Pedagogernas betydande roll för barns lärande i matematik på förskolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogernas betydande roll för barns lärande i matematik på förskolan"

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Pedagogernas betydande roll för barns lärande i matematik på förskolan Karoline Persson Examensarbete 15 hp Vårterminen 2012 Handledare: Dragana Grbavac Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

2 Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Arbetets art: Titel: Författare: Handledare: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Pedagogernas betydande roll för barns lärande i matematik på förskolan Karoline Persson Dragana Grbavac ABSTRAKT Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan. Det visades även att samspel, motivation och lek har betydelse för barns lärande i matematik. Pedagogerna ansåg att matematik sker spontant i barnens vardag, då det är pedagogernas uppgift att göra barnen medvetna om matematik genom att synliggöra den och stimulera den på olika sätt i praktiska och i lekfulla situationer. Reggio Emilias pedagogiska filosofi togs upp studien, med utgångspunkt att se barn som kompetenta. I alla förskolor användes dokumentation på olika sätt för att synliggöra barns lärande och en hjälp för fortsatt arbete. I förskolans vardag används olika former av matematik, så som rumsuppfattning, tal och räkning, samt sortering. I studien framkom det även att miljön har stor betydelse för matematisk stimulering i förskolan, dvs. laborativt material så som knappar, spel, naturmaterial och mätredskap är betydelsefullt. Skogen visade sig i studien vara en väsentlig miljö för barns matematikutveckling där många matematiska begrepp synliggörs. Nyckelord: lek, samspel, lärande, pedagogens roll, rumsuppfattning, tal och räkning, sortering, grundläggande matematik, förskola, motivation, Reggio Emilia, dokumentation, stimulerande miljö och laborativt material

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND Teoretisk förankring Vygotskijs teori om barns lärande Barns lärande i matematik Rumsuppfattning Tal och räkning Sortering och klassificering Pedagogen som matematisk vägledare Det lärande barnet i dialog med Reggio Emilia Matematik i lek och samspel Miljöns betydelse för barns lärande i matematik Sammanfattning SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Undersökningsmetoder Fallstudie Kvalitativa observationer Kvalitativa intervjuer Urval Forskningsetiska principer Databearbetning Studiens tillförlitlighet Metodkritik RESULTAT Urvalsgrupp Pedagogerna som blev intervjuade och observerade Pedagogerna som endast blev intervjuade Pedagogernas matematiska kompetens Pedagogernas inställning till matematik Matematik förknippas ofta med skolan Spontan och varierad matematik Barn lär sig i samspel Syftet med grundläggande matematik i förskolan... 23

4 Förskolan grund för livslångt lärande Matematik ska ske under hela dagen Dokumentation: Dokumentation synliggör barns lärande Matematik i vardagliga situationer Matematik i lärarledda situationer Tal och räkning i samlingen Matematik i fruktsamlingen Mattelekar i samlingen Matematik i den fria leken Tal och räkning Sortering och klassificering Pedagogers syn på barn som kompetenta Miljö för matematisk stimulering Matematisk stimulering i skogen Rumsuppfattning utvecklas Sortering och räkning av naturmaterial Tillgängligt material Rum för matematisk stimulering Bygg och konstruktion Sammanfattning DISKUSSION Metoddiskussion Pedagogernas kompetens i matematik Pedagoger och barn ska tillsammans söka kunskap Pedagogernas matematiska inställning Matematik sker under hela dagen Matematiskt lärande sker i samspel Grundläggande matematik Skillnad på lek och lärande Pedagogernas delaktighet i barnens lek Reggio Emilias pedagogiska filosofi Pedagogisk dokumentation Matematik i vardagliga situationer på förskolan Matematik i lärarledda situationer... 36

5 6.4.2 Matematik i den fria leken Rumsförståelse Tal och räkning Sortering och klassificering Miljöns betydelse för barns matematikinlärning Framtidsforskning REFERENSLISTA BILAGA

6 3 1 INTRODUKTION Barns första möte med matematik i förskolan är mycket viktig och kan påverka deras framtida uppfattning och förmåga att lära sig matematik. Barn har olika erfarenheter om matematik både i hemmet och i förskolan (Ahlberg m fl. 2000). Matematik är ett brett ämne som finns både i barns och i vuxnas vardag. Flera studier visar att pedagogerna har stor betydelse för vad och hur barn lär sig matematik. Det tas ofta upp i studier att de ska synliggöra, utmana och stimulera barns matematikinlärning i olika vardagssituationer (a.a.). Doverborg (2004) visar i sin studie att barns matematikinlärning påverkas av lärarens förmåga att synliggöra den matematik som finns i barnens vardag, som exempelvis i leken, rutinerna och i olika teman. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 10) Utifrån mina egna erfarenheter upplevde jag att det var roligt med matematik i förskolan och i grundskolan. Vi lärde oss mycket matematik genom att använda olika uttryckssätt både enskilt och i grupp. Matematik vävdes även in i olika aktiviteter i bland annat leken, i skogen och i olika vardagssituationer. Jag anser att matematik både i förskolan och i skolan bör göras konkret, dvs. göras på detta sätt att barnen får använda sig av matematik på ett praktiskt och varierande sätt. Pedagogernas uppgift enligt Skolverket (2003) är bland annat att ge barnen möjlighet att använda sig av bland annat laborativt material och synliggöra matematik i barnens vardag. Barn och elever behöver använda sig av olika uttrycksätt, så som bild, musik och kommunikation i samspel med andra. Läroplanen är allmänt utformad och ger lärarna uppdraget att själva välja vilka vägar som kan tänkas leda mot målen. Det är både en utmaning och en svårighet (Johansson & Pramling Samuelsson (red.), 2003). I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98 betonas att Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 5) Barns intresse och motivation att lära sig utvecklas om de har kompetenta lärare med positiv inställning till matematik (Skolverket, 2003). Därav mitt intresse för pedagogernas inställning och kompetens kring ämnet. Pedagogerna ska utveckla barns matematiklärande genom att möta det lekande lärande barnet (Björklund, 2007). Varför inte integrera lek och lärande i matematik både i förskola och i skola? I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 står följande att läsa: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 5) Pedagogen har stor betydelse för hur motiverade barnen blir att lära sig matematik. Jag kommer därför i min studie att undersöka hur pedagoger går till väga i förskolan för att barnen ska utveckla sitt matematiska lärande.

7 4 2 BAKGRUND I detta kapitel tas det upp teoretisk förankring och vetenskaplig forskning kring hur pedagoger synliggör och stimulerar barns matematikutvecklig. Det tas även upp forskning kring miljöns betydelse för barns matematikinlärning. Det delas upp i olika avsnitt, så som teoretisk förankring, vilket tar upp om Vygotksijs kognitiva utvecklingsteori. Även vetenskaplig forskning tas upp i olika avsnitt, så som rumsuppfattning, tal och räkning, sortering och klassificering, pedagogen som matematisk vägledare, samt miljöns betydelse för barns lärande. 2.1 Teoretisk förankring Vygotskijs teori om barns lärande Enligt Williams (2006) anser Vygotskij att barn lär sig i gemenskap med andra vuxna och barn som kan mer än de själva inom ett ämne. Vygotskij anser att språket är betydande för bland annat den kognitiva utvecklingen. Det innebär att barnens tänkande utvecklas när de med andra vuxna och barn samtalar och tar del av varandras tankar och kompetenser (a.a.). Enligt Lillemyr (2002) anser Vygotskij att lärandet börjar innan barnet börjar skolan. Författaren hävdar även att Vygotskij anser att lärande som sker i förskolan skiljer sig mycket från lärandet som sker i skolan (a.a.). Barn behöver vägledning för att utvecklas och det innebär att flera kompetenta personer som barnet känner tillit för vägleder och stöttar barnet in i de sociokulturella gemenskaper som är betydelsefulla för barns utveckling. Ett sociokulturellt perspektiv handlar om att vi människor, både barn och vuxna är sociala och lär oss i samspel (Hundeide, 2009). Enligt Lillemyr (2002) skiljer Vygotskij på två utvecklingsnivåer. Den existerande utvecklingsnivån som hänger ihop med fullständig utveckling, samt den potentiella utvecklingsnivån som handlar om utvecklingsuppgifter som barnet klarar av med vägledning av en vuxen, eller i samarbete med andra barn som inom ett ämne har mer kunskap och erfarenheter än de själva. Författaren betonar att Vygotskij även kallar denna nivå för den proximala utvecklingszonen. Enligt Forsell (red.) (2005) anser Vygotskij att barnen kan klara av en del av en uppgift utan stöd, men för att klara hela uppgiften behöver barnen stöttning. När barnet klarat av den nya intellektuella eller fysiska förmågan sker nya utvecklingsnivåer i förhållande till svårare problem. Kunskap utvecklas hela livet då människan introduceras till nya sociokulturella färdigheter och kunskaper (a.a.) 2.2 Barns lärande i matematik Matematik har funnits i mer än femtusen år och det är ett viktigt redskap för tänkandet och ett viktigt ämne både i skola och i samhället. Matematisk kunskap ska ge självförtroende, kompetens och möjligheter att påverka och delta i samhället (Skolverket, 2003). Illeris (2007) anser att vardagslärande är det lärande som sker spontant utan att barnen är medvetna om att lärande sker. Lärande i vardagslivet är grundläggande, men det är risk att lärandet som sker blir osammanhängande. I skolan och i utbildningssystemet sker lärande enligt Illeris genom organiserad och målinriktad undervisning. Det lärande som sker är inte säkert att det kommer till användning utanför skolan.

8 5 Förskolan är barnets första skola och den ska ha sin grund i det livslånga lärandet. Barnen som går i förskolan ska känna att deras tankar är av betydelse samt att de utmanas i sitt matematiska tänkande och lärande utifrån sina tidigare erfarenheter och kunskaper (Doverborg, 2004). Skolverket (2003) visar i sin rapport att matematisk kompetens är betydelsefullt för att bland annat kunna lösa vardagsproblem, men även för att kunna förstå och granska information. Enligt Clements (2001) är det viktigt med variation för att barnen ska lära sig, samt att barns lärande sker på ett lustfyllt sätt utan krav eller måsten. Pedagogerna ska göra att barn blir intresserade av att lära sig matematik, genom att de bland annat får möjlighet att sortera, räkna, bygga med klossar och använda sig av andra material i olika former för att bland annat bilda par, uppskatta och mäta. Illeris (2007) beskriver betydelsen av drivkraftsdimensionen, vilket innefattar motivation, vilja och i vissa tillfällen även inställningar. En förskola med hög kvalitet, enligt Clements (2001) stimulerar barnen att få möjlighet att utforska matematik i leken. Författaren konstaterar även att pedagogerna ska ge barnen möjligheter att beskriva matematik i det som de gör, men även synliggöra matematik i omgivningen och i barnens vardag Rumsuppfattning Rumsförståelse innebär enligt Heidberg Solem och Lie Reikerås (2004) att ha kunskap om bland annat placeringar och lägen i rummet. Genom att barn utforskar både avstånd och riktningar med egna upplevelser och rörelser lär sig barnen mycket om olika placeringar och lägen. Barn lär sig genom att få olika utmaningar av pedagogerna, men även om de ges möjligheter att undersöka omgivningen (a.a.). Ahlberg m.fl. (2000) hävdar att vi människor ofta behöver använda oss av olika slags mätningar, så som längd, mätning, massa (vikt), volym, area (yta), tid och temperatur. Författarna anser att barn i den tidiga matematikinlärningen ska få möjlighet att mäta med olika måttenheter. För att barn ska utveckla förståelse för mätning måste de få möjlighet att se, känna, undersöka och jämföra olika föremål. När barn får möjlighet att utifrån sina egna erfarenheter upptäcka olika måttenheter och använda sig av mätning i olika situationer kan de utveckla matematikens användning i vardagen (a.a.). Barn möter olika matematiska begrepp i bland annat sagor, sånger och i ramsor. Det kan handla om placeringsord, som finns i bland annat de Tre Bockarna Bruse. Exempel på placeringsord är; i, på, bakom, först, sist, vänster, höger, ner och upp osv. Finmotoriska aktiviteter så som att leka med sand och vatten, byggklossar och modeller kan göra att barnen utvecklar rumsförståelse. Utomhuslekar har stor betydelse för barns utveckling av rumsförståelsen. Barnen får då möjlighet att springa fortare och längre, och klättra högre osv. (Heidberg Solem & Lie Reikerås, 2004). Enligt Ahlberg m.fl. (2002) stimuleras barns kunskap om de geometriska formerna då de får använda sig av laborativt material så som logiska block. Det finns dock risk att barnen bara kopplar de geometriska formerna till materialet och inte till andra föremål som har samma form. Därför är det viktigt enligt författarna att pedagogerna ger barnen möjligheter att jämföra och upptäcka olika former med föremål i deras omgivning.

9 Tal och räkning För att utmana barns tänkande och stimulera deras tal och räkneförmåga är det viktigt att pedagogerna ger barnen möjligheter att bland annat träna på att beräkna mängder och räkna dem i spontana situationer (Björklund, 2007). Enligt Heidberg Solem och Lie Reikerås (2004) behöver barnen mycket träning för att utveckla sin taluppfattning och antalsuppfattning. Tal och räkning sker ofta i vardagen både av barn och vuxna. Barn lär sig tidigt ord som de hör i omgivningen, då bland annat talord. Författarna menar att räkning blir ett redskap för att lösa problem, och uppräkning av tal blir en typ av lek med ord och ljud (a.a.). Att räkna ökar förståelsen om att olika föremål kan höra till en grupp, och kan benämnas med ett exakt räkneord. Det handlar om förståelse om att det sist nämnda räkneordet är det sammanlagda antalet föremål. Barn använder olika uttryckssätt för att undersöka och visa hur många genom att exempelvis använda sina fingrar (Björklund, 2007). I förskolan är det vanligt, enligt Ahlberg m fl. (2000) att pedagogerna stimulerar barnens matematikutveckling genom att samtala om almanackan. Barnen får då bland annat träna på att utveckla sin kunskap om bland annat siffror, veckodagar, månader och ordningstal (a.a.). Barn genom leken möter många talord i olika situationer. Leken har betydelse för bland annat utveckling av talbegreppet. Kardinaltal anger hur många det är av något och det kallas också mängdtal eller antal, som exempelvis det är fem karameller eller jag är fyra år. Ordinaltal uppger objektets placering i en serie, så som den första, den andra osv. Tal som identitet är tal som används som identifikation, som ett slags namn till exempel busslinje 5 (Heidberg Solem och Lie Reikerås, 2004). Barn kan få möjlighet att räkna och utveckla sina kunskaper om tal genom att bland annat använda och räkna föremål, rita bilder eller samtala om tal. När barn undersöker tal genom att gruppera exempelvis naturföremål och frukter i förskolan arbetar de laborativt. Laborativt lärande innebär att barnen ges möjlighet att problematisera och reflekterar när de bland annat använder material som de själva har samlat in (Ahlberg m fl. 2000) Sortering och klassificering Sortering använder barn ofta spontant i förskolans vardag, bland annat i leken, vid dukning eller när barnen städar undan. Det kan även vara initiativ från läraren för att visa och göra barn uppmärksamma på att föremål kan ha olika egenskaper så som färg, form och storlek. När många barn leker tillsammans kan det bli mycket variationer när de sorterar, samtidigt har de möjlighet att se hur andra barnen sorterar och tänker (Doverborg & Emanuelsson (red.) (2008). Björklund (2007) hävdar att barn uppmärksammar hur saker och ting skiljs åt med hjälp av sina sinnen. Form och färg är vanligt att barn använder sig av när de jämför föremål. Barn uppfattar skillnader i antal enligt Doverborg och Emanuelsson (red.) (2008) när de kan sortera och gruppera föremål efter hur många det finns i varje grupp. När vi vuxna urskiljer hur många föremål det är väljer vi ofta att se föremålen som grupperade. Pedagogerna kan utmana barnen att se hur många föremål det är i olika mängder utan att alltid räkna dem (a.a.). Även de yngsta barnen uppmärksammar ofta likheter och skillnader på olika föremål och dess färger. Barn sorterar även i storlek (Björklund, 2007). Under den fria leken använder sig barnen ofta av att parbilda föremål. Pedagogerna kan påpeka för barnen att de bildar par och sedan fråga varför det är ett par. Pedagogen kan ge barnen utmaningar för att variera sortering (Doverborg & Emanuelsson (red.) (2008).

10 7 2.3 Pedagogen som matematisk vägledare Pedagogerna i förskolan har en viktig roll att synliggöra och erbjuda möjligheter för barn att upptäcka och lära sig matematik konstaterar Björklund (2007). Barns intresse och motivation att lära sig stärks om de har kompetenta lärare med positiva inställningar till matematik. Pedagoger som hjälper barnen att uppleva grundläggande matematik på ett sätt som möter det lekande lärande barnet är av stor betydelse (a.a.). Barns lärande utvecklas enligt Ahlberg m fl. (2002) när läraren redan från början utgår från barnens erfarenheter. Pedagogerna ska även ge dem nya upplevelser och utmaningar som är på barnens nivå, och som stimulerar deras nyfikenhet och lust att lära. De barn som får för svåra uppgifter kan göra att de får helt fel uppfattning om vad matematik är och används till anser Ahlberg m fl. (2000), samt Johansson och Pramling Samuelsson (2007). Det kan enligt Ahlberg m fl. (2002) göra att barnen tappar motivationen och lusten att lära sig, och aldrig får uppleva de stora möjligheter till skapande och upptäckarglädje som matematik handlar om (a.a.). Tullgren (2004) har kommit fram till i sin studie att pedagoger i undersökningen stöttar och uppmuntrar barnen i deras lek. De ändrar även den lek som enligt dem inte stimulerar de positiva förutsättningarna för lärande, aktivitet och meningsfullhet. Lekens betydelse för barns lärande visas i pedagogernas uttryckssätt när de deltar och justerar leken (a.a.). Emanuelsson och Doverborg (red.) (2008), samt Williams (2006) anser att barn lär sig och utvecklas i samspel med andra människor, både av andra vuxna och av andra barn. Författarna betonar att det i förskolan är viktigt att pedagogerna utmanar barnen och synliggör matematik i barnens lek, i vardagssituationer och i olika teman. 2.4 Det lärande barnet i dialog med Reggio Emilia Enligt Giudici och Rinaldi (red.) (2006) har Reggio Emilias pedagogiska filosofi sitt ursprung i Italien, och grundaren för den pedagogiska filosofin heter Loris Malaguzzi. Wallin (2003) och Giudici och Rinaldi (red.) (2006) tar upp olika värden som ingår i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Subjektiviteten som värde handlar om betydelsen av att sätta barnet i centrum. Författarna tar även upp olikheter som värde, vilket innebär att pedagogerna tar vara på barnens olikheter. Det är viktigt att se barnet som en lärande individ, erbjuda dem många möjligheter och uttryckssätt. Författarna anser även att det är viktigt som pedagog att ge barn öppna frågor och ge barnen uppmuntran i sitt utforskande att själva försöka komma fram till en lösning. Det gör att barnen utvecklar tron på sig själva, samt gör dem till självständiga individer (a.a.). Pedagogerna i Reggio Emilias pedagogiska filosofi använder sig mycket av dokumentation. Det innebär att pedagogerna på olika sätt gör barns lärande synligt på förskolan. Dokumentation kräver mycket träning och ansträngningar, samtidigt som det är ett bra pedagogiskt verktyg att använda sig av i förskolan. Dokumentationsarbetet visar inte bara barnens väg till lärande och vägen till lärande, utan den gör att dessa processer blir möjliga eftersom de synliggörs (Guidic & Rinaldi (red.) (2006). Åberg och Lenz Taguchi (1997) anser att dokumentation är ett stöd för pedagogerna för att gå tillbaka och se vad barnet sagt och gjort tidigare. Pedagogerna kan då med hjälp av dokumentationen utgå från barnens tankar och intresse i fortsatt arbete.

11 8 Dokumentation används även enligt Giudici och Rinaldi (red.) (2006) för att barnen ska få möjligheter att observera sig själva och sitt lärande både individuellt, men även i grupp. Det blir betydelsefullt för barnen att känna att det som de har att säga har betydelse och att de vuxna lyssnar på barnen. Samtidigt blir även föräldrarna delaktiga i det som sker på förskolan (a.a.). Wallin (2003), samt Giudici och Rinaldi (red.) (2006) konstaterar att delaktighet som värde är en av Reggio Emilias utgångspunkter. Det handlar om att barnen ska få möjlighet att arbeta i grupp, eftersom barn lär sig mycket av varandra. Författarna tar även upp demokrati som värde, vilket handlar om att pedagogerna ska se till att alla barn känner sig sedda och delaktiga. Lek som värde, nöje som värde och känslor som värde är också några av utgångspunkterna i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. (a.a.). 2.5 Matematik i lek och samspel Skolverket (2003) visar i sin rapport att lärare ofta försöker att möta barnens intresse kring olika matematiska begrepp i bland annat leken, i måltider och i uteaktiviteter. De har däremot ingen medveten teknik kring hur de kan stötta barns matematiska utveckling och kunskap. Troligtvis beror det på deras medvetenhet om att barnen lär sig i många olika sammanhang, men det är viktigt att pedagogerna synliggör matematik i barnens omvärld. Det visar sig att barnen lär sig att det är en naturlig del av livet om matematik synliggörs och stimuleras i förskolan. Skolverkets rapport visar att barnen då lär sig att matematik är meningsfullt och användbart och inte bara är ett ämne som de ska lära sig i skolan (a.a.). Bowman (1998) anser att barn är naturligt nyfikna på sin omvärld och lär sig bäst genom att leka och utforska omgivningen på olika sätt. Författaren betonar även att det är viktigt att de vuxna låter barnen lära sig i praktiska situationer och tillsammans i grupp. Barnen ska utveckla självförtroende, då de ska uppmuntras att föra fram sina åsikter och tankar. Författaren anser att de ska känna att deras tankar är värdefulla. I studien av Johansson och Pramling Samuelsson (2004) visar det sig att förskolan är en plats för lek, skapande och undersökande. I studien visas det att pedagogerna är delaktiga genom att bidra med stimulerande och varierande material som stödjer och utmanar barnens tänkande och skapande (a.a.). Alla barn som går i förskolan ska få möjligheter att utveckla förståelse för bland annat tal, mätning, form, tid och rum i vardagliga situationer (Doverborg, 2004). Björklund (2007) har kommit fram till i sin studie att barns utforskande i matematik synliggör barns användning av matematiska begrepp, så som barns förmåga att urskilja likheter och skillnader, samt relation mellan helhet och delar (a.a.). Att barn skiljer på lek och lärande visas i studien av Johansson och Pramling Samuelsson (2006), men att de har svårt att göra en jämförelse. Det visar sig i studien att räkning är viktigt och sker ofta i barnens lek. När barn talar om lek säger de att de tycker att det är roligt och lustfyllt. Barns lek stimulerar lärandet, men enligt Lillemyr (2002) tas leken alltid på allvar när barnen börjar skolan. I skolan blir det mer abstrakt matematik anser Lillemyr (2002), då barnen får räkna tal i sina matteböcker. Matematikutveckling sker vid hantering av olika material eller genom att pedagogerna ger barnen möjligheter att leka sig till lärande (Lillemyr, 2002). Williams (2006), samt Ahlberg m fl. (2000) anser att förståelse av matematiska begrepp utvecklas om barnen får möjlighet att samtala om egna upplevelser och tankar (a.a.).

12 9 Barns förståelse för bland annat olika matematiska begrepp och funktioner, samt rumsuppfattning ökar i leken. I leken sker matematikutveckling då pedagogerna på ett lekfullt sätt låter barnen utforska, uppfatta och uttrycka antal, ordna, sortera och jämföra föremål efter storlek, vikt, volym, och längd (Lillemyr, 2002.). När pedagogerna gör matematiska begrepp synliga för barnen i deras vardag kan de utveckla förståelse för det matematiska språket konstaterar Ahlberg m fl. (2000). Författarna betonar att barn har många olika språk och behöver använda sig av olika uttryckssätt för att lära sig. De talar, räknar föremål, visar antal med fingrar eller pekräknar föremål, de ritar bilder och upptäcker matematik i deras omgivning (a.a.). Johansson och Pramling Samuelsson (2006) visar att pedagogerna i studien stöttar barnen i sin lek och i sitt experimenterande. De bidrar även med kunskap utifrån barnens intresse och ger öppna frågor till dem så de får tänka till. I leken visas det i studien att barnen känner kontroll och har möjligheter till egna val och meningskapande. Författarna har även i sin studie kommit fram till att leken och samspelet gör att barnens fantasi och lärande utvecklas. Tullgren (2004) har kommit fram till i sin studie att barn är kreativa och aktiva i leken. Barnen i studien visar på förmåga att ge leken meningsfullt innehåll och därför är det viktigt att pedagogerna ger barnen en lekfull och stimulerande miljö. Det visas i studien att barn lockas till aktivitet och deltagande om pedagogerna uppmuntrar och stöttar barnens lek. Barnen förväntas då vara aktiva i leken på ett sätt som är både utvecklande och lärande (a.a.). En viktig del i barns lärande i matematik enligt Williams (2006) är att pedagogerna är medvetna om att barn lär sig av varandra. Även att de då är medvetna om att det behövs ett tillåtande klimat, samt en verksamhet som stimulerar detta. För att integrering av lek och lärande ska ske ska pedagogerna inta en aktiv och samspelande roll. I explorativt samspel skapar pedagogerna situationer och miljöer som är öppna och inspirerande för barns undersökande, lek och lärande. Berättande samspel innebär att pedagoger försöker skapa sammanhang där berättelser uppmuntras, utvidgas och får olika uttryck (a.a.). Barns ses som lärande och kompetenta i studien som Tullgren (2004) gjort och det visar sig även att barn lär sig genom leken. Studien visar att barnens språk och samspel fungerar som ett redskap för tänkande och kommunikation (Tullgren, 2004). I studien av Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (red.) (2009) visar det sig att pedagogerna är med barnen och diskuterar idéer till lekar och hjälper dem att utveckla dessa. Pedagogerna låter barnen upptäcka på egen hand, men de deltar även i barnens lek vid passande tillfälle då de uppmuntrar och utmanar barnen till fortsatt lärande och reflektion. Författarna anser att framträdande för dessa förskolor är att lärande och lek integreras till en helhet. Barnens erfarenheter och intresse tas tillvara på ett medvetet sätt inom de olika planerade aktiviteterna. Pedagogerna uppmuntrar barnen att välja själva, samtidigt som de får valmöjligheter (a.a.). 2.6 Miljöns betydelse för barns lärande i matematik Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (red.) (2009) har kommit fram till i sin studie att förskolor som bedöms ha låg kvalitet har brist på material och aktiviteter som utmanar barnen att utveckla sin matematiska kompetens. Det material som finns på förskolan är ofta otillgängligt för barnen, samt introducerar inte pedagogerna materialet för barnen (a.a.).

13 10 Barnen i förskolan får mer möjligheter att lära sig om pedagogerna låter dem utforska matematik med laborativt material, anser Rystedt och Trygg (2005). Författarna anser även att många barn i förskolan, men även i skolan lär sig bättre samtidigt som de tycker om att arbeta praktiskt med händerna, göra undersökningar, samtala och reflektera i samspel med andra barn och vuxna (a.a.). I de förskolor med låg kvalitet visas det i studien som Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (red) (2009) har gjort att pedagogerna sällan hjälper barnen att utveckla sin begreppsförståelse och pedagogerna deltar sällan i aktiviteter där barnen använder material som de kan reflektera logiskt kring. De förskolor som i studien har hög kvalitet har mycket varierad tillgång på material, spel och aktiviteter som används regelbundet med syfte att bland annat utveckla matematiska begrepp genom att pedagogerna samtalar med barnen (a.a.). Många barn i förskolan och i skolan har lättare för att lära sig med hjälp av alla sina sinnen och använda olika uttrycksformer. Det kan ske via kommunikation, bild, drama och musik. Barn är olika och att de behöver få möjlighet till varierat innehåll, arbetssätt och material både i matematik men även i andra ämnen (Rystedt & Trygg 2005). Thulin (2006) visar i sin studie att miljön har betydelse för vad och hur barn lär sig, vilka relationer som skapas och vilka möjligheter till samspel som erbjuds. Utvecklingspedagogisk forskning handlar om att barnen utvecklar medvetenhet om sitt eget lärande om de får använda sig av olika nivåer av metakognition. Det innebär att barnen får reflektera över sitt eget lärande och tänkande. I Thulins studien visar det sig att variationen i barns olika sätt att förstå blir en tillgång och förutsättning för lärande och utveckling. Laborativt material ska ge stöd och stimulans vid problemlösning och inlärning av grundläggande matematiska begrepp och idéer. Material har alltid varit ett stöd att hålla ordning på antal och som redskap för beräkningar (Rystedt & Trygg, 2005). Mårtensson (2004) visar i sin studie att utemiljön har betydelse för barnens lek. Barnen i studien använder gården till rörelse och aktivitet. Gården är öppen och gör att barnen kan kommunicera och utforska omgivningen med hela sin kropp. Mårtenssons studie visar att bron som finns på gården används till att bland annat leka Bockarna Bruse och kullen används till att springa, runt och springa upp och ner. I den studie som Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) har gjort låter pedagogerna barnen vara delaktiga och de utgår från barnens intresse och nyfikenhet. I förskolor med hög kvalitet deltar pedagogerna i barnens lek och utmanar dem till nya sätt att skapa, bygga och konstruera. Pedagogerna tillför regelbundet material och aktiviteter med ökande svårighetsgrad (a.a.). Den motoriska utvecklingen har stor betydelse för barns rumsförståelse, och deras utveckling av olika rumsbegrepp så som under, runt, på, över, i och bredvid osv. Författarna konstaterar att det innebär att pedagogerna ska ge barnen möjlighet att leka fritt, använda hela sin kropp för att hitta fram och även se till att barnen kan nå upp till saker (Heidberg Solem & Lie Reikerås, 2004).

14 Sammanfattning Enligt Williams (2006) anser Vygotskij att språket är betydande för bland annat den kognitiva utvecklingen, då barnens tänkande utvecklas i samspel med andra barn och vuxna (a.a.). Matematik är ett viktigt redskap för tänkandet och ett viktigt ämne i skola och i samhället (Skolverket, 2003). Förskolan är barnets första skola och den ska ha sin grund i det livslånga lärandet (Doverborg, 2004). En förskola med hög kvalitet stimulerar barnen att få möjlighet att utforska matematik i leken (Clements, 2001). Utomhuslekar har stor betydelse för barns utveckling av rumsförståelsen anser Heidberg Solem och Lie Reikerås, (2004). Sortering sker ofta spontant i förskolans vardag. När många barn leker tillsammans kan det bli mycket variationer när de sorterar, samtidigt har de möjlighet att se hur andra barnen sorterar och tänker (Doverborg & Emanuelsson (red.) (2008). Pedagoger som hjälper barnen att uppleva grundläggande matematik på ett sätt som möter det lekande lärande barnet är av stor betydelse för barns lärande (a.a.). Pedagogerna kan med hjälp av dokumentation få hjälp att utgå från barnens tankar och intresse i fortsatt arbete (Åberg & Lenz Taguchi, 1997). Laborativt material ska ge stöd och stimulans vid problemlösning och inlärning av grundläggande matematiska begrepp och idéer. Rystedt & Trygg, 2005). Thulin (2006) visar i sin studie att miljön har betydelse för vad och hur barn lär sig, vilka relationer som skapas och vilka möjligheter till samspel som erbjuds (a.a.).

15 12 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Jag kommer i min fallstudie att intervjua och observera tre pedagoger, samt utöver dessa intervjua fyra pedagoger som jobbar i förskoleverksamhet. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagogerna går tillväga för att stimulera och synliggöra barns matematikinlärning, samt vad miljön har för betydelse för barns matematikinlärning. Jag kommer i min studie utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt synliggör pedagogerna matematik i förskolans vardag? Vilka metoder använder pedagogerna för att stimulera barns matematikinlärning? På vilket sätt har miljön betydelse för barns matematikutveckling?

16 13 4 METOD Nedan kommer jag att ta upp hur jag har gått tillväga vid utförandet av min studie. Jag kommer att ta upp vilka undersökningsmetoder som jag har använt mig utav, vilken undersökningsgrupp jag har fokuserat på, samt hur datainsamlingen och databearbetningen gick till. Slutligen kommer jag att ta upp min studies tillförlitlighet. 4.1 Undersökningsmetoder Fallstudie Jag har gjort en fallstudie, vilket enligt Patel och Davidsson (2003) innebär att en undersökning görs på en mindre grupp. Ett fall kan vara en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation. Det kan även handla om att undersöka fler än ett fall, t.ex. två organisationer. Under en fallstudie utgår man från ett helhetsperspektiv för att försöka få fram så mycket information som möjligt (a.a.). Jag intervjuade samtliga sju deltagande pedagoger, och observerade tre av dem i verksamheten för att ta reda på likheter och skillnader i deras sätt att arbeta med att synliggöra och stimulera matematik i förskolan, samt för att ta reda på deras syn på miljöns betydelse för matematikutveckling Kvalitativa observationer Jag har använt mig av kvalitativa och strukturerade observationer. Einarsson och Hammar Chiriac (2002) anser att forskaren i en kvalitativ studie strävar efter en helhetsbild, dvs. att sätta samman de olika delarna till en helhet. Enligt författarna är observationer en av de viktigaste forskningsmetoderna. Observationer kan användas som en enda metod eller kombineras med andra metoder, vilket jag har gjort (a.a.). Strukturerade observationer handlar om att observatören observerar vad som sker utan att störa processen och att observatörer fyller i ett observationsschema (Stukát, 2005). Innan observationerna gjorde jag observationsscheman för att ta med och fylla i under observationerna. Enligt Patel och Davidson (2003) innebär observationsscheman att observatören ställer upp ett antal kategorier som utgår från det som ska undersökas. Under observationerna lade jag fokus på att studera hur pedagogerna gick till väga för att synliggöra och stimulera barns matematikinlärning i vardagliga situationer, så som i leken, samlingen och vid övriga situationer. Jag observerade även hur pedagogerna hade skapat miljön för matematisk stimulering, exempelvis vad det fanns för material och barnens tillgång att använda sig av materialet. Observationer med intervjuer har kombinerats i studien. I min studie har jag använt mig av öppna observationer, då pedagogerna innan var medvetna om att jag skulle observera hur de arbetar med matematik i förskolan. Under observationerna var jag lite i bakgrunden och var inte delaktig i barnens eller pedagogernas aktivitet. Den öppna metoden har både för och nackdelar enligt Einarsson och Hammar Chiriac (2002). Författarna anser att en öppen observation ger forskaren mer frihet än att använda sig av dold observation. Dold observation innebär att de som är med i studien inte vet om att de blir observerade och deltar i en studie. Fördelen med dold observation är att den är just dold och kan ge fakta som annars kan vara svåra att fånga upp (a.a.).

17 Kvalitativa intervjuer Intervjuer är en viktig metod att använda sig av, då forskaren får inblick i en annan människas inre tankar och synsätt. Författarna anser att det är viktigt att visa att man lyssnar och är intresserad av det som personen säger. Det skapar tillit och får det lättare för respondenten att öppna sig (Patel & Davidsson, 2003). Jag förberedde intervjuerna genom att skriva relevanta frågor för att ta reda på pedagogernas tankar om hur de anser sig synliggöra och stimulera matematik i förskolan, samt deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering (se bilaga 2). Efter genomförandet av observationerna intervjuade jag fyra pedagoger i verksamheten. Tre av dessa hade jag observerat veckan innan. Utöver dessa intervjuade jag även tre pedagoger via telefon. Kvalitativa intervjuer innebär enligt Patel och Davidsson (2003) att intervjufrågorna har en låg grad av standardisering. Det innebär att frågorna som ställs är formulerade så den som blir intervjuad har möjlighet att svara med egna ord. Syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka och urskilja egenskaper och strukturer i något ämne. Det innebär att intervjuaren inte kan formulera i förväg vad respondenterna kommer svara eller avgöra vilket som är det sanna svaret på frågorna (a.a.). Jag har i mina intervjuer utgått från syftet och frågeställningarna som jag hade satts upp. Under intervjuerna använde jag mig av min intervjumall (se bilaga 2). Under intervjuerna har både jag som intervjuare och intervjupersonerna varit delaktiga i intervjusamtalet. Detta betonar Patel och Davidson (2003) som viktigt och de anser att intervjuaren under intervjusamtalet bör hjälpa intervjupersonen att i samtalet bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande samtal om det som ska studeras (a.a.). Veckan efter som jag hade intervjuat tre pedagoger i verksamheten intervjuade jag en annan pedagog till i verksamheten. Samt intervjuade jag även tre pedagogerna via telefon. Det är sju stycken pedagoger sammanlagt som har deltagit i min studie. Løkken & Søbstad (1995) betonar att kompletteringsfrågor är viktiga vid kvalitativa intervjuer. Det kan handla om delar som gör helhetsbilden mer fullständig. Författarna konstaterar att det även kan handla om en vidareutveckling av olika tankesätt som respondenten tagit upp eller ett förtydligande av korta svar. Jag använde mig inte av ja och nej frågor utan av frågor som pedagogerna kunde berätta och reflektera kring utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Jag använde mig av frågor som för pedagogerna var lätta att förstå. Jag började ställa frågor som handlade om hur länge pedagogerna hade jobbat, vad de hade för utbildning och vad de hade för kompetens och inställning till matematik. Det är viktigt att inledningen på intervjuerna fungerar bra enligt Løkken och Søbstad, (l995). Författarna anser att frågor som handlar om exempelvis fakta, erfarenheter och handlingar bör komma först innan man ställer de svårare frågorna (a.a.). Jag hade innan berättat för respondenterna att jag skulle spela in intervjuerna, vilket de inte såg som något problem. Under alla intervjuer jag gjorde använde jag mig av öppna frågor och varje intervju tog ungefär minuter. Enligt Patel och Davidsson (2003) ska den som intervjuar tänka på i vilken utsträckning frågorna är fria för intervjupersonerna att använda sin egen inställning och tidigare erfarenheter, detta kallas för grad av strukturering (Patel & Davidson, 2003).

18 Urval Utöver de tre pedagoger som jag både har intervjuat och observerat intervjuade jag även fyra andra pedagoger. En av dessa pedagoger blev intervjuad i verksamheten och de andra tre pedagoger via telefon. Sammanlagt har sju stycken pedagoger som jobbar i förskoleverksamhet deltagit. Jag skickade först brev via e-post till olika pedagoger på olika förskolor för att fråga om de kunde ställa upp att delta i min studie, samt skickades även ett missivbrev (se bilaga 1). När jag hade fått svar på om de ville ställa upp pratade jag med dem via telefon och bokade in dag och tid när vi kunde genomföra observationer och intervjuerna. I min studie deltog sex förskollärare och en barnskötare. I studien var det ingen pedagog som drog sig ur undersökningen. Avdelningarna som pedagogerna jobbade på var en avdelning med barn i åldern ett till fyra år, samt två avdelningar för barn i åldern fyra till fem år, samt fyra stycken avdelningar med bara femåringar. De pedagoger som har deltagit i min studie berättade att de har ganska många års erfarenhet av att jobba i förskolan. Pedagogerna berättade att de har viss kompetens vad gäller matematik då de berättade att de läser litteratur kring matematik, går på föreläsningar som handlar om barns lärande i matematik. De som är förskollärare berättade att de under utbildningen fick kunskap om hur man lär barn matematik. 4.3 Forskningsetiska principer Studien utgår från de fyra huvudkrav som ska tas hänsyn till när man gör en studie. Informationskravet innebär att forskaren innan påbörjandet av undersökningen informerar de som är med i undersökningen om vad studien handlar om och vad den har för syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Jag bifogade ett missivbrev (se bilaga 1) det handlar bland annat om syftet med arbete och att studien utgår från forskningsetiska principer. Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska bestämma själva om de vill delta eller inte. De ska även få möjlighet att bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. Respondenterna ska även kunna avbryta sin medverkan utan att det för dem medför negativa konsekvenser (a.a.). Jag nämnde i brevet som jag skickade ut att det var frivilligt att delta och att respondenterna hade rätt att avbryta sin medverkan. Konfidentialitetskravet handlar enligt Vetenskapsrådet (2002) om att det är viktigt att se till att uppgifter om personer i en undersökning ska få största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska skyddas på ett sätt att andra inte kan ta del av dem (a.a.). Det är viktigt att hänsyn till de deltagandes anonymitet. Personerna ska bli informerade om att alla uppgifter behandlas konfidentiellt och att de privata materialen inte kommer att redovisas (om inte annat överrenskommits). Uppgifterna om de deltagande personerna inte ska kunna identifieras av utomstående (Stukát, 2005). Jag meddelade innan jag observerade och intervjuade att det insamlade materialet inte kommer att användas för något annat än till mitt examensarbete. Samt att jag i studien inte kommer nämna deras namn eller vilka förskolor jag har varit på. Jag berättade för pedagogerna vart examensarbetet kommer läggas ut så de själva kan gå in och läsa examensarbetet när det är färdigt (Vetenskapsrådet, 2002).

19 16 Stukát (2005) hävdar att det är viktigt att ta hänsyn till de insamlade uppgifterna om enskilda personer, och bara använda dessa i forskningsändamål. Författaren anser även att informationen inte får användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller som användning till andra vetenskapliga syften. (a.a.). Jag har bara använt uppgifter kring de medverkande pedagogerna i min studie och inte till något annat. Jag meddelade även detta till respondenterna innan 4.4 Databearbetning När jag hade observerat de tre pedagogerna ute i verksamheten bearbetade jag och läste igenom det som jag studerat och antecknat. Jag läste igenom observationsschemat och sammanfattade det väsentliga som gav svar på mina frågeställningar. När jag hade sammanfattat och renskrivit det som var relevant och som gav svar på de frågor som jag skulle undersöka skrev jag ut det som jag hade skrivit. Vid kvalitativa bearbetningar enligt Patel och Davidsson (2003) arbetar forskaren oftast med ett textmaterial. Forskaren lyssnar på intervjuerna samtidigt som han/hon skriver ner svaren från de inspelade intervjuerna, för att sedan läsa igenom, skriva ut och bearbeta texten som har skrivits. Det går även att kvalitativt bearbeta och analyser en videoinspelning eller en ljudinspelning. Det är då vanligt att forskaren skriver ut vad som händer på filmer eller det som sagt på inspelningen. Redan ett begränsat antal intervjuer ger ett stort textmaterial om vi skriver ut dem. Detta gör att användning av kvalitativa intervjuer både är en tids och arbetskrävande metod (a.a.). Efter intervjuerna med de fyra pedagogerna i verksamheten lyssnade jag igenom intervjuerna och transkriberade, det vill säga antecknade det som pedagogerna sa. Det blev att jag skrev i talspråk, men när jag skrev i arbetet skrev jag i skriftspråk. De tre intervjuer som jag genomförde via telefon antecknade jag under intervjun. Här blev det att jag skrev mycket i talspråk med tanke på att jag antecknade under tiden som respondenten svarade på frågorna. När jag hade transkriberat alla intervjuer jämförde jag intervjusvaren för att se likheter och skillnader och för att sedan i resultatet göra det enklare att kategorisera svaren. Observationerna blev ett stöd till att komma på bra frågor till intervjuerna. 4.5 Studiens tillförlitlighet En diskussion av undersökningens kvalitet kommer tas upp här. Jag kommer ta upp hur sanna och pålitliga resultaten är, samt vilka felkällor jag är medveten om. Undersökningens styrka och svagheter kommer även att tas upp. Stukát (2005) konstaterar att validitet innebär giltighet, dvs. ger svar på om man fått fram det som var syftet att mäta. Mina resultat har hög grad av validitet med tanke på att jag både har observerat pedagogerna i förskolorna samt intervjuat pedagogerna. Det har gjort att jag först fått se hur pedagogerna jobbar för att stimulera och synliggöra barns lärande i matematik, samt att jag fått höra pedagogernas tankar. Jag anser att jag fått de svar på mina frågeställningar om hur pedagogerna arbetar i verksamheten kring matematik, samt miljöns betydelse för matematisk stimulering. Intervjuerna var en bra metod att använda sig av och gav svar på hur de arbetar med matematik i förskolan.

20 17 Patel och Davidsson (2003) anser att det bästa sättet vid en studie är att ställa frågor, då forskaren får reda på hur personer som blir intervjuad tänker kring ett ämne (a.a.). Lantz (2007) anser att en väl genomförd intervju ska ge resultat som är tillförlitliga och giltiga för att vara användbara för andra (a.a.). Reliabilitet handlar om instrumentets tillförlitlighet utifrån det resultat vi får. Det observerade värdet innehåller både individens sanna och falska värden anser Stukát (2005). Observationer ses som ett pålitligt sätt att använda sig av i studier betonar Einarsson och Hammar Chiriac (2002). Författarna menar att observationer bygger på vad som händer i verksamheten och är inte beroende av vad andra tycker och tänker. Stukát (2005) konstaterar att resultatet av en observationsundersökning ofta är tydlig och enkel att förstå. Därför anses denna metod vara ett pålitligt underlag för fortsatt resonemang och tolkning. Studiens reliabilitet har varit hög, då jag använt mig av olika metoder i min undersökning. Den metod som jag uppfattade som bäst var att intervjua pedagogerna för att höra deras tankar om hur de jobbar, och varför de gör som de gör. Observationerna var också bra att göra för att se med egna ögon om hur de jobbade med matematik i förskolan. De deltagande i studien berättade att de har arbetat länge i förskolan, vilket jag anser kan ha påverkat resultatet. Om man hade intervjuat pedagoger som inte arbetat så länge hade studien troligtvis visat annorlunda resultat. Vad gäller generalisering, vilket innebär för vem/vilka som resultatet gäller för måste utredas grundligt, anser Stukát (2005). Jag valde att studera matematik i förskolan dels för att bland annat inspirera andra studenter som läser till förskollärare, men även inspirera andra pedagoger. Tanken var att ge inspiration till andra hur pedagoger i förskolan arbetar för att stimulera och synliggöra matematik, samt varför det är så viktigt att stimulera matematik redan i förskolan. Jag valde detta ämne även för min egen skull, då jag var intresserad av att forska hur pedagoger arbetar med matematik i förskolan, och för att matematik är ett väsentligt ämne under hela ens liv. Med tanke på att jag läser till förskollärare och själv i framtiden kommer arbeta med matematik i förskolan anser jag att det är viktigt att veta och få tips från andra pedagoger hur de arbetar med matematik i förskolan. 4.6 Metodkritik Mätinstrumenten som jag har använt har både sina för och nackdelar. Intervjuerna är en tolkning av lärarnas tankar, medan observationer ger min egen syn på hur pedagogerna jobbar. Det skulle vara frågor som gav svar på mina frågor och mitt syfte. Det är många enligt Løkken och Søbstad (1995) som tycker att formuleringen av frågor tillhör det svåraste med att göra intervjuer. Tre av intervjuerna genomfördes via telefon, vilket jag kände var en dålig metod att använda sig av. När jag genomförde intervjuerna via telefon antecknade jag under tiden som jag intervjuade. Det gjorde att jag inte riktigt hann med då jag missade rätt mycket av det som pedagogerna sa. Fyra av intervjuerna genomfördes i förskolorna, då intervjuerna genomfördes i avskiljda rum för att vi inte skulle bli störda. Stukát (2005) anser att miljön under intervjuerna ska vara ostörd och upplevas som trygg för både den som intervjuar men även för de som blir intervjuade. Fältintervjuer är den vanligaste intervjuformen då man träffar intervjuade på hemmaplan, exempelvis på sin arbetsplats (a.a.). Jag är medveten om att pedagogerna inte alltid kan ha talat sanning. De kan ha lyft fram sådant som egentligen inte var sant för att det skulle låta bra.

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Barns språk- och kommunikationsutveckling i förskolan

Barns språk- och kommunikationsutveckling i förskolan LÄRARPROGRAMMET Barns språk- och kommunikationsutveckling i förskolan En kvalitativ studie om hur barn utvecklar språket genom leken Ann-Sofie Karlsson och Mirlinde Bajrami Examensarbete 15 hp Grundnivå

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Förskollärares tankar kring naturvetenskap En studie om hur naturvetenskapen framträder i förskolan

Förskollärares tankar kring naturvetenskap En studie om hur naturvetenskapen framträder i förskolan EXAMENSARBETE Hösten 2010 Lärarutbildningen Förskollärares tankar kring naturvetenskap En studie om hur naturvetenskapen framträder i förskolan Författare Katarzyna Dahlström Åsa Nyhlin-Karlsson Handledare

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Vad erbjuder inomhusmiljön? En intervjustudie om pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö

Vad erbjuder inomhusmiljön? En intervjustudie om pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV) Examensarbete inom lärarutbildningen, 15 högskolepoäng Vad erbjuder inomhusmiljön? En intervjustudie om pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö Annika Fängström

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Lekens betydelse för barns lärande och utveckling

Lekens betydelse för barns lärande och utveckling Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Lekens betydelse för barns lärande och utveckling Sofia Andersson Jenny Selinder Examensarbete inom kunskapsområdet pedagogik på C-nivå, grundnivå VT 2013

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 2016-01-06

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 2016-01-06 SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång jag gör något som barnet kan göra själv tar jag bort möjligheten för barnet att lära sig lära

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret 2015-2016. Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret 2015-2016. Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö Vår vision Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö Kvarnens förskola Lokal arbetsplan läsåret 2015-2016 Vår vision Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö Kvarnens

Läs mer

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för

Läs mer

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Underlag Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Anteckningssidor med plats för avstämningar och reflektioner utifrån Stockholms stads

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Arbetsplan Skärsätra Förskola

Arbetsplan Skärsätra Förskola Arbetsplan Skärsätra Förskola Vi som arbetar på Skärsätra förskola Biet Helena Jensen Cicci Edin Sländan Eivor Pada Anna Furuvik Marita Eriksson Fjärilen Carin Stålhandske Maija Eriksson Sandra Jadesköld

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 3 VERKSAMHETSIDÉ sid 4 styrdokument sid 4 vision sid 5 FÖRSKOLANS UPPDRAG sid 6 förskolans uppdrag sid 6 profil sid 8 lek sid 9

Läs mer

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 LEK Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för

Läs mer

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15 TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Matematik i förskolan

Matematik i förskolan Malmö högskola Lärarutbildning Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Matematik i förskolan En studie om hur pedagogerna arbetar med matematik i förskolan Mathematics in Pre-school A study

Läs mer

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation LÄRARPROGRAMMET Pedagogisk dokumentation En studie om reflektionsarbetet i förskolan Malin Jakobsson & Lina Lundé Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2012 Handledare: Karina Adbo Examinator: Henrik

Läs mer

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan

Läs mer

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola 1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14 Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14 2013-06-03/Lena Mattisson, Sickla skola och förskolor 1 Innehåll Våra styrdokument... 3 Internationella styrdokument... 3 Nationella styrdokument... 3 Lokala

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Beskrivning av området, förutsättningar. s.3 Inledning.. s.3 Vision s.4 Värdegrund. s.5 Demokrati. s.5 Jämlikhet... s.5 Solidaritet. s.6 Trygghet

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011 Normlösa förskola Mantorp Våra visioner och Värderingar hos oss i Mjölby kommuns förskolor. Vi ska utgöra det goda föredömet bland Sveriges kommuners

Läs mer

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR Datum 2009-12-08 Lärande Enhet Almekärr MANUAL FÖR KVALITETSSÄKRING AV SKAPANDE Utifrån mål i förskolans läroplan och ett Reggio Emilia inspirerat förhållningssätt MOTORIK SAMARBETE/ KOMMUNIKATION FANTASI

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:

Läs mer

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett

Läs mer

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010

TVÅSPRÅKIGHET. Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik - 2010 TVÅSPRÅKIGHET Pedagogers uppfattningar och arbetssätt kring tvåspråkighet i en mångkulturell förskola och förskoleklass Nansi Eshmail

Läs mer

Matematik i förskolan

Matematik i förskolan LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp Matematik i förskolan Hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till matematik i sin verksamhet Ansvarig institution: Institution för pedagogik, psykologi och

Läs mer

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen. I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING

LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE OCH UTVECKLING NISHADI JOHANSSON Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå, 15 hp. Handledare Olle Tivenius

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken 2010-2011 100623

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken 2010-2011 100623 Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken 2010-2011 100623 Vi på Vällingklockan/Arken har ett interkulturellt och jämställt förhållningssätt. Vi utgår ifrån det kompetenta barnet, som ska ges möjlighet

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

FÖRSKOLEBARNS TALUPPFATTNING

FÖRSKOLEBARNS TALUPPFATTNING FÖRSKOLEBARNS TALUPPFATTNING Studie av 15 barn från 3 till 5 år med fokus på antal Susana Valencia Olsson Examensarbete i matematik Ht 2013 Handledare: Katalin Földesi Examinator: Andreas Ryve 2 Sammanfattning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Arbetsplan Balders Hages Förskola Reviderad 2015 Värdegrund Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar

Läs mer

Pedagogisk dokumentation - Hur utvecklande är det?

Pedagogisk dokumentation - Hur utvecklande är det? LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp Pedagogisk dokumentation - Hur utvecklande är det? Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare: Per-Eric Nilsson

Läs mer

Annegårdens verksamhetsplan 2011/2012. Vår tolkning av Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi

Annegårdens verksamhetsplan 2011/2012. Vår tolkning av Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi Annegårdens verksamhetsplan 2011/2012 Vår tolkning av Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi Innehåll Det började en varm sommardag 2007...2 Beskrivning av vårt

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

EXAMENSARBETE. Pedagogisk dokumentation. Ett medel för att skapa demokrati genom barns inflytande i förskolan. Emma Bergvall Jenny Westman

EXAMENSARBETE. Pedagogisk dokumentation. Ett medel för att skapa demokrati genom barns inflytande i förskolan. Emma Bergvall Jenny Westman EXAMENSARBETE 2010:078 Pedagogisk dokumentation Ett medel för att skapa demokrati genom barns inflytande i förskolan Emma Bergvall Jenny Westman Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

"Man får två stycken var" En studie om barns användande av matematiska begrepp i den fria leken inomhus på förskolan

Man får två stycken var En studie om barns användande av matematiska begrepp i den fria leken inomhus på förskolan Examensarbete "Man får två stycken var" En studie om barns användande av matematiska begrepp i den fria leken inomhus på förskolan Författare: Astrid Andersson Irene Emilsson Termin: ST 2012 Ämne: Matematikdidaktik

Läs mer

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016 Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016 Ansvarig: Ann Hammarström, rektor Hökåsenskolan Uppdaterad 2015-02-26 Må l fö r fritidshemsverksåmheten på Hö kå senskölån 2015/2016 Vad är entreprenöriellt

Läs mer