Dokumentation och bedömning i förskolor stöd för kritisk reflektion

Transkript

1 Dokumentation och bedömning i förskolor stöd för kritisk reflektion Kalmarbiennalen den 6 februari 2013 Presentationen: Ann-Christine.Vallberg-Roth@mah.se Professor in Early Childhood Education, at the Faculty of Education and Society, Malmö university

2 Profession, dokumentation & bedömning A-C: Finns någon relation mellan profession, dokumentation och bedömning? Inte bedömning, men jag kopplar ihop professionalitet och dokumentation. Därför att jag tror att det ena är nödvändigt för att det andra ska fungera. Utan dokumentationen tror jag det är svårt att vara professionell i allt du gör./ / bedömning är så fruktansvärt (Alina) Ja, med dokumentation men inte bedömning. Så skulle jag nog kunna säga (Amanda) Ja, så visst bedömer man, jag tror inte man ska hyckla med det, för det gör man ju (Carin)

3 Policy kontext mellan nordisk och anglosaxisk läroplans- och bedömningstradition Anglosaxisk tradition fokus på individen Mål att uppnå för barnen på individnivå Graderad bedömning i förhållande till standardiserade lärandemål och kompetenser (Bennet, 2010) Nordisk tradition fokus på verksamheten Mål att sträva mot för verksamheten, inte mål att uppnå eller kunskapskrav för barnen The focus is on centre performance rather than on child assessment (Bennet, 2010, s 20) Individuell plan Språktest för treåringar Språktest för treåringar Systematisk dokumentation av varje i Finland (2005) i Danmark (2007) i Norge (2010) barns utveckling och lärande i Sverige (2011) Nationell policy i Sverige Barnet ska inte jämföras med någon annan än sig själv och inte utifrån fastställda normer (Proposition 2009/10:165: Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s 353)

4 Centrala begrepp & utgångspunkter Bedömning - flertydigt begrepp Att försöka uppskatta något - en avvägning Att avge ett omdöme om något eller någon Att värdera eller granska något eller någon Att betygsätta något eller någon Bedömning i summativ mening bakåtblickande och summerande, t.ex. betyg, graderad bedömning bedömning av lärande Bedömning i formativ mening framåtsyftande, processinriktad bedömning som betonar barnens utvecklingsmöjligheter återkoppling och självbedömning är central bedömning för lärande Dokumentation kan vara både digital och analog och inbegripa videofilm, foto, anteckningar, observationer, intervjuer, ljudupptagningar Dokument som registrerade objekt aktiva medaktörer Dokumentation mellan offline och online en till en, en till många, många till många Utgångspunkter: Bedömning är invävd i dokumentation Kan å ena sidan stödja och förstärka å andra sidan styra och försvaga barn, föräldrar och lärare

5 Didaktiska frågor Dokumentationens och bedömningens didaktik vad (innehåll), hur (form) vem/vilka (subjekt/aktörer) varför (funktion) vad är dokumentation och bedömning till för?

6 Tre förskolor 2011 Intervju och dokumentanalys Urval tre förskolor med skiftande dokumentation belägna i Stadskommun (ca 45% migration) Reggio Emiliaprofil - inriktning på dokumentation (enligt webbsida) Stadskommun (ca 15 % migration) Ser barn som unika - arbetar med IUP (enligt webbsida) Förortskommun nära natur och lantlig miljö (ca 10 % migration) Hälsoprofil - inriktning på portfolio (enligt webbsida)

7 Multidokumentation - form & innehåll Förskola med Reggio Emiliainspirerad profil Hur? Pedagogisk dokumentation, SET/StegVis, enkäter till föräldrar, IUP, elektronisk dokumentation Vad? - fokuserat innehåll Skapande verksamhet (lera, måla), språk, naturkunskap-teknik och socio-emotionell utveckling Förskola med barn som unika Hur? Pedagogpärm IUP, Lathund/stegblad för kunskapsområden (ca 200 kunskaps objekt), Pedagogisk dokumentation, RUS, elektroniska fotoramar - Barnpärm barnets portfolio med beskrivning av barnet som person, barnets tema- och projektmaterial (berättelser om lärande) samt barnintervjuer Vad? Språk, matematik, naturkunskap, motorik och socio-emotionell utveckling Förskola med hälsoprofil Hur? - Portfolio, dagbok, dokumentation till hälso- och miljöråd, START, StegVis, TRAS, BVC-dokument, BRUK, föräldraenkät och elektroniska fotoramar Vad? Normer, värden, socio-emotionell utveckling, språk och matematik

8 Former av bedömning Utvecklingspsykologiskt grundade bedömningar Normer för ålders- och stadierelaterad utveckling som i StegVis 2-3 år: Barn börjar benämna olika fenomen och talar högt för sig själv om vad de gör 3-5 år: Barnet har utvecklat förmågan att uppfatta andras känslouttryck Kunskapsbedömning på individnivå t.ex. i IUP (med ca 200 lärandeobjekt) och portfolio. Ibland betygsliknande bedömningar med summativa drag: behärskar inte, behärskar delvis eller behärskar, t.ex. i TRAS, Kan barnet uttala ord med k och g riktigt? Förstår barnet gradböjningar av en del adjektiv? (t.ex. mindre, kortare, längst störst) Kan barnet skriva sitt namn? Personbedömningar t.ex i portfolio Han är lugn och harmonisk Självbedömningar t.ex. jag kan, jag/vi tycker i barnintervjuer och Portfolio Detta lärde jag mig mest om: Detta tyckte jag var roligast (metakognitiv teori, formativt orienterad) Narrativa bedömningar mix av bedömningar invävda i berättelser och beskrivningar t.ex. i portfolio och pedagogisk dokumentation Vi har utökat vårt ordförråd Ben har gjort två träd, ett stort och ett litet. Jag är på fotografiet och jag har två pinnar i händerna. En kort pinne och en lång (Portfolio) i denna sammanfattande berättelse tydligt se att barnen inte var lerutforskande barn i den första sekvensen trots att ett av barnen säger att hon älskar lera (pedagogisk dokumentation, Skolverket, 2012, s 38) Verksamhetsinriktade bedömningar hur verksamheten kan förändras för att barnet ska utmanas och växa bedömning av vad barnet behöver för material, tid, situation, grupp m.m. (formativt orienterade bedömningar t.ex. i pedagogisk dokumentation)

9 Funktion varför dokumentation och bedömning? Förskola med Reggio Emiliainspirerad profil Subjektifiering i pedagogisk dokumentation med inriktning på bedömning av unika barns begynnelser, intressen och utmaningar: t.ex. lera på ljusbord; Han rörde inte leran, han var bara intresserad av ljuset. Han har full koll på det.han är väldigt intresserad av ljus och kontakter. Då får man hitta den nischen att vad ska vi utmana honom i? (Amanda) i växelspel med socialiserande (SET/StegVis: fostra barn till socialt och känslomässigt kompetenta individer) och kvalificerande funktioner (skapande, språk, natur /teknik, socio-emotionell utveckling) Förskola med barn som unika Kvalificering ca 200 kunskapsobjekt, rörande språk, matematik, motorik, naturkunskap (benämna, granska det egna samtalandet, grundläggande begrepp, färg, form, läge, plats, räkneramsa, mätning, sortering, statistik, sannolikhet, symboler, mönster, samband, fysikaliska experiment, fånga stor boll med bägge händerna, rita och klippa efter linje, med mera) i växelspel med socialiserande (RUS: fostra barn till social kompetens, t.ex Kan själv lösa konflikter) och subjektifierande funktioner (unika barns begynnelser och intressen i pedagogisk dokumentation) Förskola med hälsoprofil Socialisering värdegrundsarbete, kompisprojekt, Portfolio: hantera konflikter, ta ansvar för gemensamma regler, START: Livskunskap, StegVis: Lära sig vänta, turas om, hur man är en snäll kompis: För det är ju så att vi har ju många små barn och alla ska ju vara snälla mot varandra, men dom är ju inte alltid det. Så man behöver ju jobba med det hela tiden. (Chris) i växelspel med kvalificerande (språk, matematik i portfolio, TRAS) och subjektifiernde funktioner ( unika barn vill och får rita dinosaurier istället för självporträtt i portfolio) (jfr. Biesta, 2011)

10 Transformativ bedömning Transformativ bedömning är ett begrepp som sammantaget kan beskriva och fånga den komplexa bedömnings- och dokumentationspraktiken som framträder i den presenterade multidokumentationen Transformativ bedömning kan ses som omformande och samspelande bedömning i rörelse mellan olika former, innehåll, aktörer och funktioner Transformativ bedömning kan ses som växelspelande mellan linjär (målstyrd) och icke-linjär (rhizomatisk) bedömning och mellan punktuell och processuell bedömning

11 Transformativ bedömnings- och dokumentationspraktik Jag måste ju verkligen veta, dom här 20 barnen, Pelle är så språkligt, Muhammed är så språkligt, den är si språkligt eller va det nu än är. Här har vi ett barn som inte talar alls. Jag får faktiskt observera lite, jag får hålla mig lite i närheten och observera och se, utmana. Vad kan det här barnet för ord? Kan det nåt ord överhuvudtaget? Speciellt vi i detta området, med 90 till 95 procent invandrare. Vi har ju massor med föräldrar och barn dom kan inte svenska språket, men dom kan andra saker. Men vi måste ju ändå ha koll. Och det är klart den typen av observation eller dokumentation, den blir ju lite annorlunda än om jag som pedagog har.. nu har jag fryst in isbitar. Och jag har färgat dom röda med karamellfärg och lagt dom i en stor skål och satt den på golvet. Och nu tar vi in fyra ettåringar. Nu ska jag bara titta och se vad som händer här. Alltså det blir ju en annan typ, det är inte mer eller mindre viktigt. (Alina)

12 Bedömning och dokumentation som gränsobjekt På mikro-nivå På meso-nivå På makro-nivå

13 Bedömning och dokumentation som gränsobjekt på mikro-nivå Under temat har vi talat om storlek, utseende, skillnad och likheter mellan olika träd, letat upp olika träd och pratat ännu mer. Vi har utökat vårt ordförråd och övat vår begreppsbildning med trädet som utgångspunkt./ /På fotot har Ben gjort pärontryck i olika färger som klistrats upp på det magiska trädet./ /Ben har gjort två träd, ett stort och ett litet. Jag är på fotografiet och jag har två pinnar i händerna. En kort pinne och en lång. Gränsobjekt mellan grupp- och individnivå, mellan kunskaps- och självbedömning, mellan text och foto

14 Bedömning och dokumentation som gränsobjekt på meso-nivå BVC Förskola Transformativ bedömnings- och dokumentationspraktik Portfolio Lugn och harmonisk kille Mamma säger att jag kan vara allt annat än lugn ibland. Har en egen vilja och önskar gärna att den följs men jag är lätt att övertala. Jag går i simskola och snart ska jag börja spela fotboll. Tycker om att spela spel med mamma och brottas med pappa och titta på tv Tycker att det är superkul att prata, prata och prata. Hem Förskoleklass/ Skola

15 Bedömning och dokumentation som gränsobjekt på makronivå mellan offline och online Vilka intressen och aktörer är involverade i dokumentations- och bedömningspraktiken? Stat/policy Ex: Läroplan, Pedagogisk dokumentation Vetenskap/evidens Ex: TRAS, StegVis Transformativ dokumentations- och bedömningspraktik Marknad/ Ex: Enkäter som mäter kundnöjdhet Civilsamhälle/ Ex: Dokumenterade erfarenheter och bedömningar i nätverk

16 Kundnöjdhet Ja, vi har haft det vid ett par tillfällen, gjort enkäter till föräldrarna.ja, det är klart som pedagog, som anställd pedagog av skattebetalarnas pengar, då har jag ju ett ansvar i mitt uppdrag.jag känner att man har ett ansvar, dels mot sig själv, dels mot skattebetalarna och gentemot kunden. Jag är väldigt mycket i kundperspektivet. Alltså kunden har alltid rätt. Och det är ditt jobb att tillfredsställa det. Om jag ska hänga i taket och slå femton knutar på mig själv så ska jag va professionell Det finns massor av lagar och paragrafer som styr vårt arbete och det har jag ingenting emot. Men i stunden är det ändå kunden, det är barnet, det är familjerna som man måste betjäna så att dom blir nöjda. (Alina)

17 Civil dimension mellan offline och online Vår sons dagis har något som heter TRAS. Helt värdelöst och den dömer de barnen ifrån också. Det värsta är att varje dagisfröken på dagiset bedömer helt olika, så därför får man ALDRIG någon helhetsbild av hur barnet har det. Min son tvingades till logoped, trots mina protester. Ingen tog ju mig på allvar eftersom TRAS visade annat. (Familjeliv, 2009) Lustigt också att småbarn ska dokumenteras, ha en portfolio. Dom leker inte längre i kuddrummet (Dom vuxna "Pedagogerna" säjer att dom utforskar). Barn får inte vara barn längre. (Lektion.se, 2010) Själv har vi en tjej på 2 1/2 år hemma, och nu sist så skrevs det in i hennes IUP att hon ska "gå in i leken mer"!!!!!! Vill bara ta henne därifrån, köpa en bondgård och strunta i allt annat.... (Lektion.se, 2010) Jag som förskollärare vill påstå att det förekommer i många arbetslag att man gör en fin dokumentation men inte så bra jobb med barnen. (Allt för föräldrar, 2011)

18 Att grundlägga en nyfiken och frågande hållning Frågan är om barnen växer upp och lär sig att det är i princip omöjligt att säga nej tack till dokumentation Får barnen något stöd i att grundlägga en nyfiken och kritiskt frågande hållning till systematisk dokumentation?

19 Summering Dokumentation och bedömningar utformas från bestämda positioner, intressen och perspektiv och ingår därmed i styrningen av hur verkligheten och individers möjligheter konstrueras och uppförs Transformativ bedömning kan som teoretiskt gränsobjekt växelspela mellan olika teoretiska positioner och sammanfogningar inkluderat influenser från psykologiska, sociokulturella, marknadsekonomiska (konkurrens/kundnöjdhet, mål-resultat-kvalitet) och post-humanistiska teoribildningar Transformativ bedömning kan ses som omformande och växelspelande bedömning i rörelse mellan olika aktörer, former, innehåll och funktioner Transformativ bedömning kan ses som växelspelande mellan linjär (målstyrd) och ickelinjär (rhizomatisk) bedömning och mellan punktuell och processuell bedömning Bedömningen kan spåras mellan olika nivåer i komplexa nätverk mellan offline och online Bedömningen är inbegripen i en sammanvävd och ständigt pågående omvandling i en flerdimensionell styrning relaterad till stat, vetenskap, marknad och civil sfär Slutligen vill jag betona att transformativ bedömning inte ska tolkas som ett normativt och föreskrivande begrepp. Det kan snarare ses som ett beskrivande och kritiskt begrepp som kan erbjuda stöd för kritisk reflektion och alternativa tolkningar i förskolans komplexa dokumentations- och bedömningspraktik

20 Varmt TACK! Varmt tack till alla som deltagit i min studie och på så sätt bidragit till vidareutveckling av forskningsområdet Varmt tack till alla (drygt 800) som intresserat lyssnat och andra som tagit del av studien Varmt tack till Centrum för professionsstudier (CPS), vid Malmö högskola, som möjliggjort studien

21 Referenstips Alasuutari, Maarit, Markström, Ann-Marie & Vallberg Roth, Ann-Christine (2013) DOCUMENTALITY AND AUDITING IN EARLY CHILDHOOD EDUCATION (Routledge Book in progress) Bennet, John (2010). Pedagogy in Early Childhood Services with Special reference to Nordic Approaches. Psychological Science and Education, 3, Elektroniskt tillgänglig, : Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. Broström, Stig (2012). Curriculum in preschool: Adjustment or a possible liberation? Nordic Early Childhood Education Research, 5 (11), Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2001). Från kvalitet till meningskapande: Postmoderna perspektiv exemplet förskolan. Stockholm: HLS Förlag. Ferraris, Maurizio (2012). Documentality: Why it is Necessary to Leave Traces (översättning av Richard Davies). New York, USA: Oxford University Press. Forsberg, Eva & Lindberg, Viveca (2010). Svensk forskning om bedömning en kartläggning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Johanssons, Jan-Erik (2010). Från pedagogik till ekonomi? Några kommentarer till kunskapsproduktionen i barnehagen. Nordic Early Childhood Education Research, 3(3), Lundgren, Ulf P. (2006). Political Governing and Curriculum Change from Active to Reactive Curriculum reforms: The need for a reorientation of Curriculum Theory. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2006:1, OECD (2012) Starting Strong III. A Quality Toolbox for Early Childhood Education and Care. Paris: OECD. Popkewitz, Thomas (2008). Cosmopolitanism and the Age of School Reform: Science, Education, and Making Society by Making the Child. USA, NY: Routledge Taylor & Francis Group. Prior, Lindsay (2011). Using Documents in Social Research. In David Silverman (ed.), Qualitative Research: Issues of Theory, Method and Practice (3 rd ed.) (pp ). LA, London: Sage. Steyerl, Hito (2003). Documentarism as Politics of truth. Elektroniskt tillgänglig, : eipcp.net/transversal/1003/steyerl2/en Trondman, Mats (2011). Snälla fröknar - om barns perspektiv och barnperspektiv. I: Ingegerd Tallberg Broman (red.) Skola och barndom: Normering, demokratisering, individualisering (ss ). Malmö: Gleerups förlag. Vallberg Roth, Ann-Christine (2011) De yngre barnens läroplanshistoria - didaktik, dokumentation och bedömning i förskola (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Different forms of assessment and documentation in Swedish preschools. Nordic Early Childhood Education Research, 5(23), Åsberg, Cecilia, Hultman, Martin & Lee, Frances (red.) (2012). Posthumanistiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur. Åsén, Gunnar & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utvärdering i förskolan - en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.