Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass

Transkript

1 Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass En studie om förskollärares uppfattning om inomhusmiljön och dess betydelse Josefin Hermansson Sandra Persson Examensarbete 15 hp Inom Lärande Handledare Niklas Elofsson Lärarutbildningen Vårterminen 2011 Examinator Mikael Segolsson

2 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Vårterminen 2011 SAMMANFATTNING Josefin Hermansson & Sandra Persson Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass En studie om förskollärares uppfattning om inomhusmiljön och dess betydelse Antal sidor: 28 Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande: Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande? Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande? På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide. Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och behov, när inomhusmiljön utformas. Flera respondenter menar att även materialet har stor betydelse för barns lärande och att materialet ska anpassas efter barnens ålder. Respondenterna påtalar att barns olika behov kan tillgodoses genom att de lyssnar på barnens önskningar och observera vad barnen leker med. Sökord: inomhusmiljö, lärande, förskola, förskoleklass Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon Fax

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Historiskt perspektiv på inomhusmiljön Nutida perspektiv på inomhusmiljön Styrdokument Miljö och material Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande Teori Undersökningens metod Kvalitativ metod Urval Genomförande Analys Etiska ställningstaganden Resultat Inomhusmiljöns utformning Inomhusmiljön och materialets betydelse Tillgodose varje barns lärande och behov Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Inomhusmiljön... 19

4 6.2.2 Materialet i inomhusmiljön Diskussionssammanfattning Övriga tankar om studien Förslag till vidare forskning Referenslista Bilaga - Intervjuguide

5 1 Inledning Vi har under vår utbildning till lärare med inriktning förskola/förskoleklass diskuterat mycket om miljöns och materialets betydelse för barns möjligheter till utveckling och lärande. Detta har bidragit till att vi blivit intresserade av att lära oss mer om inomhusmiljön i förskola och förskoleklass. Barn tillbringar en stor del av sin dag i förskola eller förskoleklass, vi anser därför att det är viktigt att barnen trivs i den fysiska inomhusmiljön. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) framhåller att miljöns utformande är viktig när det gäller att möta barns olika intressen och behov. De menar att miljön har stor betydelse för barns välbefinnande. Campner och Persson (2006) menar att miljön sänder tydliga budskap om hur man förväntas bete sig i den. Det blir därför viktigt att fundera över vilka signaler man vill att miljön ska sända. Författarna menar att i linje med Förskolans läroplan ska barnen inspireras till att utforska och upptäcka i verksamheten, vilket bidrar till barns lärande och utveckling. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 reviderad 2010) står det att: Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2010, s.9). Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter (Skolverket, 2010, s.11). Ovanstående citat beskriver hur viktig inomhusmiljön är för barns lärande och utveckling. Inomhusmiljön ska locka barnen till att vilja utforska, upptäcka och lära. I denna uppsats undersöker vi några förskollärares uppfattning om inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Vi anser att denna studie är viktig att genomföra, för att barn tillbringar många timmar i förskola/förskoleklass varje dag. Det känns viktigt att göra en undersökning, där vi får veta vad förskollärare och författare uttrycker att inomhusmiljön och materialet har för betydelse för barns lärande och utveckling. Genom detta arbete vill vi hjälpa andra att utforma en bra inomhusmiljö, som främjar lärandet. 1

6 2 Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass beskriver den pedagogiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Frågeställningar Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den pedagogiska inomhusmiljön, för att utveckla barns lärande? Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande? På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet? 2

7 3 Bakgrund I bakgrunden och andra delar av uppsatsen kommer både inomhusmiljö och material nämnas flera gånger, eftersom materialet är något som till stor del ingår i den fysiska inomhusmiljön. Här följer en begreppsförklaring, för att förtydliga vad vi menar med sådana ord som förekommer flera gånger i texten. Miljö När ordet miljö används i vår undersökning, syftar vi på inomhusmiljön i förskola och förskoleklass. Med inomhusmiljö menar vi hur lokalerna är utformade. Material Med ordet material menar vi de föremål som finns tillgängliga för barnen i inomhusmiljön. Det kan till exempel vara leksaker, papper, pennor och utklädningskläder. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att inomhusmiljön inte bara innefattar rum, utan även material. Lärande När ordet lärande nämns i vår studie menar vi hur miljön kan tillägna barnen kunskaper. Med lärande avser vi det lärande som sker i den pedagogiska inomhusmiljön. Bakgrunden är uppdelad i några olika underkapitel. Här framgår det hur synen var på inomhusmiljöns betydelse förr, men också hur synen på den är nu. Under bakgrundkapitlet står det även om vilken betydelse olika författare anser att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande och utveckling i förskola och förskoleklass. 3.1 Historiskt perspektiv på inomhusmiljön Vi har valt att skriva om Fröbel, Reggio Emilia och Montessori, eftersom samtliga ser miljön som något betydelsefullt för barns lärande och utveckling. Wallström (1992) skriver att Friedrich Wilhelm August Fröbel ( ) grundade tyska Kindergarten, det vill säga barnträdgården, som liknar den svenska förskolan. Fröbel framhöll att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön, för att främja barns utveckling och tillgodose deras behov. Författaren framhåller vidare att Fröbel menade att materialet i miljön är en förutsättning för att barnen ska kunna utvecklas och att materialet ska vara utmanande och väcka barnens intresse. För Fröbel är materialet för barnets utveckling lika viktigt som vattnet är för att ankungen ska kunna simma (Wallström, 1992, s.50). Wallström påtalar att Fröbel utgick från observationer av hur barn lekte och omsatte sedan dessa kunskaper i utbildningsmaterialet. 3

