Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik"

Emma Lundqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare

2 Styrmedel för energieffektivisering Studier av svensk processindustri

3 Frågeställning: Realiseras samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringsåtgärder i processindustrier? Syfte: Bidra med ny kunskap som kan ligga till grund för beslut om framtida styrmedel. Metod: Kombination av intervjuer med drygt 100 företag, beskrivande statistik och ekonometriska analyser.

Syfte: Bidra med ny kunskap som kan ligga till grund för beslut om

4 Det samhällsekonomiska förhållningssättet Motiv för styrning: Skilj mellan marknadsbarriärer och marknadsmisslyckanden. På energiområdet: skilj på vad som är tekniskt möjligt och vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Styrmedel ska korrigera för marknadsmisslyckanden, ej marknadsbarriärer. Marknadsmisslyckanden på energimarknaden kan resultera i ett gap mellan optimal och verklig energianvändning.

På energiområdet: skilj på vad som är tekniskt möjligt och vad som är samhällsekonomiskt optimalt.

5 Studiernas genomförande Sektorer: gruv-, livsmedel-, sågade träprodukter, massa, papper, papp, kemisk, järn och stål. Företag: fler än 200 anställda Urval: 151 företag Svar: 101 företag: 67 procent Källa: Energimyndigheten (2012)

6 Beskrivande statistik Intervjuunderlaget: frågor vilka på olika sätt adresserade arbetet med, och beslutsfattandet kring, energieffektivisering i företaget. Öppna frågor, konkretiserade via att respondenten fick exemplifiera. Intervjuaren graderade svaret (skala 1 till 5) via noggrann kodning. Flera intervjuer genomfördes samtidigt av en annan intervjuare (sittandes i separat rum). Mycket lika gradering (korrelationskoefficient på 0,8-1).

Öppna frågor, konkretiserade via att respondenten fick exemplifiera.

7 Resultat: exempel 5 4 Medianvärde 3 2 Dåtid (ca 8 år) Nutid 1 0 Hur väl kommuniceras EE inom företaget? Hur högt prioriteras EE inom ledningen? Hur mycket tid får energiansvarig för EE - frågor? Hur nära arbetar samordnare och ledning? Hur systematiskt arbetar företaget med att utvärdera EE åtgärder?

Hur mycket tid får energiansvarig för EE - frågor?

8 Industri-specifik ekonometrisk modell Resultat: Energipriset är den enskilt viktigaste faktorn (utöver processteknik) vilken förklarar (och således också förändrar) energiintensiteten. Styrmedelslärdomar: 1. Verksamma styrmedel nyttjar marknadens prissignaler. 2. Vill vi effektivisera energianvändningen, kommer ett prisbaserat styrmedel, främja kostnadseffektiviteten i energipolitiken.

Styrmedelslärdomar: 1. Verksamma styrmedel nyttjar marknadens prissignaler. 2.

9 Fallstudie: program för energieffektivisering i industrin (PFE) Deltagandet är frivilligt, enbart energiintensiv industri får delta. Programmet innebär att företag måste identifiera, genomföra och rapportera energieffektiviserande åtgärder. I gengäld befrias företagen från skatt på el som används i tillverkningsprocessen. Syfte: 1. Förbättra informationen om energieffektiviserande åtgärder inom företagen: öka medvetenheten. 2. Förbättra systematiken i arbetet med energieffektivisering.

I gengäld befrias företagen från skatt på el som används i tillverkningsprocessen. Syfte: 1.

10 Fallstudie om PFE: är dessa företag mer medvetna? 5 4 PFE-deltagare Icke PFE-deltagare Medianvärde Hur väl kommuniceras EE inom företaget? Hur högt prioriteras EE inom ledningen? Hur mycket tid får energiansvarig för EE -frågor? Hur nära arbetar energiansvarig och ledning? Hur systematiskt arbetar företaget med att utvärdera EE åtgärder? Medianvärde för olika intervjuvariabler i PFE-företag respektive icke-pfe företag. Maxvärde = 5. Studien har genomförts på 73 företag; 42 PFE-företag och 31 företag som valt att inte delta (men som uppfyllde Energimyndighetens kriterier för deltagande).

Hur systematiskt arbetar företaget med att utvärdera EE åtgärder? Medianvärde för olika intervjuvariabler i PFE-företag respektive icke-pfe företag.

11 Styrmedelsimplikationer Resultat: Medvetenheten, och systematiken kring utvärdering av energieffektiviseringsåtgärder, ökar parallellt, ofta som ett resultat av stigande energikostnader. Detta sker i båda grupperna. Styrmedelslärdomar: 1. Informationsbristen är inte stor i dessa företag. 2. Även om informationsbrister föreligger avhjälps de inte via PFE. 3. PFE tillför inte ett mervärde till skatten utan innebär istället en merkostnad. PFE främjar inte kostnadseffektiviteten i energipolitiken.

Informationsbristen är inte stor i dessa företag. 2. Även om informationsbrister föreligger avhjälps de inte via PFE. 3.

12 Miljöekonomiska enhetens årliga rapport: Miljö, ekonomi och politik Årets rapport behandlar bland annat styrmedel för energieffektivisering och förnybar energi Publiceras och presenteras 10 december på Rosenbads konferenscenter. Anmälan

energieffektivisering och förnybar energi Publiceras och

Relevanta dokument

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering