Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier

Transkript

1 Uthålliga energisystem i praktiken - implementering av energieffektivitet inom industrier December, 2010 Louise Trygg Patrik Thollander Sandra Backlund Linda Olsson Energisystem Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet

2 Sammanfattning Föreliggande rapport är en redovisning av projektet Uthålliga energisystem i praktiken. Projektet är ett resultat av ett nära samarbete mellan Energimyndigheten, Nova Högskolecentrum i Oskarshamn, industrier i Oskarhamn, de industrier som deltog i pilotprojektet av Uthållig kommun och Linköpings universitet. Rapporten baserar sig på intervjustudier och enkätundersökningar av industrier i Oskarshamn, Ulricehamn, Borås, Örnsköldsvik och Vingåker. År 2001 gjordes energisystemanalyser av industrier i Oskarshamn. Energisystemanalyserna utfördes av avdelningen för Energisystem vid Linköpings universitet och av Energikontor Sydost. Analyserna hade som syfte att studera hur industrierna kunde ställa om sin energianvändning mot mindre energi- och elbehov till följd av en avreglering av Europas energimarknader, med väsenligt höjda energipriser som följd för svensk industri. Resultatet visade på konkreta åtgärder som skulle leda till en halverad elanvändning med stora klimatvinster som följd. På uppdrag av Energimyndigheten gjordes sedan, under , ett stort antal energisystemanalyser inom pilotprojektet av program Uthållig kommun. Inom projektet analyserades ett tiotal industrier vardera i kommunerna Örnsköldsvik, Ulricehamn, Vingåker och Borås; kommuner som var delaktiga i programmets pilotprojekt. Syftet med studien var att analysera hur den industriella energianvändningen i dessa kommuner kunde ställas om mot ökad uthållighet genom effektiviseringar och konverteringar från el till fjärrvärme eller andra bränslen. Även resultatet från dessa studier visade på åtgärder som ledde till minskad elanvändningen med och möjligheter att kraftigt minska klimatpåverkan från dessa industriers energianvändning. Syftet med detta projekt är att studera förutsättningar för en implementering av åtgärder för energieffektivisering som framkommit vid de tidigare industrianalyser inom Oskarshamns kommun och inom pilotprojektet av Uthållig kommun. Inom projektet studeras i) hur man arbetar för att övervinna de hinder för effektiviseringsarbete som identifierats vid tidigare studier, ii) hur man främjar och understödjer drivkrafter för ökat effektiviseringsarbete samt iii) hur man skapar positiva förutsättningar för att få till stånd beslut om energieffektiva beslut. Fokus i detta forskningsprojekt är alltså att gå ett steg vidare från de svar som framkommit från tidigare studier gällande hinder och drivkrafter för energieffektivisering. T.ex. har andra studier visat att om det finns en eldsjäl inom organisationen så verkar det mycket främjade för effektiviseringsarbetet. I detta projekt analyserar vi hur man får fram en eldsjäl om man inte har någon, och vilka åtgärder som kan leda till att dessa eldsjälar utvecklas. Intervjuer och enkätundersökningar har fokuserats främst kring frågor hur företag ser på energieffektiviseringsarbete, hur detta arbete kan intensifieras, hur man får eldsjälar, varför vissa industrier blir goda exempel, hur företag ser på energirelaterade policyinstrument och på tredjepartsfinansiering samt slutligen vilka energieffektiviseringsåtgärder som gjorts inom företagen. De intervjuer som presenteras i denna rapport har gjorts med representanter med olika befattningar inom de analyserade industrierna. För att få en bredd i resultatet har t.ex. intervjuer skett med VD, miljöansvariga, driftschefer och produktionschefer. Alla har gett sin ii

3 syn på hur energieffektiviseringsarbetet fortgår inom deras organisation och hur det kan förbättras. Resultat från de intervjustudier och enkätundersökningar som är genomförda inom projektet visar att den omvärldssituation som företagen idag står inför är en helt annan situation än då energisystemanalyserna utfördes. Högre energipriser, hårdare konkurrens och ökade lönsamhetskrav gör att det är nu de har behov av en energisystemanalys. Då, var effektivisering inte intressant nu efterfrågar företagen energisystemanalyser. Resultat från intervjuer och enkäter visar bl.a. hur energieffektivisering framförallt är en ledningsfråga; anledningen till att vissa företag har lyckats med sitt energieffektiviseringsarbete och kan visas upp som goda exempel, är helt beroende om ledningen för en industri anser att effektivisering är ett prioriterat område. På samma sätt visar resultat från projektet att så länge inte organisationen får i uppdrag av ledningen att effektivisera händer inget hur lönsamma och enkla åtgärderna än är. I intervjuerna har det framkommit att mätningar och kalkyler, som ligger till grund för konkreta siffror, är viktiga faktorer för att energieffektiviseringar ska genomföras. Eftersom energifrågor inte tillhör företagens kärnverksamhet så fungerar både pay-off kalkyler, som visar hur effektiviseringsåtgärder lönar sig på kort tid, och mätningar, som identifierar var effektiviseringspotentialer finns, som incitament för energieffektiviseringar. Dessutom motiverar uppföljande mätningar, efter utförda åtgärder, till ytterligare energieffektivisering. Av de åtgärder som föreslogs i de tidigare energianalyserna inom industrier i Oskarshamn och inom de industrier som var delaktiga i pilotprojekt av Uthållig kommun visar resultat från detta projekt att sammanlagt 41 % av alla föreslagna åtgärder har genomförts, medan 9 % planeras att genomföras. Det innebär att i de industrier som var en del av pilotprojekt Uthållig kommun uppgår elminskningen till ca 29 GWh/år och man beaktar både genomförda och planerade åtgärder. Men samma antagande för industrierna inom Oskarshamnsprojektet uppgår minskad elanvändning till ca 21 GWh/år. Kostnadseffektiviteten för att erbjuda energikartläggningar mot tillverkande industriföretag, dvs. hur mycket energi som sparas per insatt statlig krona, genom att företag erbjuds en energisystemanalys, uppskattas till cirka 9,5 21,5 kwh/år per insatt statlig krona. Detta kan jämföras med motsvarande siffror för PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri) som ligger på drygt 1,0 kwh/år per insatt statlig krona och energikartläggningar mot tjänsteföretag som ligger på cirka 1,0 1,5 kwh/år per insatt statlig krona. iii

4 Förord Denna rapport är ett resultat av ett pågående samarbete mellan Energimyndigheten, Nova Högskolecentrum i Oskarshamn och Linköpings universitet. Undertecknade vill rikta ett stort tack till Energimyndigheten och Nova Högskolecentrum för finansiering av projektet samt till referensgruppen som bestått av Astrid Fell, Energimyndigheten Bengt Karlsson, Nova Högskolecentrum Ellinor Adler, Nova Högskolecentrum Birger Rådstedt, ABB Figeholm, Oskarshamn Peter Wretlund, Oskarshamn Björn Karlsson, Energisystem, Linköping universitet Jenny Palm, Tema Teknik och Social förändring, Linköping universitet Peter Karlsson, Energikontor SydOst Stefan Windh, UBC Energikommissionen, politiker Oskarshamns kommun Eva Hjälmered, UBC Energikommissionen, Oskarshamn Referensgruppen har träffats fyra gånger och har med ett aktivt deltagande gett synpunkter och kommentarer på arbetet under hela projekttiden. Slutligen vill vi också rikta ett stort tack till alla de företagsrepresentanter som deltagit i intervju- och enkätundersökningar som ingått i projektet i Oskarshamn, Ulricehamn, Örnsköldsvik, Borås och Vingåker. iv

5 Innehåll SAMMANFATTNING FÖRORD II IV 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och omfattning Metod och genomförande 10 2 DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Marknadsrelaterade drivkrafter Styrmedel som påverkar svensk industri Potentiella framtida industriella styrmedel Beteende och organisation Klassificering av drivkrafter 13 3 HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING Imperfekt information Ogynnsamma val Relationen chef-underställd Skilda incitament Dolda kostnader Begränsad tillgång till kapital Risk Heterogenitet Typ av information Trovärdighet och förtroende Värderingar Tröghet Begränsad rationalitet Makt Kultur Klassificering av hinder 19

6 4 ENERGILEDNING OCH ENERGITJÄNSTER Energiledning i industrin Energitjänster i industrin 21 5 RESULTAT Exempel på utförda energieffektiviseringsåtgärder Implementering av energieffektiviseringsåtgärder Förändrad omvärldssituation Syn på energieffektiviseringsarbete Mätning och uppföljning Energiinvesteringar Kunskap och information Faktorer som leder till intensifierat arbete Eldsjälar Att skapa en eldsjäl Energitjänstföretag och konsulter Energirelaterade policyinstrument Rangordning av hinder och drivkrafter för energieffektivisering Värdering av energieffektivisering Energiledning Återbetalningstider 37 6 RESULTATANALYS Drivkrafter Ekonomiska drivkrafter Beteende och organisation Hinder Heterogenitet Dolda kostnader Bristande tillgång på kapital Risk Informationsimperfektioner och -asymmetrier Begränsad rationalitet Trovärdighet och förtroende Tröghet Värderingar Energiledning i industrin Energitjänster i industrin 42 6

7 7 SLUTSATS OCH DISKUSSION 43 8 PUBLIKATIONER FRÅN PROJEKTET 46 9 REFERENSER 47 BILAGOR BILAGA 1 ENKÄT FRÅGEFORMULÄR 7

8 Electricity price [EUROcents/kWh] Percent [%] Uthålliga energisystem i praktiken 1 Inledning Efter de studier som bedrivits på industriföretag med hemvist i de kommuner som deltog i pilotprojekt av Uthållig kommun samt i Oskarshamns kommun har det framkommit en stor efterfrågan angående analyser för implementering och uppföljning av åtgärder från energisystemanalyserna. Efterfrågan har kommit både från de deltagande industrierna och från andra industrier. De generella slutsatser som går att dra från föreliggande studie vad gäller hinder och möjligheter för implementering av åtgärder för energieffektivisering ska spridas till både deltagande industrier och kommuner, men också till kommuner som deltar inom Uthållig kommun etapp II. 1.1 Bakgrund År 2009 använde svensk industri 134 TWh energi, varav cirka tre fjärdedelar användes inom den energiintensiva industrin. Den resterande fjärdedelen används inom den tillverkande, icke energiintensiva industrin (Energimyndigheten, 2010a). Historiskt låga elpriser inom Sverige har resulterat i att den svenska industrin relativt sett, använder mer el än industrier i andra europeiska länder, se Figur 1 för ett exempel från gjuteribranscherna i några europeiska länder Italy Germany Netherlands France Spain Sweden Electricity price, 1-9 GWh Electricity price, 9-50 GWh Electricity use/total energy use (%) Figur 1: Gjuteriindustrins elanvändning i relation till total energianvändning i procent (%) och elpriser för företag som årligen använder 1 9 samt 9 50 GWh i några europeiska länder. För Holland (the Netherlands) fanns det för få mätningar för att erhålla en säker siffra för företag som årligen använder 9 50 GWh (baserad på Thollander et al., 2005, Rohdin et al., 2007, EEPO, 2003). 0 8

9 Styrmedel som introduceras inom EU och i Sverige, som exempelvis handel med utsläppsrätter, en avreglering av den europeiska elmarknaden och stigande bränslepriser, kommer sannolikt att medföra höjda energipriser. Som ett exempel kan nämnas att elpriserna för svensk industri fördubblades mellan åren och oljepriserna steg med cirka 75 % (Johansson et al., 2007). Stigande el- och bränslepriser innebär en betydande risk för svenska företag att drabbas av konkurrensnackdelar. För att reducera detta hot har svenska företag principiellt två olika möjligheter. Det ena är att försöka förhandla fram ett så lågt pris som möjligt hos energibolagen och det andra att arbeta internt på företaget med effektiv användning av energin. Energieffektiviseringsarbete är komplext och inrymmer en rad såväl tekniska, organisatoriska såväl som beteendemässiga faktorer, både avseende hinder och drivkrafter. Tidigare forskning kring hinder och drivkrafter för energieffektivisering och vilka åtgärder som räknas som effektiva har visat att dessa varierar kraftigt mellan olika företag, branscher och regioner (Thollander, 2008). För att underlätta och stödja energieffektiviseringar i den svenska industrin är det således av största vikt att erhålla en bild av vilka faktorer som förhindrar och driver fram implementering av energieffektiv teknik, samt utvärderar tidigare energieffektiviseringsbefrämjande insatser. Detta forskningsprojekt är ett led i detta arbete. 1.2 Syfte och omfattning Projektet förvänta ge kunskap om hur det är möjligt att gå från föreslagna energieffektiviseringsåtgärder inom industrin till utförda åtgärder. Syftet med projektet är att studera förutsättningar för en implementering av åtgärder för energieffektivisering som framkommit vid industrianalyser inom Oskarshamns kommun och inom etapp 1 av Uthållig kommun-programmet. Inom projektet studeras i) hur man arbetar för att övervinna de hinder för effektiviseringsarbete som identifierats vid tidigare studier, ii) hur man främjar och understödjer drivkrafter för ökat effektiviseringsarbete samt iii) hur man skapar positiva förutsättningar för att få till stånd beslut om energieffektiva beslut. Figur 2 nedan visar de fem kommunernas geografiska läge. 9

10 Figur 2: Kommunernas geografiska placering 1.3 Metod och genomförande Metoden som använts för att uppfylla syftet har i övergripande mening utgjorts av en fallstudie (Yin, 1994). För en mer utförlig metodbeskrivning av fallstudier inom energieffektivisering i industrin hänvisas till Thollander (2008) och Thollander och Ottosson (2008). Inledningsvis har kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer genomförts med respondenter i industrin. Totalt har djupintervjuer genomförts med 21 respondenter. Intervjuerna har visat på en rad begränsande såväl som framdrivande faktorer som påverkar energieffektivisering. För att erhålla en mer strukturerad illustration av vissa faktorer genomfördes i ett andra steg, efter intervjuundersökningen, en enkätstudie där respondenterna ombads fylla i en enkät beträffande faktorer som påverkar ett värmesamarbete. Det bör noteras att det vid en analys av enkätsvar görs förenklingar, t.ex. så innehåller de rankade drivkrafterna och hindren fler perspektiv än bara en kvantifierad siffra. Även representanter från de företag där djupintervjuer inte genomförts ombads besvara enkäten, som innehåller frågor och påståenden om hinder till och drivkrafter för energieffektiviseringar samt informationskällor (se bilaga 1). Vidare ombads respondenterna i enkäten besvara vilka åtgärder som genomförts av de som föreslogs i energisystemanalysen. Utifrån detta kunde en beräkning göras över hur stora besparingar som uppkommit som en följd av energisystemanalyserna. 10

11 Inom utvärdering av energiprogram är det av stor vikt att bedöma den så kallade free-rider koefficienten. Siffran, som kan uppgå från noll upp till ett, är ett mått på hur många av åtgärderna som genomförts ändå, dvs. utan energiprogrammets inverkan. Väisänen et al (2003) skriver att free-rider koefficienten vid utvärdering av energiprogram som enbart innehåller en energikartläggning är försumbar (Väisänen, 2003). Med stöd av Väisänen (2003) har därför free-rider koefficienten antagits till noll i denna rapport där beräkningar av energibesparingar och av programmets kostnadseffektivitet har gjorts. Forskningen beträffande hinder till energieffektivisering får anses vara relativt väl etablerad medan forskning kring drivkrafter för energieffektivisering är förhållandevis ny, åtminstone vad gäller forskning som har en mer övergripande karaktär, dvs. inte bara studerar en typ av drivkraft. Några undantag är Thollander och Ottosson (2009), Thollander et al. (2009), och Thollander och Ottosson (2008). Enligt Churchman (1968) påbörjas ett systemtänkande när världen ses genom andras ögon. På detta sätt kan detta forskningsprojekt sägas ha en mer övergripande systemsyn där företagen svarat på bl.a. vilka drivkrafter de anser vara viktiga och mindre viktiga för att investera i energieffektiv teknik. De drivkrafter och hinder som respondenterna blivit ombedda att redogöra för har erhållits från i första hand Thollander och Ottosson (2008). Vidare har även vissa svenska och europeiska styrmedel inkluderats samt drivkrafter från två tidigare vetenskapliga studier inom området (de Groot et al., 2001, Rio de Gonzalez (2005). Enligt systemforskare som exempelvis Boulding (1956) är studier av interaktionen människateknik, eller människa-människa bland de mest komplexa system som går att studera. Det är därför viktigt att betona att trots forskningsmässigt höga ambitioner och metodologiskt strukturerad datainsamling så kan respondentens svar exempelvis innehålla olika grader av skevhet. Exempelvis så finns en risk att en respondent svarar så som vederbörande tror att forskaren vill att han eller hon ska svara, s.k. SDB (Social Desirability Bias). I samtliga intervjuer har samtalen inletts med en kort introduktion och översikt över syfte och bakgrund till projektet. Vid den första kontakten med de företag som ingår i studien har vi bemötts på ett mycket positivt sätt. Att boka in samtal med utgångspunkt från hur arbete med energieffektivisering sker inom organisationen har därför kunna ske på ett enkelt och praktiskt sätt. Intervjuer har utförts med VD, energiansvarig, driftsansvarig eller miljöcontroller inom de olika företagen. Att inte enbart fokusera intervjuerna på representanter från liknande befattning inom företagen, t.ex. att bara intervjua VD eller energiansvariga, har varit ett strategiskt val. På så sätt har det strävats efter att erhålla en större bredd i intervjuunderlaget och få möjlighet att se hur energifrågan behandlas inom skilda delar och på olika nivåer inom de undersökta företagen. Alla intervjuade företag har tidigare fått en energisystemanalys genomförd. För företagen i Oskarshamn utfördes energisystemanalyserna under 2001 av Linköpings universitet i samarbete med Energikontor Sydost. För de företag som ingick i pilotprojektet av program Uthållig kommun har energisystemanalyserna utförts av Linköpings universitet under perioden Eftersom det ibland är upp till 8 år sedan energianalyserna genomfördes har det av naturliga skäl inte alltid varit samma personer som träffats vid intervjutillfället som medverkade vid energisystemanalyserna. Personerna har dock haft kännedom om de utförda analyserna även om de vid det tillfället inte arbetade på företaget eller då hade en annan position inom organisationen. 11

12 2 Drivkrafter för energieffektivisering Drivkrafter för energieffektivisering kan definieras som motsatsen till hinder, dvs. olika faktorer som driver fram investeringar i energieffektiv teknik. Drivkrafter kan delas in i fyra olika kategorier (Thollander och Ottosson, 2008): Marknadsrelaterade drivkrafter Styrmedel som påverkar svensk industri Potentiella framtida industriella styrmedel Beteende och organisation 2.1 Marknadsrelaterade drivkrafter Ett företag, som nyttomaximerare, strävar efter att minimera kostnader. Minskade kostnader tack vare av en effektivare användning av energi är således en marknadsrelaterad drivkraft. Andra marknadsrelaterade drivkrafter som motiverar investeringar i energieffektiv teknik är t.ex. hotet om ökade energipriser och internationell konkurrens (Rohdin och Thollander, 2006). Vidare är så kallade energitjänstföretag (ESCOs) och tredjepartsfinansiering/ incitamentsavtal (EC, 2006), och krav från ägare och kunder ytterligare drivkrafter (de Groot et al., 2001, del Rio González, 2005). 2.2 Styrmedel som påverkar svensk industri Utöver utsläppsrättshandelssystemet finns det ett antal nationella styrmedel som direkt eller indirekt påverkar svensk industri. Exempel på sådana är elcertifikatssystemet, PFEprogrammet, och möjligheterna för länsstyrelserna att ställa krav på företag. Ett annat, förhållandevis nyinfört krav på företag i vissa län är en årlig miljöredovisning till länsstyrelsen innehållande en energiplan med förslag på effektiviseringsåtgärder, och om än ej så nyttjat, kommunal energirådgivning (Thollander och Ottosson, 2008). 2.3 Potentiella framtida industriella styrmedel Det finns även en stor mängd av styrmedel som inte förekommer idag men som har potential att införas inom svensk industri. Dessa inkluderar statligt finansierade energianalyser (som introduceras i Sverige under 2010), investeringsstöd för energieffektiv teknik, nätverk inom gjuteribranschen, information och stöd via Gjuteriföreningen/Swecast, förmånliga lån vid investering i energieffektiv teknik, stöd (från energiexpert) i detaljspecifika frågor samt allmänna energiråd via tidskrift/folder/seminarium (Thollander och Ottosson, 2008). 2.4 Beteende och organisation Exempel på beteende- och managementrelaterade drivkrafter är miljöprofilering av företaget/koncernen, eldsjäl/eldsjälar på företaget, en långsiktig energistrategi, miljö- /energiledningssystem, förbättrad arbetsmiljö, nätverk inom företaget/koncernen samt omvärldstryck från olika typer av miljöorganisationer (NGOs) (Thollander och Ottosson, 2008). Hur energiledning kan organiseras och framgångsrikt angripas ur ett systemperspektiv beskrivs mer ingående i kapitel fyra, avsnitt 4.1 Energiledning i industrin. 12

13 2.5 Klassificering av drivkrafter I denna studie har drivkrafterna inom kategorierna, marknadsrelaterade drivkrafter, styrmedel som påverkar svensk industri, samt potentiella framtida industriella styrmedel, valts att slås samman till kategorin ekonomiska drivkrafter. 13

14 3 Hinder för energieffektivisering Det finns många publikationer som visar att det finns en klyfta eller ett gap mellan potentiella kostnadseffektiva energieffektiva åtgärder och åtgärder som faktiskt genomförs. Detta kallas för energieffektivitetsgapet eller energiparadoxen (York et al., 1978, Blumstein et al., 1980, Stern och Aronsson, 1984, Hirst och Brown, 1990, Gruber och Brand, 1991, Stern, 1992, DeCanio, 1993, Jaffe och Stavins 1994, Weber, 1997, Ostertag, 1999, Sorrell et al., 2000, Brown, 2001, de Groot et al., 2001, Schleich, 2004, Sorrell et al., 2000, Schleich och Gruber, 2008). Detta energieffektivitetsgap eller energiparadox förklaras i sin tur av ett antal hinder för energieffektivisering. Ett hinder kan definieras som en antagen mekanism som förhindrar investeringar i teknik som är både energieffektiv och kostnadseffektiv (Sorrell et al., 2000). Tabell 1: Olika perspektiv på hinder (Baserad på Sorrell et al. (2000)). Teoretisk referensram Hinder Förklaring Ekonomiskt Beteende och organisation 14 Heterogenitet En åtgärd kan vara kostnadseffektiv generellt men inte passa alla aktörer Dolda kostnader Ekonomiska analyser inkluderar inte alla kostnader relaterade till en teknikinvestering Tillgång på kapital Bristande tillgång på kapital kan vara ett hinder för investeringar i energieffektiv teknik Risk Korta payoffkrav för energieffektiva investeringar kan ha sitt ursprung i en naturlig riskaversion Imperfekt Brist på information riskerar leda till att information kostnadseffektiva investeringar förbises Skilda incitament Om den ansvarige för en process inte ansvarar för energikostnaden finns det risk att en energieffektiv investering förbises Ogynnsamma val Relationen chef - underställd Begränsad rationalitet Innebär att energikostnaden riskerar förbises på grund av transaktionskostnader och det faktum att produktens karaktäristika ej är synlig Hård styrning, på grund av att den ena parten ej kan observera den andra parten, kan leda till att energieffektiva investeringar negligeras Istället för att fatta beslut med fullständig information fattas beslut "på känn" vilket kan leda till att energieffektiva investeringar ej implementeras Typ av information Information måste vara bl.a. specifik och personlig om den ska vara effektiv Trovärdighet och Trovärdighet och förtroende för förtroende informationskällan är viktig om en energieffektiv teknik ska implementeras Tröghet Individer inom en organisation som är motståndare till förändringar riskerar leda till att en mängd möjligheter till energieffektivisering blir förkastade Värderingar Motiverade individer med miljövärderingar kan ge energieffektiva investeringar högre prioritet Makt Om energiledning har låg status i ledningen kan detta leda till att energifrågor ej priotiteras Kultur Organisationer kan uppmuntra effektiva investeringar genom att utveckla en kultur som strävar efter miljömässiga förbättringar

15 Hindren är förklarande variabler som härrör från klassisk ekonomisk teori, organisationsekonomi, samt organisations- och beteendemässiga teoribildningar. Det finns också strukturella hinder och institutionella hinder för energieffektivisering som inte påverkar det gapet. Hindren kan delas in i tre breda kategorier, ekonomiska, organisatoriska och beteendevetenskapliga (Sorrell et al., 2000). Baserat på en omfattande sammanfattning av den befintliga litteraturen beträffande hinder för energieffektivisering presenterar Sorrell et al. (2000) 15 olika hinder, se Tabell 1. De hinder som presenteras i Tabell 1 beskrivs mer detaljerat i följande avsnitt i detta kapitel. Noteras bör dock att klassificeringen av hinder inte är entydig; ett verkligt hinder kan förklaras av flera av de presenterade teoretiska hindren (Weber, 1997). Jaffe och Stavins (1994) har sammanfattat ett antal olika nivåer av energieffektivitetspotentialer, se Figur 3. Figuren visar att den faktiska nivån på eventuella besparingar är beroende av vilken teoretisk utgångspunkt som appliceras. Increasing energy efficiency Hypothetical potential Eliminate market failures in energy markets Technologist's economic potential Economist's economic potential Eliminate high discount rates due to uncertainty, overcome inertia, ignore heterogeneity Effect of market barriers that cannot be eliminated at acceptable cost True social optimum Additional efficiency justified by environmental externalities Eliminate market failures in the market for energy efficient technologies Narrow social optimum Eliminate those market failures whose elimination can pass a benefit/cost test Baseline or business as usual energy efficiency level Figur 3: Olika nivåer av energieffektiviseringspotential (Jaffe och Stavins, 1994). 15

16 3.1 Imperfekt information Forskning har visat att aktörer är bristfälligt informerade om marknadsförhållanden och om olika produkters energianvändning och tekniska specifikationer. Brist på korrekt information beträffande potentiell energieffektiv teknik hämmar investeringar (Jaffe och Stavins, 1994). Problem med bristande information är särskilt komplicerade när en produkt t.ex. köps in sällan, vilket ofta är fallet för många energieffektiva produkter. 3.2 Ogynnsamma val Ogynnsamma val innebär att producenter och leverantörer av energieffektiv utrustning i allmänhet har bättre information om egenskaper och prestanda hos utrustningen än en köpare, dvs. information mellan de båda parterna som deltar i transaktionen är asymmetrisk. Detta riskerar att leda till att en köpare ej köper en produkt baserad på vad säljaren uppger utan mer på yttre prestanda samt inköpspris. Ett centralt tema är att detta är vanligt förekommande på marknader (Jaffe och Stavins, 1994). 3.3 Relationen chef-underställd Relationen chef-underställd kan innebära brist på förtroende mellan två parter på olika nivåer inom en organisation. Ägaren till en industri, som kanske inte är så välinformerad om exempelvis investeringar i energieffektivitet, kan till exempel kräva korta återbetalningstider på investeringar i energieffektivitet på grund av hans eller hennes misstro på chefens förmåga. Detta leder i sin tur till att investeringar i energieffektiv teknik inte implementeras (DeCanio 1993, Jaffe och Stavins, 1994). 3.4 Skilda incitament Skilda incitament förklaras vanligtvis i termer av en hyresgästs ointresse att investera i energieffektiv teknik om energikostnaden ingår i hyran. I relation till industrin kan hindret till exempel förklaras av en avdelningschefs ointresse för energieffektiviseringsarbete om denne ej allokerar energikostnaden baserat på mätningar utan istället per ytenhet eller per antal anställda (Stern och Aronson, 1984). Med denna kostnadsfördelning, dvs. vid förekomsten av hindret skilda incitament, kvarstår två primära sätt att minska energikostnaden för avdelningschefen: 1) minska avdelningens använda yta; 2) avskeda folk. Ett sätt överbrygga detta hinder är således att allokera avdelningens energikostnader baserat på mätning. 3.5 Dolda kostnader Dolda kostnader används ofta som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet (DeCanio, 1998). Begreppet syftar på kostnader som inte ingår i kalkylen, t.ex. i samband med informationssökning, möte med säljare, kontraktsskrivning etc., och som kan vara så höga att de hämmar incitamenten för att investera. Med andra ord medför förekomsten av dolda kostnader att kostnadseffektiva åtgärder i realiteten inte är kostnadseffektiva när dessa så kallade dolda kostnader inkluderas. I en studie av Hein och Blok (1994), fann forskarna att de dolda kostnaderna i stora energiintensiva 16

17 industriföretag varierade från tre till åtta procent av den totala investeringskostnaden. I mindre, icke-energiintensiva företag torde dessa dolda kostnader vara ännu högre. Hindret dolda kostnader kan lätt förknippas med så kallade transaktionskostnader där de senare kan härledas ifrån en teoribildning, TCE (Transaction Cost Economics), som underliggande studie ej utgått ifrån. För en förklaring av skillnaderna mellan begreppen hänvisas till Ostertag (1999). 3.6 Begränsad tillgång till kapital Teknik som är energieffektiv är ibland dyrare att köpa än alternativ teknik, och att erhålla ytterligare kapital för att investera i energieffektiv teknik kan vara problematiskt. Förutom låg likviditet kan begränsad tillgång till kapital också bero på problem med att låna pengar. Detta kan i sin tur bero på antingen en egen aversion att låna eller att långivaren är ovillig att låna ut pengar (Hirst och Brown, 1990). 3.7 Risk Risk är en annan förklarande variabel till energieffektivitetsgapet. Till exempel, trots att en beslutsfattare vet vad kapitalkostnaden är för en investering i energieffektiv teknik, så råder det osäkerhet kring hur mycket investeringen kommer att ge i minskad energikostnad vilket innebär att investeringen inbegriper ett visst mått av risk (Hirst och Brown, 1990). Vidare kan en teknik riskera att störa t.ex. produktionen. Sådana farhågor har visat sig vara mycket viktiga för att förklara varför energieffektiv teknik ej implementeras (Hirst och Brown, 1990). Studier av små och medelstora företag har konstaterat att vissa inte ens har möjlighet att minska osäkerheten till en kalkylerad risk på grund av bl.a. brist på tid och pengar (Stern och Aronson, 1984). 3.8 Heterogenitet Heterogenitet är förknippat med det faktum att även om en viss teknik är kostnadseffektiv i de flesta företag, så kan det vara så att tekniken ibland inte lämpar sig vid alla företag (Jaffe och Stavins, 1994). Heterogeniteten gäller särskilt för teknik avseende produktionsprocesserna där företagen ofta är specialiserade på en typ av produktion och där en energieffektivitetsåtgärd då kan vara svår att genomföra rakt av i ett annat företag. 3.9 Typ av information Ett hinder för energieffektivitet kan vara den typ av information som ges. Människor är mer benägna att komma ihåg information om den är specifik och presenteras på ett levande och personligt sätt och kommer från en person som liknar mottagaren (Stern och Aronson, 1984) Trovärdighet och förtroende Ett annat hinder är bristande förtroende och trovärdighet. Om information om energianvändning och kostnaden för en energieffektiv teknik inte är lätt att erhålla förlitar sig mottagaren på den information som är mest trovärdig. Ett exempel från hushållssektorn 17

18 illustrerar detta. I en broschyr som skickats ut till 1000 hushåll i New York beskrevs hur man kunde spara energi i hemmet. Hälften av hushållen fick information från det lokala kraftbolaget och den andra hälften fick information från staten. Månaden därpå visade de som fått skriften från staten på en cirka åtta procent reducerad elanvändning jämfört med hushåll som fått samma broschyr från det lokala kraftbolaget (Stern och Aronson, 1984). Effektiv spridning av information bygger således på en trovärdig informationsgivare Värderingar Värderingar är en annat typ av hinder för energieffektivisering. Värderingar såsom att hjälpa andra, miljöhänsyn och moraliskt engagemang för en effektivare energianvändning kan påverka implementeringsgraden i stor utsträckning (Stern och Aronson, 1984) Tröghet Tröghet innebär att individer och organisationer delvis förlitar sig på vanor och inarbetade rutiner och det kan vara svårt att skapa en förändring av dessa beteenden och vanor. Detta läggs fram som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet (Stern och Aronson, 1984) Begränsad rationalitet En annan angiven förklaring till varför kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs är begränsad rationalitet (Simon, 1957). De flesta typer av hinder har att göra med problem i den ekonomiska miljö som hämmar effektiviteten i ekonomin även om man antar helt rationella agenter, det vill säga nyttomaximerande konsumenter och vinstmaximerande företag. När det gäller energirelaterade beslut kräver dessa ibland att enskilda företag ska lösa mycket komplicerade optimeringsproblem för att få information om den lägsta kostnaden för energitjänsten (Sanstad och Howarth, 1994). Istället för att fatta detta beslut baserat på en optimering av de ingående parametrarna fattas ibland beslut istället mera på känn (Stern och Aronson, 1984) Makt Brist på makt förs fram som en förklarande variabel till energieffektivitetsgapet. Energifrågan har vanligen låg status inom organisationer vilket leder till begränsningar när den energiansvarige försöker genomföra åtgärder för energieffektivisering (Sorrell et al., 2000) Kultur Kultur inom en organisation kan ibland utgöra ett hinder för energieffektivisering. Kulturen är i sin tur nära kopplad till värderingar hos de personer som är en del i organisationen. En organisations kultur kan ses som summan av varje individs värderingar, där en person som har starkt inflytande inom organisationen givetvis kan ha större inverkan på organisationens kultur än personer med mindre inflytande (Sorrell et al., 2000). 18

19 3.16 Klassificering av hinder I denna studie som avser energieffektivitet har det funnits anledning att avgränsa sig till färre hinder än de presenterade ovan (Tabell 1). Med anledning av detta har några hinder valts att exkluderas eller slås ihop. Hindren imperfekt information, relationen chef-underställd, skilda incitament, och ogynnsamma val har kategoriserats under informationsasymmetrier och - imperfektioner. Hindret makt har valts att slås ihop hindret relationen chef-underställd. Vidare har hindret typ av information valts att slås samman med imperfekt information. Värderingar har slagits samman med kultur. Den reviderade tabellen, Tabell 2, presenteras nedan. Tabell 2: Relevanta hinder mot energieffektivisering. Teoretisk referensram Hinder Förklaring Ekonomiska Heterogenitet En åtgärd kan vara kostnadseffektiv generellt men inte passa alla aktörer Dolda kostnader Ekonomiska analyser inkluderar inte alla kostnader relaterade till en teknikinvestering Tillgång på kapital Bristande tillgång på kapital kan vara ett hinder för investeringar i energieffektiv teknik Risk Korta payoffkrav för energieffektiva investeringar kan ha sitt ursprung i en naturlig riskaversion Informationsimperfektioner asymmetrier och Brist på information riskerar leda till att kostnadseffektiva investeringar förbises. Om den ansvarige för en process inte ansvarar för energikostnaden eller att den ena parten ej kan observera den andra parten, kan leda till att energieffektiva investeringar negligeras Beteende och organisation Begränsad rationalitet Trovärdighet förtroende Istället för att fatta beslut baserad på fullständig information fattas beslut på magkänsla vilket kan leda till att energieffektiva investeringar ej tas och Trovärdighet och förtroende för informationskällan är viktig om en energieffektiv teknik ska implementeras Tröghet Individer inom en organisation som är motståndare till förändringar riskerar leda till att en mängd möjligheter till energieffektivisering blir förkastade Värderingar Motiverade individer eller organisationer med miljövärderingar kan ge energieffektiva investeringar högre prioritet Med utgångspunkt från t.ex. Bouldings (1956) forskning av olika systems komplexitet kan hindren i Tabell 2 även kategoriserats i två underkategorier, nämligen teknisk systemnivå och socio-teknisk systemnivå, se Tabell 3. 19

20 Tabell 3: Klassificering av de relevanta hindren mot energieffektivisering med utgångspunkt från Boulding (1956). Klassificering Teknisk systemnivå Socio-teknisk systemnivå Teoretiska hinder Heterogenitet Dolda kostnader Bristande tillgång på kapital Informationsimperfektioner och asymmetrier Risk Begränsad rationalitet Trovärdighet och förtroende Tröghet 20