donerade gameter) b. Antal embryo transfers (ET), andel ET/startad cykel c. Antal resp andel ett- eller två-embryo transfers d. Patienttillfredställelse e.komplikationer Resultatmått Se tabeller med resultatmått Resultatvariabler som andel graviditeter per behandling, andel missfall, utomkvedshavandeskap, förlossningar, flerbörd o.s.v. 2.Förlossningsutfall i form av graviditetslängd. 3.Genom samkörning med andra populationsregister; patientregistret, medicinska födelseregistret, dödsorsaksregistret, missbildningsregistret och cancerregistret erhålls data avseende födelsevikter,förlossningssätt, sectiofrekvens, medicinska risker för barnen som missbildningar, sjukdomar som upptäcks första levnadsveckan, cancer,sjukhusvård, dödsfall o.s.v. och mödrarnas förlossningskomplikationer och långsiktiga risker såsom cancer. 4.Resultatvariabler (enligt ovan angivna mått) för nya tekniker som tas i bruk. En årlig analys av kostnader för IVF-verksamheten samt kostnaden per förlossning med levande barn planeras även att ingå. Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? a) Resultat per behandling dvs. graviditeter, missfall, utomkvedshavandeskap, förlossningar (normala och instrumentella). b) Förlossningsutfall, andelen flerbörd, förtidsbörd. o.s.v. c. Patienttillfredställelse d.komplikationer e) Riskanalys för både IVF-barnen och IVF-mödrarna och för de behandlade kvinnorna som ej blev gravida beträffande mortalitet och morbiditet (särskilt missbildningar och cancer) genom korskörningar med populationsbaserade hälsoregister. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga?

10 Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D SF36/RAND 36 Ja idag KUPP (Kvalitet ur patinentens perspektiv). Se tidigare! Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag Från och med 2013 kommer en nationellt, vetenskapligt utvärderad enkät avseende patienttillfredsställelse att ingå i kvalitetsregistret (KUPP= Kvalitet utifrån patientens perspektiv). Studierna som ligger till grund för denna enkät kommer att presenteras i en avhandling under Patienttillfredställelse kommer att redovisas med följande indikatorer : Medicinsk vård, Tillgänglighet, Information, Bemötande, Delaktighet. Dessa indikatorer kommer att redovisas för kvinnor och män separat. Resultaten kommer att ingå i "Öppna jämförelser". Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Ja idag Se ovan! Annat patientrapporterat mått Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Mäts med en webbaserad enkät på samtliga IVF-kliniker i Sverige. Resultaten ingår i QIVF som fem variabler. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. För att undvika dubbelarbete ute på de olika fertilitetscentra har ett grundläggande krav varit att registret skall byggas upp av journaldata från de olika klinikerna. Eftersom dessa journalsystem är väldigt olika till sin struktur behöver data i dag bearbetas i olika hög grad innan de kan nå det överenskomna formatet för Q-IVF-registret. Den lösning som för närvarande är rimligast är att filer exporteras direkt från journalsystem, och via en säker sida (https) levereras till en krypterad databas (för närvarande hållen av Lunds Datacentral). Docent Karin Källén, enhet för reproduktionsepidemiologi vid Lunds universitet, har utvecklat programvara för varje klinik för att konvertera och kvalitetssäkra data innan de skickas vidare till kvalitetsregistret. Validerad data skickas till QIVF-databasen (hållen av UCR) via XML-Webservice. Ovan nämnt förfaringssätt har stämts av med Västra Götalands IT-chef Mats Dufva och UCR och anses uppfylla rimliga säkerhetskrav.

11 Ett arbete pågår att leverera data online till UCR via XML-Webservice. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 0% Filöverföring 100% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 0% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Data skickas 15 januari och exporten ska då inkludera ett helt kalenderår. Detta innebär att 15 januari 2013 rapporteras samtliga behandlingar utförda Detta för att säkra att förlossningsuppgifter kommer med. Variabellistan är vald så att den inkluderar data som erfordras för socialstyrelsens årliga sammanställning. Kommentar till ovanstående frågor Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. För närvarande ej aktuellt. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Klinikerna skickar textfiler med individbaserade data till statistiker Karin Källén. Data skickas som en krypterad excelfil till ett webbhotell, uppbyggt av Lunds Datacentral. Klinikerna loggar in med specifika lösenord. Detta förfaringssätt har stämts av med Västra Götalands IT-chef Mats Dufva och UCR och anses uppfylla rimliga säkerhetskrav. Karin Källén validerar och transformerar data som importeras i en webb-baserad databas. Samarbete mellan Karin Källén och UCR har etablerats. Data, samt tabelleringar lagras i databas upplagd av UCR. Kliniker kan efter speciell inloggning via webbapplikation få åtkomst till tabeller baserade på egna data, samt tabeller

12 baserade på sammanslagna data från samtliga inrapporterade kliniker. Klinikerna kan hämta data baserat på egna patienter via speciella sökvillkor, som de själva ställer och på detta sätt snabbt studera olika aspekter av sin verksamhet. Det är också möjligt att se produktionsrapporter, jämförande rapporter, samt statistik över hela verksamheten på ett nationellt plan. De uppgifter Socialstyrelsen efterfrågar hämtas i enlighet med deras direktiv direkt från UCR och levereras till Socialstyrelsen i tabellform. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Resultat redovisas i absoluta antal samt frekvenstabeller. Inga ytterligare statistiska bearbetningar görs för närvarande. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Ja Med andra jämförbara enheter Svar: Ja Mellan landsting och region Svar: Ja Med bästa enheter Svar: Ja Kommentarer till ovanstående fråga Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Könsuppdelat när det gäller KUPP. I övrigt ej relevant Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja

13 Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Ja Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Ja Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Vid registrets styrgruppsmöten. Samtliga kliniker har representanter vid dessa möten. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Kliniker som skickat sina data får från UCR sina data sammanställda i förutbestämda tabeller. Vidare kan klinikerna via inloggning i webb-baserad databas jämföra sina data med riksgenomsnitt för extraherade variabler. Webbapplikationen har öppna sidor för allmänheten, där representativa variabler tagits fram och redovisas öppet med namn för samtliga kliniker. Karin Källén sköter kommunikationer med Socialstyrelsen så att individbaserade data till uppföljningsstudier inkommer till Socialstyrelsen i överenskommet format. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Tidigare analyser av data från registret på kvinnor som fött barn efter IVF har lett till betydande förbättringar vad gäller riskerna för barnen och i viss mån kvinnan fr.a. genom reduktion av flerbörd vid IVF där Sverige är ledande i världen. Medicinska risker relaterade till flerbörd har minskat. Genom att nu skapa ett register som innefattar alla IVF behandlingar dvs. även de som ej lett till förlossning kan man analysera samma variabler för samtliga behandlingar. Jämförelser mellan behandlingar som lett till förlossning respektive ej lett till förlossning kan på ett mer standardiserat sätt i ett stort register förhoppningsvis leda till att fler uppnår förlossning. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete.

14 Flerbördsfrekvensen har minskat dramatiskt och därmed har hälsotillståndet för födda barn förbättrats väsentligt. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Utvärdering av komplikationer Minska ovariell överstimulering Utvärdering av KUPP/Förbättring av patientomhändertagande Registrering och utvärdering av nya metoder för odling och frysning av embryon. Utvärdering av frysning/tining av obefruktade ägg Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Lista de viktigaste Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 100 Kommentar Samtliga kliniker jämför sina resultat med riksgenomsnittet samt med andra kliniker och analyserar möjliga orsaker till skillnader. Skillnader i resultat diskuteras ingående vid regelbundna strygruppsmöten där också förslag till förbättringar presenteras. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 5 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013?

15 1 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 8 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. Anna-Karina Henninigsen, ESHRE 2011, 2012 (föredrag) Ulla-Britt Wennerholm, NFS 2012 (föredrag) Christina Bergh, Anna-Karina Henninigsen,, Anja Pinborg, ESHRE 2013 (föredrag) Ulla-Britt Wennerholm, (Perinatalkongress USA 2012,2013) Henningsen et al. Infant and maternal health monitoring, using a combined Nordic database on ART and safety. Acta Obstet Gynecol Scand 2011;90: Wennerholm UB, Henningsen AK, Romundstad LB, Bergh C, Pinborg A, Skjaerven R, Forman J, Gissler M, Nygren KG, Tiitinen A. Perinatal outcomes of children born after frozen-thawed embryo transfer: a Nordic cohort study from the CoNARTaS group. Hum Reprod Sep;28(9): doi: /humrep/det272. Epub 2013 Jul 5 Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka : :- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Christina Bergh, 5 % : :-

16 Kersti Lundin, 10 % : :- Administration/koordination Kia Borg, webb-master, kvalitetsansvarig, barnmorska, 20 % : :- Annette Nattland, sekreterare, 25 % : :- Statistik IT Karin Källén, statistiker, 20 % : :- Drift enligt grundavtal UCR : :- Utvecklingskostnad : :- Publicering samt årsrapport Möten Styrgruppsmöten : :- Resor Resor för koordinator : :- Registercentrum Förvaltningskostnader Övrigt Patientenkät (KUPP), se ansökan : :- Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader : :- Varav kostnader mot RC 0:- 0:- Varav IT-relaterade kostnader : :- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen

17 Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. 1. Registrering av komplikationer. Kräver överenskommelse klinikerna emellan ang exakta och samstämmiga definitioner, tämligen omfattande förändringar av de enskilda klinikernas datasystem, rapportering till Karin K ällen, validering, nya tabeller/redovisningar av UCR. 2. Registrering av patienttillfredställelse. Kräver omfattande IT- förändringar, både på kliniknivå och på UCR. Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Administration/koordination Kia Borg, webb-master, kvalitetsansvarig, barnmorska, 20 % :- Övriga personalkostnader :- Resekostnader :- Statistik IT Karin Källén, statistiker, 20 % :- Uppbyggnad av plattform, drift UCR :- Publicering samt årsrapport Möten Resor Registercentrum Förvaltningskostnader Övrigt

18 Summa kostnader :- Varav kostnader mot RC 0:- Varav IT-relaterade kostnader :- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret från föregående år. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. Överfört från 2011: SEK Anslag från SKL 2012: SEK Disponibelt belopp 2012: SEK Utgifter 2012: SEK (exkl. lön Karin Källén c:a SEK) = SEK Saldo : SEK Steg 15 - Register som fått anslag 2012 Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga årsrapport Årsrapport 2013 Q-IVF, pdf 361 kb Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga verksamhetsberättelse. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Q-IVF 2013.pdf 89 kb Övriga bilagor Egna och donerade gameter, samt Öppna jämförelser.pdf 771,11 kb

19 Kommentarer rörande årsrapporteringen Avser kommentarer rörande årsrapporteringen och verksamhetsberättelse. Ex. Vi har valt att göra tertialrapporter istället för årsrapporter, den finns endast elektroniskt osv