Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier"

Transkript

1 Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier December, 2010 Louise Trygg Patrik Thollander Sandra Backlund Linda Olsson Energisystem Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet

2 Sammanfattning Föreliggande rapport är en redovisning av projektet Uthålliga energisystem i praktiken. Projektet är ett resultat av ett nära samarbete mellan Energimyndigheten, Nova Högskolecentrum i Oskarshamn, industrier i Oskarhamn, de industrier som deltog i pilotprojektet av Uthållig kommun och Linköpings universitet. Rapporten baserar sig på intervjustudier och enkätundersökningar av industrier i Oskarshamn, Ulricehamn, Borås, Örnsköldsvik och Vingåker. År 2001 gjordes energisystemanalyser av industrier i Oskarshamn. Energisystemanalyserna utfördes av avdelningen för Energisystem vid Linköpings universitet och av Energikontor Sydost. Analyserna hade som syfte att studera hur industrierna kunde ställa om sin energianvändning mot mindre energi- och elbehov till följd av en avreglering av Europas energimarknader, med väsenligt höjda energipriser som följd för svensk industri. Resultatet visade på konkreta åtgärder som skulle leda till en halverad elanvändning med stora klimatvinster som följd. På uppdrag av Energimyndigheten gjordes sedan, under , ett stort antal energisystemanalyser inom pilotprojektet av program Uthållig kommun. Inom projektet analyserades ett tiotal industrier vardera i kommunerna Örnsköldsvik, Ulricehamn, Vingåker och Borås; kommuner som var delaktiga i programmets pilotprojekt. Syftet med studien var att analysera hur den industriella energianvändningen i dessa kommuner kunde ställas om mot ökad uthållighet genom effektiviseringar och konverteringar från el till fjärrvärme eller andra bränslen. Även resultatet från dessa studier visade på åtgärder som ledde till minskad elanvändningen med och möjligheter att kraftigt minska klimatpåverkan från dessa industriers energianvändning. Syftet med detta projekt är att studera förutsättningar för en implementering av åtgärder för energieffektivisering som framkommit vid de tidigare industrianalyser inom Oskarshamns kommun och inom pilotprojektet av Uthållig kommun. Inom projektet studeras i) hur man arbetar för att övervinna de hinder för effektiviseringsarbete som identifierats vid tidigare studier, ii) hur man främjar och understödjer drivkrafter för ökat effektiviseringsarbete samt iii) hur man skapar positiva förutsättningar för att få till stånd beslut om energieffektiva beslut. Fokus i detta forskningsprojekt är alltså att gå ett steg vidare från de svar som framkommit från tidigare studier gällande hinder och drivkrafter för energieffektivisering. T.ex. har andra studier visat att om det finns en eldsjäl inom organisationen så verkar det mycket främjade för effektiviseringsarbetet. I detta projekt analyserar vi hur man får fram en eldsjäl om man inte har någon, och vilka åtgärder som kan leda till att dessa eldsjälar utvecklas. Intervjuer och enkätundersökningar har fokuserats främst kring frågor hur företag ser på energieffektiviseringsarbete, hur detta arbete kan intensifieras, hur man får eldsjälar, varför vissa industrier blir goda exempel, hur företag ser på energirelaterade policyinstrument och på tredjepartsfinansiering samt slutligen vilka energieffektiviseringsåtgärder som gjorts inom företagen. De intervjuer som presenteras i denna rapport har gjorts med representanter med olika befattningar inom de analyserade industrierna. För att få en bredd i resultatet har t.ex. intervjuer skett med VD, miljöansvariga, driftschefer och produktionschefer. Alla har gett sin ii

3 syn på hur energieffektiviseringsarbetet fortgår inom deras organisation och hur det kan förbättras. Resultat från de intervjustudier och enkätundersökningar som är genomförda inom projektet visar att den omvärldssituation som företagen idag står inför är en helt annan situation än då energisystemanalyserna utfördes. Högre energipriser, hårdare konkurrens och ökade lönsamhetskrav gör att det är nu de har behov av en energisystemanalys. Då, var effektivisering inte intressant nu efterfrågar företagen energisystemanalyser. Resultat från intervjuer och enkäter visar bl.a. hur energieffektivisering framförallt är en ledningsfråga; anledningen till att vissa företag har lyckats med sitt energieffektiviseringsarbete och kan visas upp som goda exempel, är helt beroende om ledningen för en industri anser att effektivisering är ett prioriterat område. På samma sätt visar resultat från projektet att så länge inte organisationen får i uppdrag av ledningen att effektivisera händer inget hur lönsamma och enkla åtgärderna än är. I intervjuerna har det framkommit att mätningar och kalkyler, som ligger till grund för konkreta siffror, är viktiga faktorer för att energieffektiviseringar ska genomföras. Eftersom energifrågor inte tillhör företagens kärnverksamhet så fungerar både pay-off kalkyler, som visar hur effektiviseringsåtgärder lönar sig på kort tid, och mätningar, som identifierar var effektiviseringspotentialer finns, som incitament för energieffektiviseringar. Dessutom motiverar uppföljande mätningar, efter utförda åtgärder, till ytterligare energieffektivisering. Av de åtgärder som föreslogs i de tidigare energianalyserna inom industrier i Oskarshamn och inom de industrier som var delaktiga i pilotprojekt av Uthållig kommun visar resultat från detta projekt att sammanlagt 41 % av alla föreslagna åtgärder har genomförts, medan 9 % planeras att genomföras. Det innebär att i de industrier som var en del av pilotprojekt Uthållig kommun uppgår elminskningen till ca 29 GWh/år och man beaktar både genomförda och planerade åtgärder. Men samma antagande för industrierna inom Oskarshamnsprojektet uppgår minskad elanvändning till ca 21 GWh/år. Kostnadseffektiviteten för att erbjuda energikartläggningar mot tillverkande industriföretag, dvs. hur mycket energi som sparas per insatt statlig krona, genom att företag erbjuds en energisystemanalys, uppskattas till cirka 9,5 21,5 kwh/år per insatt statlig krona. Detta kan jämföras med motsvarande siffror för PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri) som ligger på drygt 1,0 kwh/år per insatt statlig krona och energikartläggningar mot tjänsteföretag som ligger på cirka 1,0 1,5 kwh/år per insatt statlig krona. iii

4 Förord Denna rapport är ett resultat av ett pågående samarbete mellan Energimyndigheten, Nova Högskolecentrum i Oskarshamn och Linköpings universitet. Undertecknade vill rikta ett stort tack till Energimyndigheten och Nova Högskolecentrum för finansiering av projektet samt till referensgruppen som bestått av Astrid Fell, Energimyndigheten Bengt Karlsson, Nova Högskolecentrum Ellinor Adler, Nova Högskolecentrum Birger Rådstedt, ABB Figeholm, Oskarshamn Peter Wretlund, Oskarshamn Björn Karlsson, Energisystem, Linköping universitet Jenny Palm, Tema Teknik och Social förändring, Linköping universitet Peter Karlsson, Energikontor SydOst Stefan Windh, UBC Energikommissionen, politiker Oskarshamns kommun Eva Hjälmered, UBC Energikommissionen, Oskarshamn Referensgruppen har träffats fyra gånger och har med ett aktivt deltagande gett synpunkter och kommentarer på arbetet under hela projekttiden. Slutligen vill vi också rikta ett stort tack till alla de företagsrepresentanter som deltagit i intervju- och enkätundersökningar som ingått i projektet i Oskarshamn, Ulricehamn, Örnsköldsvik, Borås och Vingåker. iv

5 Innehåll SAMMANFATTNING FÖRORD II IV 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och omfattning Metod och genomförande 10 2 DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Marknadsrelaterade drivkrafter Styrmedel som påverkar svensk industri Potentiella framtida industriella styrmedel Beteende och organisation Klassificering av drivkrafter 13 3 HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Imperfekt information Ogynnsamma val Relationen chef-underställd Skilda incitament Dolda kostnader Begränsad tillgång till kapital Risk Heterogenitet Typ av information Trovärdighet och förtroende Värderingar Tröghet Begränsad rationalitet Makt Kultur Klassificering av hinder 19

6 4 ENERGILEDNING OCH ENERGITJÄNSTER Energiledning i industrin Energitjänster i industrin 21 5 RESULTAT Exempel på utförda energieffektiviseringsåtgärder Implementering av energieffektiviseringsåtgärder Förändrad omvärldssituation Syn på energieffektiviseringsarbete Mätning och uppföljning Energiinvesteringar Kunskap och information Faktorer som leder till intensifierat arbete Eldsjälar Att skapa en eldsjäl Energitjänstföretag och konsulter Energirelaterade policyinstrument Rangordning av hinder och drivkrafter för energieffektivisering Värdering av energieffektivisering Energiledning Återbetalningstider 37 6 RESULTATANALYS Drivkrafter Ekonomiska drivkrafter Beteende och organisation Hinder Heterogenitet Dolda kostnader Bristande tillgång på kapital Risk Informationsimperfektioner och -asymmetrier Begränsad rationalitet Trovärdighet och förtroende Tröghet Värderingar Energiledning i industrin Energitjänster i industrin 42 6

7 7 SLUTSATS OCH DISKUSSION 43 8 PUBLIKATIONER FRÅN PROJEKTET 46 9 REFERENSER 47 BILAGOR BILAGA 1 ENKÄT FRÅGEFORMULÄR 7

8 Electricity price [EUROcents/kWh] Percent [%] Uthålliga energisystem i praktiken 1 Inledning Efter de studier som bedrivits på industriföretag med hemvist i de kommuner som deltog i pilotprojekt av Uthållig kommun samt i Oskarshamns kommun har det framkommit en stor efterfrågan angående analyser för implementering och uppföljning av åtgärder från energisystemanalyserna. Efterfrågan har kommit både från de deltagande industrierna och från andra industrier. De generella slutsatser som går att dra från föreliggande studie vad gäller hinder och möjligheter för implementering av åtgärder för energieffektivisering ska spridas till både deltagande industrier och kommuner, men också till kommuner som deltar inom Uthållig kommun etapp II. 1.1 Bakgrund År 2009 använde svensk industri 134 TWh energi, varav cirka tre fjärdedelar användes inom den energiintensiva industrin. Den resterande fjärdedelen används inom den tillverkande, icke energiintensiva industrin (Energimyndigheten, 2010a). Historiskt låga elpriser inom Sverige har resulterat i att den svenska industrin relativt sett, använder mer el än industrier i andra europeiska länder, se Figur 1 för ett exempel från gjuteribranscherna i några europeiska länder Italy Germany Netherlands France Spain Sweden Electricity price, 1-9 GWh Electricity price, 9-50 GWh Electricity use/total energy use (%) Figur 1: Gjuteriindustrins elanvändning i relation till total energianvändning i procent (%) och elpriser för företag som årligen använder 1 9 samt 9 50 GWh i några europeiska länder. För Holland (the Netherlands) fanns det för få mätningar för att erhålla en säker siffra för företag som årligen använder 9 50 GWh (baserad på Thollander et al., 2005, Rohdin et al., 2007, EEPO, 2003). 0 8

