Kvalitetsregistret för psykosvård, NKR14-014
|
|
- Amanda Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsregistret för psykosvård, NKR Kvalitetsregistret för psykosvård Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund Psykossjukdomar som, tex schizofreni, vanföreställningssyndrom är allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd med stor risk för en kronisk sjukdomsutveckling. Psykossjukdomar orsakar ett stort lidande för personen själv och närstående samt medför höga samhällskostnader. Vården har utvecklats under senare år och det finns internationella riktlinjer för god vård. Tidigt omhändertagande vid psykos uppmärksammas särskilt eftersom det finns skäl att tro att goda vårdinsatser i tidigtskede av psykosen kan påverka den långsiktiga prognosen. Kvalitetsregistret för psykosvård har utvecklats för att ge nationella resultatjämförelser och vara ett verktyg i det lokala förbättringsarbetet. Syftet med registret är att genom öppna och lättillgängliga jämförelser av resultat förbättra behandling och omhändertagandet vid psykos. Genom uppföljning av behandlingsresultat och patient och närståendes upplevelser kan de yrkesverksamma få använbara underlag för sitt lokala förbättringsarbete. Proffessionen, patienter och närstående får tillgång till gemensamma jämförande data som kan användas i dialogen kring kvalitetsutveckling. Viktigaste resultatmåtten är 1. symtomreduktion, mäts med GAF-symtom och med PANSS - delskala remissionsindex som kan mäta andel patienter i remission. 2. psykosocial funktionsnivå mäts med GAF-funktion, arbetsförmåga/sysselsättningsgrad, behov av stöd i boendet. 3. Biverkningar, komplikationer följer vikt och kroppslig sjukdom. 4. Patientens subjetiva bedömning av livssituation och livskvalitet. Antal vårddagar i slutenvård är delvis också ett resultatmått speciellt för de svårats sjuka. Processmått: 1. Tid från första symtom till behandling för nyinsjuknade, 2. Vissa behandlingsinsatser och besök per år redovisas. Täckningsgraden är fortfarande låg även om registreringstakten ökar. Många enheter är anslutna, har lämnat in avsiktsförklaringar och arbetar aktivt med förbättringsarbet. Krångel med övergång till ny teknisk plattform har bromsat registreringstakten men nu ser vi nya möjligheter i och med förbättrade tekniska lösningar. Vissa nationella data har återförts och vissa enheter med ett större antal registreringar har använt sina data i det lokala förbättringsarbetet. Några kliniker arbetar aktivt med hälsofrämjande insatser som kost och motion och prövar modell att använda registerdata som utvärdering. Vi arbetar aktivt med att implementera de nya Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser och en inventering av metoder har inventerats bland mer än 100 enheter. Arbete tillsammans med brukarföreningarna pågår kring patientenkät och skattningar av känsla av inflytande av den egna vården. Under det kommande året kommer också att fokuseras på läkemedelsbehandlingen eftersom en ny Klinisk riktlinje publiceras av Socialstyrelsen under hösten som bygger på den SBU-rapport som publicerades Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år
2 Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Tekniskt: - förbättrad inloggningsfunktion i den ursprungliga webbapplikationen (Sitskort) - många enheter som kommit igång att registrera i den nya plattformen ReQua Administrativt - alla enheter har inventerats och kontrollerats angående enhets id, och vi vet nu vilka enheter som landstingen förväntar sig ska registrera i registret, - enheterna har uppskattat antalet möjliga patienter att registrera, dessa målsiffror diskuteras med enheterna och mer realistiska målsiffror, justeringar både upp och ner pågår - i samband med SKL:s arbete med prestationsmedlen har alla enheter som haft låga regsitreringssiffror blivit uppringda och registret har då fått uppgift om enheter som haft olika problem som kunnat förljas upp. Frågebatteri/kvalitetsindikatorer - En ny fråga: "läkemedelsgenomgång" las till och har använts från 1 maj Viss justering av frågor i ursprungliga frågebatteriet har gjort för att anpassa till Nationella Rikrlinjerna för psykosociala insatser, enomgång av frågebatteriet pågår inför plattformsbyte. Data och resultatåterföring: Kraftig ökning av nyregistreringar under det senaste året. Många diskussioner - Resultat har analyserats och alla enheter med tillräckligt många registreringar har fått enkla rapporter utskickat under sommaren. - Utifrån föregående årsrapport och de enkla rapporter som skickagts pågår en intensiv diskussion med enheter och användare om hur man vill ha data och resultat redovisade till olika målgrupper Delprojektet Bättre psykosvård har stöttat många enheter att göra GAP analyser och bedömma behov av ytterligare imöementering av psykossocilaa insatser. Enkät om användningen och sammanställning av detta finns. En prototyp av manual för IMR i en dataapplikation för läsplatta finns klar. Första tester i reell utbildningsmiljö med några enheter har påbörjats. - Styrgruppen har förändrats och blivit lite mindre. Samtidigt har bildats en referensgrupp för användninga av data som består av personer med expertkunskap och lämplig forskningsprofil. Styrgruppen har renodlas till personer som har tid och engagemang Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Det viktigaste kommande förändringen kommer att bli flytten till ny plattform: - vissa frågor kommer att ändras och viss förändring av layout och utseende av applikationen - samregistreringsfunktionen kommer troligen inte finnas i kommande applikation vilket innebär att patienter som har flera sjukdomar kommer behöva registreras i flera olika reister och samma frågor besvaras flera gånger - diskussioner om samordning med bland annat Kvalitetsstjärnan pågår - möjligheten att tillföra en metabolmodul för att bättre kunna följa den kroppsliga hälsan (viktuppgång, förhöjda blodfetter mm vanliga biverkninar på antipsykosmedel - möjlighet att lägga till fråga om förebyggande, hälsofrämjande insatser - uppföljning av den nya frågan "läkemedelsgenomgång".
3 - verktyg för att arbeta med delat beslutsfattande Förbättringsprojekt kring läkemedelsanvändning. Analys av behov utifrån våra data kring läkemedelsuppföljning och de nya riktlinjer från Socialstyrelsen och läkemedelsverket planeras. Shared Decision Making (MSD) eller på svenska Delat beslutsfattande är en av de metoder i Nationella riktlinbjerna som är mest angeläget att vi arbetar med utifrån patient och brukarnas Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Ja Beskriv aktiviteterna samt resultat Extra anslag i samband med PRIO-satsningen 2012 som handlade om att stödja användningen av Psykosregistret. Aktiviteter: Rundringning till enheterna och insamling av deras synpunkter på teknik, innehåll och återföring samt beskrivningar av hur deras lokala rytiner för registreringar ser ut. Spridning av exempel på hur information och tillfrågandet av patienterna går till. Kartläggning av hinder och framgångsfaktorer. Goda exempel från ex Västra Götaland som har ett eget totalregister över alla sina patienter. Resultat: Förbättrad kommunikation med enheterna. Kraftigt förbättrad registrering Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 14 Kvalitetsregistret för psykosvård PsykosR Startår 2002 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Certifieringsnivå 3 Kategori Kontaktperson Ja Mats Holmberg landstings jurist, Landstingsstyrelsen Uppsala Psykiatri Per Hagström Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson per.hagstrom@akademiska.se Kontaktuppgifter Förnamn Ing-Marie Efternamn Wieselgren Telefonnummer (inklusive riktnummer) , E-post ing-marie.wieselgren@akademiska.se
4 Sjukhus/Vårdcentral Akademiska sjukhuset Arbetsplats Psykiatridivisionen Adress Postnummer Stad Uppsala Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Totala antalet individer med psykos uppskattas till ca i Sverige, någon säker inventeringssiffra finns inte. I Svenska psykiatriska föreningens (SPF) riktlinjer anges en uppskattning om att det finns cirka personer med schizofrenidiagnos i Sverige. Hög andel av personer med psykossjukdom anses ha kontakt med den svenska sjukvården, över 95%. 10 % av patienter psykosdiagnos dvs drygt 6000 vårdades det året på sjukhus och de använde 20% av vårddagarna8 SKL:s inventering). Många har enbart öppenvård. SBU anger att prevalensen för psykossjukdom är 0,5-0,7, vilket stämmer med internationella metaanalyser som refereras i SPF:s riktlinjer. SBU anger i sin rapport till regeringen 2012 anger man att 15 per inv insjuknar varje år, vilket skulle innebär cirka 1000 personer per år. Insjuknandet i psykos ligger på en jämn nivå sedan många år. Eftersom en stor andel får en kronisk sjukdomsutveckling blir antalet som lever med sjukdomen stort. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Kostnaderna för en person med schizofreni är ca per år. Knappt hälften är direkta kostnader för kommun och landsting.en metaanalys av studier som beskriver samhällskostnader för schizofreni anger att sjukdomens andel av de nationella kostnaderna för sjukvård uppgår till mellan 1,5 och 3 procent ( SBU-rapport). 10 % av patienter med psykosdiagnos dvs drygt 6000 vårdadas på sjukhus per år och de använder 20% av vårddagarna ( SKL:s inventering). Anhöriga till personer med diagnosen schizofreni lägger ner drygt 22 timmar i veckan på att hjälpa och stötta sina nära släktingar. De ger också ekonomiskt stöd med i snitt 2600 kr i månaden. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja En nyinsjuknad patient kan söka sig till vården via primärvård, studenthälsa, elevhälsa eller direkt till specialistpsykiatrin via öppenvårde eller akutmottagning. Utredning vid misstänkt psykos görs i öppen eller slutenvård. Idag är allt vanligare att patienter enbart vårdats i öppenvård. I de flesta landsting finns subspecialicerade enheter för psykosvård men patienten kan ha kommit till en allmänpsykiatrisk mottagning först. För personer med betydande funktionsnedsättning blir ofta kommunen inkopplad för att ge stöd i boendet eller vardagen. I glesbygd kan primärvården ha öppenvårdsansvar. Det är vanligt att distriktsköterska ger medicinering. Registret har möjlighet att följa patienten från ankomst till specialistpsykiatrin och omfatta både sluten och öppenvård. Däremot omfattas inte primärvård eller likande. Kommunens insatser kan delvis omfattas av registret indirekt genom att den landstingsanstälde registrerar faktorer som stöd i boende och arbetsrehabiliteringsinsatser. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser lyfts primärvårdens betydelse för att hitta personer med en byggynnande psykos så tidigt som möjligt. Med utbildningsinsatser till primärvården och konsultativa team från specialistpsykiatrin som finns lättillgängliga för alla "förstalinjes verksamheter" bör hypotetsikt DUP (duration of untreated psyshosis) dvs tid från första symtom till behandling bli kortare vilket kan följas i regoistret.
5 Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Psykossjukdomar innebär ett stort lidande för personen själv, påfrestning på närstående och stor samhällskostnad. Personer med schizofreni har en kraftig överdödlighet och kortare medellivslängd med ca 20 år än befolkningen i stort även om den ökad självmordsfrekvensen räknas bort. Sjukdommen i sig men också behandlingen med antipsykosmedel antas öka risken för kroppslig ohälsa. Bästa möjliga medicinering i kombination med psykosociala insatser kan förhoppningsvis ge såväl bättre psykiatriskt tillstånd, bättre funktionsförmåga som bättre kroppslig hälsa Behov av förebyggande och hälsofrämjande insatser finns hos alla personer med psykossjukdom på samma sätt som övriga befolkningen men de har svårt att nås av det ordinarie utbudet. Annpassade insatser behöver utformas för gruppen och genom att jämföra resultaten med hjälp av kvalitetsregistret kan framgångsrika arbetssätt identifieras. Psykiskt sjuka patienter som insjuknar i hjärtinfarkt har sämre förutsättningar än övriga patienter när det gäller tillgång till läkemedel och vårdåtgärder, men även när det gäller chans att överleva. Sju olika cancerformer undersöktes och för samtliga former var överlevnaden kortare för personer med samtidig psykisk sjukdom än för övriga cancerpatienter. Rapport från Socialstyrelsen 2010 och Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Syftet med registret är att stödja utvecklingen av psykosvården så att patienternas möjlighet till återhämtning ökar. Med hjälp av öppna jämförelser av resultat i form av symtomreduktion, ökad funktionsnivå och tillfredställelse samt biverkningar ska registret ge ge verksamheterna verktyg för lokalt förbättringsarbete. Kvalitetsregistret vill sprida ny kunskap och vara stöd i samband med implementering av ny kunskap i det dagliga patientarbetet. Genom nätverksaktiviteter, jämförelser av insatser i förhållande till resultat kan kvalitetsregistret medverka till en ökad kvalitet och likvärdighet i den vård som erbjuds över landet. Ett exempel är det aktuella arbetet med psykosociala insatser. Kvalitetsregitret kan också ge fördjupad kunskap om patienternas situation och faktorer som påverkar livssitiationen vilket kan vara användbart för beslutsfattare inom vården och underlätta planering. Genom öppna lättbegripliga resultatredovisningar kan det allmänna kunskapsläget öka, felaktiga föreställningar motverkas och ett bidrag till minskad stimatisering ges. Kvalitetsregistren kan förhoppningsvis också användas för att följa upp nationella satsningar inom området. Beskriv avgränsning till närliggande register Närliggande registret är ur diagnossynpunkt Bipolär och vi har till den nya plattformen klart gjort upp om vilka schizoaffektiva diagnoser som hör vart. I Rättspsykiatriregistret finns ett stort antal personer med psykossjukdom. det är vanligt med samsjuklighet med andra psykiska sjukdomar. Många psykospatienter har diabetes, cancer och kardiovaskulär sjd och borde registreras i somatiska register i större utsträckning än vad som görs. Många psykosenhetr registrerar i Kvalitetsstjärnan som är ett välutvecklat system för att följa behandlingsresultat och vårdkvalitet. Det finns ett mycket tydligt önskemål från många psykosenheter att man vill kunna registrera i Psykosregistret och kvalitetsstjärnan samtidigt. Ett nära samarbete finns därför och frågeformuleringar har ensats för
6 att möjliggöra samregistrering. I nuläget oklart hur detta kommer att kunna lösas i nya it-plattformen men det finns fortfarande en intention att de frågor och funktioner från Stjärnansom idag inte finns i Psykosregistret kommer att vara möjliga att välja till som modul i kommande webbfunktion. Samarbete pågår mellan de olika psykiatriska registren kring användning av registerdata i förbättringsarbetet. Vi ser ett stort behov av stöd på såväl enhetsnivå som ledningsnivå för att utveckla ett konstruktivt förbättringsarbete. Att efterfråga och använda resultat för styrning av utvecklingsarbetet är fortfarande klent. Eftersom en del enheter registrerar i ett antal psykiatriska register tror vi att vissa delar i förbättringsarbetet bör samordnas även om registren är åtskilda. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Nära sammarbete med övriga psykiatriska register. Tidigare haft en gemensam webb-lösning och även den framtida webblösningen verkar bli den samma fö de flesta registren. Arbete med kvalitetsindikatorer och former för förbättringsarbete sker gemensamt med flera psykiatriregister. Sammarbete och jämförelser görs också med lokala register som ex i Västra Götaland som har data ur patientjournalen och därmed alla patienter inkluderade. Beskriv även annan relevant samverkan Samverkan kring medtodutveckling sker med ett antal projekt som Integrerade verksamheter på SKL och med CEPI. Samvetkan finns också med brukarorganisationerna inom NSPH och direkt med RSMH och Schizofreniförbundet kring brukarinflytande, anhörigutbildningar och Delat beslutsfattande.. I nätverket kring projektet Bättre Psykosvård finns samverkan med många lokala projekt runt om i landet Även internationella kontakter finns ex med Kim Mueser om IMR, med nätverk för Policy Making inom psykiatriområdet. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Kontakt tagen Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC KCP i Örebro kommer att upphöra när ReQua plattformen överges. Planerad flytt till Inca och RC VGR Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling)
7 Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Lennart Lundin Psykossektionen, Sahlgrenska Psykolog, Maria Mattsson med dr Psykiatri Stockholm ssk Vårdutvecklare Pontus Strålin med dr Psykiatri Stockholm specialist läkare psykiatri Nisse Berglund Västra Götaland socionom, vårdutvecklare Eva Baghdassarian Akademiska Uppsala specialistläkare psykiatri Göran Eiman Kungälvs sjukhus ssk, sft klinikchef Per Hagström Akademiska Uppsala ssk, koordinator Marcus Lundmark Möndals kommun projektsamordnare Per Torell Schizofreniförbundet ordförande Christina Lagerbäck Norra Stockholmspsykiatrin Vårdsamordnare Christina Hultman prof Karolinska inst, Stockholm Leif Lindström prof Akademiska Uppsala specialistläkare psykiatri Eva Lindström doc Akademiska sjukhuset specialistläkare psykiatri Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister I styrgruppen finns yrkesgrupperna läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom representerade. Vi har också nära samarbete med arbetsterapeuter. Flera av medlemmarna är eller har varit psykiatrichefer och verksamhetschefer men vi har också med "vanliga specialistläkare" och behandlingspersonal. Sammansättningen motsvarar det psykiatriska öppenvårdsteamet. Vi har geografisk spridning och reperesentanter från både stora och små landsting/orter. Flera av medlemmarna har en gedigen forskar bakgrund Förbättringsmetodik Vi har i styrgrupp och i referensgrupp personer som arbetat med ett flertal Genombrottsprojekt med lokalt förbättringsarbete både i öppen och slutenvård. Nätverk av processledare över landet. Anknytningen vis styrgrupp och processledare till Centrum för psykiatriforskning, Stockholm Biostatisk och epidemiologi Referensgrupp med epidemiolog, statistiker men också möjlighet att på konsultbas tillägna oss kompetens i vissa frågor. Inom psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset där registret är anknutet finns flera experter tillgängliga Relevanta kliniska ämnen Flera kliniskt verksamma personer ingår i styrgrupp och referensgrupp. Fler av Sveriges experter inom psykosvård finns i styrgrupp eller som adjungerade axperter i olika frågor. Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset har en aktiv psykosvård. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Vi samarbetar mellan de psykiatriska kvalitetsregistren men även med andra register. Vi har ett aktivt samarbete med CEPI, Lund och Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten. Anknytningen till Akademiska sjukhuset och
8 Institutionen för Neuropsykiatri innebär möjlighet till referensgrupp, konsultationer och erfarenhetsutbyte inom psykiatrin. Deltagande i Schizofrenisällskapet. Anknytning och deltagande i Etiskt råd i Skåne, Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Nära samarbete med Svenska Psykiatriska föreningen, Barnpsykiatriska föreningen, METIS-projektet nu på SKL, Psykosregistret har via TOP-nätverket som samlar ett stort antal enheter i ett nationellt nätverk kontakt med hela Sveriges psykosenheter för nyinsjuknade. Styrgruppsmedlemmar och andra aktiva i registret har nära kontakt med flera yrkesföreningar som psykologförbubdet, vårdförbundet och psykiatrisjuksköterskornas förening, arbetsteraputernas förening. I projektet "Bättre psykiosvård" har skapats ett nätverk med 14 processledare som är geografiskt fördelade över hela landet. deras uppgift är att stödja implementeringen av de Nationella riktlinjerna. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Vi har en person med egen erfarenhet anställd på registret, vi har samarbete med NSPH och har ett brukarråd där representanter från Schizofreniförbundet och RSMH centalt liksom från flera lokalföreningar deltar. Brukarråden webbsänds så brukare runt om i landet kan delta. Just nu arbetar vi aktivt med brukarenkät och med inflytandefrågor. Vi tar tillvara de erfarenheter som gjorts i den brukarenkät som Socialstyrelsen tagit fram men också från lokala erfarenheter via gruppen. Inflytande frågor är viktiga och enkelt verktyg för att mäta känsla av delaktighet i den egna vården undersöks. Närståendes erfarenheter tas också tillvara och flera av dem som arbetar i projektet har en nära anknytning till Schizofreniförbundet som ochså finns med i referensgruppen. Vårt patient och brukardeltagande är aktivt och de är klara inspiratörer och pådrivare runt om i landet med sin positiva inställning till kvalitetsregister. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Behandling för psykos. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Uppskattade målsiffran har vi angett till personerdå vi utgått från olika prevalenssiffror. Det kan vara högt eftersom registerdata vid arbetet med SBU rapporten om läkemedel identifierade cirka personer med
9 antipsykosbehandling för psykossjukdom. Totala antalet nyregistreringar är i aug personer av är cirka 30% Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 30% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 180 st Hur många enheter deltar i registret? 158 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 80% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Täckningsgraden vad gäller patienter har ökat betydligt men ligger fortfarande bara på en tredjedel av målsiffran. Antalet anslutna enheter som registrerar har ökat markant och det finns nu inget landsting som inte är med. Täckningsgraden avseende patienter varierar stort. Den prestationsersättning som finns just nu i Psykiatriöverenskommelsen har drivit på utvecklingen. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Vi har ännu inte fullt ut sett resultaten av Psykiatriöverenskommelsens prerstationsmedel. Intensivt arbete pågår i många landsting för att klara prestationsmålen i höst.. Av de stora regionerna är svårigheterna störst i Skåne men de har arbete på gång. Värmland och Jämtland ligger lågt och är landsting som inte tidigare varit med. Ur registrets perspektiv är det viktigt att landstingen hittar strategier som håller i längden. en del av våra gamla enheter men också några nya enheter har hittat arbetssätt som verkar effektiva och vi försöker att sprida deras erfarenheter. Vi har ägnat oss åt mycket mer feedback, mail telefon mm än tidigare vilket gett resultat. Vi tror dock att den bästa positiva faktorn är bra och användbara resultatdata som kan ge beskrivning av den egna verksamheten och som kan följa utvecklingen. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Vi arbetar med att kontrollera data gentemot andra data källor som journal och register på Socialstyrelsen, PAR. Mycket tid under året har gått åt till att manuellt säkra att de data som finns i våra databaser är rätt. Inför flytt och byte av plattform ska enbart säkra data sparas.
10 Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Kommentar till ovanstående frågor En förhoppning är att ny plattform kommer att ge många tekniska fördelar och ge möjlighet till direkta återrapporter till enheterna. Vi planerar också automatiska rapporter lite tätare än de årliga stora rapporterna. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Ålder, kön, utbildningsbakgrund, sjukdomsduration, funktionsförmåga, samsjuklighet Målgrupp, subspecilaisering, antal patienter, Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? DUP tid från insjuknande till behandling, anses vara en viktig prognostisk faktor. Läkemedelsbehandling. Utbud av insatser enligt Nationella riktlinjer, ex gemensam utbildning, Supported employment, Kontroll av somatisk hälsa, Skattning av alkohol och droganvändning Vårdplan, Samordnad individuell vårdplan med kommunen Sammarbete och stöd till närstående Känsla av delaktighet/inflytande på den egna vården Nikotinanvändning Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Symtomreduktion, funktionsnivå mäts med GAF och PANSS grundläggande effekter av framgångsrik behandling RemissionsPANSS, mäter antalet personer i remission. Stabil förbättring viktigt långsiktigt mål då återinsjuknanden försämrar funktionsförmågan kraftigt BMI, viktuppgång vanlig biverkan och riskfaktor för kroppslig hälsa Arbete /sysselsättningsgrad liksom boende (behov av boendestöd) mått på funktion. Patientillfredställelse, nöjdhet med bemötande vård men också livssituation Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga?
11 Ja idag GAF- funktion, arbetee/sysselsättning, försörjning. Viktigt resultatmått Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag Patientenkät Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Planeras Delat beslutsfattande enkät Annat patientrapporterat mått Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? I patientenkät finns frågor om hur man subjektivt upplever sitt mående, sin vård och bemötande. Enklare skattning av upplevda delaktigheten prövas. Verktyg för delat beslutsfattande under utveckling. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Journaluppgifter och uppgifter i registret överensstämmer i stort. Önskan finns att kunna tappa data direkt från journalen men samordning av sökord måste då ske. Registreringen görs vid start och vid årlig uppföljning. De flesta behandlare fyller först i en pappersversion och matar sedan in data direkt i registret eller låter en ansvarig på enheten mata in i vår webbfunktion. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100%
12 Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Uppgift saknas I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Årliga uppföljningar och vid avslut av behandling eller vid dödsfall. Kommentar till ovanstående frågor Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Inför ny webbplattform har alla frågor ensats mellan de psykiatriska registren och det finns ett gemensamt data bibliotek. Ny översyn av frågorna görs inför flytt i höst till Inca Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Den gamla webb-verktygets databas är inte optimalt organiserad vilket löses i ny version. Data analysewras uppdelat på kön, ålder. Ambitionen är att fälja nyinsjuknade patienter under lång tid. De patienter som har långst uppföljningstid har nu 7 års uppföljning. Individutveckling över tid per enhet kan alltså analyseras. Tidiga insatser under första vårdkontakten följas över år. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Nyinsjuknade och mer kroniska patienter analyseras separat. Samsjuklighet finns registrerad och olika subgrupper kan analyseras. Patienter som fått vård enligt tvångslagstiftning kan jämföras med vårdade enligt HSL. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar:
13 Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Med andra jämförbara enheter Svar: Mellan landsting och region Svar: Med bästa enheter Svar: Kommentarer till ovanstående fråga Efter flytt till RC VGR och Inca plattformen förväntar vi oss att en sådan webbmodul kommer att kunna utvecklas. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Öppen redovisning av resultat per landsting kan vi förhoppningsvis göra 2014 i den nya plattformen. Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården
14 Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? PÅ enheterna och på klinikerna likalt samt på de regional och nationella möten som ornas. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter I den nya webbplattformen ska det finnas automatiska rapportfunktioner som genererar regelbundna uppföljningar. I nuläget har vi varit hänvisade till manuell återföring med rapporter. Detta har inte skett i tillräcklig omfattning och den stora satsningen för kommande år är regelbundna återföringar av data kvartalsvis. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Fördelning av diagnoser har använts för diskussioner kring diagnossättning. Andel med missbruk, nikotinanvändning, högt BMI för att diskutera riskfaktorer för kroppslig ohälsa. Olika förskrivningsmönster av läkemedel. Patienternas egen upplevelse, Tid från insjuknande till behandling gett diskussion om utbildning till primärvården. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Effekter för patientgruppen går inte att se men det finns idag en större medvetenhet. Vi ser att skillnaderna mellan olika enheters resultat börjar uppmärksammas och vi ser att förbättringspotentialen i psykosvården i stort diskuteras mer. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Nationella riktlinjer för psykosociala insatser från 2012 finns. Nationella riktlinjer för förebyggande insatser SBU rapport om läkemedel publicerad och riktlinjer från Socialstyrelsen väntas. Svenska psykiatriska föreningen har riktlinjer som varit grund för många vårdprogram. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? De nya frågeformuleringarna har anpassats till riktlinjerna och deras indikatorer. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Uppföljning av kroppslig hälsa Ökad andel med meningsfull sysselsättning Förbättrad läkemedeldelsanvändning Ökat känsla av inflytande för patienterna Förbättrat omhändertagande vid kroppslig sjukdom
15 Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Lista de viktigaste 50% av patienterna ska ha fått en årlig läkemedelgenomgång av läkare. Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Enkät, telefonintervjuer. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Diskussioner pågår och vi ser att det kommer att finnas en efterfrågan när vi får böttre och mer lättanvända data. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 1 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 1 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. 0
16 Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka :- 0:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Registerhållare :- 0:- Registersjuksköterska :- 0:- Data och rapporteringsansvarig :- 0:- Administration/koordination Administratör 240:- 0:- Statistik Statistiker :- 0:- IT It stöd från gemesam support :- 0:- Publicering samt årsrapport återföring :- 0:- Möten Förbättringsstöd, analys, rekrytering :- 0:- Resor
17 resor för stöd till enheter :- 0:- Registercentrum Avgift till teknisk plattform, gemesam support mm :- 0:- Ja Förvaltningskostnader ekonomi, mm :- 0:- Övrigt omkostnader hemsida, nyhetsblad mm :- 0:- Brukarexpet :- 0:- Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader :- 0:- Varav kostnader mot RC :- 0:- Varav IT-relaterade kostnader :- 0:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. Planering tillsamman med registercentrum i Västra Götaland pågår. Oklart i nuläget vad kostnaden för att vara anluten och få tillgång till plattformen där kommer att kosta. Samma osäkerhet torde gälla för all psykiatriregistren. Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Administration/koordination
18 Administration/koordination Statistik IT Publicering samt årsrapport Möten Resor Registercentrum Förvaltningskostnader Övrigt Summa kostnader 0:- Varav kostnader mot RC 0:- Varav IT-relaterade kostnader 0:- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret från föregående år. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. Steg 15 - Register som fått anslag 2012
19 Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga årsrapport -- Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga verksamhetsberättelse. -- Kommentarer rörande årsrapporteringen Avser kommentarer rörande årsrapporteringen och verksamhetsberättelse. Ex. Vi har valt att göra tertialrapporter istället för årsrapporter, den finns endast elektroniskt osv Årsrapport och verksamhetsberättelse kommer ligga på
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi
Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk
Läs merSvenska Barnreumaregistret
Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer
Läs merNationella Diabetesregistret
Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets
Läs merSWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025
SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merSvenska Korsbandsregistret
Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer
Läs merNationella Kataraktregistret
Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer
Läs merRättspsykiatriskt kvalitetsregister
Rättspsykiatriskt kvalitetsregister, FAR14-101 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Rättspsykiatriskt kvalitetsregister Registrets
Läs merRIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.
RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister
Läs merNationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av
Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn
Läs merSvenska Cornearegistret
Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer
Läs merPsoReg (Register för Systembehandling av
PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merNationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom
Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom, FAR14-013 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt kvalitetsregister
Läs merNummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen
RIKSHÖFT, FAR14-029 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSHÖFT Registrets kortnamn RIKSHÖFT Nummer 29 Startår 1988 Webbadress
Läs merANVISNING REGISTERPROFIL
1 (14) 2018-05-01 ANVISNING REGISTERPROFIL 2 (14) FRÅGOR Lale Björne-Fergéus, lale.bjorne-fergeus@skl.se, 08-452 70 71 Kansliet för Nationella Kvalitetsregister 3 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...
Läs merAuricula - Atrial fibriallation and Anticoagulation
Auricula - Atrial fibriallation and Anticoagulation registry, FAR14-108 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn
Läs merSenior alert, FAR14-118
Senior alert, FAR14-118 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Senior alert Registrets kortnamn Nummer 118 Startår 2006 Webbadress
Läs merKvalitetsregister ECT, FAR14-183
Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregister ECT Registrets kortnamn ECT Nummer 183
Läs merEndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218
EndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218 EndoVaskulär behandling Av Stroke Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare
Läs merMalignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister
Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt
Läs merSvenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer
Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, FAR14-132 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Läs merNationellt kvalitetsregister för behandling av kolorektal
Nationellt kvalitetsregister för behandling av kolorektal cancer, FAR14-085 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn
Läs merSvenska Skulder och Armbågs Registret
Svenska Skulder och Armbågs Registret, FAR14-055 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Skulder och Armbågs Registret Registrets
Läs merUppföljning vid psykossjukdom
Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg
Läs merScandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076
Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets
Läs merNationella bröstcancerregistret
Nationella bröstcancerregistret, FAR14-048 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 48 Startår 2007 Webbadress
Läs merSvenska Multipel Skleros Registret
Svenska Multipel Skleros Registret, FAR14-015 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Multipel Skleros Registret Registrets
Läs merARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren
Läs merFunktioner kring nationella kvalitetsregister
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig
Läs merKönsdysforiregistret, NKR14-421
Könsdysforiregistret, NKR14-421 Könsdysforiregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att
Läs merNationella Kvalitetsregister
Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system
Läs merVård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa
Vård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa Louise Kimby, processledare arbetsgrupp schizofreni/liknande tillstånd inom programområde psykisk hälsa. Läs mer Uppdrag Psykisk
Läs merThe Swedish National CLP Registry, NKR14-417
The Swedish National CLP Registry, NKR14-417 The Swedish National CLP Registry Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare
Läs merSvenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn)
Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn), FAR14-079 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren
Utdrag Protokoll I:9 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8974/FS/(delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren
Läs merCP-uppföljningsprogrammet i Sverige (CPUP)
CP-uppföljningsprogrammet i Sverige (CPUP), FAR14-057 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn CP-uppföljningsprogrammet i Sverige
Läs merÅrsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse
Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under
Läs merNationellt lungcancerregister
Nationellt lungcancerregister, FAR14-152 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt lungcancerregister Registrets kortnamn
Läs merKvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merMakularegistret, Q2-15-083
Makularegistret, Q2-15-083 Makularegistret Steg 1 - Återkoppling till deltagande verksamheter Finns webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst?
Läs merUtveckling av psykosvården i Halland
1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att
Läs merFunktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig
Läs merStyrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret
Styrdokument Nationella lungcancerregistret och Mesoteliomregistret 2018 Nationella lungcancerregistret Bakgrund Den svenska planeringsgruppen för lungcancer beslutade 2001 att införa ett nationellt kvalitetsregister
Läs merVälkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?
Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre? Bättre psykiatrisk vård med samordnad kunskapsspridning och kunskapsutbyte Ing-Marie Wieselgren, registerhållare Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR
Läs merÖversyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merHur får vi verkstad - psykiatriperspektiv Kvalitetskonferens i Skåne 11 maj 2016
www.uppdragpsykiskhälsa.se Hur får vi verkstad - psykiatriperspektiv Kvalitetskonferens i Skåne 11 maj 2016 ing-marie.wieselgren@skl.se Psykisk hälsa handlar om hela samhället! Kultur Fritid Hälso- och
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSvenska Höftprotesregistret
Svenska Höftprotesregistret, FAR14-030 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Höftprotesregistret Registrets kortnamn SHPR
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merNATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merSTYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården
STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 3 OKTOBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Läs merAvtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2018-12-04 Diarienummer SCN-2018-0493 Socialnämnden Avtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam Förslag till beslut
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merSvenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR)
Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR), FAR14-120 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenskt NjurRegister/Swedish
Läs merNationellt register för peniscancer, NKR14-186
Nationellt register för peniscancer, NKR14-186 Nationellt register för peniscancer Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik
Läs merNationellt kvalitetsregister för psykosvård
Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Varför kvalitetsregister -Mäta och utvärdera vårdkvalitet -Uppmuntra vården till förbättringsarbete -Ge patienterna underlag att välja Nyttan med register? Register
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merKvalitetsstjärnan, NKR14-142
Kvalitetsstjärnan, NKR14-142 Kvalitetsstjärnan Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den
Läs merSvenska BPSD-registret, NKR14-156
Svenska BPSD-registret, NKR14-156 Svenska BPSD-registret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merStaffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi
Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus
Läs mer- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Läs merAvtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2018-10-22 Diarienummer SCN-2018-0493 Socialnämnden Avtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam Förslag till beslut
Läs merBästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.
Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merSvenska Intensivvårdsregistret (SIR)
Svenska Intensivvårdsregistret (SIR), FAR14-040 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) Registrets
Läs merSvenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av
Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av ryggkirurgi), FAR14-034 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 34 Svenska ryggregistret (tidigare
Läs merVårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk
Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merANVISNING BUDGETÄSKANDE OCH PLANER FÖR KOMMANDE ÅR
2018-08-21 ANVISNING BUDGETÄSKANDE OCH PLANER FÖR KOMMANDE ÅR Sista inlämningsdag 10 september 2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Direktiv för ansökan om medel för 2019... 3 Förutsättningar... 3
Läs merSvenska Internetbehandlingsregistret, NKR14-163
Svenska Internetbehandlingsregistret, NKR14-163 Svenska Internetbehandlingsregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik
Läs merDålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merTemagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016
Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2016 Datum: 2016-12-28 Sammanfattning och analys Temagrupp Psykiatri med representanter från Göteborgs stad, SU/Psykiatri, Närhälsan, Öckerö kommun, Mölndals stad, Partille
Läs merUppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merBUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd
Förbundsdirektionen den 22 mars Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd Gap- och Konsekvensanalys för landsting och regioner i de fyra norra länen Västerbottens
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merVårdproduktionsutskottet
Vårdproduktionsutskottet Ingrid Bergman Ledningsstrateg 046-275 19 01 Ingrid.Bergman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-16 Dnr 1302793 1 (5) Vårdproduktionsutskottet Psykiatriöverenskommelse 2014 Ordförandens
Läs merAmputations- och Protesregistret för nedre extremiteten, NKR14-166
Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten, NKR14-166 Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna
Läs merGod vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa
God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och
Läs merAtt följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete
Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs mer