KVALITETSRAPPORT DIDAKTUS LILJEHOLMEN

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT DIDAKTUS LILJEHOLMEN

2 INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT... 1 DIDAKTUS LILJEHOLMEN Innehåll... 2 Inledning ledare... 5 Ledare... 5 Grundfakta om Didaktus Liljeholmen... 6 Historik, fakta, organisation... 6 Utbildning & erbjudande... 6 Elever... 7 Personal... 7 Lokaler... 7 Funktioner... 7 Finansiering... 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 8 Arbetsformer och pedagogik... 8 Lokaler... 8 Utrustning och läromedel... 9 Schema och skollunch... 9 Elevhälsa... 9 Arbete med särskilt stöd Elevråd och elevinflytande Skolledning Personal Elever Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Målsättning, metoder och uppföljning Nationella kursprov Betygsuppgifter Enkäter Dokumentation Uppföljning och utvärdering Kvalitetsrapport & arbetsplan

3 Redogörelse för Fokusområden 2014/ Fokusområde 1: Högre måluppfyllelse Fokusområdets bakgrund & motiv Mål och syfte Läroplanskoppling Metod och genomförande Resultat Slutsatser Fokusområde 2 - Studiero Fokusområdets bakgrund & motiv Mål och syfte Mål och syfte Läroplanskoppling Metod och genomförande Resultat Slutsatser Arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete på Didaktus Liljeholmen LÅ 14/ Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2014/ Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Beslut Fokusområde 1 LÅ1516: Ökad måluppfyllelse Fokusområdets bakgrund & motiv Mål och syfte Läroplanskoppling Metod och genomförande Uppföljning & utvärdering Redovisning Fokusområde 2 LÅ1516: Motivation och mentorskap Fokusområdets bakgrund & motiv Mål, syfte och läroplanskoppling Metod och genomförande

4 Uppföljning & utvärdering Redovisning Fokusområde 3 LÅ1516: gemensam värdegrund och studiero Fokusområdets bakgrund & motiv Mål och syfte Läroplanskoppling Metod och genomförande Uppföljning & utvärdering Redovisning Resultatbilaga

5 INLEDNING LEDARE LEDARE I alla processer finns det ett lärande och det kanske är extra tydligt i skolans värld. Vi jobbar ju på alla plan med att förstå, utvärdera resultatet och analysera för att därefter dra slutsatser och lärdomar för att kunna göra något bättre i framtiden. Eleverna gör det, lärarna och personalen gör det och skolledningen gör det. I början av varje läsår fastställer vi tillsammans en arbetsplan för läsåret. Den är resultatet av de utvärderingar som vi gjort och analyserat under året. Vi använder enkätundersökningar för både elever (NKI- nöjd kund index) och för medarbetare (NMI nöjd medarbetarindex), utvärderingar av kurser, betyg, nationella prov, lagarbetet och verksamhetens mål. I utvärderingarna är både elever och personal delaktiga. Under året arbetar vi med att utveckla både individer och grupper för att nå en högre måluppfyllnad och skapa en miljö som främjar arbete mot resultat. Eleverna har två utvecklingssamtal per år som fokuserar på insikt, ansvar samt åtgärder och stöd för att nå så långt som möjligt i kunskapsutvecklingen och den personliga utvecklingen. Handlingsplaner görs både på individnivå, gruppnivå och på lag eller skolnivå när det behövs. Under året har vi också påbörjat arbete med att göra betygsprognoser, vilket kommer att fortsätta under kommande år. Rektor stämmer av med arbetslagsledare en gång per vecka med fokus på eleverna, resultaten och läget i arbetslaget. Elevhälsoteamet träffas regelbundet för att samråda kring elever där insatser kan behövas och samarbetar med mentorerna ute i arbetslagen. Skolan strävar mot att möta eleverna där de befinner sig och att hela tiden utvärdera och ha kontroll på var elevernas kunskapsutveckling och vart de är på väg. Ibland går det som man tänkt sig, ibland går det bättre och ibland går det sämre. Det viktiga är att veta varför och prova vägar för att nå dit man vill och det ställer höga krav på både organisation, struktur och kreativitet. Och dokumentation så klart. Vi skriver för att tänka och utvecklas. Utveckling och god måluppfyllelse är viktiga grundpelare i vår verksamhet. Rektor, Annika Hanberger, Didaktus Liljeholmen 5

6 GRUNDFAKTA OM DIDAKTUS LILJEHOLMEN Didaktus är en skola för elever som brinner för att göra skillnad i världen, både i det lilla och i det stora perspektivet. Utbildningarna har som gemensam nämnare att man längre fram i livet vill jobba med människor på olika sätt. Vi tror också på att man ska få och ibland behöver en andra chans och har därför både nationella program och introduktionsprogram. Det är nu och framåt som gäller och inte hur det har varit tidigare i grundskolan. Skolan har cirka 540 elever fördelat på fem program och fyra introduktionsprogram. Vi jobbar med ämnesintegrering, formativ bedömning och ett relationellt lärande det vill säga att man lär sig i ett sammanhang med andra elever och vuxna. HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION Didaktus Liljeholmen har funnits sedan 2002 och har legat i Liljeholmen sedan Den ligger nära Liljeholmens centrum med goda kommunikationer till andra delar av Stockholm. Skolan är en del av Academedia som är Sveriges störta friskolekoncern. Verksamhetschef för Didaktus heter Torbjörn Jansson som också är ansvarig för Designgymnasiet och Drottning Blankas gymnasieskolor. Till skolans förfogande finns en central stab som står för viktiga stödfunktioner när det gäller kvalitet, ekonomi, HR och IT. Skolledning på plats består av rektor och biträdande rektor samt en ledningsgrupp bestående av arbetslagledare för de olika programmen. UTBILDNING & ERBJUDANDE Skolan erbjuder följande nationella program: Barn- och fritidsprogrammet med pedagogisk inriktning Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap Vård och omsorgsprogrammet Skolan erbjuder också följande introduktionsprogram: Programinriktat individuellt val mot Barn- och fritid Programinriktat individuellt val mot Vård och omsorg Preparandutbildning mot Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Naturvetenskapligt program Yrkesintroduktion mot Barn- och fritid Yrkesintroduktion mot Vård och omsorg Individuellt alternativ 6

7 ELEVER Skolan har elever från hela Storstockholm och ibland även från kommuner längre bort som Södertälje och Trosa. Majoriteten av eleverna är flickor och ungefär 30 % är pojkar. Våra elever har ofta en mångkulturell bakgrund, vilket bidrar till en hög acceptans för olikheter. PERSONAL Skolan har 41 pedagoger, två specialpedagoger, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare samt elevassistenter, skolläkare samt en skolpsykolog efter behov. Skolan har även en rektor, en biträdande rektor och en administrativ koordinator och ledningsassistent. Skolans pedagoger är organiserade i arbetslag utifrån program och i ett elevhälsoteam. Lagen ansvarar för att följa elevernas kunskapsutveckling och har ansvar för att planera och genomföra undervisningen i klasserna. LOKALER Skolan ligger på Lövholmsvägen 2, plan 5. Lokalerna är ljusa med många klassrum, ett modernt labb, ett bibliotek och allmänna utrymmen. Eleverna har ett hemklassrum där nästan all undervisning äger rum. Idrottslektionerna bedrivs i Liljeholmshallen, som ligger alldeles intill skolan och lunchen äter eleverna i Restaurang Lövholmen i bottenvåningen av huset. FUNKTIONER Skolan har en skolsköterska, en kurator, två specialpedagoger, en studie- och yrkesvägledare samt en skolläkare två timmar i månaden och skolpsykolog via Schoolpool efter behov. Vi har även en matematikverkstad och stödverksamhet i skolans bibliotek. Arbetslagen erbjuder också studiepass eller studiestuga för elever som behöver eller vill ha mer handledning av pedagog. FINANSIERING Skolan är avgiftsfri och finansieras genom skolpeng från kommunerna. 7

8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK Skolan arbetar i arbetslag för att främja karaktären på respektive program. Arbetslagets arbete leds av en eller i vissa fall två arbetslagledare som också är en del av skolan ledningsgrupp. Skolan har som målsättning att arbeta ämnesintegrerat i så hög utsträckning som möjligt och på Vård och omsorgsprogrammet jobbar man även till viss del holistiskt där många kurser ligger organiserade i ämnesintegrerade uppdrag. Tanken är att man ska efterlikna världen omkring skolan där man inte skiljer ut olika ämnen, kunskaper och förmågor utan arbeta mer med en helhet. Vi försöker också ha fokus på ett formativt lärande, där elevens prestationer ses som en pågående process under vilken man kan utveckla och förbättra det man gör. I anslutning till detta beskrivs ett kollegialt lärande på skolan. Vi har flera skickliga pedagoger som auskulterar hos kollegor och som ger varandra feed back på det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. Likaså strävar vi efter att få karaktären på programmen att genomsyra undervisningen. Till exempel genom arbetsplatsförlagt lärande (APL), studiebesök och deltagande i utomstående aktiviteter som Ungdomsparlamentet. Utöver detta försöker skolan få en tydligare koppling till samhället och företagslivet genom att använda föreläsare från bland annat Transfer. Vi arbetar även aktivt med ung företagsamhet (UF) sedan flera år tillbaka. Under året har också huvudmannen ordnat en fortbildning för skolan i betyg och bedömning i Göteborgs universitets regi. LOKALER Skolan ligger på ett och samma plan och planlösningen har formen av ett E. Skolans mittpunkt är biblioteket, där man också finner skolledningen tillika skolans ingång. Varje klass har ett eget hemklassrum och varje program är samlat på ett och samma ställe. Lärarna som arbetar på programmet sitter i nära anslutning till programmets klassrum. Alla elever är allas ansvar och det ska finnas god tillgänglighet och uppsyn över lokalerna. Skolan har en matematikverkstad och ett välutrustat och bemannat bibliotek. Det finns en modern laborationssal för naturvetenskapliga ämnen. Vård- och omsorgsprogrammet har sina praktiska övningar på Kliniskt träningscenter på Södersjukhuset för att ha tillgång till uppdaterat material. Idrotten har man i den närbelägna Liljeholmshallen. Sjön Trekanten och naturen däromkring möjliggör också utomhusaktiviteter. 8

9 UTRUSTNING OCH LÄROMEDEL De flesta klassrum har projektor och varje arbetslag ansvarar för datorer som lånas ut till eleverna efter behov. Under året har huvudmannen även investerat i Ipads till samtliga elever i åk 3. Det finns läroböcker i ämnena och dessa kompletteras med aktuella artiklar och föreläsningsunderlag. Många lärare anpassar och skapar eget material för att på bästa sätt anpassa utbudet till respektive elevgrupp. Skolbiblioteket är en viktig del av skolan och ofta finner man skolans elever på plats. Här kan eleverna plugga i lugn och ro med en bibliotekarie som också är pedagog på plats. Skolan har också tillstånd att till elever i behov av stöd ladda ner ljudfiler. Utöver befintlig utrustning och läromedel strävar skolan efter att använda staden omkring i undervisningen genom att skapa uppdrag där eleverna ska söka fakta i olika stadsdelar. Det finns en ambition att ha en spridning av utomstående föreläsare och ofta används Transfer till detta ändamål. Ung företagsamhet är också något som vi försöker ta in i vår undervisning så ofta det går. SCHEMA OCH SKOLLUNCH Skolan strävar efter att ha ett schema med hela skoldagar utan håltimmar, vilket möjliggörs genom att arbetslagen ansvarar för att schemat vid behov organiseras om. I schemaupplägget försöker vi också underlätta för ämnesintegrerade projekt som finns på alla program men kanske mest utvecklat på Vård och omsorgsprogrammet. Skollunchen serveras i Restaurang Lövholmen i bottenvåningen på byggnaden och det är ett önskemål från eleverna att de ska få äta där. ELEVHÄLSA Skolans elevhälsoteam (EHT) består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare vid behov. Skolläkaren och skolpsykolog deltar vid behov, men finns på plats flera gånger per termin. Vid behov kallas även studie- och yrkesvägledaren. Det huvudsakliga uppdraget för elevhälsan är att verka förebyggande och främjande när det gäller elevernas fysiska och psykiska välmående samt utreda och stödja elever i behov av stöd. Deras bedömningar är vägledande och direkt avgörande vid beslut om elevers behov av stöd och anpassningar. Huvudmålet för all elevhälsa i skolan är att eleverna ska må bra för att kunna nå de kunskapsmål som finns och det är viktigt att de får göra det utifrån sina individuella förutsättningar. Det är därför en viktig del av deras uppdrag att förmedla vad eleven har för behov till alla berörda inom skolan och skapa en förståelse för individuella behov. Handledning av personal när det gäller hur elever ska få stöd och stimulans är en stor del av arbetsuppgifterna liksom elevmöten och samtal. 9

10 De jobbar för en likvärdig, jämlik skola där det ska finnas stor acceptans för den kulturella mångfald som finns i samhället. De är aktiva när det gäller att skapa en god psykosocial, fysisk och kulturell miljö. I skolan är de viktiga öron och ögon för att främja respekt, likabehandling och motverka kränkningar och konflikter. Under året har skolan också deltagit i Skolinspektionens granskning av avhoppen i gymnasieskolan och hur skolan arbetar för att eleverna ska få stöd och vilja vara i skolan. Granskningen bestod av djupintervjuer av fyra elever, mentorer och lärare samt elevhälsa. Trots att underlaget som skolinspektionen använde sig av var litet skapade detta viktiga insikter. Skolan har utifrån Skolinspektionens rapport utformat en handlingsplan för närvaro/frånvaro och en ännu tydligare EHT-arbetsrutin. Arbetet med systematisering av uppföljning samt motivation och mentorskap kommer att vara i fokus kommande läsår. ARBETE MED SÄRSKILT STÖD Elever i årskurs 1 intervjuas av mentor i samband med skolstart för att skolan ska få en första överblick av eventuella stödbehov. Föräldrarna får också information om vilket stöd som finns i samband med föräldramötet på hösten. Skolans specialpedagoger upprättar i samråd med elev, vårdnadshavare och eventuellt mentor en pedagogisk kartläggning med en plan, där det framgår vilka anpassningar som ska göras i undervisningen. Denna kommuniceras till berörd personal i arbetslagen som ansvarar för att detta genomförs. Under året har en ny EHT-rutin tagits fram. Enligt denna ska anpassningar ske omedelbart när elever i behov av stöd uppmärksammas av lärare, mentor eller arbetslag. När arbetslagets anpassningar inte ger avsedd effekt rapporteras eleven in till Elevhälsoteamet på skolan. Elevhälsoteamet (EHT) träffas regelbundet en gång i veckan och stämmer av hur det går för elever som man har kontakt med. Man tar också upp nya elever som kan vara i behov av stöd och ser till att de kopplas upp mot kompetenserna inom EHT. För elever som kan vara i behov av särskilt stöd, eller när EHT vill skapa sig en gemensam bild av en elev, kallar skolan till en kartläggning och utredning med elev och vårdnadshavare. I samband med detta eller vid en ny träff beslutar rektor om det ska skrivas ett åtgärdsprogram om eleven är i behov av särskilt stöd eller ett studieplaneringsprotokoll om eleven är i behov av stöd i form av extra anpassningar. Det framgår alltid av protokollet hur och när utvärdering ska ske och vem som är ansvarig för denna. Vid en sådan konferens deltar elevhälsan, rektor, mentor, elev och vårdnadshavare samt andra berörda parter. Elever som måste utredas vidare kopplas alltid upp mot elevhälsan och vid behov skolläkaren och psykologen. 10

11 ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Varje klass på skolan utser en representant till elevkåren och en suppleant. Representanterna deltar sedan i de möten som hålls under året. Elevkåren utser även en elevkårsstyrelse bestående av en mindre andel elever som är ansvariga för att sköta den direkta kommunikationen med skolledningen. Under dessa möten behandlas bland annat styrelsens visioner och idéer. Skolans elevkårsstyrelse har i snitt haft en till två möten per termin. Elevkårsstyrelse har främst arbetat med trivselfrämjande åtgärder i skolan, som att anordna olika trivselaktiveter. Likaså hjälper den till med studentförberedelser och andra gemensamma skolaktiviteter. Under läsåret har elevkåren varit mindre aktiv än tidigare. Däremot har dessa fick dessa ny energi i slutet av året i samband med nyval av elevkårsstyrelse som har presenterat många goda förslag och idéer inför kommande läsår. SKOLLEDNING Skolledningen har under året bestått av rektor Annika Hanberger och biträdande rektor Therese Engman. Tillsammans med arbetslagsledarna har de utgjort skolans ledningsgrupp som träffats varannan vecka för att utbyta information, diskutera aktuella frågor och fatta beslut. Beslut och relevant information förmedlas via lagledarna eller via möten till personalen och om det berör eleverna vidare genom mentor på klassrådet till eleverna. Skolans gemensamma mål är skapade utifrån föregående års utvärderingar och resultat. Förslag till mål för året tas fram av skolans ledningsgrupp där lagledare för de olika programmen ingår tillsammans med rektorerna. Utgångspunkten är lagens utvärderingar och förslag till mål. Förslagen diskuteras och några lyfts upp och formuleras som mål för hela skolan. Dessa presenteras och godkänns av personalen i början av läsåret. Rektor/biträdande rektor har haft enskilda möten med lagledaren varje vecka under våren 2015 för att få en bild av arbetet i laget och elevernas studiesituation. Efter önskemål har rektor också varit ute i arbetslagen för att diskutera olika frågor. 11

12 PERSONAL Skolan har 34 heltidsanställda pedagoger och 7 som jobbar deltid. Därutöver finns skolledning, administrativ personal, elevhälsa och elevassistenter, vilket är ytterligare 18 personer. Ett antal timlärare arbetar dessutom i verksamheten. Det är 65 % kvinnor på arbetsplatsen och den större delen av personalen är mellan 30 och 50 år. 7% är yngre än 30 och 19% är äldre än 50 år. Skolverkets siffror för behörighetsnivån är 36%. Det finns flera lärare som är legitimerade cch flera som under året ansökt om legitimation. 3 lärare är under utbildning för att bli behöriga. Av yrkeslärarna har en person en annan pedagogisk utbildning i grunden. Således förväntas andel behöriga öka under kommande år. ELEVER Skolan har elever från hela Storstockholm, men majoriteten kommer från de södra, västra eller sydvästra delarna av staden. Flera av skolans elever har en annan kulturell bakgrund än helsvensk, men de allra flesta är födda eller uppväxta i Sverige. Under läsåret 1415 har modersmålsundervisning bedrivits i 11 olika språk på skolan. Skolan har ungefär 70% flickor, men det finns pojkar på alla program. Rekryteringen för skolan sker i likhet med övriga gymnasieskolor via gymnasieantagningen. Eftersom skolan också erbjuder introduktionsprogram blir ansökning och antagningsperioden något förlängd och sker under juli till september. Skolan har de senaste åren ökat intaget av elever i årskurs 1 under just sommar och höst. Lite mer än hälften av skolans elever (53%) är inskrivna på något av introduktionsprogrammen.. 12

13 BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN MÅLSÄTTNING, METODER OCH UPPFÖLJNING Skolan sätter under slutet av gamla läsåret och början av det nya läsåret upp mål/fokusområden som ska leda till att skolan når de nationella målen som uttrycks i läroplanen. Läroplanen ligger till grund för allt arbete i skolan både när det gäller förhållningssätt samt kunskaper och lärande. I arbetet utgår vi från att vi ska sträva för att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och få det stöd de behöver för att lyckas. De ska också känna att skolans värdegrund avseende demokrati, jämlikhet, respekt och mångfald. Likaså är målet att samtliga elever skall nå målen för utbildningen. För att lyckas med detta uppdrag nyttjar skolan specifika uppföljningsinstrument för att utvärdera och följa upp arbetet. När vi bestämmer vilka fokusområden vi ska ha på skolan utgår vi från följande i analysen: Resultat (samlade) Undervisningsutvärderingar Kursutvärderingar med analys som kursansvarig lärare gör Nöjd kund index NKI, elevenkät Nöjd medarbetar index NMI, personalenkät Respektive klass analys av NKI Respektive arbetslags analys av lagets klasser förslag till åtgärder Respektive arbetslags analys av NMI och förslag till åtgärder Elevråd och kamratstödjarens synpunkter på skolans verksamhet Reflektioner från medarbetarsamtal, lagdiskussioner samt ledningsgruppens diskussioner Utvärdering av likabehandlingsplanen Krisgruppens utvärdering av året Synpunkter och förslag som kommit in från enskilda personer; elever, föräldrar eller personal På skolan är programmen och de arbetslag som är kopplade till dessa utgångspunkter för arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Varje program leds av en lagledare som varje vecka träffar rektor eller biträdande rektor för att diskutera och följa upp lagets arbete med fokus på resultat och värdegrundsarbete. Varje vecka träffas också arbetslagen för att diskutera och arbeta med elevernas studier och pedagogiska frågor och utveckling. Skolans ledningsgrupp träffas också en gång varannan vecka. Skolan har ett årshjul för uppföljning av resultaten. En gång i mitten av varje termin i samband med utvecklingssamtalet rapporterar lärarna studieresultaten. Dessa sammanställs för varje elev och för varje grupp för att sedan arbetslag, lärare och mentorer ska kunna göra handlingsplaner för att eleverna ska nå målen. Mentorn gör en handlingsplan med eleven om eleven riskerar F i en 13

14 JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram SEPTEMBER MAJ Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER ARPIL Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI eller flera kurser. Undervisande lärare gör en plan för enskild elev eller grupp av individer när det finns risk att eleven/eleverna inte når målen. Ibland kan också arbetslaget och/eller elevhälsan involveras i arbetet för att hitta den bästa lösningen. Eleverna får en skriftlig F-varning hemskickad i god tid före kursslut för att de ska veta hur de kan nå målen och vilket stöd som erbjuds. I januari görs personalenkäten NMI och i februari elevenkäten NKI. I år har vi haft en svarsfrekvens på 57%, vilket är markant lägre än föregående år. Detta hänger sannolikt samman med att vi i år övergått från enkäter i pappersformat till digitala enkäter och att några klasser missat undersökning i samband med sin APL. Varje klass får sina svar för att analysera utfallet i slutet av mars och föreslå åtgärder och klassernas förslag sammanställs av arbetslagen. Arbetslagen gör samma typ av analys av personalenkäten som dock inte kan delas upp per 14

15 arbetslag. Förslag till åtgärder lämnas in till ledningsgruppen och rektor. Analyserna diskuteras i ledningsgruppen som försöker lyfta fram nya fokusområden för kommande år och se om åtgärder kan vidtas redan under pågående läsår. I slutet av läsåret har lärarna gjort en undervisningsutvärdering som fokuserat på hur eleverna upplevt undervisningens kvalitet kopplad till skolans mål och uppdrag. Dessutom gör alla lärare en kursutvärdering i enkätform i varje kurs. Dessa analyseras av läraren själv i förhållande till målen för kursen och läroplanen. Resultaten analyseras också i samband med detta. Den lämnas in skriftligt eller redovisas muntlig för rektor. Lagen tittar också på klassernas gemensamma resultatmatris och försöker se mönster samt hitta nya sätt att öka måluppfyllelsen. Resultatmatris för hela skolan sammanställs av rektor och används som utgångspunkt för kommande läsår. NATIONELLA KURSPROV Skolan använder de nationella proven i svenska, matematik och engelska som ett led i att säkerställa att bedömningen blir så likvärdig som möjligt. De nationella proven är ett av flera betygsunderlag men ger en indikation på hur undervisningen förhåller sig till de nationella kraven och övriga landets betygssättning. Skolan deltar även i ett sambedömningsprojekt där flera av huvudmannens skolor är involverade. Det innebär att lärare träffas och sambedömer varandras prov och ägnar tid till diskussioner kring betyg och bedömning. Resultaten i förhållande till betygen på kursen analyseras också i samband med kursutvärderingen samt i slutet av terminen i ämneslärargruppen. Detta blir en del av den samlade bedömningen av skolans måluppfyllnad. BETYGSUPPGIFTER Samtliga betyg som sätts på skolan systematiseras i matriser för att skapa en överblick över årets resultat. Den enskilde läraren analyserar sitt eget resultat och programmen och skolans resultat diskuteras av personalen för att förstå utfallet och hitta förbättringsåtgärder. Resultaten redovisas och kommenteras i slutet av denna rapport och blir en del av analysen av måluppfyllnaden. ENKÄTER Skolan genomför i januari och februari en elevenkät (NKI- nöjd kund index) och en medarbetarenkät (NMI- nöjd medarbetar index). Detta är ett sätt att få information om hur eleverna upplever sin skolsituation och utbildningen i förhållande till de nationella riktlinjerna. DOKUMENTATION Skolan dokumenterar fortlöpande möten genom att skriva protokoll som följs upp. Dessa sker i ledningsgruppen, krisgruppen, kamratstödjarna, elevråd, ämneskonferenser, utvärderingar av olika slag, åtgärdsplaner med mera. 15

16 Sammanställningar av klassernas och programmens utvärderingar och analyser lämnas till rektor för sammanställning och eventuella åtgärder både under året och inför kommande läsår. Materialet sammanställs slutgiltigt i en årligen upprättad kvalitetsrapport. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Skolans verksamhetsplan (arbetsplan) med mål för året är ett underlag för arbetslagen under läsåret och en slutlig utvärdering lämnas in i juni till rektor. De diskuteras i ledningsgruppen några gånger per termin eller på förekommen anledning då justeringar behöver göras. Skolans arbete med måluppfyllnad dokumenteras i mitten av varje termin. Sammanställningen av arbetslagets klasser och de kursvarningar som finns lämnas in till rektor och är ett underlag för diskussion och åtgärder i laget. Rektor och arbetslagsledare följer upp elever och resultat regelbundet på avsatt tid varje vecka. I slutet av läsåret utvärderar lagen arbetsplanen och målen och föreslår åtgärder och fokusområden framåt. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. REDOGÖRELSE FÖR FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 FOKUSOMRÅDE 1: HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV Vid analys av resultaten för läsåret 2013/2014 konstaterades att skolan inte hade en fullständig måluppfyllelse. Även om eleverna uppnådde resultat och ibland överträffade sina tidigare skolresultat har skolan ett arbete framför sig innan alla med når minst E i alla kurser. Således valde man att inför läsåret 2014/2015 fokusera på att stärka elevernas möjligheter att nå ökad måluppfyllelse. Skolan har en blandad elevgrupp med elever som har både goda och mindre goda förutsättningar att nå målen. Det finns de som inom ramen för tre år lyckas nå kraven för en examen och de som av olika anledningar inte når lika långt. Bland annat finner vi elever som har studiesvårigheter, elever som i tidigare skolgång inte haft rätt anpassningar kopplade till sin undervisning och elever som endast vistats en kortare tid i landet innan påbörjade gymnasiestudier. Skolan kan också konstatera att elevernas förkunskaper i matematik (Stockholmsprovet) samt läsförståelse ligger lägre än förväntat vid skolstart. 16

17 Samtliga erfarenheter och indikationer visar på att och stöd i språkutvecklingen samt rätt anpassning av undervisningen är två nyckelfaktorer för studieframgång. MÅL OCH SYFTE Samtliga elever ska nå kraven för en gymnasieexamen. Samtliga elever ska nå minst betyget E i kurserna under loppet av tre år och alla ska coachas mot högre betyg efter att de nått E om det finns tid kvar av kursen. Elever som går yrkesintroduktion ska läsa de kurser som krävs för att bli anställningsbara efter tre års studier. Följande resultatmått användes för att mäta hur väl man lyckats mot målet: Andelen elever med gymnasieexamen (yrkes- och högskoleförberedande examen) Andelen yrkeselever med grundläggande behörighet Betygssnittet för de nationella programmen ska på respektive program. Andelen minst godkända betyg Andelen som läser ett fjärde år och klarar yrkesexamen på Yrkesintroduktion LÄROPLANSKOPPLING Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Det är skolans ansvar att varje elev: på ett nationellt yrkesprogram ska ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet. på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutar ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en etablering på arbetsmarknaden. METOD OCH GENOMFÖRANDE Åtgärder och insatser som skolan genomförde för att nå ovanbeskrivna mål innefattar uppföljning av måluppfyllelsen under året, framtagande av nya rutiner, förstärkning av undervisningens kvalitet. A. Uppföljning av måluppfyllelse: 1. Resultatmatriser (tidigare satta betyg) Resultatmatriser har skapats under läsåret och uppdaterats regelbundet. Dessa innefattar en uppföljning av samtliga elever och de betyg som satts för eleverna i deras kurser. Rektor och lärare har utifrån denna kunnat få en god överblick av behov som återfinns för specifika elever och kursgrupper. Det har lett till samtal och diskussioner kring lämpliga åtgärder. Vid läsårsstart fick lärarna tillgång till dessa resultat från föregående läsår för 17

18 att för att på bästa sätt kunna planera för att eleverna skulle kunna ta igen kurser de fått F i. 2. Betygsprognoser (nulägesanalys) Betygsprognoser genomfördes första gången hösten 2014 och en uppföljning gjordes våren Samtliga lärare har vid tillfället för prognossättning gjort en bedömning av var eleven befinner sig i förhållande till kunskapskraven. Denna bedömning har sedan sammanställts på individ-, grupp och skolnivå. Rektor och enskilda lärare har haft samtal kring prognoserna och diskuterat anpassningar för att stärka måluppfyllelsen. Lärarna har vid behov genomfört individanpassningar, satt in extra lektioner, erbjudit handledning, enskilt stöd och även haft olika anpassade examinationsformer. B. Nya rutiner för elevhälsans arbete 1. En ny EHT-rutin togs fram under läsåret, innehållande ett handlingshjul för hur stödet på skolan ska stärkas. EHT-teamet var för året nytt och inte fulltaligt förrän under slutet av höstterminen, vilket ledde till en senare implementering än förväntat. I samband med skolinspektionens tillsyn riktad mot närvaro och studieavhopp på yrkesprogrammen fick vi också oss ålagt att tydligare ha en rutin för frånvaroutredningar och även en sådan finns nu på skolan C. Förstärkning av undervisningens kvalitet 1. Pedagogiska diskussioner (kollegialt lärande) Under läsåret skapades utrymme i tjänstefördelningen för att lärarlagen skulle kunna föra pedagogiska diskussioner med varandra och öppna upp möjligheterna till ett ökat kollegialt lärande. 2. Anpassningar i undervisningen Stöd och anpassningar i undervisningen har genomförts och lärarna är generellt mycket skickliga på att anpassa till elevernas behov och förutsättningar. I år har vi även haft många duktiga elevassistenter som kunnat stötta enskilda elever och även på gruppnivå. 3. Kompetensutvecklingssatsning med Göteborgs Universitet Fortbildning kring betyg och bedömning i förhållande till GY11 har genomförts i huvudmannens regi i samarbete med Göteborgs universitet. Projektet har letts av kvalitetsansvarig som tillsammans med representant för Göteborgs universitet under 7 tillfällen träffat delar av lärarlaget. Utbildningen har syftat till att stärka pedagogerna i deras yrkesutövande genom ett fokus på undervisningen som bedrivs och att den planeras och utgår från rådande styrdokument, att utveckla det kollegiala lärandet samt kunna stärka undervisningen med hjälp av implementerandet av stödverktyg såsom undervisningsutvärderingar. 18

19 4. Sambedömningsprojekt Delar av skolans lärare har deltagit i ett sambedömningsprojekt som huvudmannen drivit tillsammans med tre andra verksamheter. Projektet har syftat till att säkerställa att en likvärdig bedömning sker vid rättandet av nationella prov, samt inom kurserna som helhet. Målet är att göra bedömningen av proven säkrare och mer likvärdig. 5. Matematiklyftet (Skolverket) Skolans matematiklärare har deltagit i Matematiklyftet som anordnas av Skolverket och är en fortbildningssatsning som syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. 6. Engelska strukturer och strategier För att stärka undervisningen i engelska och förbättra anpassningarna som görs har lärarnas schema formats för att ge dem ökade möjligheter att arbeta tillsammans. Därtill har alla elever som inte nått kraven i en kurs under föregående läsår har getts möjlighet att läsa om kursen. Biträdande rektor och engelsklärare har också haft en kontinuerlig dialog om undervisningen under året. 7. Språkutvecklande arbetssätt kopplat till APL (yrkesintroduktion) Årets språkutvecklande arbetssätt har varit kopplad till yrkesprogrammen. I Vård och omsorgsprogrammet har skolan haft en pilotklass, där lärare och handledare ute på APL arbetat med språkutveckling. Projektet har haft stort fokus inom arbetsgruppen och skolan ser att språkutveckling är ett långsiktigt arbete där vinsten är att projektet gett lärare fler verktyg och insikter i hur man ska jobba språkutvecklande för samtliga skolans elever. RESULTAT En vidare analys av skolans resultat finner ni i den samlade bedömningen. Nedan redovisas de resultat som är specifika för fokusområdet. Vi kan konstatera att skolan inte nått sina mål gällande en ökad måluppfyllelse. Under läsåret 2014/2015 når 54% av eleverna en yrkesexamen och 36% når en högskoleexamen. Totalt sett är siffran 47%. Andelen elever med grundläggande behörighet var 4% och den genomsnittliga betygspoängen för skolan var 11,2 (samtliga avgångselever). Andelen minst godkända betyg var 74%, där samtliga program redovisar sämre siffror än föregående år. De metoder som tillämpats haft olika stor effekt på avsedda mål. Resultatuppföljningen och införandet av nya rutiner för elevhälsan har gett skolan nya, och framförallt förbättrade, stödverktyg för att kunna följa upp elevernas utveckling mot målen. Även om skolans samlade resultat har försämrats upplever både skolledning och lärare en ökad trygghet i att kunna följa upp eleverna. Det faktum att de samlade resultaten försämrats indikerar att skolan behöver bli bättre på att ta fram rätt åtgärder efter det att man upptäcker att en elev riskerar att inte nå målen. 19

20 Det visar sig att även om tid frigjordes för att lärare skulle kunna samarbeta mer och utöva ett kollegialt lärarande i grupp, så har inte detta skett i den utsträckning, omfattning eller form som man hoppats på. Det förväntade resultaten uteblev med anledning av att styrning saknades, och även om en agenda för möten följdes uppnåddes inte en samsyn i den pedagogiska utvecklingen. Istället hade möten formen av mer praktisk och operativ karaktär. Elevhälsans arbete och stödet har tydligt effektiviserats och antalet möten som krävts för att elever ska få stöd har minskat betydligt vilket gett en snabbare handläggningstid. Betygsprognoser genomfördes första gången hösten 2014 och en uppföljning gjordes våren Sammantaget kan man se att prognoserna har gett skolan en ökad medveten om vilka resultat som finns för skolan. Efter prognossättning har rektor och lärare tillsammans gått igenom de kurser där prognossättningen varit låg. Lärare har därefter redovisat för rektor de åtgärder som har vidtagits och ska vidtas för att komma till rätta med situationen. Under våren berörde detta 19 lärare, vilket utgör ungefär hälften av lärarkåren. Vid läsårsslut i samband med analys av resultat framkom att det finns en diskrepans mellan satta prognosbetyg och kursbetyg vilket i sin tur indikerar att vissa av de insatser som gjorts i kurserna har gett effekt. Samtidigt vittnar en försämrad måluppfyllelse i vissa kurser i jämförelse med prognosbetyget att några av åtgärderna inte gett önskat resultat. Skolan ser därtill behov av att ytterligare stärka arbetet med prognossättning och åtgärder kopplade till prognoser. Matematiklyftet har varit uppskattat av deltagande lärare och även om resultaten inte infunnit sig i år kommer skolan att arbeta vidare i minskad form för läsåret 2015/2016 och framförallt genom fokus på modulen språkutvecklande arbetssätt. Både lärare och elever uttrycker behov av att stärka förmågan till att förstå och kunna hantera det matematiska språket. Skolan kan därtill konstatera att satsningen på engelska-undervisningen inte haft önskad effekt på måluppfyllelsen i kurserna. Engelska är det enskilda ämne som i högst grad gör att elever missar sin examen. En vidare analys av engelskan och framtagandet av åtgärder för 2015/2016 återfinns i skolans samlade resultat. Skolans satsning tillsammans med Göteborgs universitet genomfördes löpande under året och har innefattat både teori och praktik. Det är en satsning som syftar till att långsiktigt stärka lärarna i deras yrkesutövande och därigenom skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Med anledning av detta måste satsningen snarare ses i ett långsiktigt perspektiv för att på sikt stärka undervisningens kvalitet, än i ett kortsiktigt sådant, gällande årets resultat. Skolledning är övertygad om att projektet gett lärare en ökad medvetenhet om uppdragets komplexitet och bredd samt öka kunskap om den egna undervisningen och hur den bör bedrivas utifrån styrdokumenten. Som ett led i att kunna följa upp och utveckla undervisningens kvalitet genomfördes undervisningsutvärderingar under våren 2015 och i juni 2015 analyserades dessa inom gruppen. Lärarna har uttryckt sig positiva till detta stödverktyg och det kommer att bli en viktig del i det framtida utvecklingsarbetet. Flera av satsningarna som avser ett stärkande av undervisningens kvalitet är på lång sikt avgörande för utvecklingen av skolan. Således ser skolledning och huvudmannen att även om årets satsningar inte direkt kan härledas till en positiv resultatutveckling är man övertygad om att dessa satsningar i ett långsiktigt perspektiv kommer att ha förväntad effekt. 20

21 SLUTSATSER Det är tydligt att det finns förbättringsområden för skolan. Engelska, svenska, matematik och gymnasiearbete är kurser som ofta gör att elever inte når examen. Våra elever har ofta behov av att arbeta mycket med språk, men framför allt behöver de motiveras till att göra detta. Skolinspektionens granskning visar också på att frånvaro och motivation är faktorer som har stor betydelse för hur eleverna lyckas med sina studier. Det finns kompetens i huset och den behöver spridas och tillämpas systematiskt. Ett viktigt fokusområde inför nästa år blir motivation och för att stötta upp och i alla ämnen behövs också ett fokus på språkutvecklande arbetssätt. Skolan har beslutat om följande åtgärder för att stärka undervisningens kvalitet i engelska, svenska och gymnasiearbetet: Åtgärder: Engelska - Samtliga lärare i engelska kommer att tillhöra en egen ämnesgrupp. Syftet är att gruppen tillsammans skall stärkas i att bedriva undervisning som är anpassad till elevernas behov och kunskapsnivå. - För att ytterligare stärka undervisningens kvalitet inom ramen för undervisningen, kommer de lärare som bedrivit framgångsrik undervisning att agera handledare till andra lärare, för att Som stöd i detta arbete kommer man använda sig av undervisningsutvärderingen som genomförs höst och vår. - Ämnesgruppen kommer kontinuerligt under året att ha avstämning med rektor som tydligt följer upp resultatutvecklingen. Åtgärder: Svenska och Svenska som andraspråk Tidigare har delar av skolans lärare deltagit i Skolverkets utbildning om nyanlända. Denna inkluderat allmänna strategier, kunskaper om resultatuppföljning och hur ett mottagande kan se ut. - Skolans lärare kommer framöver att kompetensutvecklas inom språkutvecklande arbetssätt. Uppdraget är utformat efter att en förstelärare sprider de kunskaper och arbetssätt som varit effektiva. Undervisningsupplägg och metoder som eleverna uppskattat och gjort att de velat gå på lektionerna. Åtgärder: Gymnasiearbetet För att fler elever skall nå kraven för godkänt i gymnasiearbetet kommer skolan att först ha ett gemensamt förtydligande av uppdraget för lärarna. Rektor kommer under året leda och följa upp arbetet. Därefter kommer skolan framöver att ha en tydligare styrning i kurserna, med ett större samarbete mellan svenska 3 och gymnasiearbetet, vilket man på vissa program ser har gett positiv effekt under läsåret 2014/2015. Skolan gör bedömningen man ytterligare behöver stötta eleverna under processen. Således kommer skolan under kommande läsår att mer frekvent återkoppla till eleverna om var de befinner sig i förhållande till kunskapskraven. 21

22 FOKUSOMRÅDE 2 - STUDIERO FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV Inför läsåret 2014/2015 togs beslut om att skolan behövde skapa förutsättningar för ökad studiero, både inom och utanför ramen av undervisningen. Skolans elever vistas både skolans lokaler och rör sig både i och utanför undervisningssalar. Med hänsyns till att lokalerna till viss del är lyhörda, behövde skolan ha både rutiner och arbetssätt som gynnar möjligheten till att studiera i en lugn och trygg miljö. MÅL OCH SYFTE Målet har varit att samtliga elever skall uppleva en studiero som är gynnsam för att utvecklas med sina studier och i respektive kurs. Likaså skall samtlig personal agera i överensstämmelse med skolans ordningsregler. Skolan vill också att en ökad andel elever upplever att det är studiero i skolan (elevenkät NKI). MÅL OCH SYFTE Samtliga elever ska vara nöjda med studieron Samtliga elever ska trivas i skolan Samtliga elever ska vara nöjda med sin skolsituation LÄROPLANSKOPPLING Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Alla som arbetar i skolan ska gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla arbetet och samvaron i gruppen. METOD OCH GENOMFÖRANDE Skolan tillämpade följande metoder för att nå ovanstående mål: 1. Tydligare stöd från skolledning med ansvarig programrektor Det finns och har funnits ett rektorsstöd, men det har av olika skäl varierat hur och i vilken grad detta nyttjats. Vissa lärare har tagit stöd, medan andra haft en låt-gå- inställning som gjort att det inte fått tillräcklig effekt. Det har brustit i styrkedjans länkar från ledning och ner på golvet. För att komma tillrätta med situationen har skolledningen valt att ge ett tydligare stöd tillsammans med ansvarig programrektor. 2. Värdegrundsarbete i respektive arbetslag Skolan har haft ett värdegrundsfokus, som varit störst i början av läsåret, och framförallt i arbetet med eleverna i årskurs 1. 22

23 3. Absolut nolltolerans mot kränkningar av alla former Eleverna upplever inte att elever bemöter varandra med respekt. Bara 43% tycker att det är ett respektfullt klimat. Språkbruket är ofta präglat av ungdomsspråkets slang, svordomar och olämpligt språkbruk. Detta gjorde att skolan under året arbetat med att inom kollegiet vara tydlig gentemot eleverna att det är en absolut nolltolerans mot kränkningar i språk och handling 4. Föreläsning och genomgång av handlingsplan mot hot och våld. Konkreta råd och workshops Skolan har under året haft föreläsning och genomgång av handlingsplan som finns på skolan. Två av fyra lag har utnyttjat möjligheten att få denna fortbildning. 5. Krisgruppen jobbar aktivt för att förebygga otrygghet och kränkningar Krisgruppen har jobbat regelbundet under året, men inte hunnit så långt som det varit tänkt i arbetet. Gruppen har också fått nya medlemmar under arbetet. En större kris har hanterats i samband med ett tragiskt dödsfall och det har fungerat väl efter omständigheterna. 6. Konsekvenstrappa Skolan har en framtagen konsekvenstrappa i de fall av disciplinära åtgärder kan behövas nyttjas. Skolan ser att dokumentationen från lärare och inrapporteringen dock behöver förbättras ytterligare. Detta arbete förväntas bli bättre under läsåret 2015/2016 i och med att huvudmannagemensamma rutiner förbättras inom området, och då skolan via huvudmannen har tillgång till juristkompetens. 7. Vuxennärvaro i hela skolan Yrkesintroduktion har haft mycket god vuxennärvaro och klasserna på programmet ligger i topp när det gäller trygghet, studiero, respekt och graden av ansvar som personalen tar för detta. Siffrorna ligger mellan 100 och 85. Andra teoretiska program skattar detta Detta visar att det fungerar oerhört ojämnt på skolan. Lagens förmåga att ta ett gemensamt ansvar skiljer sig mycket åt, vilket lett till att lärarna varit synliga och tillgängliga i verksamheten vid olika tider på dagen. 8. Samtlig personal ska agera i linje med gemensamma överenskommelser Även när det gäller att agera enhetligt är skillnaderna stora, vilket gjort att rektor och lärare kontinuerligt under året lyft dessa skillnader i diskussion. RESULTAT En vidare analys av skolans resultat finner ni i den samlade bedömningen. Nedan redovisas de resultat som är specifika för fokusområdet. I elevenkäten för 2014/2015 framkommer att 45% upplever att de i hög grad kan få en arbetsro. Detta är en förbättring jämfört med föregående år (1314: 36%), men samtidigt inte en tillräckligt 23

24 positiv utveckling utifrån våra mål. Trivselgraden ligger på 62% vilket är samma som föregående år. Index för nöjdhet har ökat marginellt från 51 (1314) till 54. Årets resultat i Likabehandlings- och värdegrundsenkäten visar också att 81% av eleverna upplever sig trygga i skolan. Det är dock färre som känner förtroende för att skolan tar tag i situationen när det uppstår kränkningar. Här är det ojämnt mellan arbetslagen. Styrkedjan och uppdraget måste förtydligas och både enskilda lärare och arbetslagledare måste agera som en förlängd arm och länk mot skolledningen och det måste vara ett enhetligt och konsekvent förhållningssätt. Det är också tydligt att informationen ska levandegöras mer än förmedlas till skolans elever. Det är i vardagen som vi måste visa vilka värden som skolan står för i praktiken och i bara ha planer på papper. Arbetsro handlar dels om den fysiska arbetsmiljön med ljudläckage och stora glaspartier men också om ledarskapet i klassrummet och tydliga gränssättande vuxna i de allmänna utrymmena. Även om skolan är lugnare så finns det mycket som fortfarande kan förbättras genom samverkan. SLUTSATSER Skolan har gjort en resultatförbättring, men ser samtidigt att det återstår ett fortsatt arbete för att nå målet med studiero. Studiero är en förutsättning för koncentration och gott lärande. Det som framgår av enkäter och analyser är att det fungerar mycket bra på yrkesintroduktionen och sämre på övriga program. Yrkesintroduktionslaget är också det arbetslag som kommit längst i sitt arbete att fungera som ett enhetligt lag där alla agerar enligt samma linje. Det genomförs ett konsekvent arbete och övningar för att personalen ska ha handlingsberedskap och alltid agera likadant. Samtliga lärare måste och gör det. Därtill arbetar man med ett tänk kring eleverna och den gemensamma värdegrunden. Därigenom har man utvecklat en modell för att arbeta med beteende och bemötande så att eleverna fungerar i grupp och i lokalerna. Skolan ser att detta arbetssätt har haft en god effekt på elevernas upplevelse av sin skolan, sina studier och sin studiero. Således är det viktigt att detta arbetssätt implementeras även i andra lag. För att underlätta lagkänslan och kunna fördela tillsynsansvaret måste små lag bli större. Skolledningen måste finnas till hands som stöd i mycket större utsträckning och hela kollegiet behöver ställa upp på regler och agera i linje med överenskommelser. Skolledningen måste mycket tydligare gå in och stötta lagledarna och delta i arbetet. Ett utpräglat lagtänk och gemensamt ansvar måste bli ett första mål för att skapa förutsättningar för kunskapsinhämtning. För att ännu tydligare kunna implementera detta i kollegiet kommer en omorganisation att göras till läsåret 2015/2016. Inför detta har en ny biträdande rektor rekryterats från Yrkesintroduktion, med goda kunskaper kring både arbetssätt och kvalitet. Samtlig personal har också i högre utsträckning blandats mellan arbetslagen och innefattar att kulturbärare från Yrkesintroduktion sprids bland övriga arbetslag, men framförallt till det högskoleförberedande arbetslaget. Utöver detta har nya arbetslagledare utsetts och under våren har dessa förberetts för sitt nya uppdrag med tydligt fokus på resultatutveckling och förstärkning av studieron/tryggheten. Samtlig ny personal introduceras i sitt uppdrag genom en tydlig målbeskrivning och förväntan. 24