9 Styrmedel som introduceras inom EU och i Sverige, som exempelvis handel med utsläppsrätter, en avreglering av den europeiska elmarknaden och stigande bränslepriser, kommer sannolikt att medföra höjda energipriser. Som ett exempel kan nämnas att elpriserna för svensk industri fördubblades mellan åren och oljepriserna steg med cirka 75 % (Johansson et al., 2007). Stigande el- och bränslepriser innebär en betydande risk för svenska företag att drabbas av konkurrensnackdelar. För att reducera detta hot har svenska företag principiellt två olika möjligheter. Det ena är att försöka förhandla fram ett så lågt pris som möjligt hos energibolagen och det andra att arbeta internt på företaget med effektiv användning av energin. Energieffektiviseringsarbete är komplext och inrymmer en rad såväl tekniska, organisatoriska såväl som beteendemässiga faktorer, både avseende hinder och drivkrafter. Tidigare forskning kring hinder och drivkrafter för energieffektivisering och vilka åtgärder som räknas som effektiva har visat att dessa varierar kraftigt mellan olika företag, branscher och regioner (Thollander, 2008). För att underlätta och stödja energieffektiviseringar i den svenska industrin är det således av största vikt att erhålla en bild av vilka faktorer som förhindrar och driver fram implementering av energieffektiv teknik, samt utvärderar tidigare energieffektiviseringsbefrämjande insatser. Detta forskningsprojekt är ett led i detta arbete. 1.2 Syfte och omfattning Projektet förvänta ge kunskap om hur det är möjligt att gå från föreslagna energieffektiviseringsåtgärder inom industrin till utförda åtgärder. Syftet med projektet är att studera förutsättningar för en implementering av åtgärder för energieffektivisering som framkommit vid industrianalyser inom Oskarshamns kommun och inom etapp 1 av Uthållig kommun-programmet. Inom projektet studeras i) hur man arbetar för att övervinna de hinder för effektiviseringsarbete som identifierats vid tidigare studier, ii) hur man främjar och understödjer drivkrafter för ökat effektiviseringsarbete samt iii) hur man skapar positiva förutsättningar för att få till stånd beslut om energieffektiva beslut. Figur 2 nedan visar de fem kommunernas geografiska läge. 9

10 Figur 2: Kommunernas geografiska placering 1.3 Metod och genomförande Metoden som använts för att uppfylla syftet har i övergripande mening utgjorts av en fallstudie (Yin, 1994). För en mer utförlig metodbeskrivning av fallstudier inom energieffektivisering i industrin hänvisas till Thollander (2008) och Thollander och Ottosson (2008). Inledningsvis har kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer genomförts med respondenter i industrin. Totalt har djupintervjuer genomförts med 21 respondenter. Intervjuerna har visat på en rad begränsande såväl som framdrivande faktorer som påverkar energieffektivisering. För att erhålla en mer strukturerad illustration av vissa faktorer genomfördes i ett andra steg, efter intervjuundersökningen, en enkätstudie där respondenterna ombads fylla i en enkät beträffande faktorer som påverkar ett värmesamarbete. Det bör noteras att det vid en analys av enkätsvar görs förenklingar, t.ex. så innehåller de rankade drivkrafterna och hindren fler perspektiv än bara en kvantifierad siffra. Även representanter från de företag där djupintervjuer inte genomförts ombads besvara enkäten, som innehåller frågor och påståenden om hinder till och drivkrafter för energieffektiviseringar samt informationskällor (se bilaga 1). Vidare ombads respondenterna i enkäten besvara vilka åtgärder som genomförts av de som föreslogs i energisystemanalysen. Utifrån detta kunde en beräkning göras över hur stora besparingar som uppkommit som en följd av energisystemanalyserna. 10

11 Inom utvärdering av energiprogram är det av stor vikt att bedöma den så kallade free-rider koefficienten. Siffran, som kan uppgå från noll upp till ett, är ett mått på hur många av åtgärderna som genomförts ändå, dvs. utan energiprogrammets inverkan. Väisänen et al (2003) skriver att free-rider koefficienten vid utvärdering av energiprogram som enbart innehåller en energikartläggning är försumbar (Väisänen, 2003). Med stöd av Väisänen (2003) har därför free-rider koefficienten antagits till noll i denna rapport där beräkningar av energibesparingar och av programmets kostnadseffektivitet har gjorts. Forskningen beträffande hinder till energieffektivisering får anses vara relativt väl etablerad medan forskning kring drivkrafter för energieffektivisering är förhållandevis ny, åtminstone vad gäller forskning som har en mer övergripande karaktär, dvs. inte bara studerar en typ av drivkraft. Några undantag är Thollander och Ottosson (2009), Thollander et al. (2009), och Thollander och Ottosson (2008). Enligt Churchman (1968) påbörjas ett systemtänkande när världen ses genom andras ögon. På detta sätt kan detta forskningsprojekt sägas ha en mer övergripande systemsyn där företagen svarat på bl.a. vilka drivkrafter de anser vara viktiga och mindre viktiga för att investera i energieffektiv teknik. De drivkrafter och hinder som respondenterna blivit ombedda att redogöra för har erhållits från i första hand Thollander och Ottosson (2008). Vidare har även vissa svenska och europeiska styrmedel inkluderats samt drivkrafter från två tidigare vetenskapliga studier inom området (de Groot et al., 2001, Rio de Gonzalez (2005). Enligt systemforskare som exempelvis Boulding (1956) är studier av interaktionen människateknik, eller människa-människa bland de mest komplexa system som går att studera. Det är därför viktigt att betona att trots forskningsmässigt höga ambitioner och metodologiskt strukturerad datainsamling så kan respondentens svar exempelvis innehålla olika grader av skevhet. Exempelvis så finns en risk att en respondent svarar så som vederbörande tror att forskaren vill att han eller hon ska svara, s.k. SDB (Social Desirability Bias). I samtliga intervjuer har samtalen inletts med en kort introduktion och översikt över syfte och bakgrund till projektet. Vid den första kontakten med de företag som ingår i studien har vi bemötts på ett mycket positivt sätt. Att boka in samtal med utgångspunkt från hur arbete med energieffektivisering sker inom organisationen har därför kunna ske på ett enkelt och praktiskt sätt. Intervjuer har utförts med VD, energiansvarig, driftsansvarig eller miljöcontroller inom de olika företagen. Att inte enbart fokusera intervjuerna på representanter från liknande befattning inom företagen, t.ex. att bara intervjua VD eller energiansvariga, har varit ett strategiskt val. På så sätt har det strävats efter att erhålla en större bredd i intervjuunderlaget och få möjlighet att se hur energifrågan behandlas inom skilda delar och på olika nivåer inom de undersökta företagen. Alla intervjuade företag har tidigare fått en energisystemanalys genomförd. För företagen i Oskarshamn utfördes energisystemanalyserna under 2001 av Linköpings universitet i samarbete med Energikontor Sydost. För de företag som ingick i pilotprojektet av program Uthållig kommun har energisystemanalyserna utförts av Linköpings universitet under perioden Eftersom det ibland är upp till 8 år sedan energianalyserna genomfördes har det av naturliga skäl inte alltid varit samma personer som träffats vid intervjutillfället som medverkade vid energisystemanalyserna. Personerna har dock haft kännedom om de utförda analyserna även om de vid det tillfället inte arbetade på företaget eller då hade en annan position inom organisationen. 11

