Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

Transkript

1 Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna

2 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

3 8. Ekonomisk analys Ekonomisk analys är ett begrepp som omfattar moment inom olika delar av vattenförvaltningsarbetet. En del av arbetet är kopplad till kartläggningsarbetet och benämns som den grundläggande ekonomiska analysen. Den andra delen är kostnadseffektivitets- och konsekvensanalyser som utförs i utformandet av åtgärdsprogrammen och som beskrivs i avsnittet Sammanfattning av åtgärdsprogram. Den naturvetenskapliga kartläggningen som beskrevs i avsnitt Status 2009 kompletteras med en ekonomisk kartläggning som beskriver den ekonomiska betydelsen av vattenanvändningen samt kostnadstäckningen för vattentjänster. Resultatet kan användas som underlag i utformning av ekonomiska styrmedel med syfte att tillämpa principen om att förorenaren betalar. I avsnitt Riskbedömning 2015 kan prognosresultat för hur vattenanvändningen kommer att utvecklas till 2015 vara stöd för att avgöra om en vattenförekomst är i riskzonen att inte uppnå god status till år 2015, eller om vattenförekomster med hög eller god status är i riskzonen att få försämrad status. 8.1 Miljöekonomisk profil för distriktet Den miljöekonomiska profilen, se tabell 35, är en sammanställning av exempel på ekonomiska värden och kostnader som uppstår vid vattenanvändning. Observera att profilen endast visar information för vattenintensiva punktkällor. Med vattenintensiva avses att branscherna är stora vattenanvändare och dit räknas: massa- och pappersindustrin, kemisk industri, stål- och metallindustrin och el- gas och värmeverk. (Källa SCB) Variablerna förädlingsvärde, inrikes omsättning, antal arbetstillfällen och antal sysselsatta är exempel på vattnets ekonomiska värden. För en del av branscherna finns även exempel på miljökostnader, utsläpp av fosfor, kväve, BOD7 (biokemisk syreförbrukning mätt under sju dygn) eller CODCr (kemisk syreförbrukning, utförd med krom, Cr, som oxidationsmedel). För att få en bättre bild av vattnets ekonomiska värden kommer den miljöekonomiska profilen i nästa cykel att förfinas för att bättre återge typ av förbrukning och ekonomiska värden inom olika branscher. Profilen ska även omfatta fler än de branscher som är klassade som vattenintensiva, men som har en betydande påverkan för vattenstatusen. Vidare kommer statistiken att kompletteras med exempelvis data över utrikes omsättning. Den miljöekonomiska profilen finns endast sammanställd på distriktsnivå. Tabell 35. Miljöekonomisk profil för Bottenhavets vattendistrikt Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 127 (204)

4 Ekonomisk analys Sidan 128 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

5 8.2 Kostnadstäckning för vattentjänster med avseende på status 2009 Full kostnadstäckning uppnås när det pris som vattenanvändaren betalar återspeglar de finansiella kostnaderna som kan förknippas med vattentjänsten (detta omfattar kostnader för investering, drift och underhåll samt administration) och den miljökostnad som den ger upphov till, se vidare i Naturvårdsverkets Handbok kartläggning och analys av ytvatten. Vattenanvändarna får tillgodoräkna sig miljöskatter och/eller miljöskyddskostnader när graden av kostnadstäckning beräknas. I avsnitt Status 2009 visas att den ekologiska/kemiska/kvantitativa statusen är sämre än god för flertalet av distriktets vattenförekomster. Ett sätt att få till stånd åtgärder för att förbättra statusen är att utveckla ekonomiska styrmedel för att reglera verksamheter med miljöpåverkan. Dessa bör utformas med målsättningen att uppnå full kostnadstäckning, d.v.s. både med avseende på finansiella kostnader och miljökostnader. Väl utformade styrmedel leder till minskad belastning genom effektiviseringar, finansieringsmöjligheter för åtgärder om eventuella skatter eller avgifter förs tillbaka till miljöarbetet samt skapar incitament för utveckling av bättre teknik. Hushållens vatten- och avloppsanvändning Tolkningen av begreppet vattentjänster är inte helt klarlagd. Den svenska hållningen, tillsammans med ett flertal av EU:s medlemsländer, är att endast rening och distribution av dricksvatten samt insamling och rening av avloppsvatten skall omfattas av begreppet vattentjänster. Frågan om vilka verksamheter som skall omfattas av begreppet vattentjänster är i november 2009 inte avgjord i den europeiska kommissionen. Om beräkningen av graden av kostnadstäckning endast görs för vattentjänster som omfattas av hushållens vatten- och avloppsanvändning är den finansiella kostnadstäckningen hög. Idag betalar hushållen VA-taxa (vatten och avlopp) för sin användning av vatten. Hushållen får då distribution av rent vatten och avloppsvatten transporteras och renas i kommunala reningsverk. Kostnaden för vattentjänsten till hushållen måste enligt lagstiftning bedrivas till självkostnadspris och får inte ge någon vinst. VA-taxan varierar mellan kommuner, se vidare på Svenskt Vatten. Den finansiella kostnaden kan alltså beräknas och graden av finansiell kostnadstäckning ligger omkring 98-99%. För enskild eller samfälld vatten- och avloppsförsörjning har den enskilda fullt ansvar och den finansiella kostnadstäckningen är 100%. Reningsverken Resultaten från kartläggning och analys visar att reningsverken har en betydande påverkan på många vattenförekomster som har sämre än god status. Även hushåll som har enskild vattenförsörjning och avloppsanläggning har i en del fall konstaterats ha betydande påverkan för vattenförekomsternas status. För att uppnå full kostnadstäckning för VA-sektorn behöver VA-taxan justeras upp till en nivå som också motsvarar den miljökostnad som är synlig i termer av miljöpåverkan. För att detta skall kunna göras behöver emellertid metoder för värdering av ett försämrat miljötillstånd utvecklas. Redovisning av kostnadstäckning visas i tabell 36. Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 129 (204)

6 Tabell 36. Redovisning av kostnadstäckning för vattentjänster i Bottenhavets vattendistrikt. VA-tjänster Dricksvatten Avlopp Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter 719 milj. kr 658 milj. kr 962 milj. kr 887 milj. kr Går ej att skatta Miljökostnader Miljöskyddskostnader i.u Nej Full kostnadstäckning Uppgifterna i tabell 36 grundar sig på data från 2004 (SCB). Den finansiella kostnadstäckningen uppgår till 92 % beräknat för dricksvattenförsörjning och avlopp sammantaget. Uppskattningen av full kostnadstäckning utförs på distriktsnivå eftersom det i nuläget inte är möjligt att få fram underlag på en lägre geografisk nivå. För att tillämpa principen om att förorenaren betalar, och för att få kostnadseffektiva styrmedel, är det möjligt att analysen bör göras på mindre geografiska områden så att styrmedel kan differentieras efter behov. Prognos för socioekonomiska faktorers utvecklig till 2015 Prognosens resultat kan vara till hjälp för att bedöma vilka vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god vattenstatus till 2015 eller vilka som löper risk att försämras från nuvarande god eller hög vattenstatus. Scenarieberäkningar har utförs av Statistiska Centralbyrån (SCB) med hjälp av analysverktyget raps, ( se figur 6-8. Figur 6. Befolkningsmängd i Bottenhavets vattendistrikt, prognos fram till 2015 Sidan 130 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

7 Figur 7. Prognos för förändring av arbetstillfällen i Bottenhavets vattendistrikt, fram till 2015, med 2004 som basår Figur 8. Prognos för förändring av produktionsvärde för olika brancher i Bottenhavets vattendistrikt, med 2004 som basår Resultaten kan fungera som stöd i riskbedömningen och kan också användas som stöd i utformningen av prispolitiken. Förväntad tillväxt behöver emellertid inte medföra ökad vattenanvändning, resultatet är endast en fingervisning som kan användas som ett argument tillsammans med resultat från påverkansanalysen. Exempelvis ger kurvorna för jordbrukets och livsmedelindustrins utveckling i figuren ovan stöd åt att peka ut vattenförekomster med påverkan från dessa branscher som varande i riskzonen för att inte uppnå god status Den ekonomiska analysen omfattar också att göra kostnadseffektiva åtgärdsprogram vars åtgärdsförslag ska medverka till att full kostnadstäckning för vattentjänster, och att principen Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 131 (204)

8 om att förorenaren betalar uppnås. Begreppen och resultaten förklaras och redovisas i avsnitt Åtgärder för bättre vatten. Sidan 132 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt