Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Malmö 14/15

Transkript

1 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Malmö 14/15

2 Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Malmö... 4 Utbildningar... 4 Skolledning... 4 Elever... 5 Förutsättningar för verksamheten Lärare Elevhälsa och stödfunktioner Elevinflytande Administrativa funktioner Lokaler Finansiering... 6 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 7 Kvalitetsbegreppen... 7 Metoder för uppföljning Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognostiseringar Betygsuppgifter Enkäter... 8 Kvalitetshjul... 9 Redogörelse för skolans fokusområden läsåret 2014/ Fokusområden 2014/ Undervisning och lärande Fokusområde 2: Grundläggande värden och inflytande Fokusområde 3: Trygghet och studiero Särskilt stöd Bedömning och betygssättning Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Erbjudande av utbildning Omfattning, innehåll och resurstillgång

3 3.1.9 Huvudmannaskap och godkännande Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar Andel elever med gymnasieexamen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Resultat för introduktionselever Andelen minst godkända betyg (E) Behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Likvärdig bedömning Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Upplevd kvalitet Studiemiljö och undervisning Elevnöjdhet Sammanfattande bedömning Fokusområden för 2015/ Ökad måluppfyllelse och högre andel gymnasieexamen Förbättring av organisationen för särskilt stöd och extra anpassningar Resultatbilaga

4 Beskrivning av Framtidsgymnasiet Malmö Framtidsgymnasiet är en tydligt praktiskt inriktad yrkesskola vid kommungränsen mellan Malmö och Burlöv. Framtidsgymnasiet Malmö är en del av Framtidsgymnasiet i Sverige AB, vilket i sin tur är en del av Academedia, Sveriges största utbildningsföretag. Skolan kännetecknas av erfarna lärare med relativt traditionella undervisningsmetoder. Lärarna driver ämnesövergripande projekt för att stimulera elevernas lärande. Då våra elever ofta lär sig genom att göra anpassar lärarna ofta sin metodik utifrån denna preferens. Korta genomgångar följs av utforskande och praktiskt utförande i respektive ämne. Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan: Fordons- och transportprogrammet Transport Lastbil och mobila maskiner Personbil VVS-och fastighetsprogrammet VVS Fastighet Introduktionsprogram Yrkesintroduktion Programinriktat individuellt val Skolledning Under 2014/2015 har skolans Rektor varit Eskil Eskilsson och biträdande Rektor Tobias Richard. Arbetslagsledare har varit Emma Granflo och Caroline Pagmert Nilsson. Den senare ersattes vid terminskiftet av Linda Salomonsson. Dessa personer har utgjort skolans ledningsgrupp. 4

5 Elever Under läsåret 2014/15 gick ungefär 190 elever på skolan. Skolan har stor överrepresentation av pojkar (ca. 90%). Även om betygspoängen för de elever som antas till skolan stiger kan man i det stora hela säga att våra elever kommer ifrån hem med låg studievana, och därmed har vi även stor andel elever som har dokumenterade svårigheter i skolan. Skolan består till stor del av elever med annan etnisk härkomst än svensk. Upptagningsområdet är hela Skåne då vi har elever ifrån Trellborg, Hässleholm, Helsingborg, samt Malmö och Arlöv. Förutsättningar för verksamheten Lärare Under det aktuella läsåret var 25 lärare anställda på skolan på sammanlagt 22,3 heltidstjänster. Detta gav en lärartäthet på 8,5 elever per lärare. Majoriteten av lärarna är födda på 50/60-tal. Majoriteten av lärarna är män, men det finns ingen störande snedfördelning mellan kvinnor och män i antal. 12 av lärarna var yrkeslärare och resten var kärnämneslärare. Samtliga lärare hade mentorsuppdrag och ingick i arbetslag. Arbetslagen var uppdelade i de lärare som mestadels undervisade elever i år 1, och de lärare som mestadels undervisade elever i år 2/3. Skolan hade under läsåret 3 förstelärare: Emma Granflo, Ivan Premovski och Maria Carnehult Stridh Elevhälsa och stödfunktioner Skolans elevhälsa leddes av biträdande Rektor, och utgjordes av specialpedagog (100%), kurator (50%), SYV (100%), sjuksköterska (20%), psykolog (vid behov, men minst en gång per termin), läkare (vid behov, men minst en gång per termin) och rektor. Gruppen träffades 90 minuter per vecka. Biträdande rektor fördelade arbetet mellan funktionerna i gruppen Elevinflytande För att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten finns på skolan ett elevråd som under läsåret har träffats en gång per månad. I elevrådet sitter en representant ifrån varje klass på skolan. Då elevrådet fick en omstart under läsåret leddes det av biträdande Rektor. Varje elevrådsrepresentant har ansvarat för att, tillsammans med mentorn, hålla klassråd varannan vecka. 5

6 Elevrådet har haft inflytande över ett flertal olika områden på skolan. Ett särskilt matråd har genomförts vilket resulterade i byte av matleverantör. Ordningsreglerna gjordes om, vilket elevrådet tillsatte en särskild projektgrupp för. Skolans bibliotek flyttades ifrån en icke ljudisolerad lokal till en ljudisolerad, på elevrådets initiativ. Elevrådet har även haft en del att säga till om, i relation till ledningen, gällande undervisningskvaliteten Administrativa funktioner På skolan har det under läsåret funnits 50% admin och 100% vaktmästare. Admintjänsten är en delad tjänst med skolans kurator (50/50). Detta arbete har letts av Rektor Lokaler Skolan inryms i stora och ljusa lokaler. Varje lektionssal är utrustad med projektor. Skolan har fem stora verkstäder, tre för bil- och lastbilsmekanikerna, och en för VVS- och Fastighetsprogrammet, samt en som används som truckhall. Det finns även en stor körgård, en lastkaj, flera olika lastbilar, bilar, minibussar och truckar. Det finns ett gym och flera pingisbord som ofta används både på idrottslektioner och under raster. Skolan har en kafeteria som erbjuder fika och/eller mer matiga alternativ. Kafeterian utgör samma plats som matbespisningen. Matsalen är en fullt integrerad del av skolan och utgör även uppehållsutrymme för eleverna. På skolan finns också ett relativt stort bibliotek med studieplatser för elever som vill arbeta med skoluppgifter eller annan lektyr som intresserar dem. Böckerna är även tillgängliga för hemlån Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 6

7 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från tre kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning Interna tillsyner Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i 7

8 olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia-gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras. 8

9 Kvalitetshjul ENHET 2014/2015 JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) SEPTEMBER Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram MAJ Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Likabehandlings- och värdegrundskartläggning GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI 9

10 Redogörelse för skolans fokusområden läsåret 2014/2015 Nedan följer en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2014/2015 Bakgrund Vid läsårsslutet 2014 tog 60 % av skolans avgångselever en fullständig examen, vilket var en bra bit lägre än vad man hade hoppats på. Av alla satta betyg på skolan var ungefär 2 av 10 ett F. Elevernas enkätsvar i den årliga elevundersökningen kring upplevd kvalitet visade också att de inte var så nöjda med skolans verksamhet som man på skolan strävar efter. I slutet av april 2014 besökte skolinspektionen skolan. I beslutet från Skolinspektionen fastslogs att skolan uppvisade problem i sina arbetssätt på följande områden: 1. Undervisning och lärande 2. Grundläggande värden och inflytande 3. Trygghet och studiero 4. Särskilt stöd 5. Bedömning och betygssättning 6. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen 7. Erbjudande av utbildning 8. Omfattning, innehåll och resurstillgång 9. Huvudmannaskap och godkännande En handlingsplan upprättades och regelbunden uppföljning genomfördes enligt denna i samarbete mellan huvudmannen, rektor och en projektgrupp på skolan. I projektgruppen ingick två specialpedagoger och en kurator. Arbetet leddes av rektor samt representanter med passande kompetens från huvudmannen. Arbetet organiserades till viss del i fokusgrupper. Alla lärare på skolan tillhörde någon av dessa grupper, med särskilt fokus på något av de områden som handlingsplanen omfattade. Skolinspektionen beslutade i maj 2015 av avsluta ärendet med hänvisning till påbörjade förbättringsåtgärder. Nedan redogörs för detta arbete, vilket har utgjort stommen i årets systematiska kvalitetsarbete på skolan. 10

11 3.1.1 Undervisning och lärande Mål Se till att rektorn och lärarna klargör för eleverna vilka mål utbildningen har och vilka rättigheter elever har. Se till att lärarna samverkar i arbetet med att nå utbildningens mål. Se till att lärarna stärker elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Se till att lärarna utgår från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Metod För att säkerställa att utbildningens mål och elevernas rättigheter och skyldigheter i skolan klargörs för elever och vårdnadshavare beslutades om förbättrad information till elever och vårdnadshavare under uppstartsmöte i inledningen av läsåret. För att säkerställa att varje lärare klargör syfte, innehåll och kunskapskrav i kurserna för eleverna genomfördes också ett antal kompetensutvecklande insatser, både gemensamma och särskilt riktade till de yrkeslärare på skolan som saknar pedagogisk examen. Slutligen införs ett löpande schema för auskultation för att främja kollegialt lärande och verksamhetsnära pedagogiska diskussioner. För att säkerställa att lärarna samverkar i arbetet med att nå utbildningens mål har flera ämnesövergripande projekt genomförts på skolan. Planeringen av projekten har inneburit ytterligare tillfällen för lärarna att diskutera hur innehållet i de olika ämnena, gymnasiegemensamma och yrkesspecifika, kan integreras för att ge eleverna en god förståelse för kunskapernas betydelse i det framtida yrkeslivet. En förstelärare utnämndes också med uppdrag att särskilt utveckla den ämnesövergripande metodiken. För att säkerställa att lärarna utgår från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt ytterligare se till att lärarna stärker elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära togs en gemensam didaktisk checklista för undervisningen fram i samarbete mellan rektor, elevhälsan, projektgruppen och lärarkollegiet. Checklistan är utformad på ett sätt som ger goda förutsättningar för ett tydligt lektionsupplägg samt att undervisningen planeras med utgångspunkt i elevernas behov. 11

12 Uppföljning och utvärdering Arbetet utvärderades fortlöpande i dialog mellan fokusgrupp och ledning. Kollegialt utvärderades den samlade arbetsinsatsen och resultatet av denna vid en studiedag under våren. Utvärderingen gjordes då med ansvarig för projektgruppen (Lotta Krus) och kollegiet. I november 2014 genomfördes en undersökning kring elevernas upplevelse av skolans verksamhet. En likande undersökning genomfördes också i februari Huvudmannen genomförde slutligen ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. Resultat Vid huvudmannens återbesök var det tydligt att skolan förbättrat sina rutiner för att klargöra utbildningens mål för elever och vårdnadshavare, samt vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har i skolan. Däremot fastslogs att man framgent behöver samverka i större utsträckning på skolan, särskilt vad gäller programmålen och det ämnesövergripande arbetet. Många lärare på skolan har hittat effektiva strategier för att återkoppla och synliggöra för eleverna vad som krävs för de olika betygen och vägleda och motivera dem i utvecklingen. Här behöver skolan erbjuda ytterligare möjligheter att sprida goda exempel och gemensamt utveckla effektiva arbetssätt. Eleverna ska på bred front stöttas att ta kontrollen över sin utveckling mot utbildningens mål samt stimuleras och utmanas att nå så långt som möjligt. De fortbildningsinsatser som genomförts hade även de positiv inverkan på skolans undervisning. Genom ökad kunskap inom formativ bedömning kunde undervisningen i högre grad utgå ifrån elevernas tänkande. Eleverna informeras fortlöpande om hur de ligger till i sina kurser, summativt, och den formativa bedömningen och feedbacken är idag det som styr arbetet i relation till eleverna. I sin tur stärker detta elevernas självförtroende och vilja att lära. Slutsats Skolan kommer att fortsätta utveckla sitt arbete inom undervisning och lärande. Kollegiet har gjort stora framsteg totalt sett. Framöver kommer skolans ledning i högre utsträckning att göra punktinsatser för lärare som behöver mer stöd för att komma framåt i sitt sätt att arbeta med undervisning och lärande. Fortbildningar inom området kommer att hållas på skolans studiedagar. 12

