Synen på energieffektivisering, produktionssimulering, energianalyser och styrmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synen på energieffektivisering, produktionssimulering, energianalyser och styrmedel"

Transkript

1 Synen på energieffektivisering, produktionssimulering, energianalyser och styrmedel - En studie av nio svenska gjuterier Av Patrik Rohdin, Energisystem, Linköpings tekniska högskola Patrik Thollander, Energisystem, Linköpings tekniska högskola

2 1

3 Sammanfattning Svensk gjuteriindustri använder årligen ca 1 TWh energi. Ökande energipriser innebär en risk att svenska gjuterier drabbas av konkurrensnackdelar i jämförelse med utländska konkurrenter. Syftet med denna studie är att följa upp resultat från en föregående enkätstudien beträffande hinder och drivkrafter till energieffektivisering samt att ge företrädare för gjuteribranschen en möjlighet att dela sin syn på energieffektiviseringar och styrmedel för detta samt deras syn på produktionssimulering som hjälpmedel för att energieffektivisera produktionen. Metoden som använts har bestått av djupintervjuer och en enkätstudie. Vikten av väl utförda energianalyser som en katalysator för ett framgångsrikt arbete med energifrågan kan inte nog understrykas. Flertalet av de företag eller koncerner som lyckats minska sin energianvändning betydligt hade även genomfört en energianalys, antingen internt eller av en extern utförare. I ett senare skede kommer vikten av detaljerad och kontinuerlig mätning av de olika delarna av processen in och information till och utbildning av personal. Utan kontinuerliga mätningar, visualisering samt uppföljning av energiflödena riskerar åtgärderna att försvinna i energikostnadsposten och en stor drivkraft, nämligen att energianvändningen blir kännbar och synlig för personal och avdelningar, försvinner. Vidare har studien visat att hela personalstyrkan om möjligt bör vara involverad i energiarbetet om det ska bli framgångsrikt. Produktionssimulering har uppfattats som användbart för företagen i syfte att energieffektivisera. En av de intervjuade menade att genom att använda sig av produktionssimuleringsmodellen vid produktionsplaneringen minskade energikostnaderna i de berörda processerna (smältning, formning, avgjutning, svalning) med cirka 10 till 15 procent. De främsta drivkrafterna till produktionssimulering visar att det framförallt är inom företaget som implementeringen drivs på men att brist på information är det största hindret vilket visar på vikten av extern hjälp. Dessa resultat visar på vikten av goda relationer mellan företaget och den externa kontakten om tekniken ska få någon större utbredning. Gjuteriföreningen skulle kunna utgöra en katalysator för att förmedla denna information och dessa exempel genom deras breda kontaktnät inom branschen. Vikten av att även utbilda gjuteripersonal kan inte nog poängteras. Även detta skulle kunna bedrivas av Gjuteriföreningen. Resultaten från frågorna beträffande styrmedel visar att möjligheterna att framgångsrikt stötta de svenska gjuteriernas arbete med energieffektivisering i mångt och mycket handlar om att erbjuda expertkunskap och energianalyser från aktörer som har förtroende i branschen. Gjuteriföreningen har en särställning i gjuteribranschen, som idag utnyttjas för att studera möjligheterna till energieffektivisering genom användandet av produktionssimulering, men som även har stora möjligheter att utvecklas ytterligare genom att erbjuda expertkunskap beträffande energifrågan och även genom att erbjuda energianalyser till intresserade gjuterier. 2

4 Innehåll 1. INLEDNING Syfte Metod 3 2 RESULTAT OCH ANALYS FRÅN INTERVJUSTUDIEN Synen på energieffektivisering Framtida energipris och svensk energipolitik Drift och underhåll samt effektiviseringarnas ursprung Informationsinsamling, uppdatering och organisation Drivkrafter för energieffektivisering Interna drivkrafter - långsiktig energistrategi och eldsjäl Styrmedel / Yttre drivkrafter för energieffektivisering Energianalyser som drivkraft Virtuell energieffektivisering 10 3 RESULTAT OCH ANALYS FRÅN FRÅGEFORMULÄREN Hinder till och drivkrafter för produktionssimulering Hinder till produktionssimulering Drivkrafter för produktionssimulering Stöd vid införandet av energieffektiv teknik 14 4 AVSLUTANDE DISKUSSION 16 5 REFERENSER 18 6 BILAGA I FALLSTUDIE Fallstudie 19 7 BILAGA II - HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Hinder för energieffektiviseringar Ekonomiska hinder Organisatoriska hinder Beteendemässiga hinder Drivkrafter för energieffektiviseringar 27 8 BILAGA III - FRÅGEFORMULÄR 29

5 1. Inledning Svensk industri använder idag cirka 155 TWh energi årligen varav cirka 70 procent används av den energiintensiva industrin och 30 procent av den tillverkande, icke energiintensiva industrin, där verkstadsindustrin utgör cirka 8 procent (STEM, 2004). Svensk gjuteriindustris energianvändning uppgår årligen till cirka 1 TWh. Externa styrmedel som införs inom EU och i Sverige, exempelvis handel med utsläppsrätter och gröna elcertifikat tillsammans med en avreglering av den europeiska elmarknaden samt stigande bränslepriser kommer sannolikt leda till ökande energipriser. Ökande energipriser innebär en risk att svenska företag drabbas av konkurrensnackdelar i jämförelse med utländska konkurrenter, inte minst med tanke på att svensk industri idag har ett av Europas lägsta elpriser (EEPO, 2003). Detta riskerar att bli extra kännbart för den svenska gjuteriindustrin vars energikostnader uppgår till mellan 5 och 15 procent av produkternas förädlingsvärde. Ett sätt att minska denna risk är att se över möjligheterna att energieffektivisera hela eller delar av verksamheterna. Det finns både yttre och inre faktorer/drivkrafter som kan inverka positivt på en verksamhets energieffektiviseringsarbete. Inre faktorer som tillgång till en eldsjäl inom energi och en utarbetad energistrategi på ett företag är exempel på inre sådana faktorer. Att erbjuda företagen energianalyser och bedriva forskning kring ännu ej utvecklade instrument för energieffektivisering som exempelvis produktionssimulering är exempel på yttre sådana faktorer. Arbetet med energieffektiviseringar är emellertid komplext och inrymmer även en rad begränsande faktorer eller hinder. Forskning kring ämnet hinder och drivkrafter för energieffektivisering och vilka åtgärder som räknas som effektiva har visat att detta varierar kraftigt mellan olika företag och branscher. För att underlätta och stötta energieffektiviseringar i den svenska gjuteriindustrin är det således av största vikt att erhålla en bild av vilka faktorer som förhindrar implementering av energieffektiv teknik. En sådan studie är Rohdin och Thollander (2005) där hinder och drivkrafter för energieffektivisering undersöktes i den svenska gjuteribranschen. Denna studie ämnar dyka djupare ner i problematiken kring energieffektiviseringar och vilka styrmedel som skulle kunna stötta den svenska gjuteribranschen och på så sätt minska de risker som stigande energipriserna och ökad konkurrens innebär för branschen. 1.1 Syfte Det övergripande syftet med denna andra delstudie är att följa upp resultat från den föregående enkätstudien (Rohdin och Thollander, 2005) samt att ge företrädare för ett antal gjuterier möjlighet att djupare förklara och motivera hur de ser på energieffektivisering inom sitt företag och i branschen som helhet. Dessutom har frågeställningar kring externa styrmedel (yttre faktorer/drivkrafter) inkluderats, där respondenterna fått möjlighet att beskriva hur de skulle vilja ha styrmedlen utformade. Frågor har även ställts kring respondenternas syn på produktionssimulering som hjälpmedel för att energieffektivisera produktionen. 2

6 1.2 Metod och avgränsningar Metoden som använts i studien är i en övergripande mening en fallstudie (se bilaga 1) där nio av Gjuteriföreningens medlemsgjuterier intervjuats på temat energieffektivisering och produktionssimulering. Efter att intervjun avslutats skickades ett frågeformulär ut med e- post som respondenterna fick fylla i (se bilaga III). De intervjuade respondenterna har alla haft inflytande över energifrågan på sitt respektive gjuteri. En mer utförlig genomgång av begreppen fallstudie och intervju finns i bilaga I respektive II. Frågeformuläret återfinns i sin helhet i bilaga III. 3

7 2 Resultat och analys från intervjustudien 2.1 Synen på energieffektivisering Intervjuerna inleddes med frågan: Hur ser ni på energieffektiviseringar inom er organisation? Med ett undantag uppgav de intervjuade att energifrågan prioriterats upp under de senaste åren och merparten av de intervjuade har uppgivit att det finns kvantifierade mål beträffande minskad energianvändning. Anledningen anses i de flesta fall bero på att energikostnaden ökat och därför blivit synlig i boksluten. Generellt sett ansåg respondenterna att energi är en råvara precis som metall eller andra bränslen men även miljöaspekter har lyfts fram av flera respondenter. Flera av företagen är miljöcertifierade enligt ISO och arbetar på detta sätt med energifrågan genom att den inkluderats i miljöledningssystemet. Andra arbetar efter en tydlig energiplan med konkreta mål och kontinuerlig uppföljning. I regel fanns en stor vilja att arbeta med frågan: Vi har satt mål. Energiförbrukningen måste ner...det är tydliga mål och de skall införlivas Det är ju väldigt viktigt för oss, det är en stor kostnadspost. Vi har två miljömål och energieffektivisering är ett av dessa. Hälften av miljömålen är energieffektiviseringar. Faktorer som alltför stor orderingång i förhållande till kapacitet, brist på kapital och tid, bristande kunskap om energieffektiviseringar inom organisationen och bristande engagemang från personalen uppgavs utgöra anledningar till att energieffektiviseringar ej prioriterades på vissa gjuterier 1. En respondent uttryckte följande: En sjukdom vi har här är ju differentierad arbetstid och flextid, vi har hundra arbetstider. Och om vi då säger att A och B och C kör den här maskinen så händer det ytterst sällan att när A slutat så kommer B och när B slutar kommer C utan maskinen står i tomgång och står och väntar...med flextider så har vi ingen styrning utan vi hoppas att A, B och C sinsemellan fixar det här och är engagerade i att maskintiden inte har spilltid. Hur ska man få i ordning på det utan att det finns en peng i det, morot, bonus...det har gått lite för långt det här med att personalen styr sin egen arbetstid och speciellt då när man är många på samma maskin Personalens engagemang i energifrågan uppgavs av respondenten vara låg och orsaken till detta var att personalen fått för mycket spelrum att bestämma sina arbetstider. På frågan var respondenterna såg den största potentialen till att energieffektivisera gick svaren isär. Flera uppgav att de uppnått störst besparingar inom stödprocesserna ventilation och uppvärmning medan andra gjuterier satsade mest på produktionssidan. 1 Beträffande hinder och drivkrafter till energieffektivisering inom svensk gjuterinäring rekommenderas Rohdin och Thollander (2005). 4

8 Två större gjuterier i studien som varit framgångsrika med att effektivisera energianvändningen hade uppnått störst besparing bland stödprocesserna: Vi har minskat klart mest på värmesidan. Elen känns svår. Man måste verkligen få med sig alla ute i produktion. Det är nog den svåraste utmaningen. Från början var det stödprocesserna och det här med media som prioriterades i första hand men eftersom vi har fördjupat oss mer och mer och sett att vi har stora möjligheter även inom produktionen så har vi kopplat in det i vårt övervakningssystem. Två av respondenterna menade att det fanns en mycket stor potential för effektivisering genom förbättrad produktionsplanering där lägre kassation och kortare varmhållningstider skulle generera stora besparingar, både energimässigt och ekonomiskt. När prioriteringar i samband med en energieffektivisering diskuterades uppgav flera företag att de har prioriteringsordningen: produkt, personal, yttre miljö, energi. Det fördes fram att vid ombyggnader försökte man uppnå mer effektiva installationer samtidigt som både personalen fick det bättre och produkten prioriterades. Detta ansågs av flertalet respondenter vara möjligt, speciellt i samband med effektivisering av ventilation och uppvärmning/kylning. På frågan hur arbetsmiljön kontra energieffektivisering prioriterades svarade alla utom en respondent att arbetsmiljön prioriterades högre än energifrågan: Här tror jag faktiskt arbetsmiljö prioriteras högre, det vill jag nog säga. Det går hand i hand om man får säga...vi måste prioritera arbetsmiljö ganska högt om vi ska få tag i folk som vill jobba i den här miljön som ett gjuteri ändå är...niondeklassarens drömjobb är ju oftast musik och film och få de till ett gjuteri om man inte har en någorlunda miljö är svårt. 2.2 Framtida energipris och svensk energipolitik Generellt sett svarade de tillfrågade att de tror på ett ökande energipris, då främst avseende el. Flera talar om en harmonisering av priserna på den avreglerade europeiska elmarknaden med europeiska elpriser. Även priser på andra bränslen tros öka. En respondent tror på utplanande energipriser. En av de intervjuade respondenterna talar om att det enda sättet att kunna påverka priset är att köpa in sig på producent-sidan och företaget utvärderade därför möjligheterna att investera i förnybar elproduktion (biobränsle-, sol- eller vattenbaserad elproduktion) där vindkraft framstod som det främsta alternativet: Vi känner oss bakbundna, vi har inte så stor möjlighet att påverka det (elpriset) vilken leverantör man en väljer så vi har gjort en inventering vad vi har för möjligheter att gå in i produktionsledet. Då är det ju grön el som vi är intresserade av, antingen bio, vatten eller vind...och där är det ju vindkraft som är mest intressant. Vi ser ju att elpriser kommer bara bli dyrare...för att ta ett stort grepp så måste man in i produktionsledet. Utan att nämna frågan har det under intervjuerna framkommit att synen på svensk energipolitik inte har varit särskilt positiv. 5

9 Det är ju storpolitik det här med energi, nu bygger ju finnarna ut kärnkraften. De kör ju bara på...medan vi i Sverige, vi avvecklar ju kärnkraften. Det verkar ju rent galet tycker jag. Alternativet är ju att man fortsätter att elda på med fossila bränslen och ökar på koldioxidhalten i atmosfären... Min personliga uppfattning är att det är rena vansinnet att stänga ner kärnkraftverken. Det (elpriset) stiger ju tillföljd av en havererad politik i landet där man stänger av ett kärnkraftverk. På en följdfråga om vad respondenten upplever att staten kunde göra uttryckte vederbörande följande: Att vara långsiktig och inte lägga sig i energi. Långsiktigheten är ju ett halvår på sin höjd...bara den här avvecklingen. De lovar en sak men det händer ju ingenting. Det enda långsiktigheten de hade var ju någon gång på 70-talet när man skulle bygga ut en hiskelig massa kärnkraft egentligen Under intervjuerna har det således framkommit en önskan från gjuteriernas sida att Sverige bör bedriva en mer långsiktig energipolitik. Löftet om lägre priser genom avregleringen av elmarknaden 1996 har inte infriats och många av gjuteriföretagens representanter, med höga elräkningar, känner sig svikna. Avregleringen skulle ju bli billigare elpriser men det har ju blivit precis tvärtom. Sen kan man ju fråga sig om det här vinsterna de här energiproducenterna gör är befogade, det kan ju inte vi styra över men de är ju horribelt egentligen. Stängningen av Barsebäck har av naturliga skäl inte heller ansetts vara bra bland de intervjuade. 2.3 Drift och underhåll samt effektiviseringarnas ursprung På frågan om varifrån i organisationen förslag om energieffektiviseringar kom var bilden blandad. På flera företag kom förslagen från ledningen eller personal i ledande befattningar medan det i andra företag kom från samtliga positioner på företaget. När det gäller utvärdering av energieffektiviserande åtgärder föll det generellt sett på VD i de mindre bolagen och på ledningen, arbetsledningen eller underhållschefer, i de större koncernerna. Flera av företagen använde dessutom miljöledningssystemen vid utvärdering av åtgärder. De större gjuterierna hade tydligare investeringskriterier som i större utsträckning var formaliserade. När det talades om olika lösningar för att hantera drift och underhåll hade flertalet tillämpat outsourcing av sitt underhåll medan flera av gjuterierna hade egna underhållsavdelningar som jobbade exklusivt med media. 2.4 Informationsinsamling, uppdatering och organisation Informationsinsamlingen bland de intervjuade skiljde sig avsevärt åt där några av de intervjuade kontinuerligt läste effektiviseringsrelaterade tidskrifter och kontinuerligt besökte konferenser inom energiområdet, medan andra inte alls var uppdaterade eller som en av respondenterna utryckte sig: Det är nog ett vakuum. Uppdateringen är lika med noll (avseende energieffektivisering). 6

10 Gjuteriföreningen påtalades av flera av de intervjuade som en mycket viktig och önskad part avseende energifrågan. Detta framkom i synnerhet i de mindre organisationerna men Gjuteriföreningen uppgavs även vara en viktig part i de större organisationerna, men då mera på forskningssidan. Organisationen kring att finna och implementera energieffektiviserande åtgärder skiljer sig avsevärt mellan företagen i studien där flertalet av företagen hade konkretiserade energieffektiviseringsmål och där användningen skulle minskas ett antal procent varje år, medan andra företag inte jobbade särskilt aktivt med frågan. Flera använde som nämnts tidigare olika typer av ledningssystem för att organisera sig kring energifrågan. De större organisationerna hade även stöd från moderbolaget. Ett sådant stöd som omnämndes var exempelvis ett nationellt energinätverk (inom koncernen) som träffades ett par gånger per år för att utbyta erfarenheter. Vidare påtalades även att delar av processen är svår att konvertera från el till annat energislag. Ekonomiska incitament inom företaget samt mätning fördes också fram som drivkrafter. Ett av de företag som lyckats bäst med arbetet med energieffektiviseringar och som har en väl utarbetad energiplan menade att en förutsättning för att lyckas var att ha mätning av energflöden. För att ändra beteendet så har vi en jättebra mätning på elområdet. 2.5 Drivkrafter för energieffektivisering Interna drivkrafter - långsiktig energistrategi och eldsjäl En enkätstudie av hinder och drivkrafter för energieffektivisering inom den svenska gjuteribranschen visade på att de i särklass största drivkrafterna, förutom minskade omkostnader, var långsiktig energistrategi och en eldsjäl inom energiområdet (Rohdin och Thollander, 2005). Under intervjuerna ställdes frågor kring detta. Har gjuterierna en utarbetad plan för energifrågan? Finns det energieldsjälar på de svenska gjuterierna? De tillfrågade uppgav att dessa två faktorer var mycket viktiga för att bedriva ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. Nedan presenteras svar från några respondenter vars företag varit framgångsrika vad gäller energifrågan: Jag har en känsla av att en eldsjäl på energi betalar sig Det är ju mycket att ledningen ger rätt förutsättningar. Sen tycker jag att det saknas en hel del utbildningar i Sverige. (Även närmsta chefer omnämns som viktiga att de utgör ett stöd) Här har vi börjat med en energigrupp där vi har med en från varje avdelning. Detta har varit till mycket hjälp vad gäller tidsstyrning, att det finns en effektiv återkoppling...det gäller att skapa morötter som exempelvis folder till alla anställda och en tävling vad gäller tomgångskörning. Vi ser att vi lyckats ta ner tomgångskörningen med 60 % då är ju frågan om botten är nådd. Vinnaren får halva besparingen och företaget halva vinsten...det är viktigt med mätsystem. Redan då 2001 togs det fram en plan för hur man skulle nå målet att minska energiförbrukning med 50%. Sedan revideras denna flera gånger per år. Jag vet faktiskt inte hur andra företag har det men det är vår eldsjäl X som tagit fram den och den har varit ruskigt bra. Jag tror man måste ha ett stöd ifrån ledningen och sen klara mål och gärna en plan som sträcker sig över flera år så att man får långsiktighet. Man ställer upp konkreta mål helt enkelt. Sen handlar det mycket om mätningar, att man börjar och mäta, var har vi den största potentialen för att göra åtgärder och sen ta de största bitarna först. 7

11 Man kommer inte långt utan att ha hela personalen med sig...medvetenheten måste ju liksom arbetas in hos folk, bryta det här att inte bara göra som man alltid ha gjort... Det är ju det där med att få medvetenhet hos folk att öka det är ju information och hela tiden ta upp det på exempelvis arbetsplatsträffar och så givetvis lyssna på folk. När någon kommer med ett förslag så måste man återkomma med vad som hänt, oavsett om man antagit förslaget eller inte Resultaten från denna studie pekar i samma riktning som (Rohdin och Thollander, 2005) och visar att en långsiktig energistrategi samt en drivande person på energiområdet är två mycket viktiga pelare i ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. Respondenterna betonade också att det är av största betydelse att alla på företaget är engagerade. Flertalet av de företag eller koncerner som lyckats minska sin energianvändning betydligt hade även genomfört en energianalys, antingen externt eller internt. Energianalysen har visat på stora besparingsmöjligheter och inspirerat företagen att börja arbeta strukturerat med frågan. I ett fall rörde det sig om en doktorsavhandling som genom energianalyser på två företag inom koncernen, ett i Sverige och ett i ett annat europeiskt land i visade på att den svenska fabriken använde dubbelt så mycket el per producerad enhet. En annan viktig faktor som framstår som gemensam för företagen som bedrivit ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete är att de jobbar med visualisering av energianvändningen. Visualiseringen har i olika fall tagit sig olika uttryck, vissa företag har jobbat hårt med nyckeltal som exempelvis energianvändning per producerad enhet och månad, medan andra jobbat med övergripande övervakningssystem där olika former av rapporter kunnat framställas. En förutsättning för att kunna sammanställa denna typ av information är detaljerad och i någon utsträckning kontinuerlig mätning Styrmedel / Yttre drivkrafter för energieffektivisering Respondenterna fick alla svara på den öppna frågan Vilka yttre drivkrafter ser ni för att jobba med energieffektivisering. En av respondent pekade på att energifrågan borde få mer fokus i årsredovisningen, exempelvis genom att det ställs krav på att detta ska ingå i en årsredovisning då detta skulle leda till ett utökat intresse och utgöra en drivkraft för att visa upp bra resultat i frågan. Flera av de intervjuade påpekade också, som tidigare nämnts, att det är viktigt att staten är långsiktig vad gäller energifrågan. De menade att de inte kunde veta vad staten skulle hitta på härnäst och att det därför var omöjligt att förutsäga framtida priser på olika bränslen och el, och utan en möjlighet att kunna få någon riktlinje i denna fråga var det svårt att ha en långsiktig strategi avseende primärbränsle. En respondent förde fram förslag om speciella lån för energieffektiviserande åtgärder, då denne upplevde problem att kunna låna till energieffektiviserande utrustning. Detta beroende på att långivaren oftast vill ha säkerhet för sina lån, något som för ett gjuteri som kämpar med att prestera vinst kan vara svårt. Respondenten föreslog att detta skulle kunna vara ett styrmedel som staten skulle kunna erbjuda de svenska gjuterierna och därmed öka möjligheterna till att energieffektivisera. Detta har utvärderats ytterligare i frågeformuläret som skickades ut, se kapitel 3. Ytterligare drivkrafter för energi- 8

12 effektivisering som är möjliga från statens sida, och som omnämndes av respondenterna, var skattelättnader. Även förändrad skattelagstiftning (som leder till högre energipriser) samt ökade myndighetskrav omnämndes men av naturliga skäl ansågs inte detta vara särskilt positiva sätt att styra industriernas sätt att arbete med energieffektiviseringar. Vad gäller Svenska Gjuteriföreningens roll efterlyste flera respondenter ett forum för att diskutera energieffektiviserande åtgärder som är specifika för gjuterier. Ytterligare möjligheter för Gjuteriföreningen var forskning och utveckling kring energieffektivare gjutprocesser, vikten av att presentera nya rön för de svenska gjuterierna vad gäller teknikutveckling (inom energi) och vikten av att Gjuteriföreningen arbetar genom att lyfta fram goda exempel. Att använda sig av ett energipris liknande det tidigare instiftade miljöpriset omnämndes också som en möjlig drivkraft (respondenten var ej medveten om att detta nyligen instiftats). Vikten av att fortsätta arbeta med teknikgruppen omnämndes också. Det framkom också från en respondent att det fanns en risk att Gjuteriföreningen bara fokuserade på produktionssidan: Det är väldigt lätt att de (Svenska Gjuteriföreningen) bara fokuserar på produktionen och sen finns det inget vi kan göra. En kostnadsreduktion på energieffektivisering den slår ju direkt mot vinsten då får du ju det i vinst istället På de mindre gjuterierna har det framkommit att det är extra viktigt med någon form av extern hjälp och att det skulle vara en stor fördel om det fanns någon på Gjuteriföreningen som var expert på energi: Det skulle vara en fördel med att ha en kille som är expert på gjuterier. Det blir ju väldigt svårt att vara på ett gjuteri ena dagen och på en textilindustri andra dagen. Det känns som en fördel om man kunde hålla sig inom samma område. En energiexpert på GF skulle vara bra då? Absolut. Han skulle nog ha rätt så lätt att tjäna in sin lön och det vore ett mervärde för Gjuteriföreningen att kunna erbjuda den tjänsten. Det är inte många gjuterier som har egen personal. Potentialen är enorm. Vem ska finansiera det här? Gjuteriföreningen måste ju ha relativt lätt för att motivera den tjänsten om den personen i fråga kan visa på att han har gjort stora besparingar mot gjuterier och lätt om det blir en liten höjning av medlemsavgiften bara företagen får någonting tillbaka. En aspekt som flera respondenter poängterade var behovet av energianalyser och vikten av systemtänkande vid utförandet av dessa: Det är ju mycket det här med systemtänkande. Jag uppfattar det som att varje yrkesgrupp eller varje konsult kör sitt race och de ser inte möjligheterna till att systemtänka och integrera och ta fördelar av de olika systemen...det är viktigt att ta hjälp utifrån...för har man inte kompetensen själv, och det tror jag inte det är många gjuterier som har, så måste man ju få den hjälpen utifrån och det är ju bra om den killen har referenser så att han kan ta med sig erfarenheter från annat håll. Han måste ju ha rätt så brett kunnande, kunna lite el, lite styr, lite VVS, så att man får in det här systemtänkandet det ser jag nästan som det viktigaste. Är det en renodlad elkille finns det en risk att han bara stirrar på sitt Energianalyser som drivkraft Som en följdfråga på frågan om yttre drivkrafter ställdes frågan om hur gjuterierna såg på erbjudandet av energianalyser som en hjälp för svenska gjuterier att minska sina energikostnader? Respondenternas svar gick något isär men flertalet var mycket positiva till detta: Ja får man en sån analys gratis är det ju bra och är det av en gjuteriexpert så är det ju bra. 9

13 Ingen uttryckte sig negativt kring energianalyser som stöd i energieffektiviseringsarbetet men däremot uttryckte en respondent, som tidigare erhållit en energianalys, sig lite tveksam kring statens inblandning i det hela. Samtidigt var personen mycket tacksam över att ha erbjudits en sådan analys: Principiellt är jag lite motståndare till detta. Jag tycker att det här är statens sätt att hålla koll på sina undersåtar...men samtidigt har jag vänt på det här och försökt att tacksamt ta emot råden...jag är jättetacksam att de här olika bitarna kommer fram. Flera gjuterier hade genomfört energianalyser de senaste åren och till dessa ställdes frågan om det fanns något som de upplevde kunde ha gjorts bättre? En respondent angav att de gärna hade sett att de förbättringsförslag som gavs hade gått lite djupare: Jag känner att vi skulle behöva ett litet steg till i det hela. Efter energianalysen vill ni ha ett steg till? Ja för våran del så känns det så...och jag tror det är generellt. Vi skulle behöva lite mer...gå lite djupare på de här 20 förslagen vi har fått för att verifiera...då kan ju detta vara jättevärdefullt. Det viktiga är att man gör något utav energianalysen och inte bara gör energianalyser och det känns som att lite djupare än vad vi gjorde här borde ha gjorts. På frågan till respondenterna vem som i så fall skulle finansiera en sådan analys framkom det vitt skilda svar. Vissa menade att detta borde finansieras av staten eller Gjuteriföreningen medan andra menade att universitet och högskola borde involveras och att dessa borde stå för kostnaderna. Ett par respondenter menade att kostnaden borde gjuterierna själva stå för. På frågan om vem respondenterna önskade få en sådan energianalys utförd av angavs konsulter och Gjuteriföreningen. En respondent angav Energikontor Sydost som en lämplig utförare av detta. Flera respondenter uttryckte, som tidigare nämnts, vikten av att få hjälp med uppföljning av en energianalys och där har flertalet respondenter omnämnt att de önskade att Gjuteriföreningen skulle kunna vara ett sådant stöd. 2.6 Virtuell energieffektivisering Gjuteriföreningen bedriver ett projekt där möjligheterna till minskade energikostnader genom att tillämpa produktionssimulering undersöks. Fyra av de intervjuade respondenterna medverkar i detta projektet medan de övriga fem inte gör det. Dessa fem fick frågan om de kände till projektet. Det visade sig att samtliga hade hört talas om projektet. Samtliga respondenter fick därefter svara på frågan om hur de såg på produktionssimulering och produktionsoptimering som ett hjälpmedel för att effektivisera produktionen. Några av svaren som gavs anges nedan: Det man kan göra är ju att förbättra logistiken och minska väntetiderna. Kan vi minska varmhållningstiden ett par timmar om dagen så är det ju bra. Bra. Vad vi skulle behöva styrning på är själva produktionsplaneringen. De olika avdelningarna kör sitt eget race...en hel del är informationsfrågor Det är klart att det är bra, problemet är att ha tid till det. Vi måste ju hela tiden ha betalt. Det vore intressant. Jag ser det ju som positivt Jo, det är säkert en bra grej 10

14 Ett av gjuterierna har arbetat med produktionssimulering i cirka fem år och där ställdes lite utförligare frågor beträffande produktionssimulering som ett stöd för att minska energikostnaderna. Respondenten önskade sig effektivare produktionsplanering och såg att simuleringsmodellen var en ovärderlig hjälp i detta men även att det kunde bli ännu bättre genom en förbättrad modell: Simuleringsmodellen kommer att hjälpa oss ytterligare för att så att säga forma saker i rätt tid för att få den här mixen. Vi har ett stort antal artiklar och ställsorter också och få ihop det här till en lämplig skänk är inte alls lätt. Då ska man ju också ta hänsyn till kundbehovet...det är ju inte mänskligt att hålla alla parametrar i huvudet så simuleringsmodellen hjälper oss, kommer att hjälpa oss mycket, det är jag övertygad om. Respondenten trodde också att produktionssimulering var en större hjälp för deras gjuteri i och med det stora antalet artiklar och ställ medan ett gjuteri med få ställ och få artiklar inte skulle kunna uppnå samma besparingar. Den intervjuade menade att genom att använda sig av produktionssimuleringsmodellen vid produktionsplaneringen minskade energikostnaderna i de berörda processerna (smältning, formning, avgjutning, svalning) med cirka 10 till 15 procent. 11

15 3 Resultat och analys från frågeformulären Efter att intervjuerna genomförts skickades ett frågeformulär ut via e-post till respektive respondent. Frågeformuläret bestod av två delar; en del där respondenten fick gradera vilka hinder och drivkrafter för produktionssimulering som respondenten uppfattade som viktiga och mindre viktiga och en andra del där respondenten, ur sitt perspektiv fick gradera vilka typer av stöd som han eller hon uppfattade kunde hjälpa till att öka införandegraden av energieffektiv teknik? I följande kapitel presenteras resultat från enkätstudien. 3.1 Hinder till och drivkrafter för produktionssimulering I en studie av Gjuteriföreningen, som påbörjades 2004, har det undersökts hur produktionssimulering kan användas för att minska gjuteriernas energikostnader. Produktionssimulering ses alltså i projektet som en typ av energieffektiviserande åtgärd på ett företag. Flera internationella studier har undersökt ämnet hinder och drivkrafter till energieffektivisering (Sorrell, 2000, Velthuijsen 1995) och ett par studier har även genomförts i Sverige (Rohdin och Thollander, 2005, Rohdin och Thollander, 2006). Utifrån den vetenskapliga teoribildningen på området (Se bilaga 2) så formulerades ett frågeformulär beträffande hinder till och drivkrafter för produktionssimulering. Fortsättningsvis följer resultaten från detta frågeformulär Hinder till produktionssimulering I tabell 1 presenteras resultaten från enkätdelen angående hinder för att använda sig av produktionssimulering. I kategori I med ranking över 0,66 återfanns utan någon inbördes ordning hindren: Brist på information Brist på tid/andra prioriteringar samt Bristande medvetenhet hos personal Kategori II sträcker sig mellan en ranking om 0,33 till 0,66 och i Kategori III, de lägst rankade hindren. 12

16 Tabell 1. Hinder för produktionssimulering Hinder till Produktionssimulering Rank Kategori Brist på information beträffande vilka energieffektiviseringsmöjligheter som produktionssimluering/-optimering kan erbjuda 0,79 I Brist på tid/andra prioriteringar 0,79 I Bristande medvetenhet hos personal 0,79 I Omkostnader för att ta in ny personal eller omskola befintlig av personal 0,64 II Tekniska risker såsom risk för produktionsstörningar etc. 0,64 II Bristande tekniska färdigheter hos personal 0,64 II Det saknas strategi för att få in produktionssimulering/-optimering 0,64 II Det saknas en drivande person för att få in produktionssimulering/-optimering 0,64 II Produktionssimulering/-optimering är lågprioriterat 0,57 II Kostnader för att använda sig av produktionssimulering 0,50 II Kostnader för att installera produktionssimulering 0,43 II Tekniken passar ej för företaget 0,36 II Ej användbart för vår typ av produktion 0,36 II Intressekonflikter inom företaget 0,21 III Svårt att införa pga. interna problem inom organisationen 0,14 III De tre i särklass största hindren är relaterade till brist, brist på information, medvetenhet och tid. Detta skulle kunna vara ett uttryck för att produktionssimulering inte är särskilt prioriterat på de undersökta företagen vilket å andra sidan inte vore så konstigt med tanke på att tekniken är förhållandevis ny och för närvarande studeras i ett pilotprojekt av Gjuteriföreningen. Att detta inte är hela svaret visar emellertid att Produktionssimulering är lågprioriterat då detta hamnar först på nionde plats. Det finns alltså en vilja att använda sig av produktionssimulering, det är prioriterat, men utbildning och information är oerhört viktiga parametrar för att arbetet ska komma igång. I den efterföljande rankingen av hindren så återfinns detta med att det saknas en strategi och en drivande person på området samt även tekniska risker och bristande tekniska färdigheter hos personal. Intressant att notera är att tekniken uppfattas som användbar för respektive företag och deras produktion Drivkrafter för produktionssimulering I tabell 2 har drivkrafterna för att använda sig av produktionssimulering sammanställts. I kategori I (Rank>0,66) återfanns drivkrafterna: Minskade driftskostnader Minskade ledtider samt Möjligheten att simulera den dagliga produktionsplanen Kategori II sträcker sig mellan en ranking om 0,33 till 0,66 och i Kategori III, de lägst rankade hindren. 13

17 Tabell 2. Drivkrafter för produktionssimulering Drivkrafter till Produktionssimulering Rank Kategori Minskade driftskostnader 0,93 I Minskade ledtider 0,86 I Möjligheter till simulering av den dagliga planeringen 0,79 I Simulera framtida energiinvesteringar 0,50 II Krav från kunder 0,43 II Investeringsstöd från statligt håll 0,36 II Resultaten visar tydligt att minskade driftkostnader, följt av minskade ledtider är de främsta drivkrafterna följt av möjligheter till simulering av den dagliga produktionsplaneringen. Följaktligen är det framförallt interna faktorer som uppges driva fram användningen av produktionssimulering medan yttre faktorer som krav från kunder och statligt investeringsstöd inte är högt rankade. Å andra sidan visar resultaten från tabell 1 att brist på information är det största hindret varför behov av extern hjälp som en katalysator för tekniken således är mycket betydelsefull. 3.2 Stöd vid införandet av energieffektiv teknik Den klassisk ekonomiska teoribildningen vilar bland annat på antagandet att aktörer, konsumenter och företag, agerar rationellt. Studier av energieffektiviseringar har emellertid visat att detta inte alltid är fallet. Som en hjälp att driva på energieffektiviseringar inom svensk industri kan staten använda sig av så kallade styrmedel. Styrmedel kan vara allt från skatter, lagstiftning och myndighetskrav till informationskampanjer och teknikupphandlingsprogram. I tabell 3 presenteras respondenternas syn på olika typer av stöd som kan hjälpa till att öka införandegraden av energieffektiv teknik. Högst rankade i kategori I (Rank>0,66) återfanns: Statligt finansierade energianalyser genomförda av oberoende energikonsult Erbjudande stöd (från energiexpert) i detaljspecifika frågor vid införandet av energieffektiv teknik Frivilliga avtal med skatteavdrag som morot (PFE) Statligt finansierad energianalys av Ert gjuteri utfört av en sakkunnig vid Gjuteriföreningen Forskning beträffande energieffektiv gjuteriteknisk utrustning samt Erbjudande av gratis energirådgivning från Gjuteriföreningen 14

18 Tabell 3. Styrmedel / Yttre faktorer för energieffektivisering Styrmedel för energieffektivisering Rank Kategori Statligt finansierad energianalys av Ert gjuteri utfört av en energikonsult? 0,92 I Erbjuda stöd (från energiexpert) i detaljspecifika frågor vid införandet av energieffektiv teknik? 0,92 I Frivilliga avtal med skatteavdrag som morot (PFE)? 0,83 I Statligt finansierad energianalys av Ert gjuteri utfört av en sakkunnig vid Gjuteriföreningen? 0,75 I Forskning beträffande energieffektiv gjuteriteknisk utrustning? 0,75 I Erbjudande av gratis energirådgivning från Gjuteriföreningen? 0,67 I Teknikupphandling av energieffektiv teknik (för gjuterier)? 0,58 II Erbjuda kurser beträffande energieffektivisering för anställda och tjänstemän i Er organisation? 0,58 II Frivilliga avtal mellan stat och gjuteri beträffande implementering av energieffektiv teknik? 0,57 II Statligt finansierad energianalys av Ert gjuteri utfört av en sakkunnig vid ett lokalt energikontor? 0,50 II Förmånliga lån för investering i energieffektiv utrustning? 0,50 II Allmänna energiråd via tidskriften Gjuteriet? 0,42 II Erbjuda regelbundna träffar, anordnade av gjuteriföreningen, där gemensamma erfarenheter, positiva såväl som negativa,beträffande energieffektivisering delas? 0,42 II Erbjuda stöd (management konsulting) att förbättra organisationens sätt att arbeta med energifrågor? 0,42 II Erbjudande av gratis energirådgivning från ett lokalt energikontor? 0,25 III Erbjudande av gratis energirådgivning från den kommunala energirådgivaren? 0,21 III Folder med energiråd av generell karaktär som distribueras via massutskick? 0,08 III Resultaten från tabellen ovan visar att stöd från en energiexpert eller energikonsult beträffande energieffektiviseringsfrågor uppges vara önskvärda styrmedel. Av detta går också att utläsa att respondenterna har ett stort förtroende för energikonsulter, energiexperter samt för Gjuteriföreningen. Resultaten från tabellen beträffande de lägst rankade hindren visar även på att information av generell karaktär inte uppges vara effektiva medan detaljspecifika och platsspecifika råd (som exempelvis en energianalys ger), är mycket önskvärda. 15

19 4 Avslutande diskussion En av slutsatserna i denna och den tidigare studien har varit att en långsiktig energistrategi och tillgång till en eldsjäl har visat sig vara två oerhört viktiga faktorer för ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. En övergripande energianalys har även visat sig utgöra ett mycket stort stöd för att kunna börja arbeta med frågan. Det kan även tilläggas att i flertalet av de företag eller koncerner som lyckats minska sin energianvändning betydligt hade det även genomförts en energianalys, antingen internt eller av en extern utförare. Vikten av väl utförda energianalyser som en katalysator för ett framgångsrikt arbete med energifrågan kan inte nog understrykas. I ett senare skede kommer vikten av detaljerad och kontinuerlig mätning av de olika delarna av processen in och information till och utbildning av personalen. Svaren från enkätstudien beträffande hinder till och drivkrafter för produktionssimulering ger en bild av att produktionssimulering som teknik för energieffektivisering fortfarande är i sin linda och inte är särskilt känd bland respondenterna. Men resultaten visar på stora möjligheter till förändring, dels internt på företagen genom att prioritera upp frågan men även externt genom presentation av goda exempel. Noterbart är att produktionssimulering uppfattas som användbart för företagen i studien. Resultaten från tabellen med drivkrafter visar att det framförallt är inom företaget som implementeringen drivs på men resultaten från tabellen med hinder visar att brist på information är det största hindret vilket visar på vikten av extern hjälp. Dessa resultat visar på vikten av goda relationer med företaget om tekniken ska få någon större utbredning. Gjuteriföreningen skulle kunna utgöra en katalysator för att förmedla denna information och dessa exempel genom deras breda kontaktnät inom branschen. Vikten av att även utbilda gjuteripersonal inom produktionssimulering kan inte nog poängteras. Även detta skulle kunna bedrivas av Gjuteriföreningen. Resultaten från frågorna beträffande styrmedel visar att möjligheterna att framgångsrikt stötta de svenska gjuteriernas arbete med energieffektivisering i mångt och mycket handlar om att erbjuda expertkunskap och energianalyser från aktörer som har förtroende bland människorna i branschen. Information av generell karaktär, som exempelvis en folder med energiråd, har inte visat sig vara alls lika eftertraktat. Slutsatserna från detta arbete visar även på att efter att ett företag påbörjat arbetet med energieffektiviseringar så är mätningar av största vikt för att kunna fortsätta bedriva ett arbete med ständiga förbättringar. Utan kontinuerliga mätningar, visualisering samt uppföljning av energiflödena riskerar åtgärderna att försvinna i energikostnadsposten och en stor drivkraft, nämligen att energianvändningen blir kännbar och synlig för personal och avdelningar, försvinner. Vidare har studien visat att hela personalstyrkan om möjligt bör vara involverad i energiarbetet om det ska bli framgångsrikt. Gjuteriföreningen innehar redan en särställning i gjuteribranschen, en särställning som idag utnyttjas för att studera möjligheterna till energieffektivisering genom användandet av produktionssimulering, men som även har stora möjligheter att utvecklas ytterligare genom att erbjuda expertkunskap beträffande energieffektiviseringsinvesteringar och genom att erbjuda energianalyser till intresserade gjuterier i större omfattning än vad som hittills varit fallet. Utöver detta så finns det goda möjligheter att använda sig av redan befintliga relationer för att erbjuda de gjuterier som påbörjat arbetet med energifrågor hjälp från gjuterier som kommit längre eller att Gjuteriföreningen åtar sig att stötta även i detta arbetet med formulering av energistrategi och energiplan samt stationär mätning av energianvändningen på gjuterierna. Detta gäller i synnerhet de mindre gjuterierna med sämre möjligheter att avsätta resurser för ändamålet. Inom miljöcertifieringsområdet finns det en modell, den så kallade Hackeforsmodellen, som kommer av att den initierades i Hackefors i Linköping, där mindre företag erbjuds att miljöcertifiera sitt företag tillsammans med en grupp närliggande liknande företag. (Altea, 2006) Miljöarbetet drivs då externt av ett företag som hjälper de certifierade 16

20 företagen att formulera mål och miljöplan samt fortlöpande utbildning på området. Denna modell bygger på att små och medelstora företag arbetar tillsammans med att införa miljöoch kvalitetsledningssystem. Samarbetet sker i en grupp av företag som har en gemensam tillhörighet t ex samma industriområde, bransch, koncern eller liknande. I och med att man delar på arbete och kostnader så blir införandet av systemet enklare, spar tid och resurser och därigenom blir mer ekonomiskt för respektive företag. Modellen är idag känd både i Sverige och internationellt (Altea, 2006). Denna modell skulle kunna användas som en stomme för att organisera arbetet med energifrågor och även kunna vara självfinansierande likt den omnämnda Hackeforsmodellen. 17

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

Hinder och Drivkrafter

Hinder och Drivkrafter Hinder och Drivkrafter Projekt Branschvis Energieffektivisering Mars 2015 Louise Trygg, Högskolan Dalarna Hans Ersson, Högskolan Dalarna Mattias Gradén, Högskolan Dalarna Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen

Läs mer

Energieffektivisering inom industrin. Patrik Thollander Linköpings Universitet

Energieffektivisering inom industrin. Patrik Thollander Linköpings Universitet Energieffektivisering inom industrin Patrik Thollander Linköpings Universitet 2009-11-30 Sid 2 Linköpings universitet 2009-11-30 Sid 3 Linköpings universitet Energianvändning i gjuteriindustrin 2009-11-30

Läs mer

Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier

Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier Jörgen Persson Patrik Rohdin Patrik Thollander Arbetsnotat Nr 32 Februari 2005 ISSN 1403-8307 Hinder och drivkrafter

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat STF o Ny Teknik seminarium, 2010-02-18 Thomas Björkman Energimyndigheten Agenda Hinder & drivkrafter för investeringar Hur når Energimyndigheten företagen?

Läs mer

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård Energi i tillsynen - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011 Jimmi Hård 2012-02-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...3 4. REDOVISNING AV ENERGIKARTLÄGGNING OCH ENERGIPLAN...4

Läs mer

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet

Läs mer

Erfarenheter från olika energieffektiviseringsprojekt

Erfarenheter från olika energieffektiviseringsprojekt Erfarenheter från olika energieffektiviseringsprojekt Sammanställning och utvärdering av modeller och projekt drivna av Energikontor Sydost Projektet är delfinansierat av Sammanställt hösten 2007 Magnus

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Energieffektivare småföretag

Energieffektivare småföretag Energieffektivare småföretag Sänker kostnaderna och tar klimatansvar Välj energieffektivitet som verktyg för att spara pengar Sveriges småföretag har varit vana vid relativt låga energipriser, men kan

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys.

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. 1 Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. Samverkan mellan styrsystem för kvalitet, miljö och energiledningssystem enligt ISO 9 000 och ISO 14 000. 1 Varför Energiledningssystem?

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning.

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Energisystemanalys För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Ett verktyg för hur arbete kan bedrivas för energisystemanalyser i företag med inriktning på samhälls- och företagsnytta

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Motion om energibesparingar

Motion om energibesparingar 2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Verktyg för energieffektivisering

Verktyg för energieffektivisering Verktyg för energieffektivisering Vi hjälper våra partners att skapa energismarta fastigheter Effektiv energianvändning... Stora besparingsmöjligheter Kontor och bostäder står för 40 % av Europas energiförbrukning.

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader - en självkritisk betraktelse Energieffektivisering i driftentreprenader I en tid då fastighetssektorn står inför stora utmaningar inom energiområdet och där

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier

Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier December, 2010 Louise Trygg Patrik Thollander Sandra Backlund Linda Olsson Energisystem Institutionen för ekonomisk

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

Vägledning för energikartläggning i stora företag

Vägledning för energikartläggning i stora företag Vägledning för energikartläggning i stora företag Inför energikartläggningen Så kan företaget avgränsa och prioritera för att få fram en representativ bild av energianvändningen Publikationer utgivna av

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi.

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Befolkningsökning och ökat energibehov Världens befolkning når 9 miljarder

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Energi i industri Nuläge och framtid

Energi i industri Nuläge och framtid Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 2015-10-16 1 (12) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

Innovation by experience

Innovation by experience Samarbete för lägre energikostnad Innovation by experience Det finns mycket som tyder på att energipriserna kommer att öka i framtiden. Oljeutvinningen närmar sig sitt kapacitetstak och konflikter i vår

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen. Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag Snåla med energin. Du får stöd på vägen. 1 2 Världens klimatsmartaste kraft är människans egen. Handlingskraften! Visst är det viktigt att välja rätt energislag.

Läs mer

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning. 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne

Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning. 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne Proeff III PROjekt för EnergieFfektivisering till Företag genom tillsyn och rådgivning 2014-11-25 Veronica Lindeberg, Länsstyrelsen Skåne Detta har hänt I Skåne har vi drivit projekten PROEFF I, PROEFF

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI 2015 CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB

FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI 2015 CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB PÖYRY DIN GLOBALA LOKALA PARTNER Pöyry är ett internationellt konsult- och

Läs mer

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning. Processbeskrivning Rådgivning mot större kunder som företag, organisationer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kräver både förberedelser och uppföljning. Det kan beskrivas som en process med flera

Läs mer