Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier

Transkript

1 Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier Jörgen Persson Patrik Rohdin Patrik Thollander Arbetsnotat Nr 32 Februari 2005 ISSN

2

3 Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier Delstudie 1: Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk tillverkningsindustri Delstudie 2: Datahantering i massaindustrin hinder och drivkrafter för energieffektivisering Jörgen Persson Patrik Rohdin Patrik Thollander

4

5 Sammanfattning Svensk industri riskerar att hamna i en icke önskvärd konkurrenssituation beroende på nya styrmedel inom energiområdet, som införs på EU-nivå, samt avregleringen av den europeiska elmarknaden. Energieffektivisering utgör ett sätt för svenska företag att stärka sin konkurrenskraft på en internationell marknad. Vad finns det då för hinder och drivkrafter för att energieffektivisera? Två delstudier har genomförts inom ramen för projektet. Delstudie 1 behandlade energieffektiviseringar inom den icke energiintensiva tillverkningsindustrin, där chefer med inflytande över energifrågan intervjuades. Delstudie 2 behandlade datahantering inom den energiintensiva massaindustrin, där företrädare för både massaproducerande företag och andra aktörer, såsom leverantörs- och konsultföretag, intervjuades. De största hindren som identifierats i delstudie 1 (icke energiintensiv industri) var: brist på tid eller andra prioriteringar, kostnader och tekniska risker för produktionsstörningar, bristande information kring energiprestanda, bristfällig mätning (som ej möjliggör kvantifiering av en effektivisering), lägre prioritering av energirelaterade investeringar, skilda incitament med outsourcing och Facilities Management, korta payoff-kriterier samt brist på långsiktig strategi. Studien har även identifierat ett antal drivkrafter för energieffektivisering: en eldsjäl med makt över investeringsbeslut, långsiktig strategi avseende energieffektiv utrustning, kunskap om anläggningen och dess effektiviseringsmöjligheter, miljövärdering samt tillgång till kapital. I delstudie 2 undersöktes en specifik del av massafabrikens produktionsprocess, nämligen hanteringen av processdata. I massafabriken samlas det in en stor mängd data. Frågeställningen var om dessa data skulle kunna användas effektivare ur ett energiperspektiv. De viktigaste hindren för att effektivare utnyttja data som framkom i intervjuerna var bristande kvalité på mätdata och bristande tidsresurser. Otillförlitliga mätdata medför bland annat att analyser och åtgärdsförslag utifrån dessa data inte heller blir tillförlitliga. Brist på tid att göra och ta hand om analyser och besparingsförslag är starkt knutet till personalnedskärningar och att det finns ett starkt fokus på produktionen i organisationen. Andra hinder som framkom var risk för produktionsstörningar, osäkerhet med framtida förutsättningar samt bristande vilja eller motivation hos företaget eller personalen. En drivkraft som identifierats var tillgången till en eldsjäl i företaget. Flera av de intervjuade har uttalat sig om att det finns besparingspotentialer att vinna på effektivare datahantering, även om någon entydig bild av potentialens storlek och karaktär inte har kunnat fastställas. Hinder som framträtt tydligt i båda delstudier var brist på tid och kostnader för produktionsstörningar. Dessutom visade sig drivkraften i form av en eldsjäl vara av stor betydelse i båda studierna. Andra hinder som framkom i båda fallstudierna var brist på långsiktig strategi, teknikinlåsning, låg prioritering av energifrågan och otillräcklig mätning. i

6 Summary Energy efficiency provides a tool for Swedish industry in order to strengthen market positions and increase profits. Energy efficiency measures may not be implemented, despite the fact that investments are cost effective. There are thus barriers and driving forces to energy efficiency. The aim of this work has been to identify barriers and driving forces to energy efficiency in the Swedish industry. Two case studies have been conducted within this work, using in-depth interviews. Case 1 studied energy efficiency within the non energy intensive manufacturing industry. Case 2 studied the use of data in the process industry. The main barriers in Case 1 were: lack of time or other priorities, costs and technical risks related to production disruptions, lack of reliable information regarding energy performance of bought equipment, unsatisfactory measuring (which constitute a barrier when quantifying an energy saving measure), energy related investments are not prioritised, split incentives with outsourcing and Facilities Management, short pay-back criteria and lack of long term strategy. The study also identified a number of driving forces to energy efficiency: a motivated person with power over investment decisions, long term strategy regarding energy efficient technology, knowledge about the site and where site specific energy efficiency measures could be found, environmental values and access to capital. In Case 2 the use of data in pulp mills was studied in an efficiency perspective. These mills collect large amounts of data and the question arises whether these data could be used more efficiently. The main barriers to a more effective use of data were: unreliable data were found to have a negative impact, as analyses and proposed measures also become unreliable. Lacks of time when analyses and proposed measures are handled are closely related to cuts in staff and that production oriented issues are stressed. This barrier implies that an important driving force to energy efficiency are motivated staffs who stress energy efficiency. Other barriers were risk of production disruptions, risk with uncertain future conditions and lack of motivation. Several of the interviewees claimed significant efficiency figures, however no unified conclusion could be drawn. There are both similarities and differences between the two cases. The common barriers were lack of time and costs for production disruptions. Furthermore, a motivated person has been distinguished as a key driving force both in both studies. Other barriers were: lack of long term strategy, technology lock in, low priority of the energy issue and unsatisfactory measuring. Conclusions whether lack of reliable information regarding energy performance of bought equipment is a problem could not be drawn from the two studies as different results were gained. ii

7 Förord Denna rapport är ett resultat av ett tvärvetenskapligt projekt som har utförts inom forskarskolan Program Energisystem. I projektet får doktorander med olika bakgrund möjlighet att samarbeta och angripa problem från olika infallsvinklar och med olika metoder. Forskarskolan är ett samarbete mellan fem avdelningar från fyra svenska universitet och högskolor: Energisystem, Linköpings tekniska högskola; Värmeteknik och maskinlära, Chalmers tekniska högskola; Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet; Energiprocesser, Kungliga tekniska högskolan samt Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Vi som har utfört detta arbete vill tacka Energimyndigheten för finansiering av projektet. Vidare vill vi tacka våra handledare professor Bahram Moshfegh, docent Mats Söderström och forskningsassistent Jenny Palm, Linköpings universitet samt professor Thore Berntsson, Chalmers tekniska högskola. Till sist vill vi även rikta ett tack till alla de personer som ställt upp på intervjuer i de två delstudierna och som gjort denna rapport möjlig. iii

8 Innehåll 1 INLEDNING Syfte Delstudie Delstudie Avgränsning Disposition 3 2 TEORETISK REFERENSRAM Hinder för energieffektiviseringar Ekonomiska hinder Organisatoriska hinder Beteendemässiga hinder Drivkrafter för energieffektiviseringar 11 3 METOD Fallstudie Intervju 15 4 DELSTUDIE 1: HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR ENERGI- EFFEKTIVISERING I SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI Inledning Industriprojekt Oskarshamn Delstudiens avgränsningar Intervjuresultat Företagsbeskrivning Resultat - Frågeformulär Analys Slutsats och diskussion 29 5 DELSTUDIE 2: DATAHANTERING I MASSAINDUSTRIN HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Inledning Delstudiens avgränsningar 32 iv

9 5.2 Företagsbeskrivningar Skoghalls Bruk Optimation AB ÅF-Celpap TietoEnator Forest Analys Datahanteringssystem Datahantering och energi Mätdata Analys av data Besparingspotential Hinder Drivkrafter Slutsats och diskussion Hinder och drivkrafter Möjliga områden för åtgärder 45 6 SLUTSATS OCH DISKUSSION 48 7 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE 50 8 REFERENSER Tryckta källor Energianalyser inom Industriprojekt Oskarshamn Internetkällor Intervjukällor, delstudie 2 53 BILAGA 1 BILAGA 2 v

10 vi

11 1 Inledning Världens länders totala energianvändning ökar stadigt och Sverige utgör inget undantag 1. Den svenska användningen av energi ökade från cirka 450 TWh per år 1970 till cirka 625 TWh per år 2003, varav svensk industri använde cirka 155 TWh. Energitillförseln till svensk industri bestod år 2003 av cirka 55 TWh el, knappt 50 TWh biobränsle och drygt 40 TWh fossila bränslen. Den resterande delen utgjordes av fjärrvärme. (STEM, 2004a). Svensk pappers- och massaindustri är den i särklass största industriella användaren av energi och stod år 2003 för cirka 47 procent av Sveriges industriella energianvändning. Järn- och stålverken använde cirka 15 procent och den kemiska industrin cirka 7 procent av Sveriges industriella energianvändning. Den energiintensiva industrin använde cirka 70 procent av industrins totala energianvändning i Sverige år Resterande 30 procent användes av tillverkande icke energiintensiv industri, där verkstadsindustrin utgör cirka 8 procent. (STEM, 2004a). För de icke energiintensiva företagen utgör stödprocesserna ofta de i särklass största användarna av energi inom en industri. I de energiintensiva pappers- och massaföretagen är förhållandet emellertid det omvända. Användningen av energi ger upphov till negativa belastningar på miljön och enligt en studie är energianvändningen det som ger upphov till de största miljöproblemen i världen (OECD, 2004). Under de senaste decennierna har hotet om en ökad växthuseffekt blivit alltmer påtagligt. Växthuseffekten kan förklaras med förhöjda halter av växthusgaser i atmosfären. Orsak till de förhöjda halterna är antropogena utsläpp av främst koldioxid från förbränning av fossila bränslen. (Bernes, 2003). I ett försök att begränsa omfattningen av växthuseffekten undertecknades 1997 Kyotoprotokollet. EU har i enlighet med Kyotoprotokollet åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid med åtta procent fram till åren i jämförelse med 1990-års nivå, med en intern fördelning mellan medlemsländerna. Denna interna fördelning har för Sveriges del lett till att utsläppen av växthusgaser maximalt får öka med fyra procent till åren i jämförelse med 1990-års nivå. Sveriges regering har emellertid beslutat att i stället minska utsläppen med fyra procent under samma tidsperiod. (STEM, 1999) Externa styrmedel som införs inom EU och i Sverige, som till exempel handel med utsläppsrätter, tillsammans med en avreglering av den europeiska elmarknaden och förmodligen stigande bränslepriser kommer sannolikt att medföra höjda energipriser. Ökade energipriser innebär en risk att svenska företag drabbas av konkurrensnackdelar i jämförelse med utländska konkurrenter, inte minst med tanke på att svensk industri idag har ett av Europas lägsta elpriser (EEPO, 2003). En möjlighet att minska denna risk är att se över möjligheterna att energieffektivisera hela eller delar av verksamheterna. Arbetet 1 Detta bygger på den internationellt använda praxisen att även spillvärme från kärnkraften räknas in som använd energi. I Sverige har en, från Europa avvikande, beräkningspraxis använts där endast den producerade elen räknats som den energi som används. Med detta sätt att räkna går det att visa att energianvändningen sedan 70-talet inte ökat, eftersom mycket av oljeanvändningen har konverterats bort till förmån för el. Eftersom ett kärnkraftverk har en verkningsgrad på cirka 35 procent och en oljepanna betydligt högre så har mängden använt bränsle, sett till energiinnehåll ökat betydligt. 1

12 med energieffektiviseringar är komplext och inrymmer en rad såväl negativa som positiva faktorer, hinder och drivkrafter. Hinder och drivkrafter för energieffektivisering och vilka åtgärder som räknas som effektiva varierar mellan olika företag och branscher. 1.1 Syfte Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka vilka hinder och i viss mån drivkrafter som påverkar företagens möjligheter att energieffektivisera. För att kunna studera och jämföra hur energieffektiviseringsfrågan behandlas i den energiintensiva processindustrin samt den icke energiintensiva tillverkningsindustrin har detta arbete delats upp i två delstudier Syfte i delstudie 1 Delstudie 1 har som syfte att utreda vilka hinder och i viss mån drivkrafter som finns för energieffektivisering i icke energiintensiv svensk tillverkningsindustri. Delstudien undersöker vilka hinder och drivkrafter som finns vid investeringar i energieffektiv teknik, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv 2, på åtta icke energiintensiva företag i Oskarshamn. Denna delstudie genomfördes tre år efter genomförda energianalyser på företagen Syfte i delstudie 2 Delstudie 2 har som syfte att undersöka om det finns något utrymme för att använda data effektivare vid processdriften i massaindustrin. Massaindustrin är intressant att studera bland annat för att den hör till de största energianvändarna i svensk industri. Undersökningen har utgått från följande frågeställningar: o Är effektivare utnyttjande av data i massaindustrin möjlig? o Vilka hinder och drivkrafter för effektivisering finns? o Vilken energibesparingspotential finns i effektivare datahantering? o Vilka bakomliggande orsaker till potentialerna finns? o Tänkbara åtgärder? Syftet har varit att undersöka dessa frågeställningar utifrån perspektivet hos företagsaktörer inom eller knutna till industrin. Delstudien vill alltså undersöka vad dessa aktörer har för uppfattningar och åsikter om ovan nämnda frågeställningar. Fokus ligger i denna studie på produktionsprocesserna, då denna del använder den i särklass största andelen energi i massafabriken. 2 Med företagsekonomiskt perspektiv avses här de kriterier som respondenterna uppgivit gälla på företaget, vilket i de flesta fall varit en payoff-tid på 3 år. 2

13 1.2 Avgränsning De studerade företagen i båda delstudierna har haft tillgång till energianalyser, vilket förändrat informationsbilden för företagen. Vidare omfattar studiens relativt strikta teoretiska referensramen främst investeringar i energieffektiv teknik och inte beteendemässiga förändringar. Resultaten i denna rapport baseras på två intervjustudier där respondenterna fått ge sin bild av energieffektiviseringsprocessen på respektive företag. I likhet med författarna refererade i den teoretiska referensramen (kapitel 2) tar denna studie inte ställning avseende olika ekonomiskt teoretiska perspektiv. Samtliga företag har legat i Sverige och studien har genomförts under senare delen av Disposition En introduktion och översikt av teorin kring begreppen hinder och drivkrafter för energieffektiviseringar ges i en teoretisk referensram. Eftersom den teoribyggnad som framställs i avsnittet Hinder för energieffektiviseringar (kapitel 2.1) främst är tillämpbar på investeringar så har de båda delstudierna varit tvungna att förhålla sig till denna referensram på delvis olika sätt. I den första delstudien användes referensramen kring hinder som en utgångspunkt vid formulerandet av frågor till frågeformulär och intervjuer. Resultatet analyserades sedan utifrån denna referensram. Delstudie 2 är däremot inte lika inriktad på investeringsåtgärder och därför användes inte referensramen vid konstruerandet av intervjuguiden och därmed inte heller vid analysarbetet. I delstudie 2 används begreppet hinder om de fenomen som intervjupersonerna anser medför problem vid, eller helt förhindrar genomförandet av effektiviseringsåtgärder. I den avslutande diskussionen används emellertid referensramen för att dra gemensamma slutsatser. Beskrivning av tillvägagångssätt i de båda delstudierna och motivering av metodval följer i Metod (kapitel 3). Eftersom begreppet fallstudie används i studien beskrivs och motiveras denna tillämpning. Tillvägagångssätt och metodval vid intervjuer och analys för respektive delstudie beskrivs också. De båda delstudierna presenteras var för sig. Delstudie 1 som behandlar tillverkningsindustrin är utförd av Patrik Rohdin och Patrik Thollander. Delstudie 2 som behandlar processindustrin är utförd av Jörgen Persson. En diskussion om gemensamma slutsatser från delstudie 1 och 2 förs i Slutsats och diskussion (kapitel 6). 3

14 2 Teoretisk referensram 2.1 Hinder för energieffektiviseringar Europeiska studier av olika industriers energianvändning har påvisat att kostnadseffektiva investeringar i energieffektiv utrustning inte alltid implementeras. Det talas om ett energieffektiviseringsgap (energy efficiency gap), det vill säga det finns ett gap mellan den energibesparingspotential som ges av tekniska-ekonomiska modeller och den besparing som i verkligheten implementeras (Sorrell et al., 2000; Velthuijsen, 1995; Björkqvist, 1996). Existensen av detta gap förklaras av att det finns hinder för energieffektivisering. Ett hinder för energieffektivisering definieras som: En antagen mekanism som förhindrar investeringar i teknik som är både energieffektiv och kostnadseffektiv. (Sorrell et al, 2000). Debatten kring dessa hinder och vilka hinder som kan anses ha signifikant betydelse till uppkomsten av ett energieffektiviseringsgap, karaktäriseras av oenighet kring grundläggande teoretiska principer. I detta arbete presenteras de teoretiska ståndpunkterna från två stora studier kring energieffektiviseringsgap. Studierna är snarlika i sin uppbyggnad där båda undersöker hinder för energieffektiviseringar utifrån fallstudier av företag i tre länder, men tar inte ställning i de teoretiska motsättningarna. Trots den tidigare nämnda oenigheten rörande grundläggande begrepp är undersökningarnas teoretiska referensram slående lika. Detta trots att arbetena har skrivits oberoende av varandra. Velthuijsens avhandling publicerades år 1995 medan studien av Sorrell et al. (hädanefter Sorell), som saknar referenser av Velthuijsen, presenterades år Författarna i den sistnämnda studien argumenterar för att den neoklassiska ekonomiska teoribildningen är användbar, men inte alltid kan förklara existensen av hinder på ett tillräckligt övertygande sätt. Velthuijsen (1995), argumenterar för att den neoklassiska teoribildningen mycket väl går att använda för att förklara existensen av hinder på mindre företag medan det för större företag fungerar bättre att använda sig av organisationsteori. I detta kapitel presenteras en teoretisk referensram kring temat hinder för energieffektivisering. Referensramen är starkt influerad av Sorrells mycket omfattande sammanställning av temat, men innehåller även inslag från Velthuijsens avhandling. Kommande kapitel kan därför, till stora delar, sägas utgöra Sorrells och Velthuijsens teoretiska utgångspunkter. Sorrell och Velthuijsen delar upp olika hinder i tre grupper, en ekonomisk, en beteendemässig och en organisatorisk grupp, se tabell 1. Det finns emellertid, i varje hinder, inslag från alla tre grupperna (Sorrell et al., 2000). 4

15 Tabell 1. Olika perspektiv på hinder (Sorrell et al., 2000). Teoretisk referensram Hinder Förklaring Ekonomiskt Heterogenitet En åtgärd kan vara kostnadseffektiv - ej marknadsmisslyckande generellt men inte passa alla aktörer Dolda kostnader Ekonomiska analyser inkluderar inte alla kostnader relaterade till en teknikinvestering Tillgång på kapital Bristande tillgång på kapital kan vara ett hinder för investeringar i energieffektiv teknik Risk Korta payoffkrav för energieffektiva investeringar kan ha sitt ursprung i en naturlig riskaversion Ekonomiskt - marknadsmisslyckande Imperfekt information Brist på information riskerar leda till att kostnadseffektiva investeringar förbises Skilda incitament Om den ansvarige för en process inte ansvarar för energikostnaden finns det risk att en energieffektiv investering förbises Ogynnsamma val Innebär att energikostnaden riskerar förbises på grund av transaktionskostnader och det faktum att produktens karaktäristika ej är synlig Relationen chef - underställd Hård styrning, på grund av att den ena Beteende Begränsad rationalitet parten ej kan observera den andra parten, kan leda till att energieffektiva investeringar Istället li för att fatta beslut med fullständig information fattas beslut "på känn" vilket kan leda till att energieffektiva investeringar ej implementeras Typ av information Effektiv information måste bland annat vara specifik, personlig och enkel om den ska komma till nytta Trovärdighet och förtroende Trovärdighet och förtroende för informationskällan är viktig om en energieffektiv teknik ska implementeras Tröghet Individer inom en organisation som är motståndare till förändringar riskerar leda till att en mängd möjligheter till energieffektivisering blir förkastade Värderingar Motiverade individer med miljövärderingar kan ge energieffektiva investeringar högre prioritet Organisationsteori Makt Om energiledning har låg status i ledningen kan detta leda till att energifrågor ej Kultur Organisationer i tit kan uppmuntra effektiva investeringar genom att utveckla en kultur som strävar efter miljömässiga förbättringar Sorrell avgränsar studien till att inte utförligt undersöka leverantörer av utrustning, offentliga instanser (som utfärdar statlig policy) och energiserviceföretag (ESCO:s) som hinder för energieffektivisering. Fokus i båda studierna (Sorrell et al., 2000; Velthuijsen, 1995) ligger på beslutsfattande i organisationer som använder energi Ekonomiska hinder Sorrells uppdelning av de ekonomiska hindren för energieffektivisering, marknadsmisslyckanden, organisationsmisslyckanden och rationellt beteende, presenteras fortsättningsvis. Marknadsmisslyckande Detta perspektiv kan härledas från den neoklassiska teoribildningen som var en av de första med att försöka förklara ekonomiskt beteende (Velthuijsen, 1995). Denna teori får 5

16 emellertid problem när antagandet om fullständig konkurrens inte uppfylls, när företaget inte utgörs av små beslutsfattare utan i stället stora organisationer, när företag antas producera mer än en homogen vara eller när företaget inte längre antas vara endast vinstmaximerande (Velthuijsen, 1995). Avvikelser från dessa antaganden kan förklaras utifrån begreppen marknadshinder och marknadsmisslyckanden. Empiriska studier som skulle kunna falsifiera dessa antaganden förklaras med motargument som marknadshinder i form av exempelvis dolda kostnader. Ett marknadshinder kan definieras som en faktor som leder till att en kostnadseffektiv investering inte implementeras. Definitionen av marknadsmisslyckanden, å sin sida, begränsas till att omfatta de marknadshinder som motiverar införandet av en statlig policy (Jaffe Stavins, 1994). Marknadshinder kan delas upp i fyra grupper (Sorrell et al., 2000): o Ofullständiga marknader o Ofullständig konkurrens o Imperfekt information o Asymmetrisk information De två sistnämnda, imperfekt information och asymmetrisk information är, enligt Sorrell, de som påverkar effektivitetsgapet mest. Imperfekt information Imperfekt information innebär att en effektivisering förhindras av att aktörer tagit del av delvis missvisande eller otillräcklig information vilket leder till att fördelar med en viss energieffektiv teknik eller tjänst undanhållits, det vill säga vissa marknadsaktörer har tagit del av otillräcklig information (Sorrell et al., 2000). Asymmetrisk information Asymmetrisk information är en speciell typ av imperfekt information som innebär att aktörer i en affärsuppgörelse har tillträde till olika typer av information. Säljaren av energieffektiv utrustning vet mer om produkten än den potentiella köparen. Vissa aktörer har således tagit del av större grad av information än andra aktörer. Asymmetrisk information kan i sin tur delas upp i fyra grupper, ogynnsamma val, moralisk risk och relationen chef underställd samt skilda incitament. Ogynnsamma val innebär att energikostnaden ofta förbises på grund av transaktionskostnader och det faktum att produktens energikaraktäristik inte är mätbar. Moralisk risk och relationen chef underställd innebär att det uppstår en risk på grund av att den ena parten inte kan observera den andra parten. Chefens (ägarens) problem är att han eller hon vill styra den underställde (företagsansvarige). Hinder förknippade med relationen chef underställd kan både uppkomma inom organisationer och i marknadsrelationer. I det inomorganisatoriska fallet tar det sig ofta uttryck i form av ökad styrning av de underordnades beteenden. Skilda incitament är en av de mera kända förklaringsvariablerna till ett energieffektiviseringsgap. Hindret består i att en aktör inte vinner något på att effektivisera eftersom vinsten riskerar att tillfalla en annan aktör (Sorrell et al, 2000). 6

17 Organisationsmisslyckanden Den neoklassiska ekonomin har blivit kritiserad, bland annat av organisationsekonomer, som menar att den neoklassiska teoribildningen misslyckas med att, på ett tillfredställande sätt, förklara organisationers beteenden och anledningarna till uteblivna investeringar i energieffektiv teknik. De hävdar att det utanför marknadsmisslyckanden också finns så kallade organisatoriska misslyckanden. Med dessa menas hinder som uppkommer på grund av den interna organisationsstrukturen, procedurer och rutiner inom organisationen och det inflytande som dessa har på de människor som är verksamma inom organisationen. På grund av interna organisationsproblem följer inte organisationer prissignaler i enlighet med den neoklassiska teoribildningen. Vissa organisationsekonomer hävdar att alla organisationer har dessa problem i större eller mindre utsträckning (De Canio, 1993). Det är viktigt att poängtera att dessa teoribildningar överlappar varandra och att vissa hinder, som exempelvis höga avkastningskrav för energirelaterade investeringar inom en organisation inte behöver vara vare sig ett marknadsmisslyckande eller ett organisatoriskt misslyckande. Snarare kan detta förklaras genom rationella beteenden utifrån exempelvis organisationens riskaversion och dolda kostnader ( hidden costs ) förenade med energirelaterade investeringar (Sorrell et al., 2000). Sorrell lyfter fram tre typer av organisatoriska misslyckanden, imperfekt information om organisations energianvändning, moralisk risk och relationen chef underställd samt skilda incitament inom organisationen. Sorrell innefattar emellertid de organisatoriska misslyckandena under marknadsmisslyckanden med argumentet att lösningar på organisatoriska misslyckanden ändå kan finnas utanför själva organisationen. Till exempel kan organisatoriska misslyckanden lösas genom offentliga policyinstrument. I Sverige är ett sådant policyinstrument att kommuner erbjuder gratis energirådgivning till företag, som ett led i att öka medvetenheten om deras energianvändning. Rationellt beteende Denna typ av hinder utgör ett marknadshinder men inte ett marknadsmisslyckande, det vill säga de motiverar inte införandet av en statlig policy. De fyra huvudsakliga hindren inom detta område är, heterogenitet, dolda kostnader, risk och tillgång till kapital. (Sorrell et al., 2000) Heterogenitet Med heterogenitet menar Sorrell att det inom företag finns skillnader i produktion etc. som gör att det är svårt att dra generella slutsatser om möjligheterna att implementera en viss teknik på ett specifikt företag. En viss teknik kan vara lönsam i ett sammanhang, men olönsam i ett annat, beroende på individuella variationer, heterogenitet. Om detta inte beaktas finns det en risk att den generella besparingspotentialen blir mycket större än vad som i realiteten är fallet. (Sorrell et al., 2000). Dolda kostnader Dolda kostnader menar Sorrell et al. utgör den viktigaste förklaringen till ett energieffektiviseringsgap. Dolda kostnader kan delas in i tre kategorier: Overheadkostnader för energiledning, kostnader förenade med en viss teknikinvestering 7

18 och, förlorade fördelar vid investering i energieffektiv teknik. Overheadkostnader för energiledning omfattar exempelvis kostnader för insamling av data och kostnader för specialistkompetens. Kostnader för en viss teknikinvestering omfattas bland annat av kostnaden för att identifiera möjligheterna och kostnader förenade med ansökning om pengar till investeringen. Förlorade fördelar vid investering i energieffektiv teknik kan utgöras av problem med säkerhet, buller, arbetsmiljö, pålitlighet med mera (Sorrell et al., 2000). Risk Ett företags relation till risk (riskaversion) är en variabel som inverkar på investeringsbeslut beträffande energieffektiv teknik och kan delas in i tre grupper. Externa risker såsom förändrat energipris med mera, affärsmässiga risker som ekonomiska trender och risker med att låna kapital och tekniska risker som teknikens tillförlitlighet och prestanda (Sorrell et al., 2000). Tillgång till kapital Tillgången till kapital kan begränsa investeringar i energieffektiv teknik. Att låna pengar är för många aktörer som exempelvis konsumenter och mindre företag förenat med höga kostnader vilket riskerar att leda till att investeringar i energieffektiv teknik inte genomförs. Inom företag är ofta den begränsade tillgången på kapital självvald beroende på en ovilja att låna. Sorrell et al menar att företag verkar välja att inte investera i icke kapitalintensiva energiinvesteringar trots att de ger hög avkastning. Författarna menar att det finns en generell aversion mot att låna. Begränsad tillgång till kapital lyfts fram som ett av största hindren för energieffektiviseringar (Sorrell et al., 2000) Organisatoriska hinder Velthuijsen (1995) menar att för större företag fungerar den organisationsteoretiska modellen bättre än den neo-klassiska teoribildningen, och omvänt för mindre företag. En grov indelning kan göras mellan organisationsekonomi och organisationsteori. Organisationsekonomin innebär tillämpandet av ett antal mindre precisa ekonomiska begrepp beträffande organisationers struktur och förehavanden medan organisationsteorin är mångfacetterad med en uppsjö av olika metaforer för hur en organisation fungerar. Hindren för energieffektivisering inom organisationsteori kan delas in i två grupper, makt och kultur, där den sistnämnda inte fungerar som ett hinder utan snarare som en drivkraft. Även organisationsstruktur inverkar på energieffektivisering och delas upp på två hinder, makt och begränsad rationalitet. (Sorrell et al., 2000). Organisationsstruktur Organisationsstrukturen kan förklaras vara organisk, mekanisk eller en blandning av dessa båda där den mekaniska strukturen fungerar i stabila miljöer medan den organiska fungerar bättre i miljöer där stora förändringar sker (Bakka et al., 1993). Sorrell menar att en organisations struktur inte kan sägas utgöra ett hinder men att strukturen kan begränsa möjligheterna till energieffektivisering. Strukturen påverkar: informationsflödet inom och utanför organisationen, informationens asymmetri inklusive moralisk risk och relationen chef-underställd, möjligheterna att analysera information inom olika avdelningar (Sorrell et al., 2000). 8

19 Makt Med makt som ett hinder menas hur mycket inflytande personer med ansvar för energiinvesteringar har, det vill säga hur mycket makt de har att genomdriva ett investeringsbeslut. Det är ofta en person inom teknik- eller underhållsavdelningen som har ansvar för energifrågorna i en organisation, ofta i kombination med en rad andra arbetsuppgifter. Vidare har chefen för dessa avdelningar oftast inte så mycket inflytande över investeringsbesluten. Generellt ses också energifrågor på ledningsnivå som en perifer fråga (Sorrell et al., 2000). Organisationskultur Kulturen inom en organisation kan inte ses som ett hinder för energieffektivisering utan snarare som en förklaringsvariabel till implementering av energieffektiv teknik. Värderingar rörande energieffektivisering och hänsynstagande till miljön utgör således förklaringsvariabler till varför det investeras i energieffektiv teknik (Sorrell et al., 2000) Beteendemässiga hinder Den neo-klassiska teoribildningen beträffande individers och organisationers rationella beslutsfattande har, som tidigare nämnts, fått utstå stark kritik. Empiriska studier har visat att antagandet om ekonomisk rationalitet beträffande energianvändning inte alltid håller (Sorrell et al., 2000) varför det argumenteras för att inlån från andra vetenskapliga discipliner såsom den beteendevetenskapliga blir nödvändiga för att belysa hinder för energieffektivisering. De två hinder som lyfts fram inom beteendevetenskapen som förklaringar till ett energieffektiviseringsgap är begränsad rationalitet och den mänskliga faktorn (Sorrell et al. 2000). Begränsad rationalitet Med begränsad rationalitet menas att beslutsfattare inte tar sig tid att leta efter information och alternativ, som leder till ett rationellt beslut utan snarare fattar begränsat rationella beslut utifrån den information och de medel som finns att tillgå. Vidare att individer och organisationer är rationella utifrån att de är målorienterade men begränsningar i tid, uppmärksamhet och resurser samt att möjligheten att behandla information leder till att beslut snarare fattas utifrån dessa begränsningar och med fingertoppskänsla (Sorrell et al., 2000). Empiriska studier av beslutsfattande stödjer teorin om begränsad rationalitet. Det har visat sig att även om beslutsfattare har tillfredställande information om kostnader och fördelar så fattas det ändå inte, enligt teorin om rationellt beteende, tillfredställande beslut utifrån informationsbilden. Vidare har en studie beträffande energiinformationsprogram, med några få undantag, visat att dessa inte leder till några signifikanta energibesparingar (Sorrell et al., 2000). De flesta beslut är grundande på användandet av ett antal kriterier snarare än på en systematisk analys av problemet, exempel payoff-kriterier, kapitalbudgetering, driftregler, säkerhets- och underhållsrutiner, kriterier vid utrustningsbyte med mera. (Sorrell et al., 2000). 9

20 Den mänskliga faktorn Den mänskliga faktorn är ett annat hinder för energieffektivisering och kan delas in i tre undergrupper, typ av information, trovärdighet och förtroende samt tröghet. Även värderingar räknas till den mänskliga faktorn men kan enligt Sorrell et al. (2000) inte ses som ett hinder i klassisk mening men att det inte går att bortse från värderingar som en drivkraft för energieffektivisering (Sorrell et al., 2000). Typ av information Med typ av information menas att det inte bara är kostnaden för att tillhandahålla mer information som är ett problem. Sorrell sammanfattar detta i fem punkter för att undvika denna form av hinder. De fem punkterna är: o Informationen måste vara specifik och personlig, det vill säga individuella energianalyser är bättre än generella råd om kostnadsbesparingar o Informationen ska vara levande. Studier visar att det är bättre att se en video om energieffektivisering än att ta del av informationen skriftligt o Information ska vara klar och tydlig o Informationen ska tillhandahållas nära inpå det aktuella beslutet o Information bör ges om fördelar med tidigare energieffektiviseringsåtgärder Trovärdighet och förtroende Trovärdighet och förtroende är viktigt vid informationsöverföring. Om inte mottagaren har förtroende för den som ger information finns det en risk att informationen negligeras. Förtroendet beror på vilken typ av informationsgivare det är fråga om, exempelvis om det är en offentlig källa eller en privat källa med vinstintresse. Vidare spelar tidigare erfarenheter av den som ger information in och även vad andra källor uppger sig ha för syn på informationsgivaren. Informella personliga kontakter och rekommendationer är bättre på att överföra information än böcker och generella skriftliga rekommendationer. Följande förklaringar kan vara orsaker till detta (Sorrell et al., 2000): o Osäkerhet, brist på kunskap och brist på tilltro till den tillgängliga kunskapen förhöjer värdet av personlig informationsöverföring o Ett annat företags teknikbyte ger ett praktiskt exempel på hur tekniken fungerar o Information från person med vilken man har en personlig relation väger tyngre än allmän information Tröghet Beteendevetenskapen lyfter fram tröghet som ett hinder för energieffektivisering, något som emellertid förkastas av neo-klassiska ekonomer med anledning av att tröghet inte går att passa in under begreppet marknadsmisslyckande. Tröghet kan sammanfattas i att individer är motståndare till förändringar och att detta rättfärdigas genom att förkasta information som motsätter sig den rådande ordningen. Detta riskerar att leda till att en 10

21 mängd möjligheter till energieffektivisering blir förkastade utan att ens ha utvärderats. (Sorrell et al., 2000). Värderingar Värderingar menar Sorrell et al. (2000) är en irrelevant förklaringsvariabel för att förklara ett energieffektiviseringsgap, då det endast beaktar ekonomisk rationalitet. Författarna nämner däremot att exempelvis miljömässiga värderingar, individuella såväl som organisatoriska, kan påverka beslut om energieffektivisering i en positiv riktning. Värderingar utgör inte ett hinder i klassisk mening, men det går inte att bortse från värderingar som en drivkraft för energieffektivisering (Sorrell et al., 2000). 2.2 Drivkrafter för energieffektiviseringar Denna studie har främst för avsikt att studera hinder för energieffektivisering. Att beskriva hinder för energieffektiviseringar utan att ta hänsyn till drivkrafter för motsvarande blir emellertid komplicerat då de omnämnda hindren ofta är mycket starkt kopplade till drivkrafter. Ett vanligt citerat hinder för energieffektivisering är tillgång till kapital. Om brist på kapital inte utgör ett hinder så kan god tillgång till kapital i stället utgöra en drivkraft för att energieffektivisera. Detsamma gäller för flera av de tidigare omnämnda hindren. I en fallstudie av vilka hinder och drivkrafter som fanns vid samarbeten mellan industri och fjärrvärmebolag drogs slutsatsen att motiverade personer, eldsjälar, utgjorde en förutsättning för att lyckas vid denna typ av samarbete (Sandberg, 2004). Litteratur kring hur existensen av en eldsjäl i industriella organisationer påverkar investeringar i energieffektiv teknik har emellertid inte återfunnits. I en studie av energieffektiviseringar i hushåll visade det sig att miljömässiga värderingar hos individer hade som konsekvens att endast små kostnadseffektiva åtgärder vidtogs medan större investeringar inte genomfördes i någon ökad grad. Studien visade således att värderingar hos individer i ett hushåll mest påverkade den beteendemässiga delen av energieffektiviseringar (Sorrell et al, 2000). Kulturen i en organisation kan ses som summan av de värderingar de anställda på företaget har. De överordnades värderingar kan påverka organisationen kultur, det vill säga summan av de anställdas värderingar, på ett högst påtagligt sätt (Sorrell et al., 2000). Sandberg (2004) skriver att den primära drivkraften för att effektivisera är minskade energikostnader. Det finns emellertid andra ekonomiska drivkrafter vid en energieffektiv investering som leder till minskade direkta kostnader, exempelvis minskade miljö- och straffavgifter. Exempel på andra drivkrafter kan vara förbättrad arbetsmiljö, mer motiverad personal, bättre kvalité och produktivitet, minskade utsläpp, längre livstid för utrustning och minskat underhåll (Sandberg 2004). I samband med energieffektivisering av stödprocesser påtalas ofta ESCO:s (exempelvis Facilities Managementföretag) som en drivkraft. Flera större aktörer i byggsektorn, exempelvis YIT (Före detta ABB Building Systems) erbjuder denna typ av tjänst. Denna 11

22 tjänst har till syfte att på ett effektivt sätt hjälpa företag genom att tillföra erfarenhet, och i vissa fall kapital och genom att minska den tid företaget behöver ta i anspråk för att driva frågan om energieffektiviseringar, främst på stödprocessidan. (Sorrell et al, 2000). Syftet med Facilities Management är enligt YIT Facilities Management: Facilities Management (FM) handlar om att göra det man är bra på. Du är expert på din kärnverksamhet. Vi är experter på att se till att du får rätt stöd ( ) Det handlar alltså om att företaget ska kunna satsa på sin kärnverksamhet och samtidigt få ett effektivare stödsystem. Ytterligare en drivkraft till att energieffektivisera kan vara användningen av ett standardiserat miljöledningssystem. Idag finns det två tillgängliga miljöledningssystem, ISO och EMAS. Syftet med dessa system är i första hand att minska företagets miljöbelastning. Ursprungligen certifierades mestadels tillverkande företag, men nu certifierar även andra branscher sina verksamheter. Sverige är det land som i förhållande till sin storlek har flest organisationer med miljöledningssystem. ( ). Källor som påvisar en koppling mellan miljöledningssystemen och investeringar i energieffektiv teknik har inte hittats. PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri), som gäller från 1 juli 2004 och avslutas 1 juli 2009, kan också utgöra en drivkraft. En skatt på 0,5 öre/kwh har införts i tillverkningsindustrin, för att kompensera för den höjda skatten har regeringen lagt fram ett lagförslag som ger företagen möjlighet att få skattebefrielse. Detta kan ske under förutsättning att företagen deltar i PFE och vidtar åtgärder för att minska elanvändningen. Inom ramen för detta ingår bland annat implementering av ett energiledningssystem. Kriteriet för att kunna deltaga i programmet är att företaget har en kostnad för köpt och internt genererad energi som uppgår till minst 3 procent av företagets produktionsvärde och/eller företagets energi-, koldioxid- och svavelskatter måste uppgå till minst 0,5 procent av företagets förädlingsvärde. (STEM, 2004b). 12

23 3 Metod 3.1 Fallstudie Denna studie har genomförts i form av en fallstudie med kvalitativa djupintervjuer som huvudsakligt verktyg. I en vid bemärkelse kan forskning sägas handla om en systematisk utredning eller utfrågning och fallstudier är en metod, som kan användas för att systematiskt studera en företeelse. (Merriam, 1994). Begreppet fallstudie eller Case study (Yin, 1994) är välanvänt, men beroende på tradition kan det ha lite olika innebörd. En del discipliner jämställer fallstudier med fältarbete, etnografisk metodik, kvalitativ intervju och pilotstudier. (Merriam, 1994) Inom ekonomisk litteratur beskrivs fallstudier som: Termen fallstudier betecknar studier där intresset är riktat mot detaljerade och ofta djupgående beskrivningar och analyser av enskilda fall. (Lekvall och Wahlbin; 1993). Fallstudie Valet beror på: 1. Vilken typ av frågor handlar det om? (Vad och hur många besvaras företrädesvis med surveyundersökningar 2. Graden av kontroll. Ju större kontroll, desto mer experimentell blir undersökningen 3. Syftet med studien. orsak-verkan eller en mer holistisk beskrivning och tolkning Experimentell 1. Krav på manipulerbarhet av ingående variabler 2. Studera orsak-verkan Icke-experimentell 1. Deskriptiv 2. Beskrivning och förklaring snarare än förutsägelse utifrån orsak verkan Kvasiexperimentell Ex post facto Surveyundersökning Fallundersökning Historiskundersökning Kontrollera variablerna så mycket som möjligt och randomiseringen görs med bland annat statistiska metoder Ge förklaring och skapa samband mellan saker som redan hänt Normalt undersöks ett fåtal variabler med många undersökningsenheter Undersöker många till alla variabler med färre undersökningsenheter Denna metod behandlar det förgångna, dvs. när det inte finns någon som kan berätta Opinionsundersök ningar Historisk beskrivning Deduktiv metod Induktiv metod Induktiv metod Kontroll över ingående variabler Bild 2 Stor Liten Figur 1. Sammanfattning av fallstudie som metod. 13

24 I boken Fallstudien som forskningsmetod (Merriam, 1994) görs en indelning i undergrupper till fallstudier. Denna indelning har sammanfattats i ovanstående figur och kommer att användas för att förklara studiens förhållningssätt till metoden fallstudie. Att välja fallstudie som metod ger flexibilitet och skapar möjligheter att studera ett tema som i det här fallet består av en komplex frågeställning som det, inom det studerade området Sverige, finns relativt lite vetskap om. Det finns ett antal teorier och hypoteser på temat hinder och drivkrafter för energieffektivisering som presenterades i den teoretiska referensramen, men empiriskt återstår det mycket arbete. Den frågeställning som undersöks i denna studies båda delar rör hur företag förhåller sig till energieffektiviserande åtgärder. Studiens båda delar fokuserar på företags energianvändning och möjligheter till effektivisering. Ett företags handlande är något som en forskare har liten kontroll över, det vill säga det är inte manipulerbart, utan fokus ligger på att försöka förstå, beskriva och eventuellt värdera. Detta innebär att det främst rör sig om en icke-experimentell fallstudie enligt Merriams definitioner. Nästa steg, enligt bilden ovan, var att avgöra vilken av metoderna surveyundersökning, fallundersökning eller historisk beskrivning som lämpar sig bäst för studiens olika delar. Att utesluta den historiska beskrivningen faller sig naturligt för båda delstudierna då främst levande källor studerats. När det gällde valet mellan surveyundersökning eller fallundersökning handlade valet mycket om vilken typ av resultat som studien skulle leda till. En viktig del i undersökningen var att skapa en tätare beskrivning genom att undersöka ett mindre antal undersökningsenheter men med ett stort antal variabler. Med detta resonemang kunde en fallundersökning motiveras för de båda delstudierna. Fallundersökning Deskriptiva Tolkande Värderande Presenterar en detaljerad redogörelse för en företeelse Innehåller inga hypoteser och ingen förförståelse Ingen strävan att formulera allmängiltiga hypoteser Rymmer många beskrivningar Deskriptiv information används för att utveckla begreppsliga kategorier eller för att belysa, stödja eller ifrågasätta de teroetiska förutsättningarna för studien Man kan inte formulera hypoteser för att ge struktur åt undersökningen Inbegriper beskrivning, bedömning och förklaring Tillhandahåller beslutsunderlag i och med värderingen Figur 2. Fallundersökning som undergrupp från fallstudie. 14

25 Begreppet fallundersökning kan sedan delas upp i tre ytterligare val, deskriptiv, tolkande och värderande. Den rent deskriptiva metoden faller, för denna studie, då avsikten var att stödja arbetet på teori kring temat hinder och drivkrafter för energieffektivisering. Avsikten var även att använda dessa teorier som teoretisk ram att bygga vidare på. Det övergripande syftet med studien var dels att skapa en mer nyanserad bild av temat, men även att värdera och tolka den för att skapa bättre förståelse för företagens handlande. Generalisering kommer endast att göras med hjälp av teorin. För delstudie 1 var fallundersökningen övervägande tolkande, men även i viss mån värderande. En värderande del i denna delstudie var en återkoppling till Industriprojekt Oskarshamn och därmed en insamling av synpunkter på den energianalysmetod som använts tre år tidigare. Detta för att möjliggöra en viss metodutveckling. För delstudie 2 var fallundersökningen övervägande tolkande med inslag av mer deskriptiva delar. 3.2 Intervju Verktyget som valdes för att studera frågeställningen var kvalitativa djupintervjuer, eftersom syftet var att studera olika aktörers uppfattningar. Denna form av forskningsintervju använder sig av ett vardagligt samtal, men det är samtidigt ett professionellt samtal, ett samtal som har en struktur och ett syfte. Det utmärkande för den kvalitativa forskningsintervjun är att den är ämnesorienterad. Huvuduppgiften för forskningsintervjun är att förstå innebörden eller meningen i centrala teman i respondentens livsvärld och målet är att ge nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld. Intervjun kan inte ses som enbart ett antal uttalanden som intervjupersonen gör, utan som ett samtal som skapas tillsammans med intervjuaren. Därmed får intervjun ett mått av subjektivitet i den meningen att den inte enbart speglar den intervjuades åsikter och upplevelser utan även intervjuarens. (Kvale, 1997). Även kvalitativa studier kan innehålla vissa former av mätning. Dessa mätningar kan utgöras av en binär skala (antingen/eller-kategorisering), en nominalskala eller upprättandet av en så kallad ordinalskala där en kategorisering görs, exempelvis stark, medium eller svag. (Kvale, 1997). Innan studiens upplägg detaljplaneras bör studiens problemställning, syfte och avgränsning formuleras. Vidare är det viktigt att analysera det tema, som skall undersökas och att formulera problemställningarna redan innan forskningsmetoden fastställs. (Kvale, 1997). För att skapa en bättre förförståelse har en omfattande litteraturstudie genomförts på temat hinder och drivkrafter för energieffektivisering. Vidare formulerades även problemställningen, syftet och avgränsningar innan detaljplanen fastställdes. I samband med detaljplaneringen av intervjuerna i denna studie fördes samtal med samhällsvetenskapliga forskare, aktiva inom forskarskolan Program Energisystem, med erfarenhet av kvalitativa djupintervjuer kring temat energi. Strukturen på intervjuer kan variera, allt från välorganiserade, eller strukturerade, som följer fördefinierade frågor till öppna, ostrukturerade som följer vissa teman utan att frågorna är förutbestämda. Mellan dessa återfinns den halvstrukturerade intervjun, som 15