13 3.1.2 Fokusområde 2: Grundläggande värden och inflytande Mål Se till att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem. Metod För att säkerställa att eleverna har ett reellt inflytande över utvecklingen på skolan har strukturen kring klassråd och elevråd stärkts. Elevrådet har träffats regelbundet under ledning av biträdande rektor och diskuterat bland annat hur biblioteket kan nyttjas och hur studiero och trygghet kan stärkas. Frågor från elevrådet lyfts på ledningsmöte samt förs vidare till klassråden. För att säkerställa att eleverna även har reellt inflytande över undervisningens utformning infördes en kursutvärdering som genomförs två gånger årligen och analyseras i samarbete mellan enskilda lärare och rektor. Eleverna får återkoppling på de svar som inkommit efter genomförd analys och varje lärare ansvarar för att det tydliggörs för eleverna vilka effekter deras åsikter får för planeringen av undervisningen. Uppföljning och utvärdering Elevrådets arbete utvärderades under året kontinuerligt via samtal mellan elevrådets representanter och biträdande rektor. I slutet av läsåret utvärderade hela elevrådet och andra intresserade elever årets arbete och lade samtidigt en plan för kommande års elevrådsarbete. Huvudmannen genomförde slutligen ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. Resultat Vid huvudmannens återbesök på skolan i slutet av april 2015 fastslogs att klassråd finns utlagt på schemat, elevråd och matråd finns och man skriver protokoll som följs upp. Vidare uttryckte eleverna att de generellt är nöjda med vilket inflytande de tillåts ha över kursernas upplägg, redovisningsformer och anpassning av innehållet efter intresse och förmåga. Flera av lärarna inbjuder aktivt eleverna att ta del i planeringen av kursen och eleverna uttryckte att de flesta lärare är någorlunda flexibla i sitt upplägg och att man kan få inhämta och redovisa kunskap på flera olika sätt. Man har också genomfört en hel del enkätundersökningar och liknande kring nöjdhet, trivsel mm. Flera av eleverna efterfrågade emellertid utförligare återkoppling från dessa till klasserna. 13

14 Slutsats Elevrådsarbetet var framgångsrikt under läsåret. Det har nu skapats ett intresse för elevrådet bland eleverna och det finns även en medvetenhet kring att elevrådet är till för att och kan påverka. Klassråds- och elevrådsstrukturen ska fortsätta kommande år och skolan kommer där att bygga vidare på det arbete som gjordes under gångna året Fokusområde 3: Trygghet och studiero Mål Se till att det vid skolenheten genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Metod För att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling har skolans personal genomgått utbildning i bemötande, elevsyn och organisationskultur. Man har haft studiedagar med fokus på ledarskap, trygghet och studiero samt skolans värdegrundsuppdrag. Utifrån de diskussioner som fördes beslutades om en början till gemensam vision och målbild för skolan i syfte att skapa samsyn och tydlig riktning för det psykosociala arbetet. Man har också ökat fokus på den likabehandlings- och värdegrundsenkät som genomförs på skolan i november varje år. En arbetsgrupp med elever fick i uppdrag att tillsammans med projektgruppen analysera resultaten från undersökningen och medverka i arbetet med att utarbeta lämpliga åtgärder utifrån genomförd analys. Arbetet dokumenterades i skolans plan mot kränkande behandling, vilken kvalitetssäkrats av huvudmannen. Samma arbetsgrupp har fått i uppdrag att bistå i arbetet kring de årligen framtagna ordningsreglerna på skolan. Uppföljning och utvärdering Löpande uppföljningar schemalades i likabehandlingsplanen i relation till respektive insats. En enkätundersökning genomfördes för att se hur eleverna upplever likabehandlingsarbetet och tryggheten på skolan. Huvudmannen genomförde slutligen ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. 14

15 Resultat Vid huvudmannens återbesök hade skolan gjort ett antal framsteg vad gäller trygghet och studiero. Samtliga intervjuade grupper uttryckte att skolan är lugnare nu än vad den var för ett eller två år sedan. Eleverna upplever att lärarna generellt är bra på att säga ifrån om det blir oroligt och att det på det stora hela råder ett tryggt klimat på skolan. De problem som ändå kvarstår kring den psykosociala miljön handlar främst om att några elever upplever det som att det finns lärare på skolan som favoriserar vissa elever och att inte alla får samma goda bemötande. Det har också till rektor och till huvudmannen inkommit anmälningar av den karaktären under året, vilka har hanterats enligt de rutiner som fastslås i skolans plan mot diskriminerande och kränkande behandling. Skolan har nolltolerans mot kränkande behandling och utgångspunkten i varje ärendehantering är att läraren ska stötta varje elev att utvecklas så långts som möjligt efter sina individuella behov och förutsättningar. Slutsats Skolan ska fortsätta med det systematiska utredningsarbetet gällande kränkande behandling Likabehandlingsplanen ska få ta större plats i skolans arbete. Detta gäller både kartläggnings- och genomförandefas. EHT kommer att göra ett större arbete vad gäller främjande och förebyggande arbete i relation till diskriminering och kränkande behandling på skolan Särskilt stöd Mål Se till att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt som eleverna behöver och har rätt till. Metod För att säkerställa att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt som eleverna behöver och har rätt till har skolans organisation förstärkts med 100 % biträdande rektor och 80 % speciallärare, detta utöver den projektgrupp bestående 15

16 av två speciallärare och en kurator som tillsatts av huvudmannen. Tillsammans har elevhälsans kompetenser samverkat för att implementera säkerställda rutiner för anmälan, utredning och beslut om särskilt stöd samt upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram. I de nya rutinerna poängteras hur all personal på skolan är en del av det gemensamma elevhälsoarbetet och riktlinjer för samverkan mellan skolans olika roller preciseras och samtliga lärare har fått fortbildning och handledning kring extra anpassningar och det särskilda stödet. För att erbjuda eleverna extra stöd i undervisningen beslutade rektor också om ytterligare resurser och stödlektioner i ett flertal ämnen där behov identifierats. Tid finns utlagt i schema för både elever och lärare där eleverna kan stöttas i sin kunskapsutveckling utöver ordinarie undervisning. Studie- och yrkesvägledaren har fått i uppgift att genomföra motiverande samtal med elever som riskerar att inte nå gymnasieexamen. Slutligen utbildas skolans lärare i hur man kan bedriva ett effektivt och lösningsfokuserat mentorskap med elever i syfte att öka förutsättningarna för motivation och måluppfyllelse. Uppföljning och utvärdering Elevhälsoteamet genomförde uppföljningar av sitt arbete löpande under läsåret. Uppföljningarna utgick ifrån bedömningsskalan för EHT-arbete på Academedias supportwebb. I slutet av läsåret genomfördes även en större utvärdering under en heldag. Då utvärderades det gångna året utifrån de utvecklingsområden som identifierats vid starten av arbetet. Resultatet användes för att se vilka strategier som behöver systematiseras och genomföras rutinmässigt under kommande läsår. Huvudmannen genomförde slutligen ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. Resultat Vid huvudmannens återbesök hade utvecklingsarbetet kring elevhälsan kommit en bra bit på väg. Man följde systematiskt upp både frånvaro och måluppfyllelse och hade god överblick över elevgruppen. EHT-teamet bedömdes bedriva ett strukturerat och metodiskt arbete med att hämta upp den backlogg som finns på skolan vad gäller elevstöd. Man hade också kommit en bit på väg i det främjande arbetet med att skapa inkluderande lärmiljöer, men här bedömdes att ytterligare insatser behöver göras för att varje lärare på ett effektivt sätt ska kunna planera och genomföra sin undervisning på ett sätt som tillgodoser alla elevers behov av ledning och stimulans. 16

17 Slutsats Det systematiska arbetet med särskilt stöd kommer att utvecklas under kommande läsår. Skolan nådde långt föregående läsår vad gäller den allmänna kunskapen bland kollegiet gällande särskilt stöd. Det upprättades även åtgärdsprogram i den utsträckning det behövdes och utredningar genomfördes systematiskt och noggrant. Det som behöver förbättras kommande läsår är att det särskilda stödet i högre utsträckning måste upplevas av eleverna. Kommande läsår kommer därför specialpedagog att ansvara för att varje elev ges extra undervisningsstöd utanför klassrummet i skolans studieverkstad. Skolan har även skapat ett lokalt årshjul för EHT-arbetet. Detta innebär att EHTarbetet, där särskilt stöd är ett ansvarsområde, är mer strukturerat för att kunna genomföra systematiskt arbete för kvalitet Bedömning och betygssättning Mål Se till att eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande informeras om elevens utveckling. Metod Skolan har arbetat för att alla elever och vårdnadshavare ska ha tillgång till information om elevens utveckling genom att dels säkerställa att de vet hur man använder skolans pedagogiska plattform, Schoolsoft, dels genom att lärarna håller den information som finns där uppdaterad. Två gånger per termin bjuds elev och vårdnadshavare in till utvecklingssamtal och vid terminsslut skickas utdrag ur betygskatalogen hem till eleven och vårdnadshavaren. Uppföljning och utvärdering Rektor hade som uppgift att löpande se efter att samtliga lärare använde bedömningsmatriserna i SchoolSoft. Huvudmannen genomförde slutligen ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. 17

18 Resultat Vid uppföljningsbesöket som huvudmannen genomförde våren 2015 var det fortfarande olika från lärare till lärare i vilken utsträckning man använde sig av de bedömningsmatriser som finns i SchoolSoft. Man har genomfört både utvecklingssamtal och betygssamtal på skolan, men huvudmannen påpekade vikten av löpande konstruktiv återkoppling kring elevens kunskapsutvecklingen. Skolan behöver utveckla sina arbetssätt på detta område under kommande läsår. Slutsats Kommande läsår ska samtliga lärare använda betygsmatriserna i Schoolsoft. Rektor kommer att tillse att detta sker med hjälp av systematiskt arbete tillsammans med ledningsgrupp och förstelärare Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Mål Rektor ska se till att det dagliga arbetet är inriktat mot elevernas utveckling och lärande och mot att de nationella målen uppfylls. Metod Analys av verksamhetens resultat och planering av den fortsatta verksamheten har bedrivits löpande under året i enlighet med skolans årshjul för kvalitetsarbete. Elevernas måluppfyllelse följs systematiskt upp genom ett digitalt matrissystem som all personal har tillgång till och där måluppfyllelsen kan mätas och analyseras per ämne, kurs, klass, lärare eller elev. Veckovisa möten införs där arbetslagen samverkar kring eleverna och gemensamt diskuterar extra anpassningar och eventuellt behov av särskilt stöd. Även specialpedagog medverkar vid dessa möten. På ledningsmötena infördes en stående punkt kring måluppfyllelse och närvaro samt status för fokusgruppernas och projektgruppens utvecklingsarbete. Utöver dessa åtgärder för att stärka skolans organisation och uppföljningsarbete har flera kompetensutvecklande insatser genomförts. Dessa beskrivs ovan under rubriken Undervisning och lärande. 18

19 Uppföljning och utvärdering Matriserna följdes upp månadsvis av rektor. Övrigt arbete följde skolans årshjul för kvalitetsarbete. Huvudmannen genomförde slutligen ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. Resultat Idag sker det systematisk och regelbunden uppföljning av elevernas resultat på skolan. Resultaten från uppföljningarna har tydligt fått större fokus och betydelse i verksamheten och den så kallade projektgruppen hade ett tydligt mandat att utveckla verksamheten på de punkter som identifierats som bristande. Under kommande läsår har skolan goda förutsättningar för att kunna omsätta den statistik man har i verkningsfulla åtgärder för att utveckla verksamheten. Slutsats Skolan har idag utvecklat en systematik för kontinuerlig uppföljning av studieresultat. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår. Rektor kommer i år att tätare följa upp med respektive lärare dess resultat av undervisningen. Rektor kommer även, tillsammans med ledningsgrupp och EHT, att tätt följa upp så att elever som befaras att inte nå målen får den hjälp de är i behov av Erbjudande av utbildning Mål Se till att elevhälsan arbetar förebyggande. Metod Biträdande rektor har under året ansvarat för utvecklingen av elevhälsans arbete. Samtliga funktioner, inkluderat läkare och psykolog, har träffats en gång per termin för att utvärdera och planera verksamheten. Ett särskilt fokus har legat på det främjande arbetet i syfte att bygga en lärmiljö som stödjer alla elever i sin kunskapsutveckling, samt på det förebyggande arbetet med utgångspunkt i kartläggningar av den psykosociala miljön och undervisnings- situationen. Varje 19

20 vecka har ordinarie EHT-möten hållits, där rektorer, skolsköterska, kurator och speciallärare medverkat. Även här har stort fokus legat på det främjande och förebyggande arbetet, exempelvis kring frånvarosituationen på skolan. Specialpedagog har hållit samtal med samtliga elever som i överlämningen från grundskolan har visats vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Som reda nämnts har också elevhälsans kompetenser handlett den undervisande personalen i syfte att stärka det elevstödjande arbetet. Uppföljning och utvärdering Målet utvärderades under en heldag under slutet av föregående läsår där hela EHT och projektgrupp samlades. Huvudmannen genomförde slutligen ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. Resultat Granskarna bedömde efter huvudmannens återbesök 2015 att EHT nu arbetar till stor del främjande och förebyggande, främst genom stöd och utvecklingsinsatser till lärarna. Man har goda förutsättningar för att kommande år kunna utveckla verksamheten mot bakgrund av genomförda analyser kring den pedagogiska verksamhetens effektivitet. Slutsats Under kommande läsår kommer skolans EHT att ha två sammankomster per vecka istället för en. Vid ett tillfälle kommer endast främjande och förebyggande arbete att diskuteras och genomföras. Vid den andra sammankomsten kommer elevärenden att diskuteras. Med denna uppdelning räknar skolans EHT med att ytterligare kunna sätta fokus på de främjande och förebyggande insatserna på skolan. 20

21 3.1.8 Omfattning, innehåll och resurstillgång Mål Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Metod Rektor har beslutat om nya öppettider samt ökad bemanning för biblioteket. Eleverna kan enkelt se när biblioteket är öppet och ny litteratur har köpts in för att bättre täcka de behov man ser i verksamheten. En fokusgrupp arbetade med utvecklingen av biblioteket, i form av inköp av ny litteratur och flytt till större lokal med bättre möjlighet för lugn och ro. Fokusgruppen arbetade även med hur respektive lärare i respektive ämne i högre utsträckning kan införliva biblioteket i sin ämnesundervisning. Uppföljning och utvärdering Arbetet följdes upp och redovisades av fokusgruppen samt kontrollerades av rektor. Huvudmannen genomförde slutligen ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. Resultat Det fanns vid läsårsslutet 2015 ett relativt välutbyggt skolbibliotek på skolan. Huvudmannen bedömde emellertid vid återbesöket att skolbiblioteket ännu inte används i undervisningen i tillräcklig utsträckning, vilket behöver utvecklas under kommande läsår. Slutsats Skolans bibliotek ska bli en mer aktivt och nyttjat utrymme på skolan. Skolans studieverkstad kommer nu att förläggas till biblioteket och därmed kommer biblioteket att bli mer bekant för eleverna. Arbetet med att införliva biblioteket i undervisningen kommer att fortsätta under läsåret. Detta arbete kommer att följas upp av rektor. 21

22 3.1.9 Huvudmannaskap och godkännande Mål Se till att informationen om rutinerna för klagomålshantering lämnas på ett sådant sätt att de blir kända. Metod Information och blankett för klagomålshantering har lämnats till eleverna i samband med terminsstart samt till vårdnadshavare vid ett föräldramöte i september. Samma information finns att hämta både på hemsidan och på SchoolSoft. Eleverna har fått muntlig information via elevråd och klassråd om hur det går till att göra klagomål. Uppföljning och utvärdering Huvudmannen genomförde ett återbesök på skolan i april 2015 utifrån Skolinspektionens protokoll. Resultat Blanketter och rutiner för klagomålshantering fanns under läsåret 2014/15 tillgängliga för elever och vårdnadshavare och har också använts. Huvudmannen bedömde emellertid vid sitt återbesök på skolan att man behöver göra ytterligare insatser under kommande läsår för att alla elever ska känna sig förtrogna med skolans rutiner kring klagomål. Slutsats Skolan kommer att kvarhålla sina rutiner för information kring klagomålshantering. Ytterligare information kommer att delges föräldrarna via föräldramöte och utvecklingssamtal. 22

23 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar Skolan har under läsåret 2014/15 haft flera granskningsbesök. Skolinspektionen genomförde en regelbunden tillsyn i april 2014 och därefter en kvalitetsgranskning av skolans arbete för att förebygga studieavbrott i februari I april genomförde därefter huvudmannen ett uppföljningsbesök för att utvärdera statusen för de utvecklingsarbeten som satts igång. De områden som skolan valt att fokusera särskilt på utifrån vad som framkommit i de olika granskningsprotokollen är som följer: Undervisning struktur, målstyrning, bedömningspraktik. Särskilt stöd systematik, genomförande, uppföljning och utvärdering. Elever med ogiltig frånvaro förebyggande arbete, utredning och åtgärder. Samverkan helhetsgrepp, överlämningsrutiner och samsyn i kollegiet. Utöver ovanstående områden har skolan också genomfört insatser för att åtgärda övriga svagheter som identifierats. Bland annat har man lyft frågan om hur biblioteket kan användas på ett givande sätt i undervisningen, förbättrat rutinerna för framförande av klagomål mot utbildningen samt upprättat och implementerat en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det protokoll som skolinspektionen tilldelade skolan efter tillsynen 2014 avslutades då man upplevde att skolan vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med de problem som identifierats. Planen som skolan överlämnade till Skolinspektionen efter kvalitetsgranskningen blev godkänd och uppföljning av den kommer att ske i april Innan dess genomför huvudmannen ytterligare en intern granskning på skolan för att följa upp utvecklingen. 23

24 4.1.2 Andel elever med gymnasieexamen Av årets avgångselever på Framtidsgymnasiet Malmö tog 86 % en gymnasieexamen (som avgångselev räknas elever som lämnar skolan med fullständigt program, dvs. minst 2500 betygsatta poäng). Vi är långt ifrån nöjda med den siffran på skolan, särskilt som vi också hade ett antal elever som inte fick med sig 2500 poäng och därmed inte ingår i totalen enligt Skolverkets statistik. Däremot innebär det samtidigt en ökning om hela 26 procentenheter, motsvarande en relativ ökning om över 40 %, sedan föregående år då andelen låg på 60 %. Det är givetvis glädjande och visar oss att de insatser vi gjort för att höja kvaliteten på skolan under året har inneburit en faktisk förbättring av våra elevers studievillkor. Av de 26 elever som gick ut från Fordons- och transportprogrammet med minst 2500 poäng fick 22 en examen, dvs. 85 %. På VVS- och fastighetsprogrammet fanns 9 avgångselever varav alla utom en, 89 %, fick sin examen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Av årets sammanlagt 35 avgångselever hade 7 stycken valt att läsa till grundläggande behörighet för högskola och universitet, 5 på Fordons- och transportprogrammet och 2 på VVS- och fastighetsprogrammet. Det ger oss ett snitt på 20 % vilket kan jämföras med rikssnittet för 2013/14 som låg på 21 % för VVS- och fastighetsprogrammet och på 10 % för Fordons- och transportprogrammet Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Den genomsnittliga betygspoängen för skolans samtliga avgångselever under det aktuella läsåret landade på 12,9, en klar förbättring från föregående års resultat på 11,3. Vi hamnar därmed också mycket nära rikssnittet för yrkesprogram 2013/14, som låg på 13,0. För eleverna på VVS- och fastighetsprogrammet är samma siffra 10,9, vilket ligger en bit under programmets rikssnitt 2013/14 på 12,4. För eleverna på Fordons- och transportprogrammet var rikssnittet 12,5 och där ligger vi istället en bit högre med ett snitt på 13,6. 24

25 4.1.5 Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) För de elever som fick ut sin examen under det aktuella läsåret kan vi också se en höjning sedan föregående läsår. Den genomsnittliga betygspoängen för de elever som erhöll sin gymnasieexamen blev 13,3 mot från fjolårets 12,9. Rikssnittet för elever med yrkesexamen 2013/14 låg som jämförelse på 13,6, dvs. något högre än skolans resultat. Eleverna på Fordons- och transportprogrammet fick emellertid även här bättre resultat än rikssnittet, 14,1 mot rikssnittet 13,0 läsåret 2013/14. Framförallt våra lärlingar får mycket fina resultat. För VVS- och fastighetsprogrammet låg den genomsnittliga betygspoängen på examen på 11,2 mot rikssnittet för programmet på 12,8. Här har skolan alltså något sämre resultat än riket Resultat för introduktionselever Under året gick också ett trettiotal elever på något av skolans introduktionsprogram, varav de flesta våd någon tidpunkt under året gick över till ett av våra nationella program. Eftersom introduktionsprogrammen skiljer sig åt från elev till elev vad gäller längd, innehåll och syfte är de svårare än de nationella programmen att följa upp. Vissa elever har få eller inga godkända betyg med sig från grundskolan, medan andra bara saknar betyg i någon enstaka kurs som de ska ta igen innan de börjar på ett nationellt program. Bland eleverna på Yrkesintroduktion är det flera som inte siktar på att bli behöriga till gymnasieskolan, utan istället vill gå ut i anställning. Trots att gruppen är svår att följa upp på ett enhetligt sätt ser vi ett behov av att se över våra analysverktyg inför kommande läsår, och har därför tagit fram en ny uppföljningsmall som kommer att lanseras i hela Framtidsgymnasiet i inledningen av kommande läsår. Förhoppningen är att vi därigenom ska kunna ha ett bättre underlag framgent för att kunna utvärdera och utveckla våra introduktionsutbildningar. 25

26 4.1.7 Andelen minst godkända betyg (E) Av alla betyg satta på skolan ( streck räknas inte som ett betyg), samtliga årskurser och program inräknade, var 82 % minst ett E under läsåret 2014/15. Detta är en viss förbättring sedan föregående år då andelen låg på 79 %. Andelen minst E är något högre på Fordons- och transportprogrammet än på VVS- och fastighetsprogrammet, 82 % respektive 80 %. Glädjande är såklart att andelen minst godkända betyg stiger generellt på skolan, även om 82 % minst E fortfarande är för lågt. Vi ser emellertid också att betygsresultaten på skolan förbättras för varje år. Andelen minst E för tvåorna var under året 84 % och för ettorna 89 %. Detta kan tyda på att skolans processer för att öka undervisningskvalitet och uppföljning har gett utslag för elevernas resultat, och att vi kan förvänta oss stigande resultat även framgent. 26

27 4.1.8 Behörighetsgivande kurser Minst E i behörighetsgivande kurser: Kurs 13/14 14/15 Engelska 5 88 % 79 % Matematik 1 84 % 68 % Svenska 1 80 % 92 % Gymnasiearbete 65 % 70 % Framförallt ser vi relativt kraftigt försämrade resultat i Matematik 1, från 84 % minst godkända betyg under föregående läsår till endast 68 % under det aktuella läsåret. Mot bakgrund av detta så har vi därför beslutat att kommande läsår förlänga matematikkursen till tre terminer så att de elever som behöver det får större chanser att utvecklas så långt som möjligt i riktning mot målen. Även betygen i Engelska 5 backar något, från 88 % till 79 %. Betygen i Svenska 1 har dock blivit bättre, från 80 % minst E föregående år till hela 92 % under det aktuella läsåret. Glädjande är även att resultaten för gymnasiearbetet blir bättre. 2013/14 fick endast 65 % av eleverna i år tre godkända betyg på sina gymnasiearbeten en låg siffra som är extra allvarlig dels för att kursen läses sent under utbildningen och därmed är svår att ta igen och läsa upp innan slutbetygen utfärdas, dels med tanke på att målen för gymnasiearbetet är desamma som examensmålen på elevens program. Mot denna bakgrund kan vi fastslå att det är positivt att se att resultaten stiger men också att de behöver förbättras ytterligare. 2014/15 har andelen minst E ökat med fem procentenheter till 70 %. För att förbättra möjligheterna för eleverna att klara kursen under kommande år kommer vi att starta arbetet tidigare samt lägga in mer tid i schemat för handledning och uppföljning, Betygsfördelning Betygen överlag domineras av nivå E. 41% av skolans satta betyg består av betyget E. Nivån sjunker sedan till 30 % sammantaget för betygen C-D och endast 10 % för betygen A-B. Nästan ingen förändring alls har skett sedan föregående år med undantaget att andelen F har sjunkit något, från 22 % föregående år till 18 % under det aktuella läsåret vilket i sig är positivt. Glädjande är dock att vi när det gäller betygsfördelning kan se en förändring för senare antagna elever. För de elever som var förstaårselever under det aktuella läsåret var som exempel andelen C-D hela 42 %. För denna grupp ligger också andelen F markant lägre, på 10 %. Kort sagt framstår det som att eleverna som under läsåret 2015/16 kommer att vara andraårselever har fått en bättre start i 27

28 skolan och förhoppningsvis kommer att kunna nå bättre resultat överlag. Under nästkommande läsår kommer måluppfyllelse både andelen E och andelen högre betyg också vara ett av skolans fokusområden Likvärdig bedömning Skolan arbetar med att uppnå likvärdig bedömning genom löpande samverkan mellan lärare inom skolan. Detta gäller framförallt verkstadslärare och transportlärare. Kärnämneslärarna på skolan är uteslutande ensamma om att undervisa i sina respektive ämnen. Samarbete mellan Framtidsgymnasiet i Malmö och Kristianstad har i egenskap av betyg och bedömning samt ämnesutveckling tidigare upprättat samarbete. Lärarna uppmanas löpande att se över sina examinationsformer och tolkningar av kunskapskraven. Ett god utgångspunkt i samtal kring likvärdig bedömning är förhållandet mellan nationella provbetyg och kursbetyg. Nedan redovisas en sammanställning över dessa förhållanden hur många kursbetyg som är lägre, lika respektive högre än betyget på NP: Kurs Lägre betyg än Samma betyg som Högre betyg än NP NP NP Engelska 5 12% 73% 15% Matematik 1a 0% 29% 71% SVA 1 6% 59% 35% Svenska 1 13% 31% 56% Svenska 3 0% 29% 71% Den examinationsform som Nationella proven utgör kan ses som mindre fördelaktigt för majoriteten av våra elever. Som skrivits i tidigare är våra elever i hög utsträckning intresserade och motiverade av att göra samt utforska. Att examinera dem löpande i processen, utan formella testtillfällen, är därför att ofta att föredra. Detta är med hög sannolikhet en av anledningarna till att eleverna i många kurser får högre betyg än vad deras nationella provresultat blivit. Få elever får lägre betyg än nationella provet, även om det förekommer. Man kan se att även om matematiken totalt sett hade låg måluppfyllelse så är det många elever som lyckats få högre betyg än vad deras nationella prov resulterade i. Jämnast ligger Engelskan där 73% av eleverna får samma slutbetyg som resultat i NP. Kanske kan man då säga att den löpande engelskundervisningen ger högre måluppfyllelse än vad den löpande matematikundervisningen ger. Och samtidigt så gör 28

29 matematikundervisningen att eleverna i högre utsträckning kan klara godkänt betyg oavsett resultatet på NP Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Under läsåret 2014/15 upprättades 12 stycken åtgärdsprogram på Framtidsgymnasiet i Malmö. Det gjordes 76 anmälningar till rektor där samtliga utreddes fullgott. Antalet åtgärdsprogram går väl i linje med antalet elever som är i behov av särskilt stöd på skolan. Många gånger lyckades skolan kompensera elever med stort behov av stöd genom extra anpassningar. Specialpedagog tillsammans med rektor ansvarade för samtliga åtgärdsprogram. Elevhälsans arbete har följts upp löpande över läsåret. Uppföljningarna resulterade i en del organisationsförändringar där forumen för elevhälsans kontakt med arbetslagen var något som förändrades. I retrospekt kan man se att förändringarna inte gav avsedd effekt, varför nya förändringar planeras framöver. Elevhälsoteamet gjorde även vid ett flertal tillfällen utvärderingar utifrån supportwebbens utvärderingsinstrument. Då utvärderades och analyserades olika processer var för sig. Utvärderingarna gav EHT ett framåtskridande fokus och medvetenhet kring vad som behöver göras framöver för att förbättra organisationen kring särskilt stöd och extra anpassning. Tillslut gjordes även en total och uttömmande utvärdering av årets elevhälsoarbete vid läsårets slut. Ur denna utvärdering kom intressanta aspekter fram som kommer att tas hänsyn till då EHT:s arbete planeras och genomförs kommande läsår Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Under läsåret har 6 anmälningar gällande kränkande behandling tagit emot och utretts av rektor och huvudman. Tre av dessa räknades som extra allvarliga då det gällde diskriminering från lärare till elev. Efter utredning befanns en av anmälningarna inte handla om diskriminering och en kunde hanteras på plats. Den återstående gick vidare till HR och behandlades mer ingående. Övriga tre anmälningar gällde nedsättande språkbruk och slagsmål mellan elever. Dessa ärenden hanterades enligt skolans rutiner, vilka beskrivs i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 29

30 Upplevd kvalitet Studiemiljö och undervisning Elevernas upplevda kvalitet på skolans studiemiljö mäts på en 10-gradig skala där 7-10 anses vara ett bra omdöme. Andelen elever som markerat sju och över på frågan om de känner sig trygga i skolan uppgår till 80%. Detta kan vid första anblick anses vara relativt högt, men då ska man betänka att två av tio elever inte känner sig trygga när de befinner sig på skolan. På samma sätt är det anmärkningsvärt att siffrorna, utifrån samma bedömningsskala, landar mellan 50 och 60% vad gäller elevernas upplevelse kring om personalen ser till att alla blir behandlade med respekt, om de kan få arbetsro i skolan, och om personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter. Siffrorna blir ännu sämre när man ser till hur eleverna tycker att de själva behandlar varandra; endast 44% av skolans elever anser att eleverna behandlar varandra med respekt. Dessa siffror har knappt förändrats sedan föregående läsår. Vad gäller elevernas upplevelse av undervisningen så blir siffrorna något högre, om än oacceptabelt låga. Att notera är att här har skett utveckling. 72% av eleverna upplever idag att deras lärare gör det tydligt för dem vad de behöver kunna, tillskillnad från fjolårets 55%. På samtliga punkter (lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer, lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet, lärarna hjälper mig så att det ska gå bra för mig, lärarna gör det tydligt vad jag behöver kunna) har förbättring skett, även om siffrorna i samtliga fall, förutom ovan nämnda, ligger under 70% Elevnöjdhet Framtidsgymnasiet i Malmö ligger en bit bakom övriga Framtidsgymnasium vad gäller elevernas totala nöjdhet (51 respektive 62, av 100). Rekommendationsgraden ligger på 43 i år, och var ungefär samma ifjol (39), i relation till 61 och 55 för skolorna totalt sett. 30

31 Sammanfattande bedömning Även om framsteg har gjorts på sina håll finns det kvalitetsbrister kvar att arbeta med på skolan. Studiero är en faktor som skolan måste förbättra sitt fokus på och sitt systematiska kvalitetsarbete kring. Om skolan ska få ökade studieresultat så måste vi börja förvänta oss att eleverna vill och kan studera och ta ansvar. Ur detta kommer även vilket klimat vi förväntar oss ska vara rådande på skolan. Detta fokus behöver samtlig personal förkroppsliga dagligen. Skolan har genomgått ett flertal stora personal- och organisationsförändringar under läsåret 2014/2015. Om detta leder till ett utvecklingsarbete i rätt riktning återstår att se. Att förändringar har och kommer att ske är ett dock ett faktum och likaså att de framskrider i hög hastighet. Man kan sammanfatta kvalitetsredovisningen i följande punkter. Organisationen kring särskilt stöd och extra anpassningar resulterar i låg utsträckning i att eleverna i slutändan får den hjälp de behöver. Skolan har, med några undantag, låg måluppfyllelse i kurserna och låg andel av eleverna som uppnår gymnasieexamen. Skolan behöver arbeta med att utveckla en pedagogik som passar elevernas inlärning och därmed gör det kul för eleverna att lära sig samt resulterar i hög måluppfyllelse. Höga betyg, så som A och B, utgör en mycket liten andel av skolans totala kursbetyg. 31