Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?
|
|
- Ann Ström
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Thomas Broberg och Andrius Kazukauskas (CERE, Umeå Universitet) 18 februari, 2015
2 Om projektet Start: oktober, 2013 Avslut: oktober, 2014 Budget: kr Personer som jobbat i projektet: Andrius Kazukauskas (projektledare) Thomas Broberg Runar Brännlund Övergripande syfte och frågeställningar: Kan vi förklara presumtiva ineffektiviteter i hushållens energianvändning med neoklassisk mikroekonomisk teori och beteendeekonomiska teorier? Vilka styrmedel utöver de marknadsbaserade (skatter och subventioner) bidrar till samhällsekonomisk effektivitet eller till en kostnadseffektiv uppfyllelse av politiska energieffektiviseringsmål? Kan information som anspelar på sociala normer användas för att minska energianvändningen på ett för samhället kostnadseffektivt sätt? (Kostnadseffektivt betyder här till lägsta möjliga kostnad )
3 Frågeställning 1: Kan vi förklara presumtiva ineffektiviteter i hushållens energianvändning med neoklassisk mikroekonomisk teori och beteendeekonomiska teorier?
4 Varför använder vi inte så lite energi som möjligt Det neoklassiska perspektivet Bakgrund: Energieffektiviseringsgapet Flera studier har påvisat att hushåll och företag inte investerar i energieffektiviserande teknik fastän det är lönsamt att göra det. Långvarigt akademiskt trätoämne
5 Varför använder vi inte så lite energi som möjligt Det neoklassiska perspektivet Denna del av studien lyfter fram att vissa hinder för energieffektivisering är bra i ekonomisk mening. Hinder i form av marknadsmisslyckanden är dåliga och bör undanröjas om det kan göras till en rimlig kostnad. (1) Begränsade resurser i generell mening; Kostnadsminimering = Använder så billiga resurser som möjligt. Energi är inte alltid dyrt i jämförelse med andra resurser, t.ex. tid och kapital. Bankerna lånar ut pengar till folk som har kreditvärdighet. Låg kreditvärdighet => hög ränta => dyrt att låna (=> hög diskonteringsränta).
6 Varför använder vi inte så lite energi som möjligt Det neoklassiska perspektivet (2) Transaktionskostnader, osynliga kostnader och preferenser. (3) Ofullständig information, dyrt att informera sig om förhållandevis små kostnadsbesparingar ( rational inattention ).
7 Varför använder vi inte så lite energi som möjligt Det beteendeekonomiska perspektivet (1) Relativiserande ( reference dependence ). - Status quo och framing effects (2) Begränsad rationalitet ( bounded rationality ). - Hjärnan fokuserar på information som är lätt att hantera (cognitive inattention, vanebildande). (3) Begränsad egocentism - Moral, sociala normer, jämlikhet, status (4) Begränsad förmåga att göra långsiktiga val - Tidsinkonsistent beteende (jag gör det i morgon )
8 Frågeställning 2: Vilka styrmedel utöver de marknadsbaserade (skatter och subventioner) bidrar till samhällsekonomisk effektivitet eller till en kostnadseffektiv uppfyllelse av politiska energieffektiviseringsmål?
9 Översikt: Styrmedel för energieffektivisering Ekonomiska incitament Inga ekonomiska incitament Direkt påverkan på pris Indirekt påverkan på pris Ofullständig information Social nudges (knuffar) Beteendeförändring (givet befintlig teknisk utrustning) Investeringar i ny teknisk utrustning Energiskatt Koldioxidskatt Utsläppshandel (vita certifikat) Energiransonering Subventioner Mjuka lån (Regleringar) Individuell mätning och debitering Produktmärkning Regleringar Certifiering Energikartläggning Energirådgivning Energy performance contracting (EPC) Förinställningar Jämförelser Jämförelser Framing (Inramning)
10 Marknadsmisslyckanden Marknadsmisslyckande, styrmedel och deras potentiella effekt på energianvändningen Teori som förklarar energieffektiviseringsgapet Styrmedel Potentiell effekt på energianvändningen Källa Asymmetrisk information (splitincentives) Isoleringsåtgärder Energieffektiva apparater 1-2% (USA) 0% (Australien) and 0.5% (USA) Mer sannolikt att ägare har tillgång till energieffektiv utrustning (11 OECD länder) Allcott och Greenstone (2012); Gillingham et al. (2012); Wood et al. (2012); Davis (2010); Krishnamurthy and Kriström (2014) Asymmetrisk information (Kapitalransonering) Subventionerad ränta Lånegarantier relativt liten (i utvecklade länder); begränsad roll (UK) Palmer et al. (2012); Leicester och Stoye (2013) Marknadsdesign ( trög prissättning ) Ekonomiska incitament Annan marknadsdesign 1-2 % lägre elräkning (USA) liten realtidspriselasticitet (NL) Allcott (2011a); Lijesen (2007)
11 Beteende anomalier och andra marknadsbarriärer Behavioural failures, policy tools and their potential effects (selected) Teori som förklarar energieffektiviseringsgapet Etik, sociala normer, kontextberoende Styrmedel Personliga jämförelser Potentiell effekt på energianvändningen 2% (US), 6% (UK), 11% (meta-analys) Källa Allcott (2011b); Dolan och Metcalfe (2013); Delmas et al. (2013) Cognitive inattention Transaktionskostnader (t.ex. sök) Mer detaljerad information Bättre märkning av apparater Regleringar Ekonomiska incitament (subventioner) för energieffektiv utrustning Energirådgivning 8-22% realtidsinformation (USA); % beroende på typ av feedback (meta-analys) 11-17% (UK); 11% (RT feedback, meta-analys) välfärdsvinst från Energy star märkning av frysar (USA) Ingen signifikant inverkan (byggnader, Danmark) 0.3-5% elbesparingar av byggnormer (USA); 1-2% av energianvändningen (USA) 0-5% (UK); 13.5% (metaanalys) Jessoe och Rapson (2014); Ehrhardt-Martinez et al. (2010); Gans et al. (2013); Delmas et al. (2013); Houde (2013); Kjaerbye (2009); Aroonruengsawat et al. (2012); Arimura et al. (2011) Raw och Ross (2011); Delmas et al. (2013);
12 Frågeställning 3: Kan information som anspelar på sociala normer användas för att minska energianvändningen på ett för samhället kostnadseffektivt sätt? (Kostnadseffektivt betyder här till lägsta möjliga kostnad )
13 Kommande experiment Vi planerar för att genomföra ett kontrollerat fältexperiment där vi testar hur verkningsfullt personliga jämförelser är i en svensk kontext när det kommer till att påverka hushållens energianvändning. Vi har etablerat en kontakt med ett svenskt allmännyttigt bostadsföretag för att genomföra experimentet. Experimentet ska enligt plan påbörjas i år.
14 Förberedande undersökning Vi har i en enkätundersökning frågat hushåll vilken information de anser sig behöva och vill ha. Tentativa resultat visar att många hushåll har liten kunskap om vad deras elanvändning faktiskt kostar.
15 Hur mycket kostar det att förbruka en kwh el? (Genomsnitt/ intervall) Antal respondenter i rangordnade grupper Mean of all responses Mean of lower bound responses Mean of upper bound responses Låg uppfattning 100 0,747 0,662 0, ,049 0,964 1, ,262 1,107 1, ,641 1,397 1,885 Hög uppfattning 51 10,415 8,884 11,946 Total: 451 2,219 1,920 2, Inget svar Notera: (a) De 18 högsta svaren har tagits bort i beräkning av genomsnittet. Genomsnittet för dessa är cirka 50 kronor per kwh. (b) Respondenterna har delats in i grupper om hundra personer. Grupperna har sedan rangordnats m.a.p. genomsnittlig uppfattning av kostnaden per kwh.
16 Slutsatser Det är svårt att beräkna samhällsekonomiska potentialer för energieffektivisering. Man måste skilja på bra och dåliga hinder för energieffektivisering. Styrmedel bör utformas för att kostnadseffektivt åtgärda befintliga marknadsmisslyckanden. Det finns få vetenskapligt grundade empiriska utvärderingar av många befintliga styrmedel. Samhällsekonomiska knuffar skiljer sig från andra styrmedel då de kan åstadkomma beteendeförändringar utan att det nödvändigtvis kostar något samhällsekonomiskt.
17 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!
Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet
Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen
VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?
VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?
Sverige har börjat halka efter Varför?
Sverige har börjat halka efter Varför? 1 Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009
Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).
Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter
Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl
Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer
Energivisualisering. Energirelaterad feedback
Energivisualisering Energirelaterad feedback Jurek Pyrko Inst. för Energivetenskaper Lunds universitet - LTH E tot = 20,5 MWh/år P värme, max = 11 kw E tot MWh min max 20.5 15,3 42,1 P värme kw min max
En elmarknad i förändring. - Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig?
En elmarknad i förändring - Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig? I rapporten En elmarknad i förändring Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig? tittar en forskargrupp vid
Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens
YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar
En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet
En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Klimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)
KKV1001, v1.0, 2008-09-15 YTTRANDE 2009-01-29 Dnr 659/2008 1 (10) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)
Hälsoekonomiska konsekvenser av tandvårdsstödets utformning
Hälsoekonomiska konsekvenser av tandvårdsstödets utformning Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet 16 oktober 2014 Innehåll Vad
Organisering för energieffektivitet i sjöfarten
Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING
2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar
Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?
Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer
Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.
Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?
Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund
Varför ett nytt direktiv?
Energieffektiviseringsdirektivet Energibranschens perspektiv Styrmedelsdagen Henrik Wingfors 2013-04-24 Varför ett nytt direktiv? EU:s 20-20-20-mål till år 2020 closing the gap Källa: EU-kommissionen 2
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri
Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri Fördjupat seminarium Energikommissionen 27 Nov 2015 Anders Heldemar Energy manager, Sweden Stora Enso AB Förädling av fibrer och energi till
Ett energieffektivt samhälle
Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende
Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik
Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare Styrmedel för energieffektivisering
Sammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson
FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen
Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson
Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet
Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi
Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas
2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Checklista Energieffektivisera gatubelysning
Checklista Energieffektivisera gatubelysning Denna broschyr och checklistor kan användas som ett stöd för att komma i gång med arbetet att energieffektivisera och renovera befintlig utomhusbelysning. Checklistan
ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.
VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Ekonomisk analys av energieffektivisering i bebyggelsen *
Ekonomisk analys av energieffektivisering i bebyggelsen * THOMAS EJDEMO och PATRIK SÖDERHOLM Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska universitet * Denna rapport har möjliggjorts tack vare ett finansiellt
Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi
Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi Jenny Palm & Per Gyberg Linköpings universitet Tema Teknik och social förändring Koncept att producera sin egna el: lanseras
Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete
Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga
Remissvar avseende Boverkets byggregler
Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har
2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University
Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University Hur ser framtiden ut, tror man (i alla fall en del)? Fossilbränslen endast i transportsektorn och till
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa
Sammanfattning 2016:7
Sammanfattning I regeringsformen 1 kap 2 anges att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande för den offentliga verksamheten. En ökad valfrihet och självservice
Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20
Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten
WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey
WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen
Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att
Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets
Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20
Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag
Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande
Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Incitament för energieffektivisering. Frida Simonson & Elin Einarson Lindvall,
Incitament för energieffektivisering Frida Simonson & Elin Einarson Lindvall, 2017-03-10 Lagstiftning Ekonomiska stöd Rådgivning Styrmedel för energieffektivisering- nationellt Incitament för energieffektivisering
Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering
Källa bilder: Energivärlden Energieffektiviseringsstödet Framgångsrik energieffektivisering Presentationens innehåll Kort om Energieffektiviseringsstödet Utvärderingar av stödet Hur går energiarbetet?
Eftermiddagens program
Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering
Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20
För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin
Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet
1 (2) Datum 2013-02-28 Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet Angående införandet av energieffektiviseringsdirektivets artiklar 9-10 i svensk rätt I Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2012/27/EU,
Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens
MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)
Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag
Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala
Introduktion till metodstöd inom projektet Incitament för energieffektivisering
Introduktion till metodstöd inom projektet Incitament för energieffektivisering Projektet Incitament för energieffektivisering ska stödja små och medelstora företag som omfattas av miljötillsyn att komma
Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll
Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll Andreas Nilsson Göteborgs Universitet Psykologiska Institutionen Projektet Att främja miljövänligt beteende genom feedback:
Därför är din insats för miljön viktig
Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.
Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag
Anders Pousette Johan Lundberg 2016-03-21 Lagen om Energikartläggning i stora företag EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Rapportering
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet; SFS 2005:205 Utkom
Att skapa förtroende så når vi fram
Kommunikationsdagarna 2012 Att skapa förtroende så når vi fram Malin Thorsén Alarm: Inställningen till elbranschen försämras Negativ Positiv 2011 Okt 41 21 4 2010 Okt 30 25 6 2009 Okt 29 23 4 2007 Okt
Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Upphandling 24. 1:a december 2015. Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015.
Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel 1:a december 2015 Upphandling 24 Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015. 2 Varför GPP? Utgångspunkten är den offentliga sektorns marknadsmakt
PRIMES [5] Grön offentlig upphandling med låga CO2-utsläpp. Energikontor Sydost
PRIMES [5] Grön offentlig upphandling med låga CO2-utsläpp Energikontor Sydost Översikt Prioritering av rätt produkter Beräkning av klimatpåverkan för anbud med låga CO2-utsläpp Koppling till åtgärdsplaner
Rapport Energideklaration
Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning
Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella
Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Frågeställning
Lönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk. Grundläggande teori. U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ]
Bild 1 Heidi Norrström Krister Svensson Jan Sundquist Anna-Lena Falk Bild 2 Grundläggande teori Storhet Enhet 1 2 3 4 5 6 Elektr. spänning Elektr. ström U Volt [V] I Ampere [A] Resistans R Ohm [? ] Effekt
E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem.
E-Control Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem. Vår produkt E-Control ska hjälpa människor som känner att de vill minska energiförbrukningen i hemmet. Vi har tänkt att den ska sitta
Gate Energy - Energitjänster
2017 Gate Energy - Energitjänster Gate Intelligent Building Support AB Gate Energy Energiutredningar för fastigheter De största kostnadsposterna inom fastighetsförvaltning idag är el och uppvärmning. Dessa
Energieffektivisering och samhällsekonomi *
Energieffektivisering och samhällsekonomi * Ekonomisk forskning om barriärer för en effektivare energianvändning PATRIK SÖDERHOLM, THOMAS EJDEMO och ISABELLE NILSSON Nationalekonomiska enheten Luleå tekniska
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig
Solel i flerbostads- hus. en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster
Solel i flerbostads- hus - en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster SOLEL I FLERBOSTADSHUS 2 I Sverige finns i dag endast ett fåtal flerbostadshus där fastighetsägaren producerar solel som hyresgästerna
Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF
Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg
Innovation by experience
Samarbete för lägre energikostnad Innovation by experience Det finns mycket som tyder på att energipriserna kommer att öka i framtiden. Oljeutvinningen närmar sig sitt kapacitetstak och konflikter i vår
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets
Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 26 januari 2009 Dnr. 6-24-08 Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Sammanfattning
Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer
BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-
Energikartläggning enligt Europeiska Energieffektiviserings Direktivet. Vilka berörs och vad innebär det för dig?
Energikartläggning enligt Europeiska Energieffektiviserings Direktivet Vilka berörs och vad innebär det för dig? siemens.se/energieffektivitet Energikartläggning enligt Europeiska Energieffektiviserings
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Energieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej. Therese Rydstedt, SABO
Energieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej Therese Rydstedt, SABO Innehåll Kort om energieffektiviseringsdirektivet Hur fungerar individuell mätning och debitering (IMD) av värme? Konsekvenser
ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:
Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2013-05-02 Ärendenr: NV-03015-13 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av Energimyndighetens
VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4
VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:
Större kassa med effektivare fakturering
Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag
Vad hindrar energieffektivisering i bebyggelsen?
Energinätverk Sverige * Energikonferens 2011-11-23 Vad hindrar energieffektivisering i bebyggelsen? Anders Göransson Profu Bebyggelsen är en dominerade energianvändare De tre huvudsektorerna 2010 (TWh)
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning
Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015
Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se http://www.energy-management.se/ Omfattar Lite om BELOK
Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Analys/synpunkter. Målen. Energiproduktion
Sandra Rödin Fastighetsavdelningen 08-508 270 39 sandra.rodin@fsk.stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2008-04-17 Minskade utsläpp av växthusgaser i Stockholms stad år 2015. Svar på remiss Förslag till
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär
Sammanfattning 2014:8
Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag
Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten
Rapport Energideklaration
Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning
Vad får oss att ändra beteende?
Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets
Lagen om Energikartläggning i stora företag
Lagen om Energikartläggning i stora företag Anders Pousette Thomas Björkman Workshop: Energikartläggning i Handelsföretagrapportering 2016-10-27 EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i
RegionFastigheter en del av Region Skåne. Hyror: 1 200 Mkr per år Lokalarea: 1,4 miljoner kvm
RegionFastigheter en del av Region Skåne Fastighetsutvecklingsentreprenad Hyror: 1 200 Mkr per år Lokalarea: 1,4 miljoner kvm UMAS Kvinnokliniken Fastighetsutvecklingsentreprenad Investeringar Fastighetsutvecklingsentreprenad