Introduktion till energikartläggning och energinätverk

Transkript

1 EENet Introduktion till energikartläggning och energinätverk Patrik Thollander Magnus Karlsson Magnus Karlsson IEI/Energisystem 1

2 2 Energikartläggning Energy Management (hinder, drivkrafter, beteende etc.) Energikartläggning Pinchanalys Optimering Transporter Stödprocesser Produktionsprocesser Byggnadens energisystem

3 Energikartläggning Fram till cirka år 2005, nästan bara kartläggning inom akademien Det första viktiga steget vid framgångsrik energiledning. Energikartläggningsprogram är det vanligaste förekommande styrmedlet internationellt vid energieffektivisering av företag. Världens största energikartläggningsprogram, amerikanska IAC energikartläggningar sedan

4 Energikartläggning EUs direktiv från 2006 angav energikartläggning som det viktigaste stödet för små och medelstora företag. EUs direktiv från 2011 angav krav på kartläggning för stora företag. Namnet på engelska Energy Audit kanske en anledning till att det blivit ett viktigt styrmedel på EU-nivå. 4

5 Energikartläggning fortsättning Idag finns två standarder ISO och EN På Energimyndigheten finns bl.a. följande dokument för nedladdning: - Checklista: Det här ska ingå i en energikartläggning - Så skriver du energi-kartläggningsrapport - Vägledning för energikartläggning i tillverkande industri Energikartläggning i olika nivåer, nivå 1, nivå 2, nivå 3 5

6 EENet Energikartläggning Nivå I Walk through assessment fakturor, lättillgänglig information, genomvandring, fokus på lågt hängande frukter Nivå II Energianalys enkare mätningar av intressanta processer, fortsättning från nivå 1. Energianvändning delas upp i olika delprocesser Nivå III Detaljerad analys av kapitalintensiva modifieringar en detaljerad analys av kapitalintensiva åtgärder. Denna nivå kännetecknas ofta av avancerad simulering, optimering, pinchanalys etc., som kräver detaljerade mätningar. Magnus Karlsson Magnus Karlsson IEI/Energisystem 6

7 Företag olika storlekar 7

8 Företag olika branscher 8

9 Företag olika processer 9

10 Energikartläggning - syfte Syfte 1: Upprätta en översiktlig bild av BETYDANDE ENERGIANVÄNDANDE processer Syfte 2: ge förslag på LÖNSAMMA ÅTGÄRDSFÖRSLAG (Syfte 3: LAGKRAV) Potential ej detsamma som grad av implementering! Amerikanska IAC och svenska EKC har cirka 50 % grad av implementering 10

11 Total möjlig energibesparing svenska energikartläggningsstödet Total energianvändning i medverkande företag: MWh/år Kostnad för genomförande av samtliga åtgärder: kkr Minskad energianvändning om alla åtgärder görs: MWh/år Besparingar i % av den totala energianvändningen: 11% 11

12 Energibesparing, GWh/år 12 Åtgärder med störst energibesparing (5936 st) svenska energikartläggningsstödet

13 % 13 Energibesparingspotential för olika processer (5936 st) svenska energikartläggningsstödet 60% 56% 50% 40% 30% 27% 24% 26% 20% 10% 12% 7% 5% 16% 4% 3% 0%

14 Arbetsmetod vid energikartläggningar 1. Möte med företaget 2. Företagsbesök (mätningar mm) 1. Produktionstid 2. Icke produktionstid 3. Fördelning av energianvändning (enhetsprocesser) 1. Före åtgärder 2. Efter åtgärder 4. Vid behov: ytterligare beräkningar och mätningar 5. Ta fram kostnader och påverkan på system och miljö 6. Möte med företaget 7. Rapport 14

15 Energibalans 15

16 16 Exempel på industriell energieffektivitet - svenskt gjuteri Besparing (MWh/år) El Gasol Fjärrvärme SEK/år ton CO 2 /år Ny smältugn Leverera spillvärme Täta tryckluftsläckage Ny sandberedning Ändra på skänkvärmningen Minska tomgångsförluster/helger Minska tomgångsförluster/sem Snålspolande duschar Bestycka transformator med vvx Ta bort transformatorer Stäng av LFD-ugnar på helger Förbättrad belysning Frekvensomformare i renseri Förändrad vent./lokalk. i verkstad " " - i utbildning " " - i järnmodellen Kapsla in sinterugnar Minska effektoppar Totalt Procentuell besparing (%) Försiktigt uppskattad besparing. Potentialen är, enligt mätningarna, mycket större (se rapport).

17 Exempel på industriell energieffektivitet - verkstadsindustri Förbättringsförslag Minskade kostnader (SEK/år) Minskad värmeförbrukning (MWh/år) Minskad elförbrukning (MWh/år) Minskad total energianvändning (MWh/år) Nytt ventilationssystem för stora hallen Belysningsbyte till nya armaturer med T5 och HF-don Täta tryckluftsläckage Byte till 3-glas lanterninfönster Minskade flöden för duschrummets ventilation, VA Luftflöde från oljedimavskiljare från tvätt, skepp 7, värmeväxlas Frånluftsfläkt 815 värmeväxlas Stäng av elaerotemper i duschrum Konvertera fosfatering till fjärrvärme Installera närvarodetektorer till belysningen Timer till motorvärmare Minskade flöden för ventilationssystemet i skepp 3, kontor, VA Stäng av Okuma vid längre stopp Totalt Totalt (i procent) 30,9% 58,8% 15,9% 27,5% Sid 17 Linköpings 17

18 Exempel på mjukvara som verktyg 18

19 Exempel på databas som verktyg 19

20 Strategic long-term view for industry 20

21 Potential för effektivare energianvändning Cirka 12 % för hela svenska industrin Cirka 25 % är potentialen bland små- och medelstora industriföretag Thollander och Palm, Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems. Springer Verlag. 21

22 Hinder för energieffektivitet Energieffektivitetsgapet Ett antal studier pekar på att det finns ett energieffektivitetsgap, dvs. en skillnad mellan optimal nivå av energieffektivitet och den som de facto råder Detta förklaras av att det förekommer hinder mot energieffektivitet som motverkar energieffektiv teknik från att implementeras 22

23 23 Teoretiska hinder Ekonomiska Beteendemässiga Organisationsteoretiska Thollander och Palm, Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems. Springer Verlag.

24 24 Hinder till energieffektivisering Forskningen visar att: * hinder skiljer sig åt mellan branscher * hinder skiljer sig åt mellan typ av produktion * hinder skiljer sig åt mellan storlek på företag * Etc För små och medelstora industriföretag är brist på tid största hindret Thollander och Palm, Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems. Springer Verlag.

25 25 Vilka hinder överbrygger nätverk? Informations-imperfektioner och asymmetrier Brist på tid Dolda kostnader, dvs. tid att söka information Risk, med en expert och andra företag Typ av information, personlig levande information alltid mer effektivt

26 Industriell energiledning/energy management Framgångsfaktorer Ett av de viktigaste sätten att eliminera förekomsten av hinder mot energieffektivisering Energiledning/energy management har ej beforskats särskilt mycket Idag finns det en internationell ISO standard Ett företag kan använda sig av ett energiledningssystem. Dock, utan förankning i organisationen blir energiledningssystemet uddlöst. Energiledning/energy management definieras som ett sätt för ett företag att arbeta strukturerat med energifrågan. Ett energiledningssystem är ett verktyg för energiledning/energy management. Notera att verktyget kräver förankring i organisationen 26

27 Industriell energiledning/energy management Framgångsfaktorer 1. Förankra arbetet med energifrågor väl i företagets ledning. 2. Upprätta en strategi med kvantifierade mål beträffande hur mycket energianvändningen ska minskas de närmaste 5-10 åren. Detta beslut bör fattas på ledningsnivå. 3. Upprätta en handlingsplan för hur de satta målen skall kunna infrias. Thollander och Palm, Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems. Springer Verlag. 27

28 Industriell energiledning/energy management Framgångsfaktorer 4. Upprätta en tjänst där energifrågan får en tydlig ägare, en energicontroller. Denna person behöver ej arbeta heltid med energi men bör ha ett operativt ansvar i produktionen, t.ex. en produktionschef, hellre än en mer betjänande position som t.ex. underhållschef. 5. Avsätt pengar för stationär mätning av energianvändningen, förslagsvis på avdelningsnivå, för att eliminera hindret skilda incitament. 6. Tillsätt en energiansvarig på varje avdelning och skift som ansvarar för det operativa arbetet med energieffektivisering. Thollander och Palm, Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems. Springer Verlag. 28

29 Industriell energiledning/energy management Framgångsfaktorer 7. Ge personalen kontinuerlig utbildning i hur företaget vill att de ska agera beträffande energifrågan samt ge de anställda feed-back på hur långt företaget kommit med att infria det kvantifierade målet. 8. Visualisera energiarbetet på intranätet där varje avdelnings användning bör redovisas. 9. Upprätta en energitävling mellan avdelningar. Thollander och Palm, Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems. Springer Verlag. 29

30 30 Framgångsrikt industriellt energieffektiviseringsarbete En väl genomförd energianalys är det FÖRSTA viktiga steget i ett industriellt energieffektiviseringsarbete!

31 31 Vilka drivkrafter är viktiga i nätverk Företagen får stöd att gå vidare med SAMTLIGA framgångsfaktorer Får stöd att etablera de viktiga drivkrafter företag själva anser är viktiga MEN ej har tid med Kontinuitet och långsiktighet i företagens energiarbete

32 Energiledning- och energieffektiviseringsgapen Thollander och Palm, Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems. Springer Verlag. 32

33 33 Tack för att du lyssnat!