12 2 Drivkrafter för energieffektivisering Drivkrafter för energieffektivisering kan definieras som motsatsen till hinder, dvs. olika faktorer som driver fram investeringar i energieffektiv teknik. Drivkrafter kan delas in i fyra olika kategorier (Thollander och Ottosson, 2008): Marknadsrelaterade drivkrafter Styrmedel som påverkar svensk industri Potentiella framtida industriella styrmedel Beteende och organisation 2.1 Marknadsrelaterade drivkrafter Ett företag, som nyttomaximerare, strävar efter att minimera kostnader. Minskade kostnader tack vare av en effektivare användning av energi är således en marknadsrelaterad drivkraft. Andra marknadsrelaterade drivkrafter som motiverar investeringar i energieffektiv teknik är t.ex. hotet om ökade energipriser och internationell konkurrens (Rohdin och Thollander, 2006). Vidare är så kallade energitjänstföretag (ESCOs) och tredjepartsfinansiering/ incitamentsavtal (EC, 2006), och krav från ägare och kunder ytterligare drivkrafter (de Groot et al., 2001, del Rio González, 2005). 2.2 Styrmedel som påverkar svensk industri Utöver utsläppsrättshandelssystemet finns det ett antal nationella styrmedel som direkt eller indirekt påverkar svensk industri. Exempel på sådana är elcertifikatssystemet, PFEprogrammet, och möjligheterna för länsstyrelserna att ställa krav på företag. Ett annat, förhållandevis nyinfört krav på företag i vissa län är en årlig miljöredovisning till länsstyrelsen innehållande en energiplan med förslag på effektiviseringsåtgärder, och om än ej så nyttjat, kommunal energirådgivning (Thollander och Ottosson, 2008). 2.3 Potentiella framtida industriella styrmedel Det finns även en stor mängd av styrmedel som inte förekommer idag men som har potential att införas inom svensk industri. Dessa inkluderar statligt finansierade energianalyser (som introduceras i Sverige under 2010), investeringsstöd för energieffektiv teknik, nätverk inom gjuteribranschen, information och stöd via Gjuteriföreningen/Swecast, förmånliga lån vid investering i energieffektiv teknik, stöd (från energiexpert) i detaljspecifika frågor samt allmänna energiråd via tidskrift/folder/seminarium (Thollander och Ottosson, 2008). 2.4 Beteende och organisation Exempel på beteende- och managementrelaterade drivkrafter är miljöprofilering av företaget/koncernen, eldsjäl/eldsjälar på företaget, en långsiktig energistrategi, miljö- /energiledningssystem, förbättrad arbetsmiljö, nätverk inom företaget/koncernen samt omvärldstryck från olika typer av miljöorganisationer (NGOs) (Thollander och Ottosson, 2008). Hur energiledning kan organiseras och framgångsrikt angripas ur ett systemperspektiv beskrivs mer ingående i kapitel fyra, avsnitt 4.1 Energiledning i industrin. 12

13 2.5 Klassificering av drivkrafter I denna studie har drivkrafterna inom kategorierna, marknadsrelaterade drivkrafter, styrmedel som påverkar svensk industri, samt potentiella framtida industriella styrmedel, valts att slås samman till kategorin ekonomiska drivkrafter. 13

14 3 Hinder för energieffektivisering Det finns många publikationer som visar att det finns en klyfta eller ett gap mellan potentiella kostnadseffektiva energieffektiva åtgärder och åtgärder som faktiskt genomförs. Detta kallas för energieffektivitetsgapet eller energiparadoxen (York et al., 1978, Blumstein et al., 1980, Stern och Aronsson, 1984, Hirst och Brown, 1990, Gruber och Brand, 1991, Stern, 1992, DeCanio, 1993, Jaffe och Stavins 1994, Weber, 1997, Ostertag, 1999, Sorrell et al., 2000, Brown, 2001, de Groot et al., 2001, Schleich, 2004, Sorrell et al., 2000, Schleich och Gruber, 2008). Detta energieffektivitetsgap eller energiparadox förklaras i sin tur av ett antal hinder för energieffektivisering. Ett hinder kan definieras som en antagen mekanism som förhindrar investeringar i teknik som är både energieffektiv och kostnadseffektiv (Sorrell et al., 2000). Tabell 1: Olika perspektiv på hinder (Baserad på Sorrell et al. (2000)). Teoretisk referensram Hinder Förklaring Ekonomiskt Beteende och organisation 14 Heterogenitet En åtgärd kan vara kostnadseffektiv generellt men inte passa alla aktörer Dolda kostnader Ekonomiska analyser inkluderar inte alla kostnader relaterade till en teknikinvestering Tillgång på kapital Bristande tillgång på kapital kan vara ett hinder för investeringar i energieffektiv teknik Risk Korta payoffkrav för energieffektiva investeringar kan ha sitt ursprung i en naturlig riskaversion Imperfekt Brist på information riskerar leda till att information kostnadseffektiva investeringar förbises Skilda incitament Om den ansvarige för en process inte ansvarar för energikostnaden finns det risk att en energieffektiv investering förbises Ogynnsamma val Relationen chef - underställd Begränsad rationalitet Innebär att energikostnaden riskerar förbises på grund av transaktionskostnader och det faktum att produktens karaktäristika ej är synlig Hård styrning, på grund av att den ena parten ej kan observera den andra parten, kan leda till att energieffektiva investeringar negligeras Istället för att fatta beslut med fullständig information fattas beslut "på känn" vilket kan leda till att energieffektiva investeringar ej implementeras Typ av information Information måste vara bl.a. specifik och personlig om den ska vara effektiv Trovärdighet och Trovärdighet och förtroende för förtroende informationskällan är viktig om en energieffektiv teknik ska implementeras Tröghet Individer inom en organisation som är motståndare till förändringar riskerar leda till att en mängd möjligheter till energieffektivisering blir förkastade Värderingar Motiverade individer med miljövärderingar kan ge energieffektiva investeringar högre prioritet Makt Om energiledning har låg status i ledningen kan detta leda till att energifrågor ej priotiteras Kultur Organisationer kan uppmuntra effektiva investeringar genom att utveckla en kultur som strävar efter miljömässiga förbättringar

15 Hindren är förklarande variabler som härrör från klassisk ekonomisk teori, organisationsekonomi, samt organisations- och beteendemässiga teoribildningar. Det finns också strukturella hinder och institutionella hinder för energieffektivisering som inte påverkar det gapet. Hindren kan delas in i tre breda kategorier, ekonomiska, organisatoriska och beteendevetenskapliga (Sorrell et al., 2000). Baserat på en omfattande sammanfattning av den befintliga litteraturen beträffande hinder för energieffektivisering presenterar Sorrell et al. (2000) 15 olika hinder, se Tabell 1. De hinder som presenteras i Tabell 1 beskrivs mer detaljerat i följande avsnitt i detta kapitel. Noteras bör dock att klassificeringen av hinder inte är entydig; ett verkligt hinder kan förklaras av flera av de presenterade teoretiska hindren (Weber, 1997). Jaffe och Stavins (1994) har sammanfattat ett antal olika nivåer av energieffektivitetspotentialer, se Figur 3. Figuren visar att den faktiska nivån på eventuella besparingar är beroende av vilken teoretisk utgångspunkt som appliceras. Increasing energy efficiency Hypothetical potential Eliminate market failures in energy markets Technologist's economic potential Economist's economic potential Eliminate high discount rates due to uncertainty, overcome inertia, ignore heterogeneity Effect of market barriers that cannot be eliminated at acceptable cost True social optimum Additional efficiency justified by environmental externalities Eliminate market failures in the market for energy efficient technologies Narrow social optimum Eliminate those market failures whose elimination can pass a benefit/cost test Baseline or business as usual energy efficiency level Figur 3: Olika nivåer av energieffektiviseringspotential (Jaffe och Stavins, 1994). 15

16 3.1 Imperfekt information Forskning har visat att aktörer är bristfälligt informerade om marknadsförhållanden och om olika produkters energianvändning och tekniska specifikationer. Brist på korrekt information beträffande potentiell energieffektiv teknik hämmar investeringar (Jaffe och Stavins, 1994). Problem med bristande information är särskilt komplicerade när en produkt t.ex. köps in sällan, vilket ofta är fallet för många energieffektiva produkter. 3.2 Ogynnsamma val Ogynnsamma val innebär att producenter och leverantörer av energieffektiv utrustning i allmänhet har bättre information om egenskaper och prestanda hos utrustningen än en köpare, dvs. information mellan de båda parterna som deltar i transaktionen är asymmetrisk. Detta riskerar att leda till att en köpare ej köper en produkt baserad på vad säljaren uppger utan mer på yttre prestanda samt inköpspris. Ett centralt tema är att detta är vanligt förekommande på marknader (Jaffe och Stavins, 1994). 3.3 Relationen chef-underställd Relationen chef-underställd kan innebära brist på förtroende mellan två parter på olika nivåer inom en organisation. Ägaren till en industri, som kanske inte är så välinformerad om exempelvis investeringar i energieffektivitet, kan till exempel kräva korta återbetalningstider på investeringar i energieffektivitet på grund av hans eller hennes misstro på chefens förmåga. Detta leder i sin tur till att investeringar i energieffektiv teknik inte implementeras (DeCanio 1993, Jaffe och Stavins, 1994). 3.4 Skilda incitament Skilda incitament förklaras vanligtvis i termer av en hyresgästs ointresse att investera i energieffektiv teknik om energikostnaden ingår i hyran. I relation till industrin kan hindret till exempel förklaras av en avdelningschefs ointresse för energieffektiviseringsarbete om denne ej allokerar energikostnaden baserat på mätningar utan istället per ytenhet eller per antal anställda (Stern och Aronson, 1984). Med denna kostnadsfördelning, dvs. vid förekomsten av hindret skilda incitament, kvarstår två primära sätt att minska energikostnaden för avdelningschefen: 1) minska avdelningens använda yta; 2) avskeda folk. Ett sätt överbrygga detta hinder är således att allokera avdelningens energikostnader baserat på mätning. 3.5 Dolda kostnader Dolda kostnader används ofta som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet (DeCanio, 1998). Begreppet syftar på kostnader som inte ingår i kalkylen, t.ex. i samband med informationssökning, möte med säljare, kontraktsskrivning etc., och som kan vara så höga att de hämmar incitamenten för att investera. Med andra ord medför förekomsten av dolda kostnader att kostnadseffektiva åtgärder i realiteten inte är kostnadseffektiva när dessa så kallade dolda kostnader inkluderas. I en studie av Hein och Blok (1994), fann forskarna att de dolda kostnaderna i stora energiintensiva 16

17 industriföretag varierade från tre till åtta procent av den totala investeringskostnaden. I mindre, icke-energiintensiva företag torde dessa dolda kostnader vara ännu högre. Hindret dolda kostnader kan lätt förknippas med så kallade transaktionskostnader där de senare kan härledas ifrån en teoribildning, TCE (Transaction Cost Economics), som underliggande studie ej utgått ifrån. För en förklaring av skillnaderna mellan begreppen hänvisas till Ostertag (1999). 3.6 Begränsad tillgång till kapital Teknik som är energieffektiv är ibland dyrare att köpa än alternativ teknik, och att erhålla ytterligare kapital för att investera i energieffektiv teknik kan vara problematiskt. Förutom låg likviditet kan begränsad tillgång till kapital också bero på problem med att låna pengar. Detta kan i sin tur bero på antingen en egen aversion att låna eller att långivaren är ovillig att låna ut pengar (Hirst och Brown, 1990). 3.7 Risk Risk är en annan förklarande variabel till energieffektivitetsgapet. Till exempel, trots att en beslutsfattare vet vad kapitalkostnaden är för en investering i energieffektiv teknik, så råder det osäkerhet kring hur mycket investeringen kommer att ge i minskad energikostnad vilket innebär att investeringen inbegriper ett visst mått av risk (Hirst och Brown, 1990). Vidare kan en teknik riskera att störa t.ex. produktionen. Sådana farhågor har visat sig vara mycket viktiga för att förklara varför energieffektiv teknik ej implementeras (Hirst och Brown, 1990). Studier av små och medelstora företag har konstaterat att vissa inte ens har möjlighet att minska osäkerheten till en kalkylerad risk på grund av bl.a. brist på tid och pengar (Stern och Aronson, 1984). 3.8 Heterogenitet Heterogenitet är förknippat med det faktum att även om en viss teknik är kostnadseffektiv i de flesta företag, så kan det vara så att tekniken ibland inte lämpar sig vid alla företag (Jaffe och Stavins, 1994). Heterogeniteten gäller särskilt för teknik avseende produktionsprocesserna där företagen ofta är specialiserade på en typ av produktion och där en energieffektivitetsåtgärd då kan vara svår att genomföra rakt av i ett annat företag. 3.9 Typ av information Ett hinder för energieffektivitet kan vara den typ av information som ges. Människor är mer benägna att komma ihåg information om den är specifik och presenteras på ett levande och personligt sätt och kommer från en person som liknar mottagaren (Stern och Aronson, 1984) Trovärdighet och förtroende Ett annat hinder är bristande förtroende och trovärdighet. Om information om energianvändning och kostnaden för en energieffektiv teknik inte är lätt att erhålla förlitar sig mottagaren på den information som är mest trovärdig. Ett exempel från hushållssektorn 17

18 illustrerar detta. I en broschyr som skickats ut till 1000 hushåll i New York beskrevs hur man kunde spara energi i hemmet. Hälften av hushållen fick information från det lokala kraftbolaget och den andra hälften fick information från staten. Månaden därpå visade de som fått skriften från staten på en cirka åtta procent reducerad elanvändning jämfört med hushåll som fått samma broschyr från det lokala kraftbolaget (Stern och Aronson, 1984). Effektiv spridning av information bygger således på en trovärdig informationsgivare Värderingar Värderingar är en annat typ av hinder för energieffektivisering. Värderingar såsom att hjälpa andra, miljöhänsyn och moraliskt engagemang för en effektivare energianvändning kan påverka implementeringsgraden i stor utsträckning (Stern och Aronson, 1984) Tröghet Tröghet innebär att individer och organisationer delvis förlitar sig på vanor och inarbetade rutiner och det kan vara svårt att skapa en förändring av dessa beteenden och vanor. Detta läggs fram som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet (Stern och Aronson, 1984) Begränsad rationalitet En annan angiven förklaring till varför kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs är begränsad rationalitet (Simon, 1957). De flesta typer av hinder har att göra med problem i den ekonomiska miljö som hämmar effektiviteten i ekonomin även om man antar helt rationella agenter, det vill säga nyttomaximerande konsumenter och vinstmaximerande företag. När det gäller energirelaterade beslut kräver dessa ibland att enskilda företag ska lösa mycket komplicerade optimeringsproblem för att få information om den lägsta kostnaden för energitjänsten (Sanstad och Howarth, 1994). Istället för att fatta detta beslut baserat på en optimering av de ingående parametrarna fattas ibland beslut istället mera på känn (Stern och Aronson, 1984) Makt Brist på makt förs fram som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet. Energifrågan har vanligen låg status inom organisationer vilket leder till begränsningar när den energiansvarige försöker genomföra åtgärder för energieffektivisering (Sorrell et al., 2000) Kultur Kultur inom en organisation kan ibland utgöra ett hinder för energieffektivisering. Kulturen är i sin tur nära kopplad till värderingar hos de personer som är en del i organisationen. En organisations kultur kan ses som summan av varje individs värderingar, där en person som har starkt inflytande inom organisationen givetvis kan ha större inverkan på organisationens kultur än personer med mindre inflytande (Sorrell et al., 2000). 18