8 Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att Fröbel hämtade sin inspiration från den schweiziske pedagogen Pestalozzis pedagogik som i sin tur influerades av Rousseau. Fröbel (1995) menade att fantasin har en viktig roll för barns lärande, men att den behöver en sund yttre näring för att inte leda till passivitet. Han menade att fantasin kunde få stöd av miljön och materialet. Hainstock (1999) skriver att Maria Montessori inspirerades av Rousseau, Pestalozzi och Fröbel. Montessori intresserade sig för miljön och dess betydelse. Hon gav barn frihet att utforska sin omgivning och välja sådana saker de själva ville arbeta med. Björklid (2005) skriver att materialet är i centrum inom Montessori. Materialet finns ofta i samma ordning och på likadana hyllor oavsett vilken Montessoriförskola man befinner sig i. Reimer-Eriksson (1995) skriver att utifrån ett Montessori perspektiv ska miljön inredas på ett sätt som underlättar för barns inlärning och utveckling. Reggio Emilias förskolor grundades av Loris Malaguzzi och blev kända världen över i slutet av talet. Miljön ses som en viktig faktor inom Reggio Emilia (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Malaguzzi inspirerades av bland annat Montessori och Vygotskij när han utformade sin pedagogik (Brulin & Emriksson, 2005). Jonstoij och Tolgraven (2001) menar att både material och miljö inom ett Reggio Emilia perspektiv, på olika sätt ska öppna barnens sinnen. I ett Reggio Emilia inspirerat synsätt ska barnen möta ljud, former och föremål av olika sorter. Pedagoger inom Reggio Emilia arbetar med att förändra miljön och använder den på olika sätt. Grundtanken med Reggio Emilia är att barnens sinnesintryck ska vara utmanande och att upptäckarglädjen ska stimuleras. 3.2 Nutida perspektiv på inomhusmiljön Under rubriken Historiska perspektiv på inomhusmiljön, beskrivs Fröbel, Montessori och Reggio Emilia. Det är personer och perspektiv, som även är aktuella i nutid. Den pedagogiska miljön ska inspirera till olika handlingar. Miljön innefattar både rummen, materialet och klimatet. Barn ska vara delaktiga i utformningen av miljön, där förskollärare ska utgå från barnens intressen, erfarenheter och kunskaper (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006). Evenshaug och Hallen (2001) menar att när det gäller utvecklingsmässiga förändringar är det vanligt att skilja mellan två huvudsakliga faktorer, arv och miljö. Faktorerna bildar ramen för mognad och lärande samt är de två huvudsakliga processerna som styr utvecklingen. Författarna menar att arv och miljö påverkar barns möjligheter att lära och utvecklas. 4

9 Nordin-Hultman (2008) skriver att pedagogiska verksamheter alltid på något sätt är reglerade i tid och rum, vilket innebär att det finns ett mönster för de vardagliga aktiviteterna. Det finns också mönster för vilka aktiviteter som rummen är avsedda för. Ordningen i rummen bestämmer var barnen ska vara och inte vara vid vissa tidpunkter samt vilka material och aktiviteter de har tillgång till respektive inte har tillgång till. Rummen bestämmer vad barnen kan söka sig till, när det gäller för dem intressanta aktiviteter och material. Materialet som barnen möter när de kommer till förskolan är sådant som många barn är vana vid hemifrån, exempelvis pennor, lego, duplo och bilar. Strandberg (2006) påtalar att det är av stor vikt att uppmärksamma förskolors och skolors rum, eftersom de påverkar barnens lärande. Rummen talar till barnen och förmedlar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. Ett rum kan underlätta lärande, medan ett annat rum kan försvåra det. Løkken, Haugen och Röthle (2006) skriver att förskollärare genom miljön kan skapa utrymme för estetiska aktiviteter. Författarna påtalar att många förskolor redan har börjat skapa egna sinnesrum, genom att göra små rum i rummen för olika typer av sinnesupplevelser. I rummen menar författarna att förskollärare kan skapa olika sinnesuttryck genom att inreda med många olika föremål som barnen kan utforska, till exempel färgglada tyger som hänger i taket och olika saker som är uppsatta på väggarna. Författarna menar att det bara är fantasin och barnens säkerhet som sätter gränserna för vad som kan göras med miljön. I Björkman (2002) framgår det i en intervju med en förskollärare att förskolan såg helt annorlunda ut i slutet på 1990-talet. Då tänkte förskollärare att förskolemiljön skulle vara så lik hemmets miljö som möjligt. Under den perioden såg förskollärarna på barn och kunskap på ett annat sätt än vad vi gör idag. Verksamheten har ändrats från att tidigare nästan bara handla om omsorg till att idag också handla om lärande. Tidigare var det meningen att förskolan skulle kompensera hemmet, medan den idag ska komplettera hemmet. Sheridan (2001) påtalar att miljön är ett begrepp som innefattar både miljöns fysiska utformning, material och samspel mellan barn- vuxen och mellan barnen. Mylesand (2007) skriver att det ska finnas material som passar alla barn. Hon skriver vidare att ett material som inte från början är självklart givet vad det ska användas till, inbjuder till eget utforskande. Författaren beskriver även att hur vi kategoriserar materialet signalerar till barnen hur materialet bör användas. Nordin- Hultman (2008) hävdar att vad som går att göra i ett rum beror på vad det finns för material att undersöka som bidrar till barnens aktiviteter och lärande. Det kan till exempel vara verktyg, böcker, datorer, bandspelare, tejp, klister, kartonger, sand och vatten. Vidare menar författaren att materialet utgör möjligheter och brister, när det gäller för barnen att skapa intressanta aktiviteter. Hon menar till exempel att materialet i vissa fall inte är tillgängligt för barnen och att materialet ibland är begränsat. 5

10 3.3 Styrdokumenten I styrdokumenten Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) framgår förskolans och förskoleklassens uppdrag. I Lpo 94 framgår det att vi ska skapa en god miljö för lärande och utveckling. En sådan miljö kan skapas genom att ha de bästa förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling. Skolan ska sträva efter att vara en social gemenskap som ger trygghet och lust att lära (Skolverket, 2006). I Lpfö 98, reviderad 2010 står det att barnen i förskolan ska erbjudas en trygg miljö. Miljön ska vara utmanande, den ska locka till lek och olika aktiviteter. I miljön ska barnen inspireras till att vilja upptäcka och utforska sin omvärld. Barnen ska möta vuxna som ser varje enskilt barns möjligheter och engagerar sig i samspelet med både ett enskilt barn och barngruppen (Skolverket, 2010). Det framgår i Lpfö 98 reviderad 2010 att: Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö (Skolverket, 2010, s.9). Vi har valt att ta med ovanstående citat för att det på ett tydligt sätt beskriver hur viktig miljön är för barns lärande och utveckling i förskola och förskoleklass. 3.4 Miljö och material Miljön signalerar vad som väntas hända och på vilket sätt barnen kan använda rummet. Pedagogers medvetenhet om miljön är av stor betydelse i den pedagogiska verksamheten (Skolverket, 1998). Björklid (2005) beskriver samspelet mellan miljön och individen. Hon menar att miljön påverkar individen, men även att individen påverkar miljön. Denna påverkan har flera olika faktorer, så som sociala, kulturella och fysiska. Författaren påpekar också att miljön upplevs på olika sätt av olika individer. Lärandet sker alltså i samspel med omgivningen. Även Sandberg och Vuorinen (2008) menar att den fysiska miljön har både en emotionell, kulturell, social och historisk dimension, för att den väcker minnen hos människor. Nordin-Hultman (2008) framhåller i sin avhandling att en del material inte finns tillgängligt på en nivå, där barnen kan nå det. Materialet kan vara inlåst eller ligga på en plats som barnen inte kommer åt utan hjälp. Ett sådant material kräver ofta att förskollärare är närvarande och introducerar materialet för barnen. Vidare anser författaren att materialet påverkar förskollärarnas föreställningar om vad de anser att barnen klarar av. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) anser att materialet ska vara på platser där barnen kan nå det, för att barnen skall kunna skapa efter eget initiativ. Detta bidrar till ett mer självständigt lärande. Mylesand (2007) anser att basmaterial alltid ska finnas tillgängligt för barn. Hon menar att det ska finnas material som gör att barnen kan arbeta med olika matematiska begrepp, 6

11 som höjd, bredd, längd, tyngd och balans men också med estetik och bild. Det ska finnas material som utmanar och bjuder in barnen i både teknikens och fantasins värld. Författaren menar att det är viktigt att det finns olika sorters material tillgängligt för att locka fram leken hos barnet. Till exempel att det finns material för affärslek med kassaapparat, pengar, mat och andra saker som barnen kan använda sig av. Lundahl (1995) menar att även möblerna har stor betydelse för barnens möjlighet att utvecklas. Tyvärr begränsas barnen i flera förskolor av de alltför höga möblerna i verksamheten. Om till exempel stolarna är för höga begränsas barnen genom att de inte kan ta sig upp utan hjälp. En sådan miljö är inte stimulerande för barnen. Claesdotter (2009) skriver i sin artikel att barnen i förskolor ofta har tillgång till fler olika rum än barnen i förskoleklasser har. Rummen i förskolor brukar vara indelade efter vilka material som finns där till exempel ett spel- och pusselrum eller ett skapanderum. I varje miljö utvecklar barn olika färdigheter och beteenden, men det är samspelet mellan dessa miljöer som utgör vardagslivet (Sandberg och Vuorinen, 2008, s.13). Lokaler och miljöer bör vara ett stöd för den pedagogiska verksamheten för barnens inlärning och utveckling (Socialstyrelsen, 1990, s. 23). Strandberg (2006) menar att vi enligt ett Vygotskijperspektiv kan uppmärksamma flera olika aspekter så som interaktioner, aktiviteter, artefakter, utvecklingshopp och kreativitet. Han skriver att om vi tänker utifrån dessa aspekter, är det förhållandevis enkelt att arbeta med förändringar i rummen. Författaren menar att aspekterna har följande betydelser. Interaktioner är de typer av samspel som är möjliga i rummet, hur barnen kan relatera till varandra och hur de kan samspela med läraren. Aktiviteter är vad det finns möjlighet att göra i rummet, vilka aktiviteter som är möjliga och vilka som är omöjliga. Artefakter är vilka verktyg som barnen har tillgång till i rummet. Utvecklingshopp innebär om det finns en förväntan om utveckling i rummet. Kreativitet betyder om rummet är färdigt eller om det finns utrymme för barnens uppfinningar i rummet, om barnen kan ändra rummet i någon av aspekterna. 3.5 Inomhusmiljöns betydelse för barns lärande Åberg och Lenz Taguchi (2005) skriver om pedagoger som försöker skapa en miljö för lärande. De framhåller att hur miljön är ordnad i förskolan säger något om vad det finns för uppfattning om förskolans roll och om barns lärande. Detta menar även Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) som skriver att miljön utgör det sammanhang inom vilket barns lärande sker. De hävdar att miljön signalerar vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten. Miljön bör därför vara utformad på ett sådant sätt att barns lärande stimuleras, utmanas och underlättas samt bidrar till barns utveckling och lärande, genom lek, kreativitet och skaparlust. Mauritzson och Waldenström (2009) framhåller även de hur 7

12 viktig miljön är för barnens lärande och utveckling. Om förskollärare vill att barnen ska vara kreativa, tänkande och samspela så måste både vuxna och miljön tillåta det. I nedanstående citat framgår det tydligt att barnen ska få vara med och påverka miljön, som de vistas i. En förskolemiljö ska inte vara färdig. Den ska utvecklas tillsammans med barnen (Mauritzson & Waldenström, 2009, s.14). Waldenström (2009) menar att barn behöver utmanande miljöer som både är spännande och stimulerar sinnena. Hon påtalar att det ska finnas miljöer där både hjärnan och kroppen får arbeta. I följande citat beskriver hon hur viktigt det är att som förskollärare utforma miljön, så att den inspirerar barnen. Det behövs variation också i ett leklandskap. Barn behöver få utmaningar, och inspireras till lek, samspel, lärande och kreativitet (Waldenström, 2009, s.7). Laike (1995) skriver i sin avhandling att barnens välbefinnande påverkas av den fysiska miljön. Avhandlingen visar att på förskolor där de inte noggrant planerat inredning, form och färg, mår barnen sämre och blir mer utåtagerande. För helhetsintrycket menar författaren att det är viktigt att hitta en balans mellan färgen på väggarna och rummets tyger samt låta dem vara i bakgrunden för lämna utrymme till leksaker. Enligt Laike kan miljön påverka verksamheten både positivt och negativt. Olsson (2002) menar att alla miljöer ger oss olika upplevelser och reaktioner. Det är nödvändigt att förhålla sig till omgivningen på något sätt för att ha kontroll över tillvaron. Författaren menar att om miljön upplevs som harmonisk mår vi bra, vilket gör att vi känner stimulans och kan koncentrera oss. Om miljön däremot känns otrivsam och störande reagerar vi genom att försöka hålla sinnesintrycken på avstånd. Olsson (2002) påtalar vidare att när en stor del av den mentala energin går åt till att avskärma sig, blir det mindre ork kvar till det som egentligen ska göras. Vi får enligt författaren svårare att koncentrera oss och känner oss stressade och irriterade i sådana miljöer. I en artikel av Claesdotter (2002) framgår det i en intervju med en förskollärare att vad ett rum kallas för kan styra vad rummet ska användas till. Om ett rum exempelvis kallas för dockvrå, så tror barnen att de bara får leka med dockor i rummet. Förskolläraren nämner i intervjun att de på hennes förskola istället kallar rummet för familjevrå, vilket hon menar påverkar vad rummet inbjuder till. 8

13 3.6 Teori I vår undersökning har vi valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv utifrån Evenshaug och Hallens (2001) tolkning av Vygotskij. Författarna menar att Vygotskij hade som utgångspunkt att barn lär sig i samspel med människan, men att de också lär sig med hjälp av miljön i sin omgivning. Den fysiska miljön och det sociala samspelet är viktiga faktorer för barns lärande. Vygotskij menade att det sociokulturella sammanhanget har stor betydelse för utvecklingen (Evenshaug & Hallen, 2001). Vi har valt denna teori då vi ser stora möjligheter för barnen att lära sig med hjälp av miljön i sin omgivning. Säljö (2000) påtalar att det sociala samspelet och omvärlden är nödvändiga för att lärande ska äga rum. Han menar att i ett sociokulturellt perspektiv är kommunikation och språkanvändning centrala begrepp och utgör länken mellan barnet och dess omgivning. Säljö framhåller vidare att man lär sig uppmärksamma, beskriva och agera i verkligheten på det sätt som omgivningen tillåter och uppmuntrar. 9

14 4 Undersökningens metod 4.1 Kvalitativ metod Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. En kvalitativ metod visar att forskaren är intresserad av vilka kvaliteter eller egenskaper något har. Kunskap om kvalitativt skilda egenskaper hjälper oss att förstå företeelsen (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Vi ville som framgick i vårt syfte undersöka vad förskollärare anser att inomhusmiljön har för betydelse för barns lärande och valde därför intervju som metod. Intervjuer är en bra metod just för det syftet. Trost (2010) nämner att en kvalitativ metod är bra då forskaren är intresserad av att till exempel försöka förstå människors sätt att reagera och särskilja eller urskilja varierade handlingsmönster. Han menar att om frågeställningen gäller att förstå eller att hitta mönster så är en kvalitativ studie att föredra. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer med öppna frågor i vår undersökning för att samla in data. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är öppna frågor vid kvalitativa intervjuer en bra metod för att få så utförliga svar som möjligt. Vid öppna frågor finns möjlighet att ställa följdfrågor om det behövs. Författarna menar att det är intervjuarens uppgift att ställa frågor som får den intervjuade personen intresserad och motiverad till att vilja delta. De framhåller också att syftet med en kvalitativ forskningsintervju är att förstå ämnen från den levda vardagsvärlden utifrån den intervjuades perspektiv. Patel och Davidsson (2003) framhåller att kvalitativa intervjuer oftast har en låg grad av standardisering. Frågorna som intervjuaren ställer ger därför stora möjligheter för intervjupersonen att svara med egna ord. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få ut så mycket som möjligt av förskollärarnas egna beskrivningar. Kvale och Brinkmann (2009) påtalar att man genom intervju kan gå utöver det vardagliga, spontana samtalet och utbytet av åsikter samt komma åt grundligt prövade kunskaper genom omsorgsfullt ställda frågor och lyhört lyssnande. I en kvalitativ intervju försöker forskaren få fram både fakta och meningen med personens tankar och åsikter. Författarna menar vidare att i denna form av intervju är det viktigt att intervjuaren lyssnar både till de åsikter som kommer fram och det som sägs mellan raderna. De påtalar att det gäller att söka beskrivningar av specifika situationer och handlingar, inte enbart allmänna åsikter. För att få mer specifika svar är det bra att inte bara ställa allmänna frågor utan också fråga efter mer omfattande redogörelser för mer specifika situationer och händelser. I en intervju agerar intervjuaren och respondenten i förhållande till varandra och intervjun ses som en lärprocess mellan två människor där utbyte av synpunkter och kunskaper sker. Kvale och Brinkmann (2009) framhåller att intervjun kan utföras med hjälp av en intervjuguide som fokuserar kring ett visst tema. Inspelningen och den utskrivna texten blir föremål för analys. Även Bell (2006) framhåller betydelsen av inspelning vid intervjuer. När respondenten intervjuas kan det vara bra med en ljudinspelning, då intervjuaren vill ha det exakta svaret för att exempelvis kunna citera något. Ljudinspelning bidrar också till att intervjuaren kan ägna full uppmärksamhet åt vad respondenten säger. 10

15 4.2 Urval Vi valde att göra våra intervjuer i både förskola och förskoleklass. I undersökningen har vi behandlat alla intervjuer som ett urval, även om de är utförda i olika verksamheter. De intervjuade var sex förskollärare, tre i förskola och tre i förskoleklass. Vi ansåg att det var tillräckligt att intervjua sex förskollärare utifrån den tid vi valde att lägga på intervjuerna i vår undersökning. Bell (2006) framhåller att hur många som ska ingå i urvalet ska avgöras av hur mycket tid som finns till undersökningen. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval, vilket innebar att vi valde att intervjua de förskollärare som hade möjlighet och var tillgängliga för oss just vid tillfället. Bryman (2002) framhåller att ett bekvämlighetsurval innebär att man intervjuar de personer som för tillfället finns tillgängliga för forskaren. Bell (2006) skriver att intervjuarna får utgå från de personer som är villiga att ställa upp. Samtliga förskollärare vi pratade med om vår undersökning var intresserade av att delta i intervju. Vi valde att intervjua förskollärarna enskilt i både förskola och i förskoleklass. Det valet gjorde vi för att vi ville få ut den enskilda förskollärarens åsikter och tankar i svaren. Trost (2010) påtalar att när intervjuer görs i grupp är det lätt att personerna håller med varandra och att vi därför inte får personens enskilda svar. 4.3 Genomförande Intervjuerna genomfördes i en förskola på två avdelningar och i tre förskoleklasser. Förskollärarna fick ut intervjufrågorna innan intervjutillfället. Vi valde att lämna ut frågorna till respondenterna innan genomförandet av intervjuerna, eftersom vi ville att förskollärarna skulle få tid att tänka efter vad de anser att inomhusmiljön har för betydelse för barns lärande, vilket var vårt syfte med undersökningen. Patel och Davidsson (2003) menar att det är viktigt att ta reda på vilket syftet är med undersökningen för att kunna utföra en bra intervju. Vi valde att spela in intervjuerna. Det är då lättare att gå tillbaka i intervjumaterialet och därefter bearbeta det. På det viset kan samtalet lätt skrivas ut, efter det att intervjun är avslutad. Løkken och Søbstad (1995) nämner att genom inspelning blir intervjusituationen bättre, eftersom intervjuaren då kan koncentrera sig på att ställa bra frågor, lyssna ordentligt på svaren och ha ögonkontakt med respondenten för att på så vis även se vad som händer ickeverbalt. Det är viktigt att tänka på var intervjuer genomförs. Miljön ska vara så ostörd som möjligt och respondenten ska känna sig trygg i miljön. Det är också en fördel om respondenten får bestämma var intervjun ska ske, eftersom personen är den som ställer upp på en intervju (Trost, 2010). När vi skulle utföra våra intervjuer lät vi respondenterna välja var vi skulle sitta under intervjuernas gång. Valen av rum blev lite olika, men de flesta rummen låg där det var relativt ostört oavsett om det var stora eller små rum. Ett av rummen var dock ett litet byggrum, där barn flera gånger kom in under intervjun. Den intervjun kunde trots det genomföras, även om det drog ut på tiden. 11

16 4.4 Analys Det material vi utgick ifrån var sammanlagt sex intervjuer. Efter intervjuerna transkriberade vi dem och tolkade texten. Vi tolkade vår text genom att dela upp svaren efter kategorier med likheter och skillnader. Løkken och Søbstad (1995) skriver att analys innebär att intervjuarna tolkar sin text. Vi valde att illustrera våra kategorier med hjälp av kommenterande text och citat från intervjusvaren. Bell (2006) menar att det är viktigt att leta efter likheter och skillnader och hitta mönster i texten när vi kategoriserar. På så vis menar hon att det blir lättare för läsaren. När vi hade genomfört och gjort ljudinspelning av våra intervjuer, transkriberade vi dem genom att lyssna många gånger på varje respondent och skrev därefter ut alla intervjuer. När vi hade gjort det, så var det också lättare att gå igenom materialet och använda det i sammanställningen av vår undersökning. Enligt Løkken och Søbstad (1995) är det lättare att ta till sig och förstå svaren när inspelningen och texten gås igenom. Vi delade in respondenternas svar i olika kategorier efter likheter och skillnader för att det skulle bli lättare att förstå och sammanställa resultatet. Bell (2006) påtalar att det är viktigt att söka efter likheter och skillnader, för att hitta mönster i texten när vi kategoriserar. Vi valde att illustrera våra kategorier med hjälp av kommenterande text och citat från intervjusvaren. Vi ansåg att det var ett bra sätt att gå tillväga, för att få ut så mycket som möjligt av vår undersökning. 4.5 Etiska ställningstaganden När intervjuer ska genomföras är det viktigt att informera deltagarna om syftet och få deras samtycke och tillåtelse. Bell (2006) framhåller att det är viktigt att informera undersökningspersonerna genom att förklara för dem vad undersökningen handlar om, vilka typ av frågor som kan ställas, varför man vill intervjua dem och vad man tänker göra med informationen som kommer fram. Vi talade om för respondenterna i vilket syfte intervjuerna skulle användas samt vad frågorna handlade om. Kvale och Brinkmann (2009) hävdar att deltagandet ska vara frivilligt och de intervjuade har rätt att dra sig ur om de vill. Konfidentialitet ska garanteras, för att de intervjuade inte ska kunna identifieras av någon annan. För att värna om intervjupersonernas konfidentialitet kan fingerade namn användas. Innan intervjuerna informerades respondenterna om att deras namn skulle fingeras, så att ingen annan skulle kunna identifiera dem och att deltagandet var helt frivilligt. Bell (2006) påtalar att det inte går att förutsätta att alla respondenter accepterar att bli inspelade under intervjuerna. En inspelning kan ibland hindra respondenten att ge ärliga svar. Författaren menar vidare att respondenterna har full rätt att få reda på vad inspelningarna används till, samt vilka som har tillgång till dem och hur länge de bevaras. Respondenten måste tillfrågas och godkänna en ljudinspelning, för att den ska få göras. De intervjuade har rätt att säga nej till inspelning och har även rätt att när som helst avbryta en pågående inspelning. Vi informerade och tillfrågade samtliga respondenter om ljudinspelning, vilket alla accepterade att vi använde oss av. 12

17 5 Resultat I resultatkapitlet kommer de olika resultaten från intervjuerna att presenteras. Underrubrikerna är utformade efter vårt syfte och våra frågeställningar, så att det tydligt framgår vilken fråga som besvaras under respektive rubrik. Under varje underrubrik är det respondenternas svar som har sammanställts och som sedan har kategoriserats efter likheter och skillnader. Vi har valt ut vissa citat från våra respondenter som förtydligar deras svar och därigenom vårt resultat. Resultatet presenteras under följande rubriker: Inomhusmiljöns utformning Inomhusmiljöns och materialets betydelse Tillgodose varje barns lärande och behov Vi har fingerat förskollärarnas namn i resultatet, för att ingen ska kunna identifiera personerna som har deltagit intervjuerna. Vi anser att det är bra att göra på det sättet, både när det gäller etiska ställningstaganden och när det gäller läsvänligheten. Det är lättare att läsa och förstå en text där respondenterna har namngivits än om de exempelvis har fått olika siffror eller bokstäver för att det ska gå att skilja dem åt. Förskollärarna Malin, Sara och Ella arbetar i förskola och förskollärarna Carola, Agnes och Anna arbetar i förskoleklass. 5.1 Inomhusmiljöns utformning Här beskiver vi både respondenternas uttryck om hur de anser att inomhusmiljön bör utformas och hur de utformar inomhusmiljön i sina verksamheter för att främja barns lärande och utveckling. Hur förskollärarna anser att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur de utformar den, för att utveckla barns lärande Malin, Sara, Ella och Carola anser alla att miljön ska vara spännande, inspirerande och inbjudande för barnen. I miljön ska barnen kunna leka och uppleva saker. Miljön bör också vara estetiskt tilltalande. Det är viktigt att både barn och vuxna kan trivas i miljön. Sara framhåller att utformningen av inomhusmiljön ska utgå från det som är aktuellt just nu. Hon menar att miljön ska stimulera och locka till att utforska, upptäcka och leka. Sara menar också att det är viktigt att barnens alster (bilder och teckningar) finns med. Det vill säga att förskollärarna sätter upp barnens alster på väggarna. Väggarna ska enligt Sara berätta vad som händer både för besökande, för barnen själva och för föräldrar. Hon påtalar även att den pedagogiska inomhusmiljön ska uppmuntra till dialog mellan barn-barn samt mellan barn-vuxen. 13

18 Carola nämner att miljön ska väcka barnens nyfikenhet och deras vilja att leka, lära, prova på och undersöka. Hon tycker också att det ska finnas flera rum och mycket golvyta. Carola menar att det ska vara funktionellt, det vill säga att rummen gärna ska innehålla olika material. Ella framhåller att miljön ska utformas efter barnen och deras förutsättningar. Hon menar att det ska kunna gå att ändra i miljön om det behövs, att förskollärare ska vara flexibla. Det ska vara en varierad miljö med olika material. Inomhusmiljön ska locka till lek, nyfikenhet och lärande. Det är viktigt att förskollärarna utgår från barnen och deras intressen. Agnes säger att det ska finnas plats för barnen att kunna leka själva eller med få, alternativt med många kompisar. Anna är skyddsombud och tänker därför ur skyddsaspekt. Hon säger att det ska vara barnvänligt och ingen farlig inomhusmiljö. Hon framhåller också att det ska vara bra luft och ljud i lokalerna. Anna vill även att det ska finnas flera rum, så att barnen kan delas in i grupper. Alla intervjuade förskollärare framhåller att de inte kan påverka själva utformningen av lokalerna, men att de däremot kan inreda, möblera och välja vilket material som de vill ha i lokalerna. Flera av de intervjuade nämner även sin egen budget och att valen också styrs utifrån den. Anna nämner att de har egen budget så de kan köpa det som de tycker är lämpligt, samtidigt menar hon att de inte kan påverka rummen. Hon säger att de hade velat ha flera rum, men för det mesta menar hon att de kan påverka inomhusmiljön. Ella menar att de definitivt kan påverka inomhusmiljön. Vi kan inte slå ut väggar och sätta upp en ny men vi är väldigt påhittiga med miljön. Detta citat förtydligar förskollärarnas syn på lokalerna, men att de samtidigt menar att de kan göra något bra utifrån de förutsättningar och den budget de har. Ella ser möjligheter istället för hinder och hon anser att hon och hennes kollegor har stora möjligheter att ändra i miljön. Även Malin säger att de inte kan göra något åt själva lokalernas utformning. Lokalerna kan vi förstås då inte påverka så mycket men möblering och material tycker jag att vi kan bestämma och göra som vi vill ganska mycket (Malin). Malin, Sara och Anna säger att de har utgått från barnens intressen och önskningar när de har utformat miljön. Anna säger att de intervjuar barnen enskilt, samt observerar leken och att de på så vis får fram vad barnen önskar och är intresserade av. Malin påtalar att de har utgått från hur barnen leker och var de leker mest. Hon framhåller betydelsen av att barnen själva kan plocka fram det de vill arbeta med och på så vis bli självständiga. På Saras avdelning har de utformat en inomhusmiljö som tilltalar barnen och som är tillgänglig för dem. Hon menar att barnen ska kunna förändra efter sina lekar och olika aktiviteter. Miljön ska vara estetiskt tilltalande och vi ska förmedla en känsla av att vi ska vara rädda om miljön som vi har här. Vi ska vara rädda om sakerna för att det är allas tillsammans. 14

19 Anna menar att de tänker på bullerdämpande och att de till exempel har mattor och gardiner som dämpar ljudet, eftersom de har många barn på en liten yta. Ella säger att de ofta har ändrat och att de har skapat en miljö där de kan ha översikt över alla barnen. Hon nämner också att de har delat av och gjort små rum i rummet, detta för att barnen inte ska störa varandra. Anna säger att förskollärarna har gått genuspedagogik och att de tänker mycket ur genusperspektiv. Till exempel så har vi ett familjerum som vi har möblerat så att det lockar till mycket rollek. Citatet valde vi att ta med, eftersom det förtydligar att namnet familjerum lockar många barn, både pojkar och flickor till lek, istället för mest flickor om det hade hetat dockrum. Anna säger att de har utformat små rum i rummet, så att barnen kan leka i grupper. Sara menar att de har anpassat sig till de barnen som går där nu och ändrat om i miljön så att den passar just de barnen. Hon säger att de har format miljön efter barnens behov, för att alla ska känna sig delaktiga. Några av respondenterna säger att de har tagit hänsyn till och utgått från barnens intressen och önskningar när de det gäller hur de utformat inomhusmiljön. Ella nämner istället att de ofta har ändrat om och att de har skapat en miljö där de kan ha översikt över alla barn. Hon nämner också att de har gjort små rum i rummet, för att barnen inte ska störa varandra. Agnes säger att de har ett dåligt rum, men att hon och hennes kollega hade gjort det bästa av det genom att dela av det med hjälp av bland annat bokhyllor. Hon menar att det inte finns något bättre sätt att möblera på utifrån rummets utformning. 5.2 Inomhusmiljöns och materialets betydelse Här framkommer vad respondenterna uttrycker att inomhusmiljön och materialet har för betydelse för barns lärande och utveckling. Vilken betydelse förskollärarna anser att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande Samtliga förskollärare vi intervjuade i både förskola och förskoleklass anser att inomhusmiljön är viktig och har stor betydelse för barns lärande. Förskollärarna menar att inomhusmiljön ska locka till lek och skapande samt att förskollärare alltid ska utgå från barnens intressen och erfarenheter. Inomhusmiljön är jätteviktig för lärandet. Dels att den är inspirerande för barnen, till exempel har vi alfabetet uppsatt, vi har siffror som de kan se i läsriktningen. Det är också bra för självförtroendet att sätta upp det som barnen har gjort (Anna). 15

20 Ella menar att en pedagogisk miljö kan vara rörig för vissa barn om det finns för mycket saker, som inbjuder till mycket bus och spring, så att barnen inte kan koncentrera sig. Sådana fel menar Ella att förskollärare gör hela tiden. Förskollärarna har tänkt på ett sätt medans barnen tänker helt annorlunda. Då menar hon att det verkligen har betydelse för vad barnen kan lära sig. Hon menar vidare att miljön ska anpassas efter de barn som går där nu. Malin och Carola påtalar vikten av att materialet ska vara synligt, lättillgängligt samt anpassat efter barnens ålder och intresse. Materialet ska locka till lek, skapande och olika aktiviteter. Carola anser att materialet har stor betydelse och att stimulerande, pedagogiska material är väldigt bra. Hon säger att materialet ska locka till att barnen vill plocka fram det och att det ska finnas i barnens höjd. Även Agnes påtalar materialets betydelse i samband med både personal och kompisar. Stimulerande material och pedagogiska material är jättebra. Där tycker jag att barnen ska kunna använda sina sinnen och då framförallt synen så att man ser att det lockar till att plocka fram det här materialet (Carola). Sara, Ella och Carola tycker inte att det ska finnas så mycket färdigt material, utan materialet ska kunna användas till många olika aktiviteter. De påtalar också betydelsen av att kunna använda naturmaterial från till exempel skogen. Respondenterna menar att sådant material är bra för att utveckla barnens fantasi och kreativitet. Sara menar att det är viktigt att tänka på vad förskollärare erbjuder barnen för material i miljön. Hon anser att materialet inte ska vara färdigt, utan det ska vara ett material som lockar till att skapa och vara kreativ. Hon menar också att det ska vara material som stimulerar de olika sinnena. Materialet ska kunna användas till mycket. Barnen ska kunna prova på olika sätt. Ella anser att det inte är bra att ha för mycket material till barn som inte klarar av det. Hon menar att barn inte alltid leker som förskollärarna har tänkt med materialet, men att det kan bli bra lekar ändå. Hon tycker att naturmaterial är bra. Ella menar att allt material ska kunna användas till allt. Om det finns för mycket färdigt material så menar hon att det kan styra barnen för mycket och hämma deras fantasi. På Ellas avdelning har förskollärarna tänkt på att ha olika material för känseln, till exempel hårt och mjukt material. Även Anna delar åsikten om att det ska finnas hårt och mjukt material, som ska kännas bra att ta i. Materialet ska ju stimulera alla sinnen. Carola framhåller att barnen kan ta med sig material hemifrån, att allt inte behöver köpas. 16

21 5.3 Tillgodose varje barns lärande och behov Här framkommer på vilket sätt förskollärarna uttrycker att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet. Förskollärarnas uttryck om hur barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet Malin, Ella och Anna tycker att förskollärare för att se till varje barns lärande och behov ska utgå från barnens intressen och erfarenheter. Malin säger att det är bra att hela tiden reflektera över hur miljön ser ut samt hur den kan förändras och anpassas efter barnens behov och intressen. Det är ju det att man hela tiden reflekterar över hur miljön ser ut och försöka anpassa den efter barnen, efter barnens behov och intressen (Malin). Ella uttrycker att det är väldigt svårt att tillgodose varje barns lärande och behov, men att de som förskollärare kan erbjuda ett varierat material och se till barnens intressen. Hon säger också att vissa barn behöver en del saker mer än andra för att utvecklas. Anna säger att hon och hennes kollega lyssnar på varje barns behov. Hon uttrycker att det är lite svårt, men att de observerar och intervjuar varje barn och frågar vad barnen är intresserade av. Anna och hennes kollega tänker också på barn med funktionsnedsättning och hur inomhusmiljön på bästa sätt kan anpassas för dem. Sara tycker att det ska finnas ett intelligent material, som inte tvingar barn i en viss riktning. Med ett intelligent material menar hon att materialet ska vara sådant som kan användas till mycket och med många olika lösningar. Om ett sådant material finns tillgängligt tror Sara att alla barn kan hitta ett eget sätt att uttrycka sig. Alla barn kan hitta sitt eget sätt och de kan leka på olika sätt med samma material, utan att något sätt är fel. Hon menar också att förskollärare med hjälp av dokumentation kan göra barnens enskilda lärande synligt. Carola säger att de har köpt mycket material som passar barnens olika behov. Precis som Sara menar hon att om det finns mycket olika material, så finns det något material för alla. Hon nämner att de har mycket former, siffror och bokstäver för de barn som har kommit lite längre i sin utveckling och sitt lärande. Agnes menar att deras inomhusmiljö inte kan tillgodose varje enskilt barns behov, eftersom det är många barn och därmed många olika personligheter med olika behov. Hon påtalar att de gör så gott de kan utefter barngruppen och rummens utformning. 17

22 5.4 Resultatsammanfattning Flera respondenter menar att inomhusmiljön bör utformas på ett sätt som inspirerar barnen till att vilja upptäcka, utforska och lära. Miljön ska enligt dem vara spännande, inbjudande och locka barnen till att vilja leka och uppleva saker. Förskollärarna uttrycker att de utformar inomhusmiljön genom att utgå från barnens önskningar och intressen. Alla respondenterna uttrycker att de inte kan påverka inomhusmiljöns lokaler, men att de däremot försöker göra det bästa av lokalerna utifrån sina förutsättningar. De menar att de kan påverka mycket i sina lokaler. Många av respondenterna nämner att budgeten påverkar hur deras inomhusmiljö utformas. Respondenternas svar om inomhusmiljöns betydelse för barns lärande, skilde sig ganska mycket från varandra. De flesta av respondenterna hade mycket att säga om ämnet, men vad de anser vara viktigt var olika. Sara tycker att det är väldigt viktigt med ett intelligent material, sådant som kan användas till mycket och med många olika lösningar. Anna tyckte det var viktigt att tänka på hur ljudnivån är, något som de jobbade mycket med i hennes förskoleklass. Vi tror att de olika svaren kan bero på dels hur rummen är utformade, men också på förskollärarnas eget intresse för inomhusmiljön och dess betydelse. Om det går att göra mycket med rummen, så tror vi också att förskollärarnas intresse för inomhusmiljön ökar. Någon respondent uttrycker att det kan vara svårt att tillgodose varje enskilt barns behov, eftersom det är många barn och därmed många olika personligheter med olika behov. Alla respondenter menar att de trots det försöker göra så gott de kan för att tillgodose barnens olika behov. 18

23 6 Diskussion 6.1 Metoddiskussion Vårt syfte var att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Eftersom vi valde att dela ut frågorna till respondenterna innan intervjuerna, kan det ha påverkat respondenternas svar men vi har inget som talar för att det verkligen är så. Det är möjligt att vi hade fått helt andra svar om vi inte hade delat ut frågorna i förväg. Vi ansåg emellertid att det var ett bra sätt att dela ut frågorna en tid innan intervjuerna, eftersom vi trodde att svaren skulle bli mer utförliga om förskollärarna fick fundera över frågorna. Om vi tittar på en av respondenternas korta svar, så är vi relativt säkra på att svaren inte hade blivit annorlunda om hon inte hade fått frågorna i förväg. Innan vi började med vårt arbete, så funderade vi på att observera barnen i inomhusmiljön och se hur den påverkar deras lärande och utveckling. Helst hade vi velat göra både observationer och intervjuer, men insåg att arbetet skulle bli för stort och väldigt tidskrävande. Vi anser trots vårt val av intervjuer, att observationer också kan vara en bra metod när något ska undersökas. Genom att observera tror vi att vi hade fått fram mer om vad barnen tycker och hur inomhusmiljön påverkar dem. 6.2 Resultatdiskussion Respondenternas svar och tidigare forskning har lett till en djupare förståelse för inomhusmiljöns betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Studien visar medvetenheten hos förskollärare när det gäller hur de utformar inomhusmiljön. I utformningen av inomhusmiljön ska förskollärare tänka utifrån barnens intressen och tidigare erfarenheter, för att skapa en miljö som främjar barns lärande. Det är viktigt att kunna ändra i inomhusmiljön och anpassa den efter de barn som går där just då. Alla barn är olika individer och har kommit olika långt i sin utveckling, vilket det naturligtvis är viktigt att tänka på och utgå ifrån. Barn är olika och på grund av det anser vi att inomhusmiljön inte bör utformas likadant år efter år, utan att den måste anpassas efter barngruppen Inomhusmiljön Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att miljön utgör det sammanhang inom vilket barns lärande sker. De framhåller att miljön talar om vad som förväntas hända i den pedagogiska verksamheten. Författarna menar därför att miljön bör utformas på ett sätt som främjar barns lärande och utveckling, till exempel genom lek, kreativitet och skaparlust. Vi anser att de förskolor och förskoleklasser vi har besökt är bra på att utforma inomhusmiljön enligt detta sätt. 19

24 Nordin-Hultman (2008) menar att det finns mönster för vilka aktiviteter rummen är tänkta för. Rummen bestämmer vad barnen kan söka sig till, när det gäller för dem intressanta aktiviteter och material. Vi fick också en känsla av att rummen i verksamheterna där intervjuerna genomfördes, verkligen signalerar vad som ska hända i dem. Men är detta alltid något positivt? Vi anser att rummen och materialet ska inbjuda till olika aktiviteter, så att barnen inte ska känna sig styrda utan får utrymme att använda sin fantasi och kreativitet. Det ska vara en varierad miljö med olika material. Vi anser att inomhusmiljön ska locka till lek, nyfikenhet och lärande. Anna nämner att hon och hennes kollega tänker i genusperspektiv och att de har ett familjerum istället för ett dockrum. Claesdotter (2002) påtalar i sin artikel att vad rummen kallas för, säger något om vad som förväntas ske där. Hon menar att det kan vara en fördel att kalla ett rum för familjevrå istället för dockvrå. Vi tycker att det är bra att tänka på det sättet, så att inomhusmiljön utformas för att passa både pojkar och flickor. Vi tror att om det finns ett dockrum, så kan pojkar dra sig för att leka där eftersom ordet dockrum ofta signalerar mer till flickor. Utformningen av inomhusmiljön är viktig för barns lärande och utveckling, eftersom den både kan underlätta och försvåra lärandet för barnen. Om förskollärarna vill att barnen ska vara tänkande och kreativa, så måste det också tillåtas i barnens inomhusmiljö (Mauritzson & Waldenström, 2009). Ella påtalar att pedagogiska inomhusmiljöer kan upplevas röriga för vissa barn. Hon menar att en miljö med mycket saker kan locka till mycket spring, så att barnen tappar fokus på vad de gör. Vi anser därför det är viktigt att tänka på att anpassa inomhusmiljön efter barngruppen, genom att se vad barnen har för behov och vad som passar för just dem beroende på var i lärandet de befinner sig. Vi anser också att barn ibland ska få busa och springa. Det behöver inte betyda att de lär sig mindre. Den fysiska miljön har flera olika dimensioner så som emotionella, kulturella, sociala och historiska. Miljön väcker minnen hos människor (Sandberg & Vuorinen, 2008). Sara nämnde dokumentation i inomhusmiljön, som något betydelsefullt för barnens minne. Hon menar att dokumentationen lämnar spår av barnen i inomhusmiljön. Enligt vad vi har upplevt, så finns det mer dokumentation i förskolor än i förskoleklasser. Vi tycker det är synd att det är så, eftersom barnen lär sig och upplever mycket även i förskoleklasser. Med hjälp av dokumentation anser vi att barnen kan samtala och reflektera över vad de gjort och lärt sig. Det anser vi att de kan göra med bilderna i dokumentationen som stöd, då bilderna kan visa vad de har gjort i inomhusmiljön. Dokumentation är något som vi anser att förskoleklasser kan bli bättre på. 20