Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1
|
|
- Ingemar Isak Blomqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1 Samhällsekonomisk analys är ett samlingsnamn för de analyser som görs för att utreda effekter på samhället av olika företeelser och förändringar. Den kan användas för att få svar på hur samhällets resurser ska fördelas för att åstadkomma största möjliga nytta eller välfärd. Inom ramen för miljömålssystemet, där målen är givna, blir samhällekonomisk analys ett verktyg för att analysera hur målen kan nås kostnadseffektivt 2. För att kunna styra måleffektivt sätt krävs en förståelse för varför olika aktörer i samhället beter sig på ett sätt som orsakar skada i miljön. Vi måste förstå de bakomliggande orsakerna och aktiviteterna. Genom samhällsekonomisk analys kan vi också identifiera, bedöma och redovisa för- och nackdelar som har uppstått eller kan uppstå i samhället till följd av olika förändringar, dvs konsekvenserna av en åtgärd, styrmedel eller annan insats. Beroende på din myndighets kärnverksamhet kan samhällsekonomisk analys vara behjälplig ur lite olika perspektiv, antingen för att utforma en kostnadseffektiv politik som styr mot miljömålen eller för att analysera konsekvenserna av er verksamhet för att identifiera hur eventuell miljöskada kan minimeras. Det finns därför behov av två skilda vägledningar. En för myndigheter med ansvar för att uppnå miljökvalitetsmålen och en annan för myndigheter som har sin huvudsakliga verksamhet inom andra politikerområden som i sina beslut behöver ta bättre hänsyn till miljön: 1. Samhällsekonomisk analys för mer effektiv styrning Analysera beslut och processer som syftar till att styra mot en bättre miljö. Till exempel: beslut om att genomföra en viss åtgärd eller att införa ett särskilt styrmedel vars direkta syfte är att förbättra miljön. Det kan vara antingen direkt, som genom att till exempel sanera förorenad mark eller indirekt, genom styrning av annan aktör att genomföra miljöförbättrande åtgärder. Exempel på det senare är en föreskrift inom ett avfallsområde eller en ny nivå på en skatt som styr ett visst luftutsläpp. 2. Konsekvensanalys Analysera konsekvenser för miljön som en följd av myndighetens verksamhet och beslut. Oavsett syfte kan påverkan på miljön uppstå som en följd av myndighetens uppdrag och agerande. Exempel på detta är när nya vägar eller annan infrastruktur byggs; syftet är inte alltid att vägen eller bygget ska bidra till minskad miljöpåverkan, men som en konsekvens av investeringen så påverkas miljön. 1 Vägledningen har tagits fram som en delmängd i den vägledning som Naturvårdsverket erbjuder inom ramen för M2015/2633Mm Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 2 Läs mer om begreppet kostnadseffektivitet i Naturvårdsverket, 2015, Mål i sikte, Rapport 6666
2 Del I: En mer effektiv styrning mot miljömålen - för myndigheter med ansvar för att uppnå miljökvalitetsmålen Arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen och generationsmålet fördelas mellan myndigheter. Åtta myndigheter har ett övergripande ansvar för att leda arbetet för att uppnå ett eller flera miljökvalitetsmål. Ytterligare myndigheter ansvarar för delar av miljöarbetet. För att mer effektivt styra mot miljökvalitetsmålen och generationsmålet krävs det att myndigheterna gör en övergripande analys om miljöproblemens orsak och möjliga åtgärder. En förståelse för varför aktörer i samhället beter sig på ett sätt som orsakar skada i miljön är förutsättning för att styra mer effektivt mot miljömålen. Styrmedel ska ändra de bakomliggande drivkrafterna så att aktörerna väljer att förändra sitt miljöskadliga beteende. I Naturvårdsverkets redovisning av den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 konstateras att styrmedelen inom miljöpolitiken i större utsträckning behöver riktas mot de drivkrafter och beteenden som skapar miljöproblemen. I de fall en sådan styrning inte är möjligt, t.ex. när de beteenden som skapade miljöproblemen är historiska, kan staten själv behöva vidta åtgärder för att lösa miljöproblemen. Figur 1 illustrerar de olika perspektiv myndigheterna behöver analysera för att kunna åstadkomma en effektiv styrning. Steg 1 är att så tydligt som möjligt förstå miljöproblemet naturvetenskapligt. I steg 2 behöver man så tydligt som möjligt förstå de beteenden som orsaker miljöproblemet och de drivkrafter som ligger bakom dessa beteenden (inklusive nuvarande miljöpolitik). Slutligen analyserar man olika möjligheter att påverka de bakomliggande drivkrafterna, antingen genom att föreslå nya styrmedel och åtgärder eller förändringar av de styrmedel och åtgärder som redan finns på plats. Figur 1: En stegvis analys för en mer effektiv miljöstyrning
3 Nedanstående är ett försök att ge vägledning till hur man kan genomföra en samhällsekonomisk analys som belyser beteenden och drivkrafter. Box 1: Analyssteg och frågeställningar Samhällsekonomisk analys för en mer effektivare styrning 1 Analysera miljöproblemet Hur betydande är miljöproblemet? Vet vi tillräckligt om miljöproblemet och dess effekter? Eller behöver vi mer kunskap innan vi kan gå vidare 2. Analysera beteenden och bakomliggande drivkrafter Vilka beteenden, val och beslut är det som ger upphov till miljöproblemet? Varför uppstår dessa beteenden? Vilka drivkrafter/incitament är det som ger upphov till dessa beteenden? Vet vi tillräckligt om beteenden och bakomliggande drivkrafter? eller behöver vi mer kunskap innan vi kan gå vidare? 3. Analysera möjligheter att styra Finns det aktuella beteenden som vi kan styra? Finns det styrmedel på plats för att styra dessa beteenden? Fungerar de eller behöver de förändras? Kan vi införa styrmedel som ändrar drivkrafterna för dessa beteenden? Eller ska staten genomföra egna åtgärder för att komma tillrätta med miljöproblemet? 1. Analysera miljöproblemet Att styra mot bättre miljö innebär att samhällets resurser måste tas från något annat och läggas på miljön. Det är därför viktigt att resurserna används kostnadseffektivt och används för att bidra till en bättre miljö där de gör störst nytta för samhället. Styrmedel och åtgärder för bättre miljö är därmed inte enbart till för att lösa miljöproblemen utan för att det är där de ger störst nytta för samhället. Hur betydande ett miljöproblem är blir viktigt för att prioritera var resurserna ska läggas i avvägningen mellan andra samhällsintressen och en bättre miljö men även mellan olika miljöproblem. Det underlag som behövs för att kunna göra bedömningen är i första hand naturvetenskaplig kunskap om miljöproblemen. I miljöarbetet måste man vara långsiktig och väga mellan nytta att styra nu med begränsad kunskap mot att invänta mer kunskap och styra bättre i framtiden. Om kunskapen om
4 miljöproblemet är begränsad bör inte lösningen vara att föreslå nya styrmedel. Lösningen bör istället fokusera på att ta fram ny kunskap om miljöproblemet eller information om behoven av kunskapen. Att styra utan denna kunskap om miljöproblemet är att styra i blindo och kan många gånger leda till större skada än nytta för miljön. Lika viktigt är det att förstå att även att ta fram kunskap om miljöproblem är förknippat med kostnader och även här måste en avvägning göras mellan dess nytta och kostnader. 2. Analysera beteenden och bakomliggande drivkrafter För det mesta är det som är individuellt rationellt också samhällsekonomiskt rationellt. Val som enskilda hushåll och företag gör utifrån sina egna preferenser är bra även för samhället eftersom samhället är summan av alla individer. Det finns dock situationer när det som är individuellt rationellt inte är samhällsekonomiskt rationellt. Orsaken är att enskilda hushåll och företag gör vissa val som skadar andra aktörer. Miljöproblemen är exempel på det och utan statligt ingripande riskerar dessa miljöskador att blir för kostsamma. Därmed finns det skäl för staten att för samhällets bästa företräda miljön och begränsa skadorna genom att t.ex. styra hushållens och företagen mot miljömässigt bättre val. För att åstadkomma denna styrning är det viktigt att ta hänsyn till vilka drivkrafter som finns inom samhällets befintliga spelregler och vilka beteenden som behöver styras. Bakomliggande drivkrafter Hur ser befintlig miljöpolitik ut? Vilka utvärderingar finns det? Finns det information och data om hur styrmedlen fungerat? Vad behöver man göra för att ta fram statistiken? Vilka luckor finns i styrningen? Fel styrning? Dubbelstyrning? Marknaden/marknaderna Förutsättning för styrning beror mycket på den typ av marknad där man skall styra beteenden: o Vilken marknad (hushåll, företagen, sektorer) är relevant? o Hur ser konkurrensen ut på marknaden? Marknadens mognad? o konkurrens om innovation o konkurrens om paketering o konkurrens om pris Lokala, regionala, nationella eller internationella aktörer Vilka aktörer agerar på marknaden? Är det endast nationella eller är det även internationella aktörer? Vilka marknadsandelar har aktörerna, är det någon aktör som driver marknaden?
5 Beteenden Här vill vi svara på vilken typ av val och beteenden som orsakar miljöproblemen. Grovt kan val och beteenden delas i ett antal kategorier: Miljöproblem som beror på informationsproblem där beteenden som hushåll och företag gör beror på att informationen om hälso- och miljörisker inte är kända av de drabbade. Miljöproblem som beror på externaliteter som drabbar tredje part där beteenden som hushåll och företag gör drabbar andra. Miljöproblem som beror på externaliteter som uppstår pga fria tillgångar till en resurs (allmänningens tragedi) vilket innebär svårigheter att begränsa hushållens och företagens tillgång till naturresurser. Miljöproblem som beror på någon av de ovan nämnda kategorierna men som staten inte har rådighet att styra över: o Historiska val och beteenden där det inte finns någon aktör att styra idag o Komplexitet o Miljöproblemet uppstår utomlands där svenska styrmedel inte kan styra Miljöproblem där kunskapen om orsaken är begränsad 3. Analysera möjligheten att styra För en kostnadseffektiv styrning är det viktigt att man har rätt styrmedel på rätt plats. Ovan listas ett antal kategorier av beteenden som orsakar miljöproblem och för varje kategori finns mer eller mindre lämpliga styrmedel för att korrigera beteendet och därmed lösa miljöproblemen. Om lämpliga styrmedel väljs för var en av de typer av miljöproblem som finns, blir också styrningen på en mer övergripande nivå mer kostnadseffektiv. Rätt styrning för rätt typ av miljöproblem 1. Val och beteende som beror på informationsproblem. Överväg att införa styrmedel som korrigerar informationsproblemet med att göra informationen tillgänglig för de drabbade, hantera risker med bättre fungerande försäkringsmarknad 2. Externaliteter som skadar tredje part Överväg att införa styrmedel så att förorenarna för stå för de kostnaderna de förorsakar: skatter, utsläppsrätter, bestämmelser och krav som lägger ansvar på förorenarna.
6 3. Externaliteter kopplade till överutnyttjande av gemensamma resurser (allmänningens tragedi) Överväga införande av styrmedel som reglerar tillgång till naturresurser så som t ex licenser och inträdesavgifter. 4. Om miljöproblemen orsakas av val och beteende som staten inte kan korrigera idag och i framtiden Om det är historiska val och beteende som orsakar miljöproblem bör staten själv välja att vidta egna åtgärder. Om staten saknar rådighet för de val och beteende som orsakar miljöproblemet kan det finnas skäl till att staten själv tar över ansvaret. Om det är komplexa miljöproblem kan det finnas skäl att staten tills vidare genomför egna åtgärder. 5. När det saknas tillräckligt bra kunskap om hur man skall styra beteenden Överväg mellan att (1) avstå från att styra nu och lägg resurser på att ta fram mer kunskap för att styra bättre i framtiden eller (2) styra nu med risk för att styra i blindo utan att veta med säkerhet hur effektiv styrning blir. För mer underlag om kostnadseffektivitet i styrningen, se rapport Styr med sikte mot miljömålen kapitel 4
7 Del II: Större hänsyn till miljöeffekter vid beslut - för myndigheter vars verksamhet och beslut påverkar miljökvalitetsmålen När en verksamhet eller beslut skall ta hänsyn till miljön förutsätts det att verksamheten och beslutet i sig inte syftar till att uppnå miljömålen. Det kan t.ex. vara en arbetsmarknadsåtgärd eller infrastruktursatsning. Det lämpligaste sättet att analysera hur verksamheten eller besluten påverkar miljön är att göra en konsekvensanalys för att väga in miljönyttor och miljökostnader i beslutet. Huvuddelen i en konsekvensanalys är att identifiera, beskriva och analysera konsekvenser, både positiva och negativa, som föreslagna åtgärder/styrmedel förväntas leda till. Konsekvenserna för miljön av en verksamhet eller ett beslut som i sig inte syftar till att uppnå miljömålen är därmed att identifiera, beskriva och analysera dess ofta dolda miljöeffekter. Att ta hänsyn till miljöeffekter kan leda till att myndigheten beslutar att viss verksamhet eller projekt inte genomförs. Analysen är lik det som beskrivs i figuren som ligger med i del 1 i vägledningen. I steg ett är det nödvändigt att så tydligt som möjligt förstå vilka miljöproblem som beslutet/verksamheten orsakar eller påverkar. Att identifiera dessa och så gott det går kvantifiera effekterna är viktig underlag till beslut. I vissa fall räcker det med att miljöeffekterna vägts in i besluten och verksamheten. Att identifiera vilka som direkt och indirekt berörs av beslut, kan underlätta identifieringen av konsekvenserna. Vilka aktörer berörs av förändringen (t.ex. myndigheter, länsstyrelser, kommuner, verksamhetsutövare, hushåll, cyklister och turister)? Hur berörs de? Vilka konsekvenser uppstår som en direkt följd av förändringen (ofta t.ex. ökade/minskade kostnader och utsläpp)? Vilka konsekvenser uppstår indirekt till följd av förändringen (t.ex. bättre/sämre hälsa, ökad/minskad tidsåtgång, ökat/minskat personalbehov och påverkan på natur och kultur)? Vilka konsekvenser uppstår på kort respektive lång sikt? Beroende på ambitionsnivå och vad som är möjligt kan konsekvenserna beskrivas kvalitativt (med ord eller tecken +/-), kvantitativt (olika enheter) eller i monetära termer (värderade i kr). Kan konsekvenserna påverka möjligheten att nå andra mål (mål- konflikter/synergier) inom miljöområdet eller andra politikområden? Finns det konsekvenser som är mer betydande än andra? Finns det åtgärder/styrmedel som inte är aktuella pga. att de negativa konsekvenserna är för stora i förhållande till de positiva?
8 Steg två är att förstå om beslutet/verksamheten kan bättre ta hänsyn till miljöeffekterna. Även här handlar det om att förstå vad som orsakar miljöproblemen och identifierar vilka av de externaliteter som listas i texten under steg 2 i del I som kan vara aktuella. En viktig fråga är att avgöra är om orsaken till miljöproblemen kan åtgärdas inom ramen för beslutet eller verksamheten i fråga. Slutligen, i steg tre, beroende på typ av externalitet som orsakar miljöproblemet kan frågan om hur beslutet eller verksamheten bättre tar hänsyn till miljöeffekter besvaras. Det kan handla om att förändra beslutet med att begränsa eller utöka verksamheten, ta nya beslut inom verksamheten som mildrar miljöeffekterna eller konstatera att lösningarna finns utanför beslutets/verksamhetens ramar. Om det sistnämnda är aktuellt bör dialog om hur verksamheten tar hänsyn till miljöeffekterna med den myndighet som ansvar för det relevanta miljömålet inledas.
Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten
1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version 1.5 2016-02-18 Ärendenr: NV-05639-15 Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten
Läs merVilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014
Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014 Patrik Söderholm Avdelningen för samhällsvetenskap Luleå tekniska universitet Bakgrund
Läs merNyheter inom Miljömålssystemet
Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som
Läs merMot en hållbar stadsutveckling
Mot en hållbar stadsutveckling En fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå Miljökvalitetsmålen Generationsmålet Hur kan den fysiska planeringens roll stärkas? Genomför föreslagna beslut och åtgärder!
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merKommittédirektiv. Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier. Dir. 2013:127. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013.
Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier Dir. 2013:127 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera behovet av nya ekonomiska
Läs merKommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019
Kommittédirektiv Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor Dir. 2019:15 Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merUppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.
Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut
Läs merMiljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet
Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merRemiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!
Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges
Läs merPlattformen för samhällsekonomiska analyser
Plattformen för samhällsekonomiska analyser 18 september 2013 Emelie Aurell Enheten för a analyser Naturvårdsverket emelie.aurell@naturvardsverket.se 010-698 1367 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merPå gång nationellt och inom EU
På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser
Läs merTillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Läs merBetänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete
EM1003 W-4.2, 2012-02-09 YTTRANDE 1 (5) Datum Ert datum Ert dnr 2015-06-29 M2015/1539/S Analysavdelningen Enheten för miljöanalys Linda Kaneryd linda.kaneryd@energimyndigheten.se Miljö- och energidepartementet
Läs merNya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström
Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström 1 Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merVersion Ärendenr: NV Stöd till Uppdraget att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen (M2015/2633/ Mm) 1(16)
1(16) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version 2.5 2016-05-03 Ärendenr: NV-05639-15 Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten,
Läs merLÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION
Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen
Läs merNätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket
Nätverket för Vindbruk 20161026: Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverkets syn på ekologisk
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merSamhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur
Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur Syfte med workshop: -Öka förståelsen för samhällsekonomiska analyser -Diskutera hur konsekvensanalyser bör
Läs merFÖRORENADE OMRÅDEN. Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen. Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun
FÖRORENADE OMRÅDEN Handlingsplan för hantering av förorenade områden inom egenkontrollen Miljö- och hälsoskyddsenheten, Motala kommun Förorenade områden Många verksamheter bedrivs idag på fastigheter som
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merKommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008
Kommittédirektiv Styrmedel för bättre vattenkvalitet Dir. 2008:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda användningen av ekonomiska och andra
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Naturvårdsverket; Utkom från trycket den 4 januari 2013 utfärdad den 20 december 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Naturvårdsverket
Läs merVal av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??
Val av styrmedel Definiera äganderätter, Coase teorem Regleringar Skatter och subventioner Marknader för utsläpp Reglering eller skatt?? Äganderätter, Coase Teorem Två olika aktiviteter: (A) (B) Skogsbruk
Läs merSAMMANFATTNING. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012
SAMMANFATTNING Steg på vägen Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012 RAPPORT 6500 juni 2012 Beställningar Ordertel:08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post:natur@cm.se Postadresss: CM Gruppen AB,
Läs merOffentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Upphandling 24. 1:a december 2015. Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015.
Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel 1:a december 2015 Upphandling 24 Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015. 2 Varför GPP? Utgångspunkten är den offentliga sektorns marknadsmakt
Läs merEkonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för
Läs merMiljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen på ny grund (rapport 6420)
Miljödepartementet 103 33 Stockholm 2011-09-21 V-2011-0376 Doss 22 Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen på ny grund (rapport
Läs merANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19
1(12) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY ANVISNINGAR OCH METODSTÖD 2017-10-16 Ärendenr: NV-07047-17 ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål
Läs merVälkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1
Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs mermed anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen
Kommittémotion V019 Motion till riksdagen 2018/19:3054 av Jens Holm m.fl. (V) med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merRemiss - Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser
2012-08-27 1 (7) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss - Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser Beslutsunderlag s skrivelse, den 27 augusti 2012. Sammanfattning Sundbybergs
Läs merMiljöbedömning och undersökning i PBLprocesserna. SKL 3 september 2019 Klara Falk
Miljöbedömning och undersökning i PBLprocesserna SKL 3 september 2019 Klara Falk Boverket och miljöbedömningar Naturvårdsverket - Vägledning om miljöbedömningar Boverket - Vägledning om miljöbedömningar
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk. Dir. 2014:165
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk Dir. 2014:165 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning För att nå
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merMål och åtgärder inom avfallsförebyggande
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN Mål och åtgärder inom avfallsförebyggande globalt, regionalt, lokalt Helena Carnerup - miljöinspektör Sida 1 Globalt Lokalt Sida 2 Globalt arbete 10-åriga
Läs merÅrlig uppföljning av miljömålen på regional nivå
SWE DI SH E NV IR ON ME N TA L P R OTE C TI ON A GE NC Y ANVISNINGAR 2017-06-22 NV-03948-17 Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en giftfri miljö. Dir. 2011:50
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en giftfri miljö Dir. 2011:50 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning Regeringen beslutar att
Läs merInledning. Inledning
Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill
Läs merForskning för miljömålen
FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka
Läs merPolicy för Miljö och hållbarhet
Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Läs merRiktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets ändring av allmänna råd (NFS 2003:13) till förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; Utkom från trycket
Läs merExempeluppgift. Miljöproblem
Exempeluppgift Miljöproblem elevuppgift miljöproblem MILJÖPROBLEM I den här uppgiften får eleverna träna på att se orsaker till problem och förklara vilken verkan det kan få i flera led framöver. Utifrån
Läs merYttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet för yttrande.
Läs merSamråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)
1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås
Läs merLCC och externa miljöeffekter
LCC och externa miljöeffekter Bakgrund VARFÖR LIVSCYKELKOSTNADER? Ett livscykelperspektiv representerar en bredare syn på en vara eller tjänst. Genom att tillämpa ett livscykelperspektiv i offentlig upphandling
Läs merAnvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen
2018-06-04 1(6) Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen 1. Övergripande Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå syftar till att förse regering och riksdag med underlag
Läs merKommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23
Kommittédirektiv En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation Dir. 2016:23 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska identifiera
Läs merInrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter
Regeringsbeslut I:16 2014-12-18 M2015/213/Mm Miljödepartementet Adressater: Se bilagan Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen inrättar ett
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merMiljömålsinfo. RMÖ-möte Ronneby
Miljömålsinfo RMÖ-möte Ronneby 2010-05-05 Vad händer just nu? Kommunenkät God Bebyggd miljö (10/5) Indikatoruppdatering (15/5) Miljömålspropositionen (22/6) Uppföljning av kommunernas åtgärdsarbete RMÖ
Läs merGrundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio
Grundläggande MIFO-juridik Paulina Rautio Varför? Kommunernas och Länsstyrelsernas uppdrag är att bevaka de allmänna miljöintressena. Bedriva operativ tillsyn. Kontrollera att miljöbalkens regler och myndigheterna
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merUtvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv
Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen
Läs merEtt samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117)
Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Regeringen anser att det är viktigt med en avfallslagstiftning, både på EU-nivå och nationellt, som ställer höga
Läs merInga krav utöver ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom
Läs merSammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation
Läs merVI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Läs merDigital handledning för konsekvensutredningar vid regelgivning
Digital handledning för konsekvensutredningar vid regelgivning Slutrapport 2017-09-29 Dnr Ä 2016-001972 Godkänd av: Gunilla Nordlöf Uppdrag att ta fram en digital handledning för konsekvensutredningar
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merBetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merMiljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank
Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merStyrningen och arbetet inom miljömålssystemet
2014:10 Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet slutrapport MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-03-10 2013/29-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 M2013/234/Ma Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Läs merSamråd. För dig som är ansvarig för en verksamhet som ska söka tillstånd enligt miljöbalken. Miljösamverkan Sverige
Samråd För dig som är ansvarig för en verksamhet som ska söka tillstånd enligt miljöbalken Miljösamverkan Sverige Tillstånd enligt miljöbalken I många fall måste du ha ett tillstånd enligt miljöbalken
Läs merRegeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10
Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,
Läs merTällberg Gun Åhrling-Rundström
Tällberg 2016-12-07 Gun Åhrling-Rundström Energiöverenskommelsen Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leverenssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser Vattenkraften
Läs merVägledning i arbetet med egenkontroll
Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merRemissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig
Läs merEn effektiv miljöpolitik
En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.
Läs merPM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merRegeringskansliet Socialdepartementet Stockholm
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merYttrande över miljömyndighetsutredningens betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43
1/5 Yttrande Datum Dnr Mottagare 2015-10-12 2304-15 Miljö- och energidepartementet Handläggare Direkt 103 33 Stockholm Maria Hellsten 010-698 60 02 Maria.hellsten@havochvatten.se Yttrande över miljömyndighetsutredningens
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merHaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
Läs merUppföljning av hälsa i miljömålen
Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,
Läs merDe normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner
De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS
Läs merKrav på företagens Egenkontroll
Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men
Läs merSKL KUNSKAPSDAG OM KONSTGRÄS OCH MIKROPLASTLÄCKAGE
SKL KUNSKAPSDAG OM KONSTGRÄS OCH MIKROPLASTLÄCKAGE Foto: Åsa Jarsén Naturvårdsverket Björn Thews Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-25 1 Naturvårdsverkets vägledning om anläggning,
Läs mer