19 3.16 Klassificering av hinder I denna studie som avser energieffektivitet har det funnits anledning att avgränsa sig till färre hinder än de presenterade ovan (Tabell 1). Med anledning av detta har några hinder valts att exkluderas eller slås ihop. Hindren imperfekt information, relationen chef-underställd, skilda incitament, och ogynnsamma val har kategoriserats under informationsasymmetrier och - imperfektioner. Hindret makt har valts att slås ihop hindret relationen chef-underställd. Vidare har hindret typ av information valts att slås samman med imperfekt information. Värderingar har slagits samman med kultur. Den reviderade tabellen, Tabell 2, presenteras nedan. Tabell 2: Relevanta hinder mot energieffektivisering. Teoretisk referensram Hinder Förklaring Ekonomiska Heterogenitet En åtgärd kan vara kostnadseffektiv generellt men inte passa alla aktörer Dolda kostnader Ekonomiska analyser inkluderar inte alla kostnader relaterade till en teknikinvestering Tillgång på kapital Bristande tillgång på kapital kan vara ett hinder för investeringar i energieffektiv teknik Risk Korta payoffkrav för energieffektiva investeringar kan ha sitt ursprung i en naturlig riskaversion Informationsimperfektioner asymmetrier och Brist på information riskerar leda till att kostnadseffektiva investeringar förbises. Om den ansvarige för en process inte ansvarar för energikostnaden eller att den ena parten ej kan observera den andra parten, kan leda till att energieffektiva investeringar negligeras Beteende och organisation Begränsad rationalitet Trovärdighet förtroende Istället för att fatta beslut baserad på fullständig information fattas beslut på magkänsla vilket kan leda till att energieffektiva investeringar ej tas och Trovärdighet och förtroende för informationskällan är viktig om en energieffektiv teknik ska implementeras Tröghet Individer inom en organisation som är motståndare till förändringar riskerar leda till att en mängd möjligheter till energieffektivisering blir förkastade Värderingar Motiverade individer eller organisationer med miljövärderingar kan ge energieffektiva investeringar högre prioritet Med utgångspunkt från t.ex. Bouldings (1956) forskning av olika systems komplexitet kan hindren i Tabell 2 även kategoriserats i två underkategorier, nämligen teknisk systemnivå och socio-teknisk systemnivå, se Tabell 3. 19

20 Tabell 3: Klassificering av de relevanta hindren mot energieffektivisering med utgångspunkt från Boulding (1956). Klassificering Teknisk systemnivå Socio-teknisk systemnivå Teoretiska hinder Heterogenitet Dolda kostnader Bristande tillgång på kapital Informationsimperfektioner och asymmetrier Risk Begränsad rationalitet Trovärdighet och förtroende Tröghet 20

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

Hinder och Drivkrafter

Hinder och Drivkrafter Hinder och Drivkrafter Projekt Branschvis Energieffektivisering Mars 2015 Louise Trygg, Högskolan Dalarna Hans Ersson, Högskolan Dalarna Mattias Gradén, Högskolan Dalarna Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen

Läs mer

Energieffektivisering inom industrin. Patrik Thollander Linköpings Universitet

Energieffektivisering inom industrin. Patrik Thollander Linköpings Universitet Energieffektivisering inom industrin Patrik Thollander Linköpings Universitet 2009-11-30 Sid 2 Linköpings universitet 2009-11-30 Sid 3 Linköpings universitet Energianvändning i gjuteriindustrin 2009-11-30

Läs mer

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat STF o Ny Teknik seminarium, 2010-02-18 Thomas Björkman Energimyndigheten Agenda Hinder & drivkrafter för investeringar Hur når Energimyndigheten företagen?

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Synen på energieffektivisering, produktionssimulering, energianalyser och styrmedel

Synen på energieffektivisering, produktionssimulering, energianalyser och styrmedel Synen på energieffektivisering, produktionssimulering, energianalyser och styrmedel - En studie av nio svenska gjuterier 2006-06-16 Av Patrik Rohdin, Energisystem, Linköpings tekniska högskola Patrik Thollander,

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier

Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Vad är Uthållig kommun? Uthållig kommun är ett program för att stärka och utveckla ett hållbart samhälle med

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Innovation by experience

Innovation by experience Samarbete för lägre energikostnad Innovation by experience Det finns mycket som tyder på att energipriserna kommer att öka i framtiden. Oljeutvinningen närmar sig sitt kapacitetstak och konflikter i vår

Läs mer

Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier

Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier Jörgen Persson Patrik Rohdin Patrik Thollander Arbetsnotat Nr 32 Februari 2005 ISSN 1403-8307 Hinder och drivkrafter

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet

Läs mer

Energieffektivare småföretag

Energieffektivare småföretag Energieffektivare småföretag Sänker kostnaderna och tar klimatansvar Välj energieffektivitet som verktyg för att spara pengar Sveriges småföretag har varit vana vid relativt låga energipriser, men kan

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund

Läs mer

Erfarenheter från olika energieffektiviseringsprojekt

Erfarenheter från olika energieffektiviseringsprojekt Erfarenheter från olika energieffektiviseringsprojekt Sammanställning och utvärdering av modeller och projekt drivna av Energikontor Sydost Projektet är delfinansierat av Sammanställt hösten 2007 Magnus

Läs mer

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning.

Industriprojekt Oskarshamn. Energisystemanalys. För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Energisystemanalys För företag och kommuner i samverkan kring energiförsörjning. Ett verktyg för hur arbete kan bedrivas för energisystemanalyser i företag med inriktning på samhälls- och företagsnytta

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1 Svensk översättning, utkast v.1 Transparense-projektet Detta dokument har tagits fram inom projektet Transparense Increasing Transparency of Energy Service Markets, finansierat av EU-programmet Intelligent

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen. Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag Snåla med energin. Du får stöd på vägen. 1 2 Världens klimatsmartaste kraft är människans egen. Handlingskraften! Visst är det viktigt att välja rätt energislag.

Läs mer

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010

Utbildning Energi- och. Göteborg 20 januari 2010 Utbildning Energi- och Klimatrådgivare Göteborg 20 januari 2010 Mikael Söderström Rosén Energikonsult på KanEnergi Sweden AB Civilingenjör i industriella energisystem och produktionslogistik Arbetar med

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Thomas Broberg och Andrius Kazukauskas (CERE, Umeå Universitet) 18 februari, 2015 Om projektet Start: oktober, 2013 Avslut: oktober,

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

Vägledning för energikartläggning i stora företag

Vägledning för energikartläggning i stora företag Vägledning för energikartläggning i stora företag Inför energikartläggningen Så kan företaget avgränsa och prioritera för att få fram en representativ bild av energianvändningen Publikationer utgivna av

Läs mer

Utreda möjligheten att införa kallhyra

Utreda möjligheten att införa kallhyra 1(5) Fastighetsnämnden Utreda möjligheten att införa kallhyra Kommunstyrelsen beslutade den 14 januari år 2013 (KS 2012/0220) att ge fastighetsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att införa kallhyra

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

Energi i industri Nuläge och framtid

Energi i industri Nuläge och framtid Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg

Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet Vi står inför stora utmaningar Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Upplägg Kommunernas ambitioner vs Sveriges ambitioner Nära nollhusstrategin Energieffektiviseringsstödet

Läs mer

Checklista Energieffektivisera gatubelysning

Checklista Energieffektivisera gatubelysning Checklista Energieffektivisera gatubelysning Denna broschyr och checklistor kan användas som ett stöd för att komma i gång med arbetet att energieffektivisera och renovera befintlig utomhusbelysning. Checklistan

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård Energi i tillsynen - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011 Jimmi Hård 2012-02-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...3 4. REDOVISNING AV ENERGIKARTLÄGGNING OCH ENERGIPLAN...4

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Utkast 2010-03-12 Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650:7703 Statens energimyndighets föreskrifter och STEMFS allmänna råd om statligt stöd till

Läs mer

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.

Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr. Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR

Läs mer

Uppföljning av 19 energikartläggningar. IESN Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv

Uppföljning av 19 energikartläggningar. IESN Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv Uppföljning av 19 energikartläggningar IESN Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv Verksamhet Typ av företag Antal företag Antal anställda Träindustri 4 10-30 Livsmedel 3 10-300 Verkstad

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Energismart förvaltning. - Ett politiskt uppdrag - Hållbar framtid. Marcel Berkelder Exergi B(y)rån Energismart förvaltning

Energismart förvaltning. - Ett politiskt uppdrag - Hållbar framtid. Marcel Berkelder Exergi B(y)rån Energismart förvaltning Energismart förvaltning Energismart förvaltning - Ett politiskt uppdrag - Hållbar framtid Marcel Berkelder Exergi B(y)rån 2015-09-11 Exergi B(y)rån Energismart förvaltning 1 Utvecklar hjälpmedel Energi-

Läs mer

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag

Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Gröna hyresavtal skapar incitament för energieffektivisering för små- och medelstora företag Mats Strid, Harry Sjögren AB och Karin Wilson, Swerea IVF AB Fastighetsinformation Fastigheten är byggd 1987

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Magnus Kristiansson Sveriges Kommuner och Landsting 1 Disposition Vad är EPC? EPC - en balansakt EPC - ger gott resultat Energideklarationer 2 Energy performance contracting

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

31 Systematisering av energiarbete

31 Systematisering av energiarbete Embedded SystEnergy Management Industrial IT Management Consulting Prevas _In brief References_Chosen Januari 2013 Prevas 31 Systematisering av energiarbete Excellence in Delivery _9/10 Prevas_ Theory

Läs mer

Jenny Gode, IVL, inledde och hälsade alla välkomna och därefter följde en kort bordspresentation.

Jenny Gode, IVL, inledde och hälsade alla välkomna och därefter följde en kort bordspresentation. Documentation of Training 1 Minutes 1.1 Inledning Jenny Gode, IVL, inledde och hälsade alla välkomna och därefter följde en kort bordspresentation. 1.2 Europeisk uppförandekod för Avtal om energiprestanda

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Jenny Palm & Per Gyberg Linköpings universitet Tema Teknik och social förändring Koncept att producera sin egna el: lanseras

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys.

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. 1 Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. Samverkan mellan styrsystem för kvalitet, miljö och energiledningssystem enligt ISO 9 000 och ISO 14 000. 1 Varför Energiledningssystem?

Läs mer

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol En undersökning bland Energirådgivare På uppdrag av Geotec och Swedisol 1 Innehåll Sammanfattning sid. 3 Bakgrund, syfte och metod sid. 7 Bortfallsredovisning sid. 9 Resultat sid. 10-31 Bilaga 1 Samtliga

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Energismarta företag

Energismarta företag Energismarta företag Miljöansvar Vi har bara en planet och det gäller att vara rädd om den Minskade energikostnader Vi måste klara energiförsörjningen till en rimlig kostnad Mål Besöka 300 företag i Dalarna

Läs mer

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi.

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Befolkningsökning och ökat energibehov Världens befolkning når 9 miljarder

Läs mer

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag Många bäckar små Energimyndighetens arbete med små och medelstora företag Fakta om oss Energimålen för Sverige till 2020 är: minst 50 % förnybar energi minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 20

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Vinst för er vinst för Sverige!

Vinst för er vinst för Sverige! Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund

Läs mer

Lönsamma Energiåtgärder -Så arbetar man systematiskt och strukturerat med energifrågorna. Oskar Räftegård, Sweco Energuide

Lönsamma Energiåtgärder -Så arbetar man systematiskt och strukturerat med energifrågorna. Oskar Räftegård, Sweco Energuide Lönsamma Energiåtgärder -Så arbetar man systematiskt och strukturerat med energifrågorna Oskar Räftegård, Sweco Energuide Systematiskt och Strukturerat POLICY MÅL RUTIN Inköp Miljö Produktion Systematiskt

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Interna energitjänster inom den offentliga sektorn

Interna energitjänster inom den offentliga sektorn Interna energitjänster inom den offentliga sektorn Denna broschyr har producerats inom ramen för ett europeiskt pilotprojekt där så kallad intern tredjepartsfinansiering testades i Frankrike, Italien,

Läs mer

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Energimyndigheten Energimyndighetens verksamhet Vision: Ett hållbart energisystem Analys Teknik Främjande Tillväxt Information och kommunikation Lokal, regional, nationell